Svante Pääbo Podcasts
-
Svante Pääbo växer upp med en ensamstående flyktingmamma och en hemlig pappa, i en förort där de flesta inte läser vidare. Ändå kommer han att revolutionera den mänskliga historien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Indiana Jones i EgyptenSvante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg.
Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år
Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna.
Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern.Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien.
Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom.
Dokumentären är gjord 2023.
Reporter: Lena Nordlund
Producenter: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot -
2022 års sista avsnitt är här. Vi pratar om vetenskapens högtid Nobel, och årets nobelpris i fysiologi eller medicin som tilldelades Svante Pääbo som har kartlagt arvsmassa från neandertalare. Vi svarar även på en lyssnarfråga som handlar om ifall choklad verkligen kan skydda mot stroke. Dessutom diskuteras några artiklar från dagspressen kring periodisk fasta och kompressionsstrumpor. Gott slut och Gott nytt år!
Länkar finns som vanligt på: https://www.fortasana.se/fortasanabloggen/
-
Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.
Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många år
Redan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.
I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp firade nobelpriset på.
Programmet sändes första gången 1 december 2022.
Lena Nordlund
[email protected] -
Entusiasm, prestigelöshet och stort intresse för människor, både levande och utdöda, är egenskaper som utmärker Svante Pääbo. Det märker vår reporter när hon besöker forskningsinstitutet som han byggt upp i Leipzig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Som nobelpristagare blir man väldigt upptagen, och det var ett tag sedan Svante Pääbo själv hade tid att klättra på den vägg som möter en i entrén på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Men det var hans idé att det skulle finnas en 14 meter hög klättervägg som går från golv till tak i sexvåningshuset.
– Det är en social grej och bra träning, men har inget med själva forskningen att göra, säger han.
Hans medarbetare beskriver honom som en prestigelös chef, jämställd med alla i gruppen, och att han har en smittande entusiasm som får dem att jobba på när det är motigt. Men att det också är en tillåtande atmosfär, där det går att prata om de problem man har och få hjälp att lösa dem. Medarbetarna omnämner chefen enbart som "Svante", på ett informellt sätt som är inte så vanligt på forskningsinstitutioner i Tyskland.
Följ med till labbet som ständigt publicerar sig i de bästa tidskrifterna och som nu också har en nobelpristagare som chef!
Medverkande: Svante Pääbo, nobelpristagare i fysiologi 2022 och chef för Avdelningen för evolutionär genetik; Matthias Meyer, ansvarig för avancerade DNA-sekvensningstekniker; Janet Kelso, ansvarig för datorbaserad genetik; Tomislav Maricic, forskare i funktionell genomik; Luise Fast, doktorand, alla på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland.Reporter: Lena Nordlund
[email protected]
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Genforskaren Ola Hansson besöker Jacob och Wille i Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur våra muskler fungerar och svarar på träning.
Du får bland annat höra om hur man försöker koppla olika egenskaper till olika genetiska sammansättningar hos människor. Från det att man mer börjar leta väldigt brett efter samband till när man försöker avgöra om de sambanden man hittar verkligen påverkar träningssvaret och på något vis relaterar till ”talang” eller viktiga hälsoutfall.
Ola berättar också om några av de studier som han har genomfört tillsammans med nobelpristagaren Svante Pääbo där de visade att människors metabolism i hjärnan och musklerna har förändrats mycket på evolutionärt kort tid. En effekt av det här verkar vara att vi är sämre på att skapa kraft från våra muskler men istället är de bättre på att spara på glykogen.
På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt.
Hålltider
00:00:00 Alla är friska, för stunden 00:03:09 Wille har börjat träna på löpband 00:06:27 Veckans gäst, Ola Hansson 00:09:14 Hur man försöker studera varför vissa personer svarar olika på träning 00:13:03 Olas väg in i forskningen från idrott och studier 00:16:50 Den genetiska forskningen har gått väldigt fort framåt de senaste åren 00:22:52 Hur man går från det att man hittar ett samband till att undersöka om det är intressant på riktigt 00:28:49 Vad GWAS innebär och hur det används i viss forskning 00:34:30 Vissa genetiska uppsättningar är vanligare hos vissa typer av idrottare 00:38:42 Det finns människor i den vanliga befolkningen som troligen har gener för att bli riktigt bra på vissa idrotter 00:44:02 Det finns genetisk talang men vi kan inte se det i förväg idag 00:48:57 Ett atlas över hur protein förändras i musklerna med åldrande 00:53:03 Gener som har mitokondriernas funktion går ner när vi blir äldre 00:55:56 Träning gör så att man motverkar den här delen av åldrandet 01:00:53 Problemet med begreppet responder och non-responder 01:10:21 Gudiol vill se fler studier där man ger samma insats flera gånger med ganska långa mellanrum 01:14:01 Olas samarbeten med nobelpristagaren Svante Pääbo 01:18:37 Hur vi skiljer oss åt från schimpanser när det gäller gener och funktion 01:21:35 Vi människor har en metabolism i hjärnan och musklerna som ändrat sig mycket evolutionärt mot andra djur 01:23:36 Vad är hypotesen till varför våra muskler fått en sådan förändring i sin metabolism? 01:27:30 Ny metod för att testa en muskels fibersammansättning snabbt -
Pernillas flytt närmar sig och Mullvaden visar sitt rätta jag. Sofia äter björn och pratar om änder med stora snoppar. Svante Pääbo for president. En flicka får licensen att fånga en enhörning. Och olyckan har varit framme i familjen Wahlgren.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi premiärspelar Kodjos nya låt (spoiler: Mange Schmidt är med)! Vinnaren av Stora Journalistpriset 2022, Ginna Lindberg berättar om Trumps tuffa vecka: Valet i Georgia, kommittén som utreder kapitoliumstormningen och åtalet mot Trump Organization. Nanna Olasdotter Hallberg lär oss allt om Nobelprismottagarna Svante Pääbo och Annie Ernaux. Alla pratar om AI-chatten, Irma Eneroth förklarar. Linnea Beijer på P3 Nyheter rapporterar om Tysk jätterazzia mot en prins och extremistgrupp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledarna: David Druid, Kodjo Akolor och Nanna Olasdotter Hallberg
-
Svante Pääbo får årets nobelpris i fysiologi eller medicin för sina dna-fynd på fossil från neandertalare och denisovamänniskor. Men tekniken har också visat sig kunna hitta spår av våra utdöda kusiner helt utan att några benbitar har behövt analyseras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det hände i grottorna i Atapuerca i Spanien, där forskare de senaste decennierna har hittat unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden.
Bland annat har forskare här hittat mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism. Hur nära släkt till oss kan de vara? Det visar sig den moderna gentekniken kunna ge svar på, och åldern på benen gör detta till ännu ett rekord kopplat till grottorna.
Och här kan forskare med hjälp av dna, utan att de analyserat ett enda ben, även slå fast att minst två helt olika grupper av neandertalare vistats i grottorna. Det visar sig också att vår egen art nog var de första att bli bofasta i grottorna, i och med den kulturella revolution som jordbruket medförde.
Programmet är en repris från 20 juni 2022.
Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos, Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Peter Normark
[email protected] -
Svenske Svante Pääbo får 2022 års nobelpris i fysiologi eller medicin, och därför serverar Vetenskapsradion På djupet nu åter ett program med honom från i juni, där han själv berättar om sina upptäckter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan."
Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor.
Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret.
Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de.
Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
Programmet är en repris från 21 juni 2022.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Peter Normark
[email protected] -
Dessutom i Godmorgon, världen! om mammor som nattvandrar, konkurrensen om personalen i norr, veckans Panel, krönika om Lars Vilks av Nina Solomin och kåseri av Helena von Zweigbergk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varför hotar Putin med kärnvapen?
Den senaste veckan har Rysslands president Putin varnar för att man kan komma att använda kärnvapen om landets "territoriella integritet" hotas. Här om dagen höjde USA:s president Joe Biden tonläget och varnade för att världen kan stå inför Armageddon - alltså den sista striden mellan Det Onda och Det Goda.
Har vi närmat oss gränsen för en konfrontation mellan stormakterna?
Samtal med överstelöjtnant Joakim Paasikivi och Anna Wieslander från den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.
Därför behöver Ryssland mobiliseraDrygt 200 000 ryssar har mobiliserats de senaste två veckorna, enligt bedömningar. Samtidigt uppskattas lika många valt att lämna landet, för att undvika att skickas till fronten i Rysslands anfallskrig i Ukraina.
Förmågan att mobilisera en stor armé har genom historien varit en av Rysslands styrkor när landet befunnit sig i krig. Så vilken betydelse har det idag, och hur väl kommer den ryska statsledningen att lyckas? Reportage av Nina Benner.
Skolan och vården utarmas när nya industrier växer framDet har varit stort fokus på att locka personal till de stora industrisatsningarna i norra Sverige. I Norrbotten och Västerbotten ska det bland annat byggas stålverk i Boden, järnsvampsfabrik i Gällivare och i Skellefteå - batterifabriken Northvolt, som har anställt 1300 personer hittills. Vid årsskiftet vill de vara 1500.
Men suget efter personal till industrin, riskerar att hota samhällsviktiga funktioner, som vården och skolan. Även vårdbiträden går till bättre betalda jobb i industrin. Reportage av Erica Sundén.
Timme 1:Kärnvapenhot från Ryssland – USA talar om Armageddon. Samtal med Joakim Paasikivi överstelöjtnant på Försvarshögskolan, Anna Wieslander från amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.
Den ryske soldaten och landets mobilisering genom tiderna. Reportage av Nina Benner.
Nobelpriset i medicin till Svante Pääbo inspirerar barn och forskare. Reportage av Martin Hult.
Storbritanniens nya premiärminister Liz Truss har haft en tuff start och fick ros och ris på Tories partikonferens. Reportage av Stephanie Zakrisson.
Krönika om Lars Vilks, ett år sen han dog i en trafikolycka. Vilks gestaltar en av vår tids stora konflikter, menar krönikören Nina Solomin.
Veckans panel:
Kajsa Kettil Borås Tidning
Daniel Swedin, Arbetet
Martin Thunberg, BarometernTimme 2:
Kampen om personalen i norra Sverige. Även vårdbiträden går till bättre betalda jobb i industrin. Reportage av Erica Sundén.
Satir med Public Service med Mattias Konnebäck och Erik Blix och imitatörerna Rakel Mohlin och Göran Gabrielsson.
I dagarna har det gått ett år sedan artisten Einár mördades i Hammarby sjöstad i Stockholm. Det ledde till att engagemanget för att nattvandra ökade bland föräldrar. Reportage av Lotta Myhrén.
Ekots politiska kommentator Fredrik Furtenbach om varför det kärvar mellan SD och L i regeringsförhandlingarna.
På Museum of Arts and Design i New York pågår utställningen Queer Maximalism, med kostymer skapade av designern, performanceartisten och musikern Machine Dazzle, eller Matthew Flowers. Reportage av Roger Wilson.
Kåseri om minnet av barndomens somrar i Benidorm av Helena von Zweigbergk.
Programledare Sara Stenholm
Producent Margareta Svensson
Tekniker Tim Kellerman -
I veckans avsnitt tävlar lag "Andrev Walden & Nichlas Niemi" mot "Nina Zanjani & Jenny Andreasson"!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Journaliststjärnan Andrev Walden och matpoddstjärnan Nichlas Niemi tävlar denna fredag mot skådespelarstjärnan Nina Zanjani och regissörstjärnan Jenny Andreasson!
För vilken vecka vi har haft!
Det blir fest med Svante Pääbo! Kvantsammanflätningar! Svenska akademins magkänsla för tid! Klickkemi med en dansk! Glosförhör med djurtema! Bok eller babbel! Oblater och tåg med religiösa konnotationer!
Och hur länge har P1 Kulturs Karsten Thurfjell egentligen stått och väntat utanför Börshuset?
Varmt välkomna till Lantzkampen!
Lantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering.
Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam!
Hör du något lustigt i nyheterna som du tycker skulle passa i Lantzkampen - hör av dig till oss! Mejl: [email protected]
-
Äntligen! och Ja! hördes det när Nobelprisen utropades i veckan. Svenske forskaren Svante Pääbo som undersökt människans släktskap med neandertalaren var en populär pristagare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Också fysikpristagarna, som överbevisade Einstein om kvantmekaniken genom att visa att ljuspartiklar på långt avstånd från varann ändå kan höra ihop, fick många att jubla.
Samtidigt fortsätter metanläckan vid Nord Stream-ledningarna i Östersjön. Snart ska tre nya satelliter skickas upp som kan mäta klimatutsläpp på detaljnivå. Utsläppsbovarna kommer få det svårare att dölja klimatutsläpp som tidigare gått under radarn.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Andrés & Karl Oskar snackar om Bokmässan, Cormac McCarthy, förtal, hets mot folkgrupp och Svante Pääbo som just fått Nobelpris för sin forskning om arvsmassan från neanderthalare.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit stoopendaalsundfelt.substack.com/subscribe -
"Genom banbrytande forskning åstadkom Svante Pääbo vad ingen trodde var möjligt: kartläggning av arvsmassan från neandertalare, en utdöd släkting till nu levande människor. Han gjorde även den sensationella upptäckten av en tidigare okänd hominin, Denisova." skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör Vetenskapsradions direktsändning från Karolinska Institutet om Svante Pääbo och hans forskning, där vi också får utdrag ur flera intervjuer som Vetenskapsradion gjort med Pääbo genom åren. Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid KI förklarar den teknik Pääbo utvecklat och vad det genetiska arvet från våra utdöda släktingar kan betyda för vår hälsa, och om varför just vi moderna människor blev så framgångsrika. Vetenskapsradions Lena Nordlund berättar om sina möten med Svante Pääbo och om hans bakgrund.
Medverkande: Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet, Lena Nordlund, Vetenskapsradions reporter.
Programledare: Annika Östman, Katarina Sundberg
Ljudtekniker: Nils Lundin, Olof Sjöström
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Programmet sändes första gången i januari 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog – att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat – som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.
Största riskfaktorn från neandertalarnaDe båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.
Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.
Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.
Lena Nordlund
[email protected] - Visa fler
