Storbritannien Podcasts
-
Vid 1800-talets mitt förändrades fokus för många västerländska stater. Napoleonkrigen var över och en relativ fred rådde i Europa. För Storbritannien och för USA var dock förutsättningarna väldigt annorlunda från tidigare. USA var sedan slutet på 1700-talet en självständig stat och hade under 1800-talets början expanderat västerut och snart lagt under sig hela den nordamerikanska kontinenten. Storbritannien hade som en konsekvens av Napoleonkrigen klivit fram som den dominerande sjömakten och i processen tagit besittning av ett antal viktiga sydostasiatiska kolonier.
För att vidare expandera och för att konsolidera denna nya situation hamnade nu Kina och Japan i blickfånget. Britterna ville utöka importen av kinesiska varor, och USA ville från sin västkust etablera förbindelser med både Kina och Japan för att själva utmana den brittiska handelshegemonin. Valfisket runt japanska sjön var ytterligare en faktor. Problemet var bara att både Kina och Japan, som sedan urminnes tider fört sin egen agenda och agerat under helt andra geopolitiska förutsättningar, var helt ointresserade av att utveckla samarbete med de stora imperierna. Storbritannien, USA, Ryssland och Frankrike blev visade dörren, och hänvisades till ett fåtal hamnar med begränsat utbud. I längden skulle det visa sig ödesdigert.
Dessa förutsättningar, å ena sidan västerländska imperiesträvanden, å andra sidan kinesisk och japansk isolationism är grunden för de två konflikter som detta nymixade avsnitt av Militärhistoriepodden handlar om.
I slutändan skulle västerländsk teknologi i kombination med skrupelfri smuggling, handelskrig, utpressning och direkta militära aktioner, visa att västerländska imperier var fullkomligt överlägsna. Både Kina och Japan fick se sig själva förnedrade inför brittisk och amerikansk list och vapenskrammel. I Kinas fall skulle högmodet kosta dem stor blodspillan, och för japans del blev konsekvensen förnedrande intrång och inhemskt politiskt tumult.
Kina och Japan är dock två helt olika typer av stater, och skulle hantera mötet med de västerländska imperierna på olika sätt. Emedan den ena kollapsade under trycket, skulle den andra vända ut och in på sig själv för att själv snart kliva fram som en betydande militärstat med imperiedrömmar. För händelserna under 1900-talet blev dessa utvecklingslinjer, med rötter i europeiska kolonialsträvanden, helt avgörande.
Bild: Det 98:e fotregementet vid attacken mot Chin-Kiang-Foo (Zhenjiang), den 21 juli 1842, som påverkade Manchu-regeringens nederlag. Akvarell av militärillustratören Richard Simkin (1840–1926). Wikipedia, public domain.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tre år efter skilsmässan mellan EU och Storbritannien är bodelningen nu klar, men långt ifrån accepterad. Hör om gränser som utmanar den sköra freden och om hur Storbritannien mår efter Brexit.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har gått 25 år sedan Långfredagsavtalet på Irland som satte punkt för den blodiga konflikten mellan protestantiska unionister, som vill tillhöra Storbritannien, och katolska nationalister, som vill tillhöra Irland. Men – som USA:s president Joe Biden underströk när han besökte landet inför årsdagen – ett slut på konflikten var inte en självklarhet. Fredsavtalet vilade till viss del på att Storbritannien och Irland tillhörde samma union, vilket Brexit har satt stopp för. Hör om gränsdragningskonflikten som petar i gamla sår och Windsor-ramverket som klubbats formellt men fortsätter att lamslå det nordirländska, regionala styret.
Så mår Storbritannien efter BrexitTre år efter det formella utträdet ur EU står Storbritannien inför stora utmaningar på hemmaplan, med skenande priser och ökad fattigdom. Hur mår Storbritannien efter skilsmässan och hur mycket av de nuvarande problemen kan skyllas på Brexit? Hör också om det grannlaga arbete som återstår när EU-avtrycket ska tvättas bort ur det brittiska rättssystemet.
Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator och Nicholas Aylott, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Adam Alvin -
Skärmtid och sociala medier - ämnen som ofta leder till tjafs i många familjer. I allt fler länder utformas nu lagar för att skydda barn från skadligt innehåll på sociala medier och begränsa deras tid framför skärmen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det finns kanske ingenting idag som föräldrar bråkar med sina barn om så mycket som det här med skärmtid och social medier. Det ständiga plingandet stör. Det blir tjafs om när telefonen bör stängas av på kvällen och vad är det som händer egentligen på sociala medier. Är det bra miljöer att vistas i? Det där är vi många som undrar och oroar oss över. I P4 Världen hör vi om olika länder där staten går in för att styra bort barnen från det skadliga innehållet och straffa sociala medier-jättarna om det inte tar ansvar.
Arkansas förbjuder sociala medierUnder den senaste veckan så införde den amerikanska delstaten Arkansas ett förbud för sociala medier för barn under 18 år, om inte föräldrarna uttryckligen ger sitt medgivande. Ett liknande förbud har införts i Utah. Hör USA-korrespondent Roger Wilson om hur begränsningar av social medier ska påverka barns psykiska ohälsa.
I Storbritannien har det skapats uppmärksamhet kring en rad ungdomar och barn råkat illa ut, till och med dödats, på grund av vad som pågår på sociala medier. Debatten har lett till att regeringen vill göra Storbritannien till det tryggaste landet i världen för internetanvändare. Hör Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berätta om The Online Safety Bill som ska skydda barn från att påverkas negativt på nätet.
Tiktoks moder är Kina
I Kina, som kan ses som sociala mediers urmoder, går utvecklingen snabbt och många sociala medieföretag i väst sneglar åt kinesiskt håll för att hämta inspiration. Kinesiska Tiktok skapar debatt om hur den kinesiska staten kan samla information om appens användare och allt fler företag förbjuder anställda att ha Tiktok på sin jobbmobil. Frågan är vilket intresse Kina har för att lagra data om Tiktok-användarna? Hör Kinakommentator Hanna Sahlberg om Tiktok-gate och begränsningar och censur på nätet. Bland annat finns ett maxtak för hur länge barn får spendera framför skärmen.
Så vad är då på gång för svenska barns del? Ekots techreporter Sven Carlsson beskriver det lagförslag som är på gång inom EU och som bland annat omfattar föräldrakontroll som kan ge föräldrar möjlighet att begränsa minderårigas tillgång till sånt som kan vara farligt.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Tekniker: Johanna Carell
-
Ett avsnitt av vår systerpodd, Aftonbladet Daily.
Man kan minst sagt säga att det har varit ett omtumlande år för tennisstjärnan Boris Becker. I april 2022 så dömdes han till fängelse efter att ha dolt sina tillgångar efter en personlig konkurs. Boris Becker blev historisk när han 1985 som sjuttonåring vann Wimbledon, som turneringens yngste vinnare genom tiderna. I december släpptes han efter åtta månader i två av Storbritanniens tuffaste fängelser.
Hur hamnade Boris Becker i fängelse? Vad säger det här om hela tennisvärlden och vilket liv lever han i dag?
Gäst: Andreas Käck, reporter på Sportbladet.
Programledare: Jenny Ågren.
Kontakt: [email protected]
-
I veckans avsnitt av Porträtt ur historien får vi veta mer om den charmige amerikanske oljemannen och diplomaten George McGhee som spelade en avgörande roll i att få Storbritannien att dra sig tillbaka från Egypten under Suezkrisen.
Du finner Porträtt ur historien och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.se, dessutom till 20 procents rabatt med koden STOLPE20.
Foto: Tobias Haglund, Italgraf Media
Författare: James Barr
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands president Putin ska ha hotat att skjuta Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson med en missil. Det säger Bojo själv i en ny BBC-dokumentär, men spelar ner allvaret i det hela. Samtidigt går Tysklands förbundskansler ut och säger att Ukraina för nöja sig med de utlovade stridsvagnarna, och alltså inte kommer att få några stridsflygplan i nuläget.
Sen pratar vi om den uppmärksammade dödsmisshandeln av en svart kille i Memphis i USA. Videomaterial visar hur fem poliser slår och sparkar på 29-åriga Tyre Nichols, som ligger ner utan att göra motstånd. De fem poliserna har åtalats och sparkats, och nu utreds även två ambulansvårdare för att inte ha följt rutiner när de kom till platsen.
-
David Druid har hånglat loss på P3 Guld! Linnea Wikblad är en Sophora! Monica Sundberg berättar om dejtinglivet som 70+, efter sin medverkan i "Hotell Romantik"! Marie Kondo har slutat städa! Turkietexperten Paul Levin hjälper oss tolka Erdoans utspel om att Finland kan få gå med i Nato utan Sverige. Babs Drougge på P3 Nyheter rapporterar om dödsmisshandeln av Tyre Nichols och att Putin ska ha hotat att skjuta Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson med en missil.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
-
Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.
Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet – ofta från gud – men också från traditionen, ritualer och symboler.
I den nymixade reprisen av avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar – En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.
Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.
När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.
Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle.
Foto: Gabriella Eriksson
Bild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tobias Hübinette är forskare och författare. Hans specialområde är studier av rasismens historia och hur rasrelaterade frågor hanteras i samhället.
I veckans samtal pratar han med Adam om vad som egentligen hände i Sverige när rasism, mångfald och diskriminering blev stora frågor under 2010-talet, och vad väntar i framtiden? Sverige har ofta påverkats av länder som USA och Storbritannien, där begrepp som vita privilegier frekvent används i offentligheten. Är det på väg att ta fart i Sverige?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tyskland har tvekat och Polen pressat på om att skicka stridsvagnar till kriget. Hör om Leopard-striden som fått enigheten bland Ukrainas bundsförvanter att krackelera och vad det betyder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den tysktillverkade stridsvagnen Leopard har allt mer kommit att porträtteras som det ukrainska försvarets heliga graal. Finland, Polen och Lettland har sagt sig vilja skicka delar av sina leopardbestånd till Ukraina men Tyskland har tvekat och hållit inne med klara besked. Samtidigt har Storbritannien utlovat 14 stridsvagnar av typen Challenger till Ukraina.
Tysklands oro för eskaleringMånga bedömare utgick ifrån att Tyskland skulle släppa Leoparderna fria i samband med mötet på militärbasen Ramstein i fredags. Hör om vad som hände inne på mötet och om hur det uteblivna beskedet från Tyskland tagits emot i Europa. I Tyskland är frågan mycket laddad av en rad skäl. Ett tungt argument för att inte skicka stridsvagnar har varit att undvika en eskalation av kriget. Samtidigt pekas allt tyngre vapen ut som ett måste för Ukraina.
Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin -
Världen hade aldrig tidigare sett en sådan stor flotta som när den spanska armadan år 1588 seglade från Spanien mot England för att göra upp med randstaten som kapade Spaniens skepp lastade med silver och hjälpte upproret mot Spanien i Nederländerna.
Men hela operationen var för komplicerad för att lyckas och engelsmännen hade både turen och kompetensen på sin sida. Och mot vädrets makter spelar storleken på flottan ingen roll.
I den nymixade reprisen av avsnitt 105 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland som aktuell med boken Militära misstag om den spanska armadan.
Den spanska armadan tillhör en av historiens mest omtalande militära misslyckande. När randstaten England lyckades besegra det mäktiga Spaniens flotta. Den spanska armadan är en sorglustig historia som ger en föraning om Storbritanniens framtida dominans på havet.
Den spanska kungen Filip II hade tröttnat på engelska kapare som gav sig på spanska skepp lastade med silver från den nya världen. Dessutom hjälpte engelsmännen upprorsmännen i det spanska Nederländerna. Det fanns också en stark vilja att återinföra katolicismen i England. Därför satte han samman den största flottan världen hade skådat.
Till befälhavare utsåg Filip II hertigen av Medina Sidonia, en av Spaniens förnämsta adelsmän och en skicklig administratör, men han saknade helt erfarenhet av krig till sjöss. Han ville själv inte ha uppdraget.
Medina Sidonia avstod från möjligheten att krossa den brittiska flottan när de låg fast i hamnen pga tidvattnet. En missad chans som senare fick ödesdigra konsekvenser när den till antal mindre engelska flottan lyckades skapa kaos hos spanjorerna med krigslist och en stor portion tur.
Bild: Den spanska armadan lämnar Ferrol i Spanien.
Musik: Antonio de Cabezon - Diferencias sobre "La Dama Le Demanda" av Ray M. Blanchard är licensierad under en Creative Commons-licens.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ronie Berggren samtalar med John Gustavsson som berättar om inflationen och de påföljdande strejkerna i Storbritannien och vad detta innebär för de politiska partierna.
-------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
Storbritannien ska skicka 14 stridsvagnar till Ukraina, en trend som flera länder nu funderar över att följa. Hör Albin Aronsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Medverkande: Albin Aronsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Magnus Christiansson, lektor i militärstrategi vid Försvarshögskolan, samt Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.
Programledare: Mikael Kulle
Producent: Maria Hansson
Sändes i P1 Morgon 16 januari 2023.
-
Dessutom i Godmorgon världen krönika av Katarina Barrling, Panelen, Utkantssverige och kåseri av Mark Levengood.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Timme 1:
Turkiet motsätter sig det svenska Nato-medlemskapet - borde Sverige stå upp mer för sina demokratiska principer?
EU-ordförandeskapet invigt i Kiruna – hör utländska utrikeskorrespondenterna om Sveriges utmaningar
Vårdkris i Storbritannien – nu strejkar sjuksköterskorna med starkt stöd från befolkningen
Hårda strider i Ukraina - vilka följder får det i Ryssland
Krönika av Katarina Barrling
Panelen
Timme 2:
Kärnfamiljen regerar trots tal om alternativa familjeformeringar
Utkantssverige
Ny bok av Åsne Seierstad om Afghanistan
Brasilien efter stormningarna av kongressen
Operan fyller 250 år
Kåseri av Mark Levengood
-
Stor inflyttning till Skandinavien under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat.
Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år.
DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.
I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Björn Gunér, samt Sveriges radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.
Producent
Peter Normark
[email protected] - Visa fler
