Persien Podcasts
-
Alexander den store är en av historiens mest spännande gestalter. Han var en skicklig fältherre som lyckades bygga upp ett enormt välde som sträckte sig från Adriatiska havet i väster till Indien i öster.
Alexander var alltså inte bara kung i Makedonien utan också farao i Egypten och härskare över Persien och Asien. Historien om Alexander den store är en fascinerande historia om släktband, intriger, fälttåg och erövringar.
I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Alexander den stores liv och död. Hur bar han sig åt för att skapa sitt stora välde och hur trovärdiga är egentligen de olika förklaringarna till hans död?
Men inte bara Alexanders liv utan även hans död har fascinerat eftervärlden. År 323 f.Kr befann sig den då 33-årige kungen i Babylon. Järtecknen hade varslat om att olyckor stod för dörren och efter ett rejält dryckeslag insjuknade Alexander i frossa och feber. Några dagar senare var han så svag att han knappt förmådde lyfta sin högra hand för att hälsa de krigare som defilerade förbi hans bädd och kort därefter vad han död. Hans hädanfärd har omgivits av många myter och ännu tvistar de lärde om vad det egentligen var som orsakade Alexander den stores död. Söp han ihjäl sig? Dog han i malaria eller blev han rent av förgiftad av sina fiender?
Alexander föddes den 20 juli år 356 f. Kr i kungapalatset i Makedoniens huvudstad Pella. Det var för övrigt samma natt som Herostratos satte eld på Artemistemplet i Efesos, ett av antikens sju underverk. Hans mor var den nittonåriga drottningen Olympia och fadern var kung Filip II av Makedonien – en skicklig krigare, full av ärr efter alla drabbningar och med bara ett öga. Redan som liten fick sonen höra att han var speciell och att han kunde räkna sina anor från hjälten Akilles på sin mors sida och från Zeus son Hercules på fädernet.
Alexander fick undervisning av de bästa lärare som kunde uppbringas. En av dem var Aristoteles som tränade sin unge adept i kritiskt tänkande. Men han fick inte bara klassisk utbildning utan undervisades också i krigets konst, vilket gjorde honom muskulös och vältränad. Kung Filip var stolt över sin son och utnämnde honom som sextonåring till riksföreståndare. Sin första stridserfarenhet fick han som artonåring då han var delaktig i krossande av ett uppror bland de grekiska stadsstaterna med Aten i spetsen.
Lyssna också på Hopliten och klassisk grekisk krigsföring före vår tidräkning.
Bild: Alexander den store vid slaget vid Issus, mosaik frånPompeji, okänd konstnär från 100 fvt, Museo Archeologico Nazionale i Neapel, Wikipedia, Public Domain
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sidenvägarna länkade samman Romarriket med Mittens rike genom handel med siden och kryddor, samtidigt spreds idéer och religioner via handelsvägarna. Men få människor reste längs hela det 6500 km långa nätverket av vägar från Xian i Kina via Centralasien och Persien till Medelhavet.
Handeln inleddes redan under andra århundradet före vår tidräkning och började tappa i betydelse på 1200-talet för att upphöra med det ottomanska imperiets uppgång i mitten på 1400-talet. Efter att européerna 1498 upptäckte sjövägen till Kina via Godahoppsudden i södra Afrika kom handeln med Kina främst bedrivas via sjövägen.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson docent i historia vid Lunds universitet.
Romarna blev som galna i siden och silkestyper kom att leta sig ända upp till våra breddgrader. Det finns arkeologiska fynd från 800-talet av siden gravar i Birka av sidentyg från Tang-dynastin. Kineserna lyckades behålla hemligheten kring silkestillverkning fram till runt år 550 när bysantinska agenter stal hemligheten.
Men handelsvarorna på Sidenvägarna bestod av mer än siden. Här transporterades guld och kryddor som ingefära och kanel. Handelsvägens guldålder inföll under Tangdynastin på 600-800-talen. Under sina 1500 år lyckades Sidenvägarna överleva både pesten och mongolinvasionen.
Begreppet Sidenvägen uppfanns av den tyske geologen och upptäcktsresanden Baron Ferdinand von Richthofen år 1877 Sedan dess har Sidenvägen använts som en metafor för europeiskt och asiatiskt kulturutbyte. Även om den till stor del var kommersiell, blev Sidenvägarna en plattform för alla typer av kreativt utbyte mellan väldigt olika folk och kulturer.
Bild: Marco Polos karavan på Sidenvägen 1380. Gallica Digital Library. Public Domain. Wikipedia.
Musik: China Spirit av Gushito, Storyblocks Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Heli Brewitz har under åren mött unga människor som har sitt ursprung från forna Persien eller Iran. Flertalet är mycket ambitiösa och en hög utbildning är viktig. Aida Oghabi är en av dem. Hon tog beslutet att följa sina drömmar efter att hon erfarit en traumatisk händelse som ung vuxen. Vi talar om både PTSD (Post Traumatic Stress Disorder) och PTG (Post Traumatic Growth).
Foto: Privat
Kontakt: linkedin.com/in/aida-oghabi/
Avsnittet är inspelat på distans.
Kom ihåg att prenumerera på vår podd!
Musik: Beata Rautio
Redigering och klipp: Heli Brewitz
Kontakt podcast: [email protected]
Följ oss: instagram.com/jagarmodig/
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Om myten om profeten Zarathustra, som grundade religionen zoroastrismen, och sägs ha levt för över tre tusen år sedan i Persien. Hans läror anses ha haft stor påverkan på bland annat judendomen, kristendomen och islam.
-
Hur vinner man kunskap om en gestalt från antiken? Som exempelvis Alexander den store (356-323 f Kr), världserövraren från Makedonien, som utsträckte sitt rike över Mindre Asien, Persien och ända bort till floden Indus i Indien och på så vis gav spridning åt grekiska språket och grekisk kultur. Hurdan var han som människa? Och vad kan vi veta om det, med säkerhet eller sannolikhet? En uppsjö biografier skrevs redan under antiken, åtskilliga av dem är förkomna eller bevarade endast i fragment. Somligt ter sig vederhäftigt, annat mytologiserande. För de två viktigaste, kompletta levnadsteckningarna svarar Plutarchos (ca 46-ca 120) och Arrianos (ca 85-sannolikt ca 160). Varför är de tillförlitliga? Och hur ser de på Alexander?
Eva-Carin Gerö, professor i grekiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson. -
SKÅDESPELARE, REGISSÖR. För Bahar Pars handlar skådespeleriet inte om att låtsas att få vara någon annan utan om att bara få vara sig själv.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
I sitt Sommarprat berättar hon om filmen ”En man som heter Ove” och om hur både Trump och ett bortglömt pass höll på att stoppa henne från att gå på galan.
Hon berättar om livet som barn i Iran, och om hur hon och hennes familj kommer till Sverige. Om hur det är att ”flytta till ett land där man inte kan koderna, där ens föräldrar fortfarande inte vet vad ett ’Sommarprat’ är … där man snabbt blir förälder till sina föräldrar som kämpar med språket. Som kämpar för att hålla uppe en god min trots att hela världen har rasat under deras fötter.” Bahar trivs bäst på löparbanan för där är hon bra, till och med bäst, på något.
Tonårstiden blir stökig, men mamman finns där hela tiden som stöd och i gymnasiet blir Bahar förälskad i teater. Och fem år och fyra gymnasieprogram senare tar hon studenten.
Börjar småningom scenskolan och blir utsatt för strukturell rasism: ”Så jävla kul att dom har börjat med kvotering nu, det är viktigt att ni syns också, kan du läsa svenska? Bahar du skulle behöva leva sex månader isolerad så att du lärde dig prata ORDENTLIGT. Ditt persiska sätt att hantera Tjechov är fantastisk.”
Hennes Sommarprat handlar också om att inte kunna identifiera sig med sitt efternamn och att ta sig ett nytt, eget, för att skapa en ny egen generation. Hon väljer Pars som betyder Persien.
Om Bahar ParsGuldbaggenominerades för sin roll i den Oscarsnominerade publiksuccén En man som heter Ove. Anställd på Dramaten, sågs senast i Figaros bröllop. Spelade tidigare på Uppsala stadsteater i pjäserna Anna Karenina och Hedda Gabler. Fick Medeapriset för enmansföreställningen På alla fyra och medverkade i Jonas Hassen Khemiris Jag ringer mina bröder på Stadsteatern i Stockholm. Synts i flera tv-produktioner. Debuterade som regissör med den prisbelönta kortfilmen Rinkebysvenska och är nu aktuell med kortfilmen Turkkiosken på SVT.
Äntrade den röda mattan vid Oscarsgalan tidigare i år i en klänning gjord av värmländskt stål.
Producent: John Swartling
