Volodomyr Zelenskyj Podcasts
-
Så hände det till slut, Xi talade i telefon med Zelenskyj. Hör om hur ländernas relation bakåt i tiden skapar dilemman för Kina. Samt om Ukrainas strategier för att hålla Kina-dörren öppen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kan vara årets mest upphaussade telefonsamtal – den första kontakten mellan Kinas och Ukrainas ledare sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Xi Jinping och Volodomyr Zelenskyj talade i nästan en timme förra onsdagen och samtalet har av Zelenskyj beskrivits som ”meningsfullt” och ”rationellt”. Vi analyserar vad som sades, betydelsen av samtalet och omvärldens reaktioner. Hör vidare om handeln och utbytet mellan Ukraina och Kina och hur den tidigare ganska tajta relationen kan påverka utvecklingen nu.
Ukrainas strategier för att hålla liv i relationen till KinaLubna El-Shanti berättar om hur folk i Ukraina sett på Kinas agerande hittills under det ryska invasionskriget samt vad ukrainska bedömare ser för tänkbara utfall när det kommer till Kina. Uppenbart är att Ukraina och Zelenskyj adresserar Kina med mycket respekt och att Ukraina nu ser det som viktigt att hålla liv i en dialog med stormakten i öster. Mycket handlar det förstås om att stävja vad som vore ett ukrainskt skräckscenario – att Xi tippar över helt mot Ryssland och börjar stötta Putin med vapen.
Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jakob Lalér -
6 januari-utredningen är klar och nu rekommenderas åtal mot ex-presidenten. Vi sammanfattar också 2022 och blickar mot 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det utskott som granskat stormningen av kongressen 2021 redogjorde i veckan för sina slutsatser. Utskottet landar i att USA:s tidigare president Donald Trump bär lejonparten av skulden för attacken och utskottet rekommenderar justitiedepartementet att väcka åtal.
Ukrainas president till WashingtonUkrainas president Volodomyr Zelenskyj reser till USA för att träffa president Joe Biden och tala inför landets kongress. Det är första gången han lämnar Ukraina sedan Rysslands invasion. Enligt Vita huset syftar besöket till att understryka USA åtagande gentemot Ukraina.
USApoddens årskrönika 2022Vi passar även på att göra bokslut över 2022. Vilka var de viktigaste politiska händelserna i USA i år? Vilken politiker glänste mer än andra? Och vad har vi att se fram emot 2023?
Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Cecilia Khavar, USA-korrespondent och Roger Wilson, USA-korrespondent.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Hanna Melander
-
Jag vill leva så heter det hjälpprojekt som Ukraina upprättat för de ryska soldater som vill överlämna sig som krigsfångar i Ukraina. Hör reportage av Ukrainakorrespondenten Lubna El-Shanti.
I dagarna meddelade Ryssland att man slutfört den mobilisering av 300 000 ryska reservister som inleddes i september. En mobilisering som har stött på motstånd i Ryssland, en del av de inkallade har vägrat komma – eller flytt landet.
I Ukraina har det nyligen upprättats en telefonlinje för ryska soldater och inkallade som inte vill strida.
Sveriges Radios korrespondent Lubna El-Shanti träffade en av de ukrainska samtalsoperatörerna Ksenja och även fått ta del av ett samtal, som Ksenja säger kommit in till telefonlinjen.
– Vi har ännu inte blivit mobiliserade men vi sitter här och väntar, allt tyder på att det kommer att hända väldigt snart… Och jag vill därför få alla detaljer, när, var och hur jag ska ringa och vilka uppgifter behöver ni av mig?
Ett av de samtal som Ksenja säger kommit in till telefonlinjen, från ryska reservsoldater och officerare som inte vill skickas till fronten. Mannens röst är förvrängd för att han inte ska kunna identifieras.
– Just det här är ett medvetet, målinriktat samtal från en militär som vet exakt vad han gör. Några av dem undersöker möjligheten att slippa och ringer därför till oss, berättar hon.
Tonen i det inspelade samtalet som Sveriges Radio får ta del av är formellt. Ksenja ställer inga personliga eller detaljerade frågor, uppmanar bara mannen på andra sidan att läsa informationen i deras telegramkanal och sedan fylla i ett formulär.
– Nej, jag frågar inte hur han mår eller hur han känner. Jag bryr mig inte.
Men det finns fall som är av mer känslig karaktär, några som gråter, vill hem eller åtminstone bort från fronten, berättar hon.
Ksenja heter egentligen något annat men av säkerhets skäl uppger vi inte hennes riktiga namn.
Hon svarar på samtal för det ukrainska statliga projektet Hotjy Zhjyt – “Jag vill leva”, som riktar sig till ryssar och deras familjer.
Ett projekt som startades i mitten av september, bara ett par dagar innan Rysslands president Vladimir Putin utlyste den så kallade delvisa mobiliseringen, 300 000 reservsoldater och officerare skulle tvångsinkallas för tjänstgöring för att sen skickas till kriget i Ukraina.
I början marknadsfördes projektet på olika sätt, sms skickades till ryska soldaters telefoner i Ukraina. Och Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har vid olika tillfällen riktat sig till ryska styrkor i sina uttalanden. Det är bättre att överlämna sig som fånge i Ukraina än att dödas av våra vapen, sa han på ryska i ett uttalande, kort efter mobiliseringsbeskedet i Moskva i slutet av september.
– Men nu behövs ingen marknadsföring, de flesta som behöver känner nog till oss, menar Ksenja.
På sin kanal i kommunikationsappen Telegram uppmanar projektet Jag vill leva ryska män att höra av sig.De lovar att krigsfångar behandlas värdigt i linje med Genevekonventionen. Och att alla fångar registreras som tillfångatagna i strid.
I Ryssland är straffbart att frivilligt lägga ner sina vapen och bli krigsfånge.
– Vi får samtal från släktingar, fruar, barn, de som ännu inte fått någon inkallelseorder, de som redan är mobiliserade och de som strider vid fronten.
– Vi får också samtal från ukrainare i ockuperade områden som riskerar att bli tvångsinkallade i Ryssland.
Under den första månaden kom det in över 3000 samtal, säger en av talespersonerna för projektet. I rysk statskontrollerad media påstår man att det inte är sant, att ryska soldater inte alls är benägna att ge upp, och att de samtal och videoklipp som offentliggjorts i Ukraina av ryska soldater som frivilligt vill lämna striderna är fejkade.
– Ett tecken på att vårt projekt ändå fungerar är att ryssarna hela tiden försöker blocka vår sajt men hittills har de inte lyckats, säger Ksenja.Vilka råd ger ni de som ringer?
– Det beror på. Om de har kallats in så uppmuntrar vi dem att hitta vägar att dra sig ur, muta tjänstemän, skylla på religion, fly utomlands, vad som helst. Men svårare är det för de som redan är vid fronten.
– Då försöker vi förklara att det inte finns något trollspö som enkelt kommer att rädda dem ur den här situationen. Att de måste börja med att lämna uppgifter som sen kontrolleras och om det finns möjlighet kan de få överlämna sig som krigsfångar någonstans vid frontlinjen.
Det är ingen enkel process. Frontlinjen är mer än 1000 kilometer lång och de ryska soldaterna måste invänta rätt tidpunkt för att överlämningen ska ske säkert. Hur många det rör sig om är hemligt men Ksenja och andra talespersoner på projektet återkommer ofta till att allt fler hör av sig, något som Sveriges Radio inte kan bekräfta.
Vad är det första de säger när de ringer?
– Hjälp mig, hjälp.Lubna El-Shanti, Kiev
[email protected]
