justitiedepartementet Podcasts

  • Vi kan väl numera rätt villigt erkänna att vi inte vet riktigt vilket som vi upplever som värst av motvalsande eller våldsverkande vänsterradikaler som inte förstår att deras ideologi har varit s – kapad och kidnappad redan ifrån början, eller liberaler som aldrig begripit att hela den liberala chimären alltid bara har varit och alltjämt, utgör en kuliss för imperialismen och att dessa proxyfunktioner aldrig någonsin varit annat än ekonomisk kanonmat för de 1% i toppen, eller de invandringskritiska som bedrivit politik med facit i hand sedan mycket lång tid tillbaka?

    Bankernas pengar styr den ekonomi som kontrollerar politiken.

    Allt går ut på att att kontrollera strategiska naturresursflöden, betalningsinfrastruktur och betalningsmedel, eftersom ekonomi är vad som krävs för att kunna bedriva politik och makt är kraft att kunna bryta motstånd.

    De västerländska demokraturerna inom den Djupa Staten har därför framgångsrikt konstruerats som politiska system där den rimliga folkviljan systematiskt alltmer förnekas ur varje möjligt perspektiv av praktiken, av den marionettpolitiska ”härskande” klassen, samtidigt som folkviljan hedras genom falsk teori och retoriska kulisser - polityr.

    Att denna svenska pseudo-demokrati är en komplett bluff kan nu faktiskt ses ur snart sagt varje perspektiv som någon människa överhuvudtaget kan uppbåda, i varje rättsligt upphävande av folkvilja, i varje expansion av icke-valda befogenheter och faktiskt nu även i princip i alla så kallat demokratiska omröstningar som innebär att en politisk representant överger ännu en ståndpunkt som vann stöd i val för den egna representationen.

    ”Corruptimus Republica plurimae leges (Ju mer korrupt en republik är, desto flera lagar har den)” Inte undra på att banklagstiftningen är omfattande, således. Den logiska moralen kan inte bära upp någonting alls i verkligheten, men lagtätheten i Sverige speglar därför naturligtvis också utvecklingen av befolkningens moraliska karaktär.

    Det finns således numera bara 2 sorters människor inom ramen för rådande system... De som gjort sitt bästa för att belysa detta faktum, och alla andra!

    Så vad gör egentligen amerikanska militären här ur ljuset av att Trumps utsända gisslanförhandlare Robert O´Brien menade att det handlar om det svenska rättssystemet och det faktum att amerikanska justitiedepartementet har haft full insyn i världens största telekombolags verksamheter sedan November 2019 - mer känt som Ericsson - och som är förlagt till Sverige?

    #CarlNorberg #DeFria

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Vi kan väl numera rätt villigt erkänna att vi inte vet riktigt vilket som vi upplever som värst av motvalsande eller våldsverkande vänsterradikaler som inte förstår att deras ideologi har varit s – kapad och kidnappad redan ifrån början, eller liberaler som aldrig begripit att hela den liberala chimären alltid bara har varit och alltjämt, utgör en kuliss för imperialismen och att dessa proxyfunktioner aldrig någonsin varit annat än ekonomisk kanonmat för de 1% i toppen, eller de invandringskritiska som bedrivit politik med facit i hand sedan mycket lång tid tillbaka? Bankernas pengar styr den ekonomi som kontrollerar politiken. Allt går ut på att att kontrollera strategiska naturresursflöden, betalningsinfrastruktur och betalningsmedel, eftersom ekonomi är vad som krävs för att kunna bedriva politik och makt är kraft att kunna bryta motstånd. De västerländska demokraturerna inom den Djupa Staten har därför framgångsrikt konstruerats som politiska system där den rimliga folkviljan systematiskt alltmer förnekas ur varje möjligt perspektiv av praktiken, av den marionettpolitiska ”härskande” klassen, samtidigt som folkviljan hedras genom falsk teori och retoriska kulisser - polityr. Att denna svenska pseudo-demokrati är en komplett bluff kan nu faktiskt ses ur snart sagt varje perspektiv som någon människa överhuvudtaget kan uppbåda, i varje rättsligt upphävande av folkvilja, i varje expansion av icke-valda befogenheter och faktiskt nu även i princip i alla så kallat demokratiska omröstningar som innebär att en politisk representant överger ännu en ståndpunkt som vann stöd i val för den egna representationen. ”Corruptimus Republica plurimae leges (Ju mer korrupt en republik är, desto flera lagar har den)” Inte undra på att banklagstiftningen är omfattande, således. Den logiska moralen kan inte bära upp någonting alls i verkligheten, men lagtätheten i Sverige speglar därför naturligtvis också utvecklingen av befolkningens moraliska karaktär. Det finns således numera bara 2 sorters människor inom ramen för rådande system... De som gjort sitt bästa för att belysa detta faktum, och alla andra! Så vad gör egentligen amerikanska militären här ur ljuset av att Trumps utsända gisslanförhandlare Robert O´Brien menade att det handlar om det svenska rättssystemet och det faktum att amerikanska justitiedepartementet har haft full insyn i världens största telekombolags verksamheter sedan November 2019 - mer känt som Ericsson - och som är förlagt till Sverige? #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Avsnitt 153:

    Ska Bonniers sälja Pocketshop? Och till vem? Vi lyfter ett rykte som kan stimulera fantasin.

    Hon var tänkt som lösningen på Piratförlagets problem, förlagschefen som skulle ta Piratförlaget in i framtiden. Nu lämnar hon efter en kort tid. Varför?

    Alla strömningstjänsters kärnlyssnare är också deras största huvudvärk. De som lyssnar, och lyssnar, och lyssnar. Bookbeat blir först med att höja priset för dem. Vi tror att de andra aktörerna kommer efter.

    När Dag Öhrlund läste in sin senaste bok själv blev reaktionen omedelbar. Vart tog Stefan Sauk vägen? Förläggaren förklarar bakgrunden och drar slutsatsen att marknaden kommer att hårdna.

    Journalisten uppmanar andra journalister att gräva i konflikten Nextory-Storytel när han själv lämnar walk over.

    Hur stora kan Penguin Random House tillåtas bli på den amerikanska marknaden? Inte större än nu svarar det amerikanska Justitiedepartementet som stämt PRH för att stoppa köpet av Simon & Schuster, en av de ”fem stora” på den amerikanska bokmarknaden. Det är det första steget den amerikanska regeringen tar under nuvarande president för att begränsa och motverka framväxten av stora monopolliknande företag på den amerikanska marknaden.

     

    00 47 – Vi hörde ett rykte...

    02 33 – Pia Printz lämnar Piratförlaget

    04 09 – Bookbeat fokuserar på storkonsumenterna

    06 31 – Dag Öhrlund läser in sin egen bok. Ett lätt val?

    11 58 – Sökes: Grävande journalister!

    14 51 – Penguin Random House mot den amerikanska regeringen

  • Trump utreds för spioneribrott efter att FBI i en husrannsakan vid hans residens Mar-a-Lago hittat topphemliga dokument. Stora delar av det Republikanska partiet sluter upp bakom Trump som hävdar att räden var politiskt motiverad.

    Vid FBI:s räd mot Trumps residensens Mar-a-Lago i Florida fick de med sig ett stort antal hemligstämplade dokument som enligt den federala polisen inte får föras ut från Vita huset. Trump utreds nu för bland annat för spioneribrott. Trump hävdar att han själv hävt dokumentens hemligstämplar. Vad låg bakom beslutet att genomföra razzian och vad var det FBI hittade?Attentat mot FBITrump har reagerat kraftigt på räden som han menar är politiskt motiverad och en attack mot honom från det demokratiskt styrda Justitiedepartementet för att hindra honom från att ställa upp i nästa presidentval. Han har fått med sig sina supportrar och stora delar av det republikanska partiet i sin kritik. Tonläget är minst sagt uppskruvat, hoten mot FBI har ökat i sociala medier och flera personer har gått från ord till handling. I Ohio försökte en beväpnad man bryta sig in i ett FBI-kontor i Cincinnati, han sköts till döds av polisen. Klimatpaketet The Inflation Reduction ActAtt senaten röstade igenom Joe Bidens klimatpaket är hans största framgång under mandatperioden. Förutom klimatsatsningar innehåller The Inflation Reduction Act bland annat högkostnadsskydd för läkemedel och stöd till sjukförsäkringar. Det ska finansieras med skatt på vinst för storföretag och skatt på företag som återköper egna aktier. Tre månader kvar till mellanårsvalet genomförs nu primärval i Alaska and Wyoming.Den här avsnittet av USApodden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget Förstå världen möt Radiokorrespondenterna, tisdag den 16 augusti kl 20.55.CECILIA KHAVAR (Washington), ROGER WILSON(San Fransisco) och GINNA LINDBERG, USA-kommentator.Programledare: SARA STENHOLM.Producent: MAJA LAGERCRANTZ

  • Ronie Berggren och Pelle Zackrisson om amerikanska Justitiedepartementets kommentar till FBI:s razzia mot Donald Trumps Florida-residens Mar-a-Lago.

    -------
    STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html


  • En FBI-razzia är det senaste slaget mot Donald Trump. Just nu pågår flera olika utredningar mot den före detta presidenten. Kan de stoppa honom från att ställa upp i valet 2024?

    På en kvart får du veta vad som står på spel och vad justitiedepartementet riskerar om de väcker åtal mot Trump. Med Erik Bergin, tidigare USA-korrespondent.

  • Börja om från Börje Börja om på nytt Varför ska man sörja Tider som har flytt? Jag mötte ett självtvång Vi blev så kära i varann Men efter de år Löstes ej våra band 😉

    " På torsdag gör Ericssons tragiska antihjälte Digitala tjänster sitt sista scenframträdande, innan affärssegmentet slås ihop med Managed Services.

    Blir förlusten mindre än en miljard kronor bäddar det för kurslyft – såvida inte en fullbordad Vonage-affär stjäl rampljuset.

    Då vd Börje Ekholm presenterar Ericssons andra kvartal på torsdagen lär telekomjätten visa upp ett batteri av starka siffror.

    Ericsson ser ut att öka både omsättning, vinst och vinstmarginal.
    Försäljningen väntas enligt Infronts sammanställning av analytikerestimat landa på 61,5 miljarder kronor, i Bloombergs enkät är snittet 61 miljarder. Det är en tydlig ökning från 54,9 miljarder 2021.

    Nås det förväntade rörelseresultatet på knappt 7,8 miljarder skulle det höja rörelsemarginalen från 10,5 procent i jämförelsekvartalet till 12,6 procent.

    Dessutom förväntas vinsten på sista raden öka från 3,7 miljarder till nästan 5,3 miljarder.

    Men jämförelsetalen är lätta. Förra sommarens rapport var en besvikelse, som sänkte aktien med 9,5 procent den dagen.

    Framför allt omsättningen var under förväntan: 2,5 miljarder under analytikerestimatens genomsnitt, och ned med 1 procent från 2020.
    Trots vikten av finansiell prestation finns ett antal punkter med möjlighet att ställa resultatredovisningen i skuggan.

    Hetast är Vonage-köpet. Den 28 juni meddelade Ericsson att bolaget ”arbetar för att slutföra transaktionen under juli”. Att beskedet lämnas så nära deadline bygger dels på att det har varit den officiella linjen ända sedan budet kom i november i fjol, men dels också på att det sannolikt bara återstår detaljer. Investerare och aktiemarknad är nu inställda på att förvärvet verkligen genomförs, trots flera förseningar, men om Börje Ekholm presenterar en färdig affär lär det dominera rapporten och den efterföljande telefonkonferensen.

    Att Digitala tjänster även detta kvartal redovisar en förlust i miljardklassen är inprisat. Snittet i Infronts sammanställning är ett justerat rörelseresultat på minus 980 miljoner kronor.

    Om affärssegmentet går mindre dåligt – den mest optimistiska analytikern tror på minus 354 Mkr – är det ett starkt tryck uppåt på aktien.
    ”Justerat” betyder i sammanhanget rensat för omstruktureringskostnader.
    Men med tanke på att Digitala tjänster genererat förluster på i storleksklassen 50 miljarder sedan 2017 är det inte uteslutet att Ericsson tvingas göra en nedskrivning inför sammanslagningen med Managed Services.

    I dag ligger den goodwillposten på 3,2 miljarder kronor.
    Utöver det väntar samtliga som följer Ericsson spänt på varje besked relaterat till de amerikanska myndigheterna.

    Justitiedepartementet granskar fortfarande telekomkoncernen inom ramen för den treåriga överenskommelsen från 2019, och har två särskilda ärenden där Ericsson har brutit mot avtalet. Den ena gäller IS-skandalen i Irak, den andra är fortfarande en väl förborgad hemlighet.
    Dessutom inledde USA:s finansinspektion SEC i början av juni en granskning, även den kring de misstänkta mutorna till IS.

    Ericsson-aktien föll drygt 5 procent på första kvartalets rapport, den 14 april. Sedan dess har den tappat ytterligare 5,2 procent. Därmed har den gått mindre dåligt än jämförelseindexet OMXS30, som har backat 8 procent. Sedan årsskiftet är dock Ericsson, med en nedgång kring 22 procent, ett par procentenheter sämre än storbolagsindexet.

    På måndagen sänkte Deutsche Bank riktkursen för Ericsson från 100 kronor till 85, med den fortsatta rekommendationen att behålla aktien."

    Det går bra nu...

    #CarlNorberg #DeFria

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Börja om från Börje Börja om på nytt Varför ska man sörja Tider som har flytt? Jag mötte ett självtvång Vi blev så kära i varann Men efter de år Löstes ej våra band 😉 " På torsdag gör Ericssons tragiska antihjälte Digitala tjänster sitt sista scenframträdande, innan affärssegmentet slås ihop med Managed Services. Blir förlusten mindre än en miljard kronor bäddar det för kurslyft – såvida inte en fullbordad Vonage-affär stjäl rampljuset. Då vd Börje Ekholm presenterar Ericssons andra kvartal på torsdagen lär telekomjätten visa upp ett batteri av starka siffror. Ericsson ser ut att öka både omsättning, vinst och vinstmarginal. Försäljningen väntas enligt Infronts sammanställning av analytikerestimat landa på 61,5 miljarder kronor, i Bloombergs enkät är snittet 61 miljarder. Det är en tydlig ökning från 54,9 miljarder 2021. Nås det förväntade rörelseresultatet på knappt 7,8 miljarder skulle det höja rörelsemarginalen från 10,5 procent i jämförelsekvartalet till 12,6 procent. Dessutom förväntas vinsten på sista raden öka från 3,7 miljarder till nästan 5,3 miljarder. Men jämförelsetalen är lätta. Förra sommarens rapport var en besvikelse, som sänkte aktien med 9,5 procent den dagen. Framför allt omsättningen var under förväntan: 2,5 miljarder under analytikerestimatens genomsnitt, och ned med 1 procent från 2020. Trots vikten av finansiell prestation finns ett antal punkter med möjlighet att ställa resultatredovisningen i skuggan. Hetast är Vonage-köpet. Den 28 juni meddelade Ericsson att bolaget ”arbetar för att slutföra transaktionen under juli”. Att beskedet lämnas så nära deadline bygger dels på att det har varit den officiella linjen ända sedan budet kom i november i fjol, men dels också på att det sannolikt bara återstår detaljer. Investerare och aktiemarknad är nu inställda på att förvärvet verkligen genomförs, trots flera förseningar, men om Börje Ekholm presenterar en färdig affär lär det dominera rapporten och den efterföljande telefonkonferensen. Att Digitala tjänster även detta kvartal redovisar en förlust i miljardklassen är inprisat. Snittet i Infronts sammanställning är ett justerat rörelseresultat på minus 980 miljoner kronor. Om affärssegmentet går mindre dåligt – den mest optimistiska analytikern tror på minus 354 Mkr – är det ett starkt tryck uppåt på aktien. ”Justerat” betyder i sammanhanget rensat för omstruktureringskostnader. Men med tanke på att Digitala tjänster genererat förluster på i storleksklassen 50 miljarder sedan 2017 är det inte uteslutet att Ericsson tvingas göra en nedskrivning inför sammanslagningen med Managed Services. I dag ligger den goodwillposten på 3,2 miljarder kronor. Utöver det väntar samtliga som följer Ericsson spänt på varje besked relaterat till de amerikanska myndigheterna. Justitiedepartementet granskar fortfarande telekomkoncernen inom ramen för den treåriga överenskommelsen från 2019, och har två särskilda ärenden där Ericsson har brutit mot avtalet. Den ena gäller IS-skandalen i Irak, den andra är fortfarande en väl förborgad hemlighet. Dessutom inledde USA:s finansinspektion SEC i början av juni en granskning, även den kring de misstänkta mutorna till IS. Ericsson-aktien föll drygt 5 procent på första kvartalets rapport, den 14 april. Sedan dess har den tappat ytterligare 5,2 procent. Därmed har den gått mindre dåligt än jämförelseindexet OMXS30, som har backat 8 procent. Sedan årsskiftet är dock Ericsson, med en nedgång kring 22 procent, ett par procentenheter sämre än storbolagsindexet. På måndagen sänkte Deutsche Bank riktkursen för Ericsson från 100 kronor till 85, med den fortsatta rekommendationen att behålla aktien." Det går bra nu... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • "Enligt socialminister Lena Hallengren har regeringskansliet gjort allt i sin makt för att ge Coronakommissionen tillgång till det material den behöver.
    Det är inte sant.

    Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen.
    Det tror jag mig veta, eftersom jag har sett ett antal av dem.

    Att de överhuvudtaget finns får jag reda på när jag blir kontaktad av en person som arbetar i regeringskansliet. Hen är upprörd, eftersom det finns mängder av material från regeringens krisgrupp GSS på regeringskansliets servrar. Information som hen är övertygad om skulle hjälpa Coronakommissionen att förstå hur den svenska pandemistrategin växte fram under februari, mars och april 2020.

    ”Det är fler än jag på regeringskansliet som undrar varför de inte har lämnats ut”, säger hen.

    Till varje möte i GSS har det tagits fram en agenda med fem eller sju kortfattade punkter. En stående punkt har till exempel varit "Arbetet framåt". Dessa dagordningar har Coronakommissionen fått ta del av.
    Men vid sidan av dem har också funnits vad som formellt kallas annoterade dagordningar. På enklare svenska: dagordning med kommentarer.

    Det handlar i praktiken om ordagranna talmanus för de tjänstemän som varit föredragande på mötena. En text för varje mötespunkt. Ett slags protokoll upprättade i förväg.

    Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen.
    Dokumenten är i regel ganska omfångsrika. Den 18 mars 2020 är den "vanliga" dagordningen på en halv sida, medan den annoterade är på åtta sidor. Den 25 mars sju sidor. Den 8 april också sju sidor. Och så vidare.

    Oftast har det varit Mikael Dambergs statssekreterare Elisabeth Backteman som lett mötena och hållit i föredragningarna. Ibland tjänstemän från krishanteringskansliet, eller från andra departement.
    De kommenterade dagordningarna från pandemins inledningsskede vittnar om strategiska diskussioner på hög nivå. Var man befinner sig i arbetet och vilka avvägningar som behöver göras. Om handlingsalternativ vid olika nivåer av smittspridning. Vad som ska ske om situationen blir så illa att man måste prioritera mellan olika samhällsverksamheter. Med mera.

    Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. I mötesmapparna ligger också deltagarlistor och bilagor.
    Enligt källan har kriskansliets ledning fått frågan från anställda om varför Coronakommissionen inte fått se alla dessa dokument. ”För att den inte frågat efter dem”, ska ha varit svaret.

    Hur nu det skulle ha gått till. Enligt en annan källa på regeringskansliet har dokumenten varit okända för kommissionen. Fram till att jag kontaktar den.

    Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte.

    Kriskansliets ledning vill dock fortfarande inte bekräfta handlingarnas existens. När jag kontaktar kansliets tidigare chefstjänsteman Karin Lindgren, idag senior rådgivare på justitiedepartementet, säger hon att "det inte känns rätt för mig att svara på den frågan" och hänvisar vidare till den nuvarande kriskanslichefen Katja Anell.

    Katja Anell trycker bort mina påringningar sju gånger, och skickar ett sms att hon hänvisar till regeringskansliets presstjänst eftersom hon inte har tid att svara på min ja- och nej-fråga om det finns annoterade dagordningar.

    "Det känns för jävligt att regeringskansliet försvårar för kommissionen", säger min ena källa.

    Och det är svårt att inte hålla med. Men från och med nu vet Coronakommissionen vilka dokument man ska fråga efter. De som Lena Hallengren påstod inte fanns. Varsågod.

    #CarlNorberg #DeFria #RealNews

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • "Enligt socialminister Lena Hallengren har regeringskansliet gjort allt i sin makt för att ge Coronakommissionen tillgång till det material den behöver. Det är inte sant. Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen. Det tror jag mig veta, eftersom jag har sett ett antal av dem. Att de överhuvudtaget finns får jag reda på när jag blir kontaktad av en person som arbetar i regeringskansliet. Hen är upprörd, eftersom det finns mängder av material från regeringens krisgrupp GSS på regeringskansliets servrar. Information som hen är övertygad om skulle hjälpa Coronakommissionen att förstå hur den svenska pandemistrategin växte fram under februari, mars och april 2020. ”Det är fler än jag på regeringskansliet som undrar varför de inte har lämnats ut”, säger hen. Till varje möte i GSS har det tagits fram en agenda med fem eller sju kortfattade punkter. En stående punkt har till exempel varit "Arbetet framåt". Dessa dagordningar har Coronakommissionen fått ta del av. Men vid sidan av dem har också funnits vad som formellt kallas annoterade dagordningar. På enklare svenska: dagordning med kommentarer. Det handlar i praktiken om ordagranna talmanus för de tjänstemän som varit föredragande på mötena. En text för varje mötespunkt. Ett slags protokoll upprättade i förväg. Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen. Dokumenten är i regel ganska omfångsrika. Den 18 mars 2020 är den "vanliga" dagordningen på en halv sida, medan den annoterade är på åtta sidor. Den 25 mars sju sidor. Den 8 april också sju sidor. Och så vidare. Oftast har det varit Mikael Dambergs statssekreterare Elisabeth Backteman som lett mötena och hållit i föredragningarna. Ibland tjänstemän från krishanteringskansliet, eller från andra departement. De kommenterade dagordningarna från pandemins inledningsskede vittnar om strategiska diskussioner på hög nivå. Var man befinner sig i arbetet och vilka avvägningar som behöver göras. Om handlingsalternativ vid olika nivåer av smittspridning. Vad som ska ske om situationen blir så illa att man måste prioritera mellan olika samhällsverksamheter. Med mera. Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. I mötesmapparna ligger också deltagarlistor och bilagor. Enligt källan har kriskansliets ledning fått frågan från anställda om varför Coronakommissionen inte fått se alla dessa dokument. ”För att den inte frågat efter dem”, ska ha varit svaret. Hur nu det skulle ha gått till. Enligt en annan källa på regeringskansliet har dokumenten varit okända för kommissionen. Fram till att jag kontaktar den. Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. Kriskansliets ledning vill dock fortfarande inte bekräfta handlingarnas existens. När jag kontaktar kansliets tidigare chefstjänsteman Karin Lindgren, idag senior rådgivare på justitiedepartementet, säger hon att "det inte känns rätt för mig att svara på den frågan" och hänvisar vidare till den nuvarande kriskanslichefen Katja Anell. Katja Anell trycker bort mina påringningar sju gånger, och skickar ett sms att hon hänvisar till regeringskansliets presstjänst eftersom hon inte har tid att svara på min ja- och nej-fråga om det finns annoterade dagordningar. "Det känns för jävligt att regeringskansliet försvårar för kommissionen", säger min ena källa. Och det är svårt att inte hålla med. Men från och med nu vet Coronakommissionen vilka dokument man ska fråga efter. De som Lena Hallengren påstod inte fanns. Varsågod. #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Nu finns det äntligen ett avtal på plats som ska vägleda företagare som gör affärer med Storbritannien. Men hur blir det i praktiken för alla de svenska företagare som vill göra affärer med britterna? Det ska vi ta reda på i veckans avsnitt tillsammans två tunga experter.

    Theresa Ryberg, är Företagarnas expert på handel och exportfrämjande. Hon har tidigare arbetat på det portugisiska justitiedepartementet för EU-frågor, i Bryssel på Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén.

    Avsnittet gästas även av Kenneth Persson, sakkunnig på Enheten EU och internationell samordning på Tullverket. Han har arbetat på Tullverket i drygt 40 år, de senaste dryga 25 åren med internationella frågor på EU-nivå och utvecklingsfrågor.

    Det är ungefär 6 000 svenska företag som handlar med Storbritannien och runt 70 000 svenska jobb som direkt berörs av den handeln. Hur ska de agera framöver och hur undviker man onödiga tullavgifter? Det tar vi bland annat reda på i veckas avsnitt. Lyssna nu!