Regeringskansliet Podcasts

  • Truls Borgström har varit regeringens samordnare i arbetet med att ta fram Elektrifieringsstrategin, vilken presenterades i början av året och är innehållsrik. Truls har lång erfarenhet från regeringskansliet, energifrågor och Europa. Genom tvärfunktionellt arbete inom regeringskansliet, med berörda myndigheter, regioner och näringsliv har 12 områden vaskats fram för att beskriva det mest prioriterade. Hur får vi ett samarbete som gör att allt som behöver hända sker? Hur sker förankring och planering så att centrala parter drar åt samma håll? Det här samtalet kretsar alltså kring område 1, 2, 11 och 12 i strategin: hur vi får människorna att hålla ihop.
    Tipsa om personer du vill att vi ska intervjua i podden: https://www.sigholm.se/energistrategipodden
    Podcasten är producerad av Sigholm - din partner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/

  • Mycket händer i Europa. Rysk militär har gått in i Ukraina. Många är oroliga. Juniornyheterna har fått in många frågor, frågor som vi försöker reda ut i det här avsnittet.

    Programledare: Niklas Jonsson och Johanna HeedProducent: Johanna HeedMed ljud från: Independent, The Guardian, DN, TV4, Sveriges radio, Regeringskansliet, EU-kommissionen

  • Patrick Joyce är nationalekonom med lång bakgrund som utredare och rådgivare på Regeringskansliet och riksdagen. Han har varit forskare på Ratio och arbetar idag som chefekonom på Almega.

  • Häromdagen skrev jag om klass på Svenska Dagbladets kultursida. I texten skriver jag om hur vi tillåtit en underklass att växa fram längst ned i samhället, och om hur denna tjänar en medelklass som värderar fel saker.

    I fredags diskuterade jag frågan i P1 morgon ihop med Patrik Lundberg, som hade skrivit att han ville lämna medelklassen. Om jag tolkar honom rätt handlar hans motvilja om ett hyckleri han märkt av. Inom medelklassen, menar han, vill man gärna känna sig finare och bättre, men man gör likt förbannat det man kritiserar att andra gör. Diskussionen med Patrik Lundberg var konstruktiv, men rumphuggen. Ironiskt nog är nästan alla inslag i public service för korta för riktiga samtal, och i regel är konfliktnivån maximalt uppskruvad. Aporna måste få apa sig, verkar en grundtanke vara. Och om man inte vill bråka kanske de plockar in någon annan i stället. Konflikten mellan “höger” och “vänster” måste värnas, och finns ingen tydlig konflikt får man uppfinna den med hjälp av en hetsande programledare.

    Nåväl, jag ville i alla fall fördjupa samtalet om klass, eftersom jag tycker att det är så intressant. En av de mest intressanta tänkarna på området i dag är Johan Wennström, som numera är en kollega på Svenska Dagbladets kultursida, där han skrivit i flera år. Han disputerade i statsvetenskap 2019 med avhandlingen Interpreting Policy Convergence Between the Left and the Right: Essays on Education and Immigration. Han är aktiv på IFN, där man också kan ta del av hans publikationer. Hans forskning är inriktad mot politiskt beslutsfattande och dess moraliska grunder. Han är särskilt intresserad av skol- och migrationspolitik. Tidigare har han bland annat arbetat som politiskt sakkunnig i Regeringskansliet och som ledarskribent i Svenska Dagbladet.

    Länkar till texter och böcker vi pratar om:

    Min text i SvD Kultur (19/1): Hade det inte varit för högskoleprovet hade mitt liv nog sett annorlunda ut. Medelklassen tror på meritokrati, och det är som om medkänslan också är något man gör sig förtjänt av.

    David Goodhart – Head, Hand, Heart: The Struggle for Dignity and Status in the 21st Century (Penguin 2020)

    Michael Lind – The New Class War: Saving Democracy from the Managerial Elite (Portfolio 2020)

    Patrik Lundberg: “Jag vill lämna medelklassen” (DN 23/11 -21)

    Charles Murray – Coming apart: the state of white america, 1960-2010 (Crown forum 2012)

    Vesna Prekopic: “Det är inte alls så dumt i medelklassen, men mellanförskapet lämnar jag gärna” (DN 17/1)

    Michael Sandel - The Tyranny of Merit: What's Become of the Common Good? (Farrar, Straus and Giroux 2020)

    Johan Wennström: “När ska högern överge Foodora-liberalismen?” (SvD 26/5 -21): Det viktiga, enligt dagens höger, är inte var man kan göra en verklig insats, utan ”vart man är på väg”. Högern har accepterat, ja till och med bejakat, framväxten av ett djupt ovärdigt arbetsliv.

    Johan Wennström: I väntan på ett konservativt idéprogram (Kvartal 14/12 -20)

    Johan Wennström: Brev till en lärarstudent (Kvartal 20/2 -19)

    Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

    Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

    Get full access to Rak höger med Ivar Arpi at ivararpi.substack.com/subscribe

  • "Enligt socialminister Lena Hallengren har regeringskansliet gjort allt i sin makt för att ge Coronakommissionen tillgång till det material den behöver.
    Det är inte sant.

    Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen.
    Det tror jag mig veta, eftersom jag har sett ett antal av dem.

    Att de överhuvudtaget finns får jag reda på när jag blir kontaktad av en person som arbetar i regeringskansliet. Hen är upprörd, eftersom det finns mängder av material från regeringens krisgrupp GSS på regeringskansliets servrar. Information som hen är övertygad om skulle hjälpa Coronakommissionen att förstå hur den svenska pandemistrategin växte fram under februari, mars och april 2020.

    ”Det är fler än jag på regeringskansliet som undrar varför de inte har lämnats ut”, säger hen.

    Till varje möte i GSS har det tagits fram en agenda med fem eller sju kortfattade punkter. En stående punkt har till exempel varit "Arbetet framåt". Dessa dagordningar har Coronakommissionen fått ta del av.
    Men vid sidan av dem har också funnits vad som formellt kallas annoterade dagordningar. På enklare svenska: dagordning med kommentarer.

    Det handlar i praktiken om ordagranna talmanus för de tjänstemän som varit föredragande på mötena. En text för varje mötespunkt. Ett slags protokoll upprättade i förväg.

    Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen.
    Dokumenten är i regel ganska omfångsrika. Den 18 mars 2020 är den "vanliga" dagordningen på en halv sida, medan den annoterade är på åtta sidor. Den 25 mars sju sidor. Den 8 april också sju sidor. Och så vidare.

    Oftast har det varit Mikael Dambergs statssekreterare Elisabeth Backteman som lett mötena och hållit i föredragningarna. Ibland tjänstemän från krishanteringskansliet, eller från andra departement.
    De kommenterade dagordningarna från pandemins inledningsskede vittnar om strategiska diskussioner på hög nivå. Var man befinner sig i arbetet och vilka avvägningar som behöver göras. Om handlingsalternativ vid olika nivåer av smittspridning. Vad som ska ske om situationen blir så illa att man måste prioritera mellan olika samhällsverksamheter. Med mera.

    Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. I mötesmapparna ligger också deltagarlistor och bilagor.
    Enligt källan har kriskansliets ledning fått frågan från anställda om varför Coronakommissionen inte fått se alla dessa dokument. ”För att den inte frågat efter dem”, ska ha varit svaret.

    Hur nu det skulle ha gått till. Enligt en annan källa på regeringskansliet har dokumenten varit okända för kommissionen. Fram till att jag kontaktar den.

    Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte.

    Kriskansliets ledning vill dock fortfarande inte bekräfta handlingarnas existens. När jag kontaktar kansliets tidigare chefstjänsteman Karin Lindgren, idag senior rådgivare på justitiedepartementet, säger hon att "det inte känns rätt för mig att svara på den frågan" och hänvisar vidare till den nuvarande kriskanslichefen Katja Anell.

    Katja Anell trycker bort mina påringningar sju gånger, och skickar ett sms att hon hänvisar till regeringskansliets presstjänst eftersom hon inte har tid att svara på min ja- och nej-fråga om det finns annoterade dagordningar.

    "Det känns för jävligt att regeringskansliet försvårar för kommissionen", säger min ena källa.

    Och det är svårt att inte hålla med. Men från och med nu vet Coronakommissionen vilka dokument man ska fråga efter. De som Lena Hallengren påstod inte fanns. Varsågod.

    #CarlNorberg #DeFria #RealNews

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • "Enligt socialminister Lena Hallengren har regeringskansliet gjort allt i sin makt för att ge Coronakommissionen tillgång till det material den behöver. Det är inte sant. Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen. Det tror jag mig veta, eftersom jag har sett ett antal av dem. Att de överhuvudtaget finns får jag reda på när jag blir kontaktad av en person som arbetar i regeringskansliet. Hen är upprörd, eftersom det finns mängder av material från regeringens krisgrupp GSS på regeringskansliets servrar. Information som hen är övertygad om skulle hjälpa Coronakommissionen att förstå hur den svenska pandemistrategin växte fram under februari, mars och april 2020. ”Det är fler än jag på regeringskansliet som undrar varför de inte har lämnats ut”, säger hen. Till varje möte i GSS har det tagits fram en agenda med fem eller sju kortfattade punkter. En stående punkt har till exempel varit "Arbetet framåt". Dessa dagordningar har Coronakommissionen fått ta del av. Men vid sidan av dem har också funnits vad som formellt kallas annoterade dagordningar. På enklare svenska: dagordning med kommentarer. Det handlar i praktiken om ordagranna talmanus för de tjänstemän som varit föredragande på mötena. En text för varje mötespunkt. Ett slags protokoll upprättade i förväg. Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen. Dokumenten är i regel ganska omfångsrika. Den 18 mars 2020 är den "vanliga" dagordningen på en halv sida, medan den annoterade är på åtta sidor. Den 25 mars sju sidor. Den 8 april också sju sidor. Och så vidare. Oftast har det varit Mikael Dambergs statssekreterare Elisabeth Backteman som lett mötena och hållit i föredragningarna. Ibland tjänstemän från krishanteringskansliet, eller från andra departement. De kommenterade dagordningarna från pandemins inledningsskede vittnar om strategiska diskussioner på hög nivå. Var man befinner sig i arbetet och vilka avvägningar som behöver göras. Om handlingsalternativ vid olika nivåer av smittspridning. Vad som ska ske om situationen blir så illa att man måste prioritera mellan olika samhällsverksamheter. Med mera. Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. I mötesmapparna ligger också deltagarlistor och bilagor. Enligt källan har kriskansliets ledning fått frågan från anställda om varför Coronakommissionen inte fått se alla dessa dokument. ”För att den inte frågat efter dem”, ska ha varit svaret. Hur nu det skulle ha gått till. Enligt en annan källa på regeringskansliet har dokumenten varit okända för kommissionen. Fram till att jag kontaktar den. Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. Kriskansliets ledning vill dock fortfarande inte bekräfta handlingarnas existens. När jag kontaktar kansliets tidigare chefstjänsteman Karin Lindgren, idag senior rådgivare på justitiedepartementet, säger hon att "det inte känns rätt för mig att svara på den frågan" och hänvisar vidare till den nuvarande kriskanslichefen Katja Anell. Katja Anell trycker bort mina påringningar sju gånger, och skickar ett sms att hon hänvisar till regeringskansliets presstjänst eftersom hon inte har tid att svara på min ja- och nej-fråga om det finns annoterade dagordningar. "Det känns för jävligt att regeringskansliet försvårar för kommissionen", säger min ena källa. Och det är svårt att inte hålla med. Men från och med nu vet Coronakommissionen vilka dokument man ska fråga efter. De som Lena Hallengren påstod inte fanns. Varsågod. #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se


  • 18 januari. Hundratals möten har hållits utan ett spår av formell dokumentation. Hur påverkar det möjligheterna till insyn och ansvarsutkrävning? Jesper Sandström och Peter Wennblad diskuterar med Acko Ankarberg Johansson, KD, ordf. socialutskottet, och Nils Funcke, journalist och expert på offentlighetsprincipen.

  • Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad.

    Prins Andrew tas ifrån sina kungliga åtaganden och militära titlar. Det meddelade det brittiska hovet på torsdagskvällen. Beskedet kommer efter att det står klart att prinsen kommer att åtalas för våldtäkt i USA, och innebär att han nu behöver försvara sig som en vanlig medborgare.Sen pratar vi om coronan, som nu nått även riksdagen. Annie Lööf, Per Bolund, och Magdalena Andersson är smittade, och coronakommissionen och regeringskansliet har hamnat i luven på varandra. Samtidigt kommer Tegnell med en försiktig förhoppning om ljusare tider framåt sommaren.

  • Kvinnorättsaktivisten om den ständigt pågående pandemin mäns våld mot kvinnor. Och sin inre Bob Dylan.

    Olga Persson är statsvetare och har ägnat större delen av sitt liv åt att jobba inom kvinnorörelsen för ett jämställt samhälle fritt från våld.Hon är förbundsordförande för Unizon som samlar mer än 130 kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Hon har även varit utredningssekreterare på Regeringskansliet.Olga Persson syns och hörs ofta i debatten om våld mot kvinnor.I sitt Sommar pratar Olga Persson om den ständigt pågående pandemin av mäns våld mot kvinnor, som dödar och skrämmer kvinnor över hela världen men som aldrig leder till några restriktioner.- Och om varför humor är bästa vaccinet och om fantasin att jag innerst inne är Bob Dylan.Om Olga Persson:Förbundsordförande Unizon, 44 år.Född och bosatt i Stockholm.Debuterar som Sommarvärd.Producent: Erika Strand-Berglund.Olga Persson talar om våld mot kvinnor i sitt Sommarprogram. Om du känner igen dig och själv behöver hjälp eller råd kan du bland annat vända dig hit:På unizonjourer.se finns kontakt till kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer runt om i hela landet. Det går att chatta, ringa eller besöka en jour varje dag året om. Stödet är gratis och du behöver inte berätta vem du är. Även du som anhörig kan få stöd av jourerna.På roks.se finns kontakt till Roks kvinnojourer och tjejjourer. På www.rokstjejjourer.se finns Roks tjejjourer. Är situationen akut ring polisen på 112.Kvinnofridslinjen är öppen dygnet runt på telefon 020-505050.Om du är hemma och hör bråk och skrik från grannen, ring polisen 112.Är du orolig för ett barn - kontakta socialtjänsten i din kommun.Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

  • Ännu ett nytt avsnitt av Sen Lunch med PK, vi tar oss an den ökända delen av regeringskansliet: Elefantkyrkogården. Vad är det? Förtjänar alla att hamna där? Vi lär oss att man alltid kan svara Dan Eliasson och att Sverige borde bygga sitt egna Las Palma.

    Medverkande Elsa Josefsson, Elin Laks och William Norling.

  • Efter januariavtalet spås en ny skattereform finnas kring hörnet. Vad innebär det för alla Sveriges småföretagare? I veckans avsnitt blir det fullt fokus på skatter och skattepolitik.

    Günther får sällskap i studion av Patrick Krassén, Företagarnas skattepolitiska expert. Han har tidigare arbetat som policyexpert på Svenskt Näringsliv, därtill är han utbildad jurist samt statsvetare med bakgrund som bland annat ledarskribent och politiskt sakkunnig på regeringskansliet. Han är även medförfattare till boken Platt skatt som gavs ut i början av sommaren.

    Boken lyfter fram och argumenterar för att avskaffa hela den statliga inkomstskatten. I januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet slår partierna fast att den översta delen av den, värnskatten, ska slopas 1 januari 2020 (förslaget är nu ute på remiss). Överenskommelsen innehåller även skrivningen att en omfattande skattereform ska genomföras i syfte att bland annat öka sysselsättningen och arbetande timmar samt leda till sänkt skatt på jobb och företagande. Lyssna nu!

  • Åsa Vagland arbetar på Regeringskansliet åt infrastrukturministern. Hon är projektledare på ett av Regeringens samverkansprogram och vet nästan allt om transport- och trafikplanering, om ITS, om Sveriges arbete i EU och hur sydafrikaner pendlar till diamantgruvorna.

    Inspelat på ett hotell i Östersund, kvällen innan invigningen av den splitter nya elbusslinjen.

    Åsa på LinkedIn
    Elbussar i Östersund
    Näringsdepartementet
    Samverkansprogrammet Nästa generations resor och transporter
    ITS-direktivet

    Definitionen av ITS som nämns i avsnittet lyder som följer (I kid you not...):

    'Intelligenta transportsystem (ITS) är avancerade tillämp­ningar som utan att i sig vara intelligenta syftar till att tillhandahålla innovativa tjänster med avseende på olika transportslag och trafikledning och möjliggöra för olika användare att vara bättre informerade och därigenom kunna utnyttja transportnäten på ett säkrare, mer sam­ordnat och ”smartare” sätt.'

    Om Lissabonfördraget