Sally Podcasts
-
Skolans simundervisning innehåller ingenting om längtan efter upplösning, men nere i djupet kan vi hitta det yttersta inom oss. Malena Forsare följer några av kulturens simmerskor ner mot botten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i september 2019.
Vi kommer från vatten. Fostervattnet består till 98 procent av vanligt vatten och är vårt första element: omslutna av den ljumma, genomsiktliga vätskan bärs vi fram i viktlöst tillstånd, gungar runt som blötdjur, alltmedan våra kroppar intar en mer distinkt form. Fostervattnet produceras av de två fosterhinnorna: den yttre kallas åderhinnan och den inre vattenhinnan. Därinne skyddas den spädaste versionen av oss själva från omvärldens tryck. Fostret sväljer vattnet i pyttesmå klunkar som kan ses med ultraljud. Det snurrar varv på varv runt sin mjuka axel, alltmedan kotorna hårdnar. Efter födseln kan föräldern känna ryggraden med pekfingret: som en perfekt rad med nysådda ärtor.
Vi kommer från vatten, men minns inget av det. I det nyfödda barnets hjärna blixtrar synapserna utan ordning – ett tillstånd som snart faller i glömska, eftersom förmågan att sortera bland sinnesintrycken utvecklas långt senare. Eller? Minns vi mer än vi tror? Har vi kanske en annan sorts minne, en erinran bortom språket om detta framglidande tillstånd, som vi i vissa stunder kan ana djupet av?
Jag har simmat så länge jag kan minnas, men aldrig varit sorten som plaskar fram i sportnyheterna. Sport har tvärtom legat rätt så långt från min identitet. Men under ytan av idrottstrotsande person har det alltid grott en pockande lust till fysisk rörelse som enkelt går att locka fram – om den utspelar sig i vatten. Under tonåren hände det också att lusten fick oväntade följder. Som till exempel under idrottsundervisningen på gymnasiet, när vi fick i uppgift att utforma en egen lektion. Jag vägrade först, men valde efter viss övertalning att fullfölja momentet. Det blev nog inte alls som läraren tänkt sig, när lektionen levererade avslappning i ryggläge till de blippande syntljuden i Luc Bessons sönderälskade film ”Le grand bleu”, Det stora blå, från 1988. Kanske ville jag på det sättet sänka ner klassen i samma känsla som jag hade under passen i den lokala simhallens 25-metersbassäng, där jag hade för vana att tillbringa eftermiddagarna. Vattenljuset som sköljde genom kroppen. Mönstret av vita plattor i bassängens botten och suget från ventilernas konstgjorda tidvatten.
Med tanke på de regelbundna besöken där, är det anmärkningsvärt att jag misslyckades fatalt i den gren som jag betraktade som min. Vår ambitiösa idrottslärare med lätt militanta drag njöt av att mäta allt. Nya tävlingsmoment upprättades ständigt och naturligtvis ingick en introduktion till de fyra simsätten, inklusive fjäril. Denna avancerade konstart var oss främmande, även om tekniken var välkänd sedan länge: fjäril prövades i tävlingssammanhang redan på 30-talet. Under de olympiska spelen i Melbourne 1952 kunde publiken beskåda de karaktäristiska bensparkarna, som påminner om stjärtrörelsen hos en delfin, uppe från läktarna.
Vi uppmanades att hålla oss strax under ytan, alltmedan vi kämpade med att rita nyckelhål med armarna och studsa fram med våra unga stjärtar. Det gick inget vidare: mödosamt arbetade jag mig ner mot botten där underläppen sprack mot klinkern. Illusionen av sportsimmerska, ja – om det nu funnits någon sådan, hade gått sönder: med blod på hakan hävde jag mig upp över kanten och insåg att skådespelet var över.
Men resan ner mot bassängdjupet var alls inte förgäves: snarare tog simmandet där och då en ny riktning. Jag funderar på om strävan neråt inte bara var en flykt från det orimliga i tekniken, utan uppstod av ett mer filosofiskt skäl. Kanske sökte den unga simmerskan något bortom mätandets princip. Kanske anade hon en värld därnere, ett tryckande vattenmörker som varje fridykare måste lära sig konsten att omfamnas av. Som Jacques i Det stora blå behöver hon acceptera lungornas komprimering, och utforska dånet som uppstår när hörselorganet förvandlas till havets egen förstärkare. Fast när det kommer till kritan kan man fråga sig om fridykarens utmaning bara handlar om att anpassa sig till en fysiologisk omvandlingsprocess: för när vi rör oss djupare ner väcks dödsdriften till liv – en längtan efter att upplösas i det element som utgör 60 procent av vår totala kroppsmassa. För det nyfödda barnets del rör det sig om hela 80 procent.
Skolans simundervisning innehöll inget om dödsdriften. Så småningom vändes mitt sökande istället mot kulturens simmerskor. Skådespelaren Juliette Binoche, inte minst. I filmatiseringen av Milan Kunderas roman ”Varats olidliga lätthet”, gör hon entré med ett kraftfullt dyk ner i ett av östra Europas kurbad, som får de uppsvällda farbrödernas schackpjäser att skaka. I filmen spelar männens libido en större roll: man kan välja att tolka dyket som symbol för en ung kvinnas trots mot en sexualiserande blick. Och det visade sig att Binoche hade kommit till simhallen för att stanna. I första delen i Kieslowskis trilogi ”Trikoloren” använder filmens Julie det klorerade vattnet i en nattlig bassäng för att pressa sorgen genom sitt kroppssystem. Efter att ha mist man och barn i en bilolycka lider hon av en underreaktion, det vill säga, hon kan inte gråta. I gengäld kan hon simma: hon crawlar fram i svartglänsande baddräkt med ursinniga rörelser, som en späckhuggarhona på jakt efter sin förlorade avkomma.
Om Julie bryter genom vattenytan med splash, tar jag trapporna baklänges. Inga sensationella entréer, inga avancerade simsätt och ingen utrustning: bara ledstångens stål inuti händerna och mötet med ett vatten som är några grader för kallt. Jag tänker ofta på Sally Bauer, långdistanssimmerskan från Helsingborg, som var den första skandinav att simma över Engelska kanalen. I Sara Stridsbergs fantasi ”Happy Sally” blir Sally Bauer en melankolisk figur som ständigt dras till Öresundshavets bräckta vatten. Ju längre Sally rör sig ut från land, desto längre bort glider hon också från de människor som hon älskar.
När min mamma en sommar blev hastigt sämre i sin cancer, fann jag mig för första gången öga mot öga med döden. Jag hade mött den blicken förut, men den här sortens stirrande ut i dödens icke-vara var för mig en ny erfarenhet. Det visade sig att upplevelsen svarade dåligt mot fantasierna om fridykarens metafysik. Jag simmade mig igenom veckorna när mamma successivt, dag för dag, förlorade förmågan till rörelse och tal. Med kroppen före gled jag in och ut genom minnena, i tanken på vem hon varit. Bara i ett urinfärgat sjövatten strax utanför Göteborg kunde sorgens kramper släppa: så förvandlades det svala mörkret under mig till något som bar, snarare än drog.
Vi kommer från vatten. När vi simmar minns vi vårt ursprung i horisontalläget, när människan en gång inte var människa, utan rustad med gälar och fjäll. Ju mer tid hon tillbringar simmande, desto mer diffus blir gränsen mellan fena och ben, mellan foster och född person. Ensam plöjer hon fram längs rödvita plastsnören som skiljer hennes bana från någon annans. Så minns hon, inifrån sig själv, den tyngdlösa tillvaro som pågick för länge sen. Den som kan anas som en känsla av frihet, i rytmen som uppstår med nästa längd, och nästa.
Malena Forsare, kulturjournalist och psykolog
-
I dagens avsnitt ska vi få träffa inomhusklimatets Robin Hood, Sally R. De stjäl från energitjuvarna och ger tillbaka till klimatet. Vi befinner oss just nu mitt i en energikris och en situation där fastighetsbolagen nu för första gången på allvar måste se över sin energiförbrukning. Och då inte bara för att ta ansvar och minska sin energikonsumtion för att rädda klimatet utan för att sänka sina kostnader för det kommer bli mycket svårare att bibehålla och öka sina fastighetsvärden.
Sally R är ett PropTech-bolag som optimerar ventilationssystem i fastigheter med en molnbaserad add-on tjänst, för att säkerställa inomhusluftens kvalitet och sänka energikostnader i byggnader. Idag har vi bjudit in Fredrik Tunberg, VD på Sally R, som med NASA-patent ska sätta en ny standard för luftrening.
-
Två favoriter i repris väntar i detta avsnitt å äntligen dyker vår första gäst för säsongen upp och presenterar sig!(eller vi kanske ska säga två gäster då även Oskars hund Sally är på besök i poddstudion)Vi testar glassnyheter från både GB och Triumf och sen en väldigt väldigt specifik isglass från ett annat stort märke som bara dom som lyssnar på podden får veta😉. I dagens Lauring är temat ”millenniumskiftet”(00~talet) där allt i från 9/11 till Backstreet Boys förekommer, in och lyssna vet vi!
---
Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/kotbroadcast/message -
Den 14:e februari 1982 hittades en okänd ung kvinna död vid sidan av en väg. Hon fick snabbt namnet Valentine Sally, baserat på den dag som hon hade hittats, alla hjärtans dag. I sökandet efter svar kring vem den här flickan var så fann man vittnen, åtminstone ett som kunde ge en liten bild av vad som hände timmarna innan hon misstänks ha blivit mördad. Flickans identitet har sedan dess varit helt okänd och en hel del teorier har dykt upp kring vem det skulle kunna vara. Det har till och med gått så långt att hon har blivit kopplad till andra flickor som försvunnit men samtliga spår har senare kunnat uteslutas. Det här ändrades dock så pass sent som den 22:a februari 2021 när man äntligen kunde bekräfta identiteten bakom flickan som i årtionden kallats för Valentine Sally.
Följ oss på Instagram:https://www.instagram.com/rysarpodden/ Följ oss på Facebook:https://www.facebook.com/rysarpoddenMaila oss:[email protected] -
Skandalen kring familjen Biden-familjens kopplingar till Ukraina började 2014, när dåvarande vicepresidenten Joe Bidens son Hunter tog på sig ett välbetalt no-show-jobb för det ukrainska energibolaget Burisma, enligt uppgift i utbyte mot tillgång till sin mäktige far. Donald Trumps försök att undersöka saken utlöste en riksrättsundersökning mot honom 2019.
En tjänsteman från utrikesdepartementet uttryckte privat oro för sina kollegor under Obama-administrationens sista dagar att Hunter Bidens jobb med Burisma undergrävde Washingtons anti-korruptionsinitiativ i Ukraina, har ett hemligt e-postmeddelande som erhållits av Just the News avslöjat.
E- postmeddelandet på två sidor , markerat som "konfidentiellt" av dåvarande ambassadören Marie Yovanovitch och skickat ut av den tidigare amerikanska ambassadens tjänsteman George Kent den 22 november 2016, gömdes enligt uppgift undan av utrikesdepartementet. Det offentliggjordes inte under kampanjen för att ställa Trump inför riksrätt och undanhölls bland flera begäranden från Freedom of Information Act om korrespondens med anknytning till Biden-familjens affärsförbindelser i Ukraina innan de slutligen släpptes.
I e-postmeddelandet, adresserat till högt uppsatta tjänstemän från utrikesdepartementet i Washington, beskriver Kent transplantatfallet mot Mykola Zlochevsky, den ukrainske oligarken och före detta naturresursministern som grundade Burisma Holdings, företaget som betalade Hunter Biden 1 miljon dollar per år för en no-show jobb i bolagets styrelse.
Ukrainska myndigheter inledde först en utredning av Burisma 2012, där företaget anklagades för penningtvätt, skatteflykt och korruption, och Zlochevsky anklagades för att ha försökt muta sig ur problem.
"Den verkliga frågan för mig var att någon i Washington behövde engagera VP Biden tyst och säga att hans son Hunters närvaro i Burisma-styrelsen underskred anti-korruptionsbudskapet VP och vi gick framåt i Ukraina, eftersom ukrainare hörde ett meddelande från oss och såg sedan ett annat beteende, med familjeföreningen med en känd korrupt figur vars företag var känt för att inte följa reglerna i olje-/gassektorn”, skrev Kent.
"Jag sa till Dan att jag gärna skulle dela allt detta med Sally om hon skulle ringa mig. Dan sa att han förstod att Sally gjorde due diligence i exakt den här frågan, för att tala om för Hunter. Jag har aldrig hört något från Sally”, tillade Kent och syftade på seniora tjänstemän från Obama-eran Sally Painter och Dan Fried.
Kent fortsatte med att minnas att Painter ringde honom hösten 2016 och sa att hon "hänvisade till Zlochevsky med hans förnamn ... vilket gjorde det klart att förhållandet var mer än ett förbigående." Dagar senare, minns Kent, fick han reda på att USAID hade grönlyst en ny offentlig-privat sponsring med Burisma relaterat till "ett sammanhang för journalistisk integritet i energisektorn."
Ett andra e-postmeddelande , också daterat 22 november 2016 och skickat till tjänstemannen Jorgan K Andrews från utrikesdepartementet och CCed till Kent, uppmanade till försiktighet från Atlantic Council (en kraftfull Washington-baserad tankesmedja) angående Zlochevsky mitt i oligarkens rapporterade försök att rehabilitera hans namn.
"Zlochevsky är efterlyst i Ukraina för brott relaterade till korruption, men fallet mot honom har kantats av ännu mer korruption: ukrainska tjänstemän fryste kontroversiellt 23 miljoner dollar på ett bankkonto i London, och det försvinner in i offshore-systemet... Trots hans förstörda namn i Ukraina, Zlochevsky kämpar aktivt för offentlig rehabilitering, särskilt med oss”, indikerade mejlet, skrivet av en icke namngiven tjänsteman.
Hunter Biden anställdes för att sitta i Burismas styrelse våren 2014 och stannade kvar i företaget till april 2019.
År 2015 intensifierade riksåklagaren Viktor Shokin utredningen mot företaget, då dåvarande vicepresidenten Joe Biden reste till Kiev i slutet av 2015 för att varna honom att om Shokin inte fick sparken omedelbart, skulle Washington frysa 1 miljard dollar i lånegarantier. Senare, på ett Council on Foreign Relations-forum 2018, skröt Biden öppet om att hans personliga ingripande gjorde att den ukrainska åklagaren fick sparken.
Jag hade fått ett åtagande från Ukrainas dåvarande president Porosjenko - att de skulle vidta åtgärder mot den statliga åklagaren. Och det gjorde de inte- Jag sa att jag säger att du inte får en miljard dollar. Jag sa att du inte får miljarden och jag kommer att åka härifrån och jag tror att det var sex timmar – jag tittade [på klockan] och sa att jag åker om sex timmar. Om åklagaren inte får sparken får du inte pengarna. Tja son till ab*tch! Han fick sparken och de satte in någon som var solid vid den tiden, skröt Biden. Efter Shokins uppsägning lades utredningen om Burisma ned.
2020 läckte påstådda ljudinspelningar av Biden och tidigare USA:s utrikesminister John Kerry som pressade Poroshenko att sparka Shokin på nätet .
#CarlNorberg #DeFria #Realnews -
Skandalen kring familjen Biden-familjens kopplingar till Ukraina började 2014, när dåvarande vicepresidenten Joe Bidens son Hunter tog på sig ett välbetalt no-show-jobb för det ukrainska energibolaget Burisma, enligt uppgift i utbyte mot tillgång till sin mäktige far. Donald Trumps försök att undersöka saken utlöste en riksrättsundersökning mot honom 2019. En tjänsteman från utrikesdepartementet uttryckte privat oro för sina kollegor under Obama-administrationens sista dagar att Hunter Bidens jobb med Burisma undergrävde Washingtons anti-korruptionsinitiativ i Ukraina, har ett hemligt e-postmeddelande som erhållits av Just the News avslöjat. E- postmeddelandet på två sidor , markerat som "konfidentiellt" av dåvarande ambassadören Marie Yovanovitch och skickat ut av den tidigare amerikanska ambassadens tjänsteman George Kent den 22 november 2016, gömdes enligt uppgift undan av utrikesdepartementet. Det offentliggjordes inte under kampanjen för att ställa Trump inför riksrätt och undanhölls bland flera begäranden från Freedom of Information Act om korrespondens med anknytning till Biden-familjens affärsförbindelser i Ukraina innan de slutligen släpptes. I e-postmeddelandet, adresserat till högt uppsatta tjänstemän från utrikesdepartementet i Washington, beskriver Kent transplantatfallet mot Mykola Zlochevsky, den ukrainske oligarken och före detta naturresursministern som grundade Burisma Holdings, företaget som betalade Hunter Biden 1 miljon dollar per år för en no-show jobb i bolagets styrelse. Ukrainska myndigheter inledde först en utredning av Burisma 2012, där företaget anklagades för penningtvätt, skatteflykt och korruption, och Zlochevsky anklagades för att ha försökt muta sig ur problem. "Den verkliga frågan för mig var att någon i Washington behövde engagera VP Biden tyst och säga att hans son Hunters närvaro i Burisma-styrelsen underskred anti-korruptionsbudskapet VP och vi gick framåt i Ukraina, eftersom ukrainare hörde ett meddelande från oss och såg sedan ett annat beteende, med familjeföreningen med en känd korrupt figur vars företag var känt för att inte följa reglerna i olje-/gassektorn”, skrev Kent. "Jag sa till Dan att jag gärna skulle dela allt detta med Sally om hon skulle ringa mig. Dan sa att han förstod att Sally gjorde due diligence i exakt den här frågan, för att tala om för Hunter. Jag har aldrig hört något från Sally”, tillade Kent och syftade på seniora tjänstemän från Obama-eran Sally Painter och Dan Fried. Kent fortsatte med att minnas att Painter ringde honom hösten 2016 och sa att hon "hänvisade till Zlochevsky med hans förnamn ... vilket gjorde det klart att förhållandet var mer än ett förbigående." Dagar senare, minns Kent, fick han reda på att USAID hade grönlyst en ny offentlig-privat sponsring med Burisma relaterat till "ett sammanhang för journalistisk integritet i energisektorn." Ett andra e-postmeddelande , också daterat 22 november 2016 och skickat till tjänstemannen Jorgan K Andrews från utrikesdepartementet och CCed till Kent, uppmanade till försiktighet från Atlantic Council (en kraftfull Washington-baserad tankesmedja) angående Zlochevsky mitt i oligarkens rapporterade försök att rehabilitera hans namn. "Zlochevsky är efterlyst i Ukraina för brott relaterade till korruption, men fallet mot honom har kantats av ännu mer korruption: ukrainska tjänstemän fryste kontroversiellt 23 miljoner dollar på ett bankkonto i London, och det försvinner in i offshore-systemet... Trots hans förstörda namn i Ukraina, Zlochevsky kämpar aktivt för offentlig rehabilitering, särskilt med oss”, indikerade mejlet, skrivet av en icke namngiven tjänsteman. Hunter Biden anställdes för att sitta i Burismas styrelse våren 2014 och stannade kvar i företaget till april 2019. År 2015 intensifierade riksåklagaren Viktor Shokin utredningen mot företaget, då dåvarande vicepresidenten Joe Biden reste till Kiev i slutet av 2015 för att varna honom att om Shokin inte fick sparken omedelbart, skulle Washington frysa 1 miljard dollar i lånegarantier. Senare, på ett Council on Foreign Relations-forum 2018, skröt Biden öppet om att hans personliga ingripande gjorde att den ukrainska åklagaren fick sparken. Jag hade fått ett åtagande från Ukrainas dåvarande president Porosjenko - att de skulle vidta åtgärder mot den statliga åklagaren. Och det gjorde de inte- Jag sa att jag säger att du inte får en miljard dollar. Jag sa att du inte får miljarden och jag kommer att åka härifrån och jag tror att det var sex timmar – jag tittade [på klockan] och sa att jag åker om sex timmar. Om åklagaren inte får sparken får du inte pengarna. Tja son till ab*tch! Han fick sparken och de satte in någon som var solid vid den tiden, skröt Biden. Efter Shokins uppsägning lades utredningen om Burisma ned. 2020 läckte påstådda ljudinspelningar av Biden och tidigare USA:s utrikesminister John Kerry som pressade Poroshenko att sparka Shokin på nätet . #CarlNorberg #DeFria #Realnews
-
Vi är minst sagt överraskade att vi redan genomfört en säsong av Mor skiljer sig, och så otroligt glada att så många av er har velat delat denna litterära och själsliga kvinno-resa med oss! I det här sista avsnittet av den första säsongen snackar vi om och berörs på djupet av Moas första roman Kvinnor och Äppelträd. Vi häpnas över Sally och imponeras av Moas otroligt moderna gestaltning av en kvinna vars ideal vi idag, nästan hundra år senare, har svårt att leva upp till. Sen passar vi på att snabbt prata igenom nästa säsongs böcker – känns så oerhört spännande – undrar vart vi landar i juni? Biblio-terapi i sin optimala form, om vi får säga det själva haha 😁
-
Murre och Sam har Sally Sow på besök i podden där Sally berättar om sin resa för att bli skuldfri. Ett samtal som är viktigt att normalisera och hjälpa människor i skuld att hitta en väg tillbaka.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I detta avsnitt får ni lära er rolig och udda fakta om Sverige.
Vi läser upp nya gåtor inskickade från er lyssnare via www.godnattstund.se
Sen har Eva & Elisabeth önskat höra en saga om Salladen Sally, där Markus sen fantiserat vidare ett spännande äventyr hur Sally förväxlas för en chokladboll av en gammal man med dålig syn. Han tar med salladen hem och nu måste de andra grönsakerna i kyldisken rädda Sally från att bli uppäten.Lyssna på episoden för att har den spännande fortsättningen.
-
Kära Podconiter!
Sally avfyrar mot Mike och ser samtidigt med förfäran hur Atepa bränner ner med bilen, smashar Eshu och blir stillastående.
Eshus lillebror och en annan polis, Wilkinson, flyr mot den skyddande skuggan.
Sanches har lurpassat från undervegetationen med siktet ställt på Choctaw-krigaren, och följer vaksamt varje rörelse som Sally och Atepa gör.
Sektlägret kokar av flugor, ruttnade lik och varma, levande människor och i fickan har Atepa sin pipa, ovetande om galenskapsdropparna som väntar.
Runt bebyggelsen ringlar Summers beskyddande tegelrand, som slår hårt mot den gäst som kommer med orena avsikter, något som denna dag påverkar båda lagen, onda som goda.
Hungriga kattdjur stryker runt utanför tegelranden, sultna på allt kött som ligger och förgås i värmen.
Allt Sally kan tänka på är Elisabeth, som hon inte hållit i sina armar sedan den där gången i cirkusen.
Vi tar vid där vi lämnade Sally, Atepa, Elisabeth, Sanches och återbesöker också Carlton i sin skamfyllda bilfärd från från Boston.
Smaklig spis!
/PodCon -
Linn och Marcus har kollat på Ben & Gunnar - En liten film om manlig vänskap och På sista versen - En liten film om döden! Och Linn är inte lika arg denna veckan. Ben & Gunnar handlar om manlig vänskap och är en pastisch på När Harry mötte Sally, och På sista versen följer dokumentärfilmaren KG Forsberg som försöker göra en film om sin pappas annalkande död. De båda kortfilmerna sändes i SVT år 1999. Manus är av av Killinggänget. Framför kameran ser vi bland annat Robert Gustafsson, Johan Rheborg och Jonas Inde och bakom kameran står Thomas Alfredsson för regi. Utöver det pratar vi om det nya, bättre Paradise Hotel som bara existerar i en drömvärld och Linn börjar uppskatta Skäggen såhär i efterhand.
-
Medan Sally och Atepa återvänt till New Jerusalem för att förhindra Sanches mannar från att fullfölja sitt värv, fortsätter Carlton sin dystra, försupna tillvaro i Boston. Febrilt sökande efter en ögla, en maska att dra i Famlande efter svar i en allt mer dystopisk storstad.
Ms Winthers, Garrett, Kinley, Madame Z, allt är ett virrvarr för Carlton, dessa möten som ska prägla veckorna efter cirkusens kollaps, fram till det att Carlton uppvaknar i lådan...
Ett djupdykande i Carltons upplevelser och minnen fram till den 22:e juni, 1926, one on one med Ingefjord. -
Från att gräva i avloppsdike & langa vattenrör, till att ha en nyfödd på bröstet inom loppet av drygt 2 timmar, blev vår dag när Pyttebos nya familjemedlem gjorde en minst sagt Spektakulär entré! I dagens avsnitt berättar vi om när Sally blev Sven och vi på riktigt blev; 4 på 34 + 1 ... och allting annat däremellan & lite till.
-
Den amerikanska manusförfattaren Nora Ephron gjorde på 90-talet en serie romantiska komedier som åter satte den klassiska Hollywood-genren på kartan: När Harry mötte Sally, Sömnlös i Seattle och You've got mail är de tre mest kända av dem.
Nästan samtidigt uppstod på andra sidan Atlanten en ny sorts rom-coms (som de ofta kallas) med London som spelplats och med Richard Curtis som manusförfattare. Fyra bröllop och en begravning samt Notting Hill gjorde det lite skabbiga London till ett ställe att tråna efter och den mycket brittiskt vimsige Hugh Grant till filmhjälte.Men sen - under 00-talet - har den romantiska komedien levt ett liv i skymundan och inte riktig lyckats matcha den gyllene eran under 90-talet. Varför blev det så?Kulturradions Anneli Dufva stämde träff med skribenten, författaren och rom-comfantasten Andres Lokko i Notting Hill i London på jakt efter den förlorade tilltron till den romantiska komedien.
