Riksbank Podcasts
-
36. I November 2022 migreras riksbankerna och bankernas system till ISO 20022 men vad kommer det här att innebära? Är det här den nya standarden för blockchain inom QFS? Guldstandard återinförs och guld ska förgöra FED.
The hunt is on- The Hunters become the hunted.
Red october är snart slut och Ricardi Bossi från Australia one utfärdar en sista varning att kliva fram och erkänna. Tom McDonald trendar med sin nya låt Sheeple: https://youtu.be/JgFgnXtF9Cc
Stellar:
http://www.QSIResources.com
Ripple-XRP
https://ripple.com/insights/ripple-brings-the-benefits-of-on-demand-liquidity-to-france-and-sweden/
Riksbank
https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/sa-betalar-svenskarna/sa-betalar-svenskarna-2020/3.-riksbanken-anpassar-sig-till-en-forandrad-varld/svenska-betalningar-integreras-med-omvarlden/iso20022--ett-nytt-gemensamt-sprak-for-betalningar/
Följ även Cornelia unfiltered på Rumble:
https://rumble.com/c/CorneliaunfilteredFölj Cornelia unfiltered på Youtube (ny kanal):
https://youtube.com/playlist?list=PLFZV2LwgKgu5t0r3-JR84tjf6dIpq3rfK
Följ Cornelia unfiltered på Telegram:
https://t.me/corneliaunfiltered17
Dokumenten från videon finns i dropboxen med gemensamma dokument: https://www.dropbox.com/sh/yklxnpgkep91ptm/AAC-iRyJEon1q3_KUyBv6-N7a?dl=0
Vid förfrågningar kontakta mig på: [email protected]
Tack för gåvor på Swish: +46763055789
eller Paypal: paypal.me/CorneliaGustafzon
-
Efter pandemin kom kriget. Sedan tog sig begrepp som stagflation, bränslekris, livsmedelskris och plusränta in i nyhetsflödet. Är en repris av 70-talets ekonomiska kris på ingång och vilka möjligheter har politiker och Riksbank att skydda ekonomin? Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN intervjuas om finans-och penningpolitiken.
-
Mellan 1996 och mitten av 2021 har antalet miljardärer stigit med 1 700 procent och deras samlade förmögenhet med 3 000 procent. De senaste 24 månaderna har det tillkommit 330 nya miljardärer. Och vad gäller dollarmiljardärer, där man alltså är god för minst en miljard dollar, har antalet ökat med 14 varje månad under samma tidsperiod. Antalet dollarmiljardärer är i dag 542, som tillsammans förfogar över 3514 miljarder, vilket är 30 gånger med än 1996 och en fördubbling de senaste två åren.
De svenska dollarmiljardärernas tillgångar i procent av BNP landar på 49 procent. Detta kan jämföras med Ryssland där motsvarande andel är 40 procent, i Indien och USA är det 20 procent, i Frankrike 17 procent och i Kina 15 procent. Sverige toppar ligan alltså. Mäter man jämlikhet har Sverige gått från att ligga i topp, till att ligga på plats 12 – räknat bakifrån. Bara Bahamas, Bahrain, Brunei, Botswana, Brasilien, Förenade Arabemiraten, Jemen, Laos, Ryssland, Sydafrika och Zambia är mer ojämlika. När blev Sverige ett skatteparadis för superrika?
I sin nya bok – Girig-Sverige: så blev folkhemmet ett paradis för de superrika (Natur & Kultur)– besvarar ekonomireportern Andreas Cervenka den frågan. Idén föddes när återvände till Sverige efter att ha bevakat Silicon Valley för Dagens Industris räkning mellan 2017 och 2019. Väl hemma igen insåg han att något hade hänt och höll på att hända i Sverige. Inte av någon naturlag, utan till följd av politiska beslut och en Riksbank som stirrat sig blind på ett slags inflationsmått. De senaste 25 åren har inneburit att de som redan ägde aktier, fastigheter eller andra fasta tillgångar har blivit avsevärt mycket rikare, medan lönearbetare, hyresgäster som saknar egendomar har förlorat i relativa tal. Om detta och mycket annat handlar dagens podd.
(Jag arbetar även på en text med utgångspunkt i bland annat denna bok.)
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
Vad gör en chefsekonom? Avsnittets gäst Laura Hartman har tagit över denna roll på LO, och vi inleder samtalet med att fråga: vad är egentligen en facklig ekonomisk hållning? Vi duckar inte heller för de stora frågorna som var samhället befinner sig just nu eller hur privatiseringar i välfärden har utvecklats efter att Hartman lämnade sin roll som forskningschef på Studieförbundet Näringslov och Samhälle för ett decennium sedan. Eller hur hon, som ledde Tillitsdelegationen, ser på konflikten mellan styrning och vinst och med tillit.
Sedan måste vi givetvis som två ekonomer i ett rum prata om inflation. Behöver vi en ny syn på ramverket för finans- och penningpolitik? Rent konkret exempel: bör en självständig Riksbank få köpa bostadsobligationer – någonting som ligger väldigt nära finanspolitik, vilket vi i vanliga fall överlåter till demokratiskt valda institutioner?
Vi avslutar med skjutjärnsfrågor på klassiskt ja/nej-manér. Vill exempelvis LO:s nya chefsekonom införa euron?
Programledare: Simon Vinge. Producent: Sanna Rundqvist. -
I dagens avsnitt intervjuar vi David Vestin som är forskare och senior rådgivare på Riksbanken. Det blir ett längre och förhoppningsvis allmänbildande avsnitt som berör allt från; "hur skapas pengar?" till betalsystemet RIX, e-kronor, skillnaden på centralbankspengar och affärsbankspengar, Sveriges guld- och valutareserv, inflation och mycket annat kul.
Jag ska vara helt ärligt att dagens avsnitt på många sätt kastade ljus på saker som jag inte hade en aning om. I vissa fall är det till och med så att livet kändes lite enklare innan jag t.ex. visste att det var skillnad på affärsbanks- och centralbankskronor. Även om David är väldigt pedagogisk så fick jag gå tillbaka och lyssna både en och två gånger innan jag hängde med på allt. Så om du också är förvirrad (på en ny nivå) så är du inte ensam.
En av kärnpunkterna som jag verkligen tog med mig var Davids påstående om att "Så länge vi inte oroar oss särskilt mycket för kronans värde idag eller imorgon, så gör riksbanken ett bra jobb." I länder som Libanon, Venezuela eller andra länder med hög inflation eller instabila finansiella system går mycket energi på dagsbasis åt att oroa sig för sina pengar.
Ett stort tack till dig som följer oss, Riksbanken och David som ställde upp. Förhoppningsvis får vi möjligheten att återkomma med ett uppföljande avsnitt i framtiden. Ställ därför gärna följdfrågor i kommentarerna så sparar jag dem.
Många hälsningar,
Jan och Caroline
-------
Länkar:
Våra bästa länkar (börja här)Kommentera, fråga eller läs i forumetReklam: Spirecta - verktyget för en välmående ekonomiReklam: RikaTillsammans-programmet-------
Reklam: Sponsra eller stöd RikaTillsammans via Patreon
Om du stödjer oss får du förutom vår stora tacksamhet även bland annat:
mängder av extra-material,allt ordinarie material utan reklamtips och struktur för en bättre ekonomi,Läs mer om vår community →-------
Disclaimer / garanti för framtida avkastning. Alla våra avsnitt är allmän information, ska inte ses som finansiell rådgivning eller ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Läs mer i våra villkor och ansvarsbegränsning.
Detta avsnitt är från 2021 vilket kan innebära att det finns ett nyare avsnitt eller att informationen är inaktuell. Fråga gärna i forumet om du är osäker.
-------
00:00:00 - Intro0:05:55 - Syftet med centralbanker00:11:59 - Har alla länder en Riksbank?00:18:45 - Använde Sverige guld för att köpa dollar i finanskrisen?00:24:51 - Vad är pengar och hur skapas de?00:35:15 - Riksbankens roll i betalningssystemet00:47:12 - Ett fraktionellt banksystem00:57:11 - Regleringar som styr bankerna01:04:20 - Riksbankens projekt om e-kronor01:10:14 - Centralbankens verksamhet ska inte vara intressant01:20:16 - Penningpolitik31:32 - Olika typer av inflation01:39:27 - Är bostadspriserna ett problem?01:42:44 - Lönekronor och tillgångskronor01:58:38 - Styrräntan, Riksbankens viktigaste verktyg02:02:44 - Tack för idag David.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
