Riksgälden Podcasts

  • Då är vi igång är tillbaka! Anis och Berra kommer fortsätta skratta sig in i sofforna under 10 härliga veckor!

    I samarbete med Coca-Cola Sverige

    Reklam för Anyfin

    Det är aldrig för sent (eller för tidigt) att börja spara! Hos Anyfin är det enkelt att spara och dina pengar växer redan från start med 0,8% i ränta. Du kan självklart sätta in eller ta ut pengar hur du vill. Helt utan avgifter.

    Med kampanjkoden DÅÄRVIIGÅNG100 får du 100 kr som ny användare då du sätter upp ditt sparkonto. Koden gäller i 1 vecka.

    Ladda ner appen bums och börja spara: https://anyfin.info/spara-app eller läs mer om sparande: https://anyfin.info/spara-daarviigang.


    Anyfin tillhandahåller sparkonto via vår partnerbank som är ett svenskt kreditinstitut. Anyfin erbjuder för närvarande 0,80% i ränta, räntan bestäms av vår partnerbank och kan ändras över tid. Dina pengar på sparkontot omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden (upp till 1 050 000 kr per kund och institut). Vid partnerbankens eventuella konkurs kommer dina insättningar att återbetalas av Riksgälden inom 7 dagar.

    FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM:
    https://instagram.com/anisdondemina
    https://instagram.com/behrouzbadreh
    https://www.instagram.com/emil_bohman
    https://www.instagram.com/pancproductions

  • Nu ska regeringen ta beslut om slutförvaret för använt kärnbränsle. I en granskning 2013 fann vi stora brister i finansieringen av kärnkraftenskommande avveckling. Har läget blivit bättre idag?

    Den 27 januari ska regeringen meddela beslut om bygget av slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. Slutförvaret är en helt central del i det stora programmet att städa upp efter dagens kärnkraft där det ingår att riva kärnkraftverken i takt med att de läggs ner, att ta hand om det radioaktiva rivningsskrotet, och bygga det slutförvar som behövs för att på ett säkert sätt förvara det radioaktiva kärnbränslet i 100 000 år. Det har beskrivits som ett av Sveriges största industriprojekt genom tiderna. Ett mycket stort och dyrt projekt, som det är meningen att de som äger och driver kärnkraftverken ska betala för. Men kommer de pengar som lagts åt sidan för det här att räcka, eller finns det risk att vi skattebetalare i slutändan drabbas av en springnota?När Vetenskapsradion 2013 ställde frågan i den granskande serien Atomnotan var svaret, enkelt uttryckt, att om vi skulle fortsätta på samma sätt som vi gjorde då, så skulle pengarna inte räcka.I Vetenskapsradion På djupet ställer vi nu frågan om hur situationen har förändrats sedan vi gjorde vår granskning. Medverkande: Anna Porelius, kommunikationschef Svensk kärnbränslehantering, SKB; Peter Stoltz, enhetschef Kärnavfallsfinansiering, Riksgälden; Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, m fl.Reporter: Marcus HanssonProducent: Björn Gunér [email protected]


  • När Riksgälden förra veckan skickade ut ett pressmeddelande var det många som fick torka glasögonen och titta en gång till. För trots pandemi med rapporter om kris i vården och en blödande kultursektor så satt det 78 miljarder kvar på statens konto. Eller, om man ska va lite mer noggrann, budgeten för 2021 lämnade ett överskott som låg långt över prognosen. Dessutom går Sverige mot sin lägsta statsskuld på många decennier, trots nollränta. Så varför är ladorna överfulla trots att det verkar finnas behov att fylla och varför är internationella bedömare så förbryllade över den rekordlåga svenska statsskulden? Om det pratar vi med Andreas Cervenka, kolumnist och ekonomijournalist på Aftonbladet. Producent och reporter är Patrik Syk.

  • I dagens avsnitt intervjuar vi David Vestin som är forskare och senior rådgivare på Riksbanken. Det blir ett längre och förhoppningsvis allmänbildande avsnitt som berör allt från; "hur skapas pengar?" till betalsystemet RIX, e-kronor, skillnaden på centralbankspengar och affärsbankspengar, Sveriges guld- och valutareserv, inflation och mycket annat kul.

    Jag ska vara helt ärligt att dagens avsnitt på många sätt kastade ljus på saker som jag inte hade en aning om. I vissa fall är det till och med så att livet kändes lite enklare innan jag t.ex. visste att det var skillnad på affärsbanks- och centralbankskronor. Även om David är väldigt pedagogisk så fick jag gå tillbaka och lyssna både en och två gånger innan jag hängde med på allt. Så om du också är förvirrad (på en ny nivå) så är du inte ensam. 🙂

    En av kärnpunkterna som jag verkligen tog med mig var Davids påstående om att "Så länge vi inte oroar oss särskilt mycket för kronans värde idag eller imorgon, så gör riksbanken ett bra jobb." I länder som Libanon, Venezuela eller andra länder med hög inflation eller instabila finansiella system går mycket energi på dagsbasis åt att oroa sig för sina pengar.

    Vi tänker t.ex. inte på att det är skillnad på 100 kr på banken eller 100 kr i kontanter. Även om vi från tid till annan kan oroa oss för framtida inflation, de stora mängder pengar som trycks framförallt i USA, så är det ändå inte top-of-mind för de flesta av oss. På sätt och vis ett tecken på att det fungerar.

    Vi pratar naturligtvis om inflation, både skillnaden på tillgångs- och lönekronor, inflationsmålet och många andra saker. Även efter två timmar så känns det som att det finns fler frågor att ställa och saker att förstå. Jag upplever dock att David gav ett perspektiv som sällan lyfts fram, att det handlar om att se helheten. Att man t.ex. inte bara kan stirra sig blind på Riksbanken utan behöver t.ex. även titta på Riksgälden, banker och de andra aktörerna i systemet.

    Vi passar även på att ställa några av de frågor som ni lyssnare har skickat in såsom: måste butiker acceptera kontanter? Hur går projektet med e-kronor och vad är syftet med dem? och Har guldreserven förändrats över tid?

    Ett stort tack till dig som följer oss, Riksbanken och David som ställde upp. Förhoppningsvis får vi möjligheten att återkomma med ett uppföljande avsnitt i framtiden. Ställ därför gärna följdfrågor i kommentarerna så sparar jag dem. 👍

    Många hälsningar,
    Jan och Caroline

    Innehållsförteckning
    ====
    00:00:00 - Intro
    00:03:43 - Välkommen David Vestin från Riksbanken
    00:05:55 - Syftet med centralbanker
    00:11:59 - Har alla länder en Riksbank?
    00:16:36 - Varför har Riksbanken guld i guld- och valutareserven?
    00:18:45 - Använde Sverige guld för att köpa dollar i finanskrisen?
    00:22:09 - Penningpolitik och finansiell stabilitet
    00:24:51 - Vad är pengar och hur skapas de?
    00:35:15 - Riksbankens roll i betalningssystemet
    00:41:07 - Bankerna betalar ränta till Riksbanken
    00:47:12 - Ett fraktionellt banksystem
    00:52:33 - Centralbankens pengar är ett slutet system
    00:57:11 - Regleringar som styr bankerna
    01:00:50 - Insättningsgarantin garanterar stabilitet i systemet
    01:04:20 - Riksbankens projekt om e-kronor
    01:06:37 - Är E-kronor och kryptovalutor samma sak?
    01:10:14 - Centralbankens verksamhet ska inte vara intressant
    01:17:55 - Måste butiker acceptera kontanter?
    01:20:16 - Penningpolitik
    01:25:52 - Ingen som använder inflationsmål lägre än 2 %
    01:31:32 - Olika typer av inflation
    01:39:27 - Är bostadspriserna ett problem?
    01:42:44 - Lönekronor och tillgångskronor
    01:58:38 - Styrräntan, Riksbankens viktigaste verktyg
    02:02:44 - Tack för idag David.