Avsnitt

  • Dagens avsnitt är en reflektion på en samling olika citat, tankar och koncept kring ekonomi och rikedom i livet bortom pengar. Som vanligt blir det högt och lågt, lite skratt och snillen spekulerar men förhoppningsvis även ett och annat tankespjärn.


    Precis som vanligt kan vi inte ta någon credd för något av citaten. Det är citat från Ben Carlson. Morgan Housel, Ali Abdal, Sahil Bloom och även forumets egen @melwa. Som vanligt gäller även att det är inget som är rätt elle fel, bra eller dåligt, sant eller falskt utan bara olika sätt att se på världen.


    Gillar du något av perspektiven, sno det! Gillar du inte det, skippa det. Men kommentera gärna, för det vore fint att höra dina tankar kring dem. Som t.ex. är det något som sticker ut för dig? Om ja, vilket och varför?

    00:00:00 - Intro00:01:10 - #1 Väntrummet kommer alltid vara fullt.00:06:07 - #2 Tilta mot tillit.00:13:20 - #3 The good old days are happening right now. 00:17:40 - #4 Vi är tidsmiljonärer eller tidsmiljardärer00:21:10 - #5 Pengar som används till outsourcing är välspenderade.00:27:40 - #6 Hur vi spenderar våra pengar kan vara en reflektion på vår uppväxt00:36:17 - #7 Oanvända pengar ger tillgång till något som är svårt att ta på men som är väldigt värdefullt00:41:46 - #8 Prova ett energiperspektivet på aktiviteter & livspusslet00:49:07 - #9 Ekonomisk tillfredställelse är ett bättre mål än ekonomisk frihet00:53:19 - #10 Acceptera att dummare människor än du kommer tjäna mer pengar.00:57:40 - #11 Ett problem som kan lösas med pengar är inte ett riktigt problem.01:00:21 - #12 Det bästa perspektivet på pengar kommer från ditt yngre-jag.01:03:31 - #13 De flest är inte dåliga på pengar, de tjänar bara inte tillräckligt.01:06:09 - #14 Alla behöver ett slipp-ut-ur-fängelse-kort när det gäller utgifter.01:10:08 - #15 Att njuta av sitt arbete är en form av rikedom.01:12:32 - #16 Ok att dina utgifter ökar så länge din sparkvot är konstant/ökar.

    Det som stack mest ut för Caroline var “The goold old days are happening right now.” i form av att faktiskt njuta och uppskatta vardagen istället för att hela tiden vara på väg någonstans.


    Det som jag gillade var resonemanget kring att “Tilta mot tillit” att hellre vara naiv och ibland bli lurad än att vara misstänksam mot världen. Men jag gillade även resonemanget kring “Väntrummet kommer alltid vara fullt”. Dvs. jag kommer alltid ha saker att göra, problem att lösa och jag kommer inte bli färdig, men att det inte heller är poängen. Utan ett sett att se på det är att ha sitt väntrum fullt med problem som man vill ha där.


    Ja, många av dessa tankarna skulle faktiskt förtjäna ett eget avsnitt. 🙂🙈


    Vi hoppas att du gillar avsnittet!

    Jan och Caroline


    Följ diskussionen i forumet:

    https://rikatillsammans.se/forum/t/75861


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • 👀 Många av oss är duktiga att jobba för pengar. Men få av oss har lärt oss låta våra pengar jobba hårt för oss. Ännu färre av oss är duktiga att verkligen förstå (och kunna räkna ut) hur mycket pengar det faktiskt kan bli över tid. 


    Därför får du här våra 5 bästa minnesregler: 


    1️⃣ Pengarna dubblas vart tionde år

    Det betyder att om 10 år har dubbelt så mycket pengar som nu, om 20 år ungefär 5 gånger så mycket pengar som nu och om 30 år ungefär 10 gånger pengarna, om 40 år ungefär 20 gånger pengarna och så vidare. 📈


    2️⃣ 12-12-12-regeln

    Spara 1.200 kr per månad i ca 12 år för att få ut ca 1.200 kr per månad resten av livet. Naturligtvis gäller denna tumregel alla belopp. 🤯💥 


    3️⃣ 72-regeln

    Pengarna dubblas efter 72 dividerat med räntan i procent. Om du har en ränta på 10% så kommer pengarna dubblas ungefär vart sjunde år (=72/10). 


    4️⃣ Sparad månadsutgift

    Om du hittar en löpande månadsutgift som du kan spara in på och investerar pengarna varje månad, då kommer pengarna växa 187 gånger månadsutgiften på 10 år. 


    5️⃣ Sparad veckoutgift

    Om du gör samma sak med en veckoutgift, så blir det ca 750 gånger veckoutgiften på 10 år. 


    De flesta reglerna ovan är räknade på 7-8% nominell avkastning (det man kan förvänta sig från en aktieindexfond över tid). Om du vill ha fördjupad information, läs gärna mer i forumet, där vi t.ex. analyserat regel 2 utifrån olika perspektiv (t.ex. Monte Carlo-simulering) och går genom antagandena i detalj. 


    Vi hoppas att du gillar minnesreglerna ovan! ❤️

    //Jan


    PS. Prova gärna ränta-på-ränta-räknaren (eller FIRE-snurran) på vår hemsida för att testa vad det blir utifrån dina förutsättningar: https://rikatillsammans.se/verktyg/kalkylator-rakna-pa-ranta-pa-ranta/


    PS2. Vi påminner om att allt sparande innebär en risk. Läs mer på hemsidan: https://rikatillsammans.se/risk/


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Idag intervjuar vi professor Peter Nyberg vid Aalto Universitet i Helsingfors. Det är ett överkursavsnitt där vi introducerar och pratar om riskfaktorer, vad de är, varför de är viktiga och om de är något att ta hänsyn till. Vi tar även upp era frågor från communityn.


    De senaste 30 åren har nobelpristagaren Eugene Fama och hans kollega Kenneth French identifierat olika typer av företag som tenderade genera en högre avkastning än andra. T.ex. verkar småbolag ge högre avkastning än stora, värdebolag tenderar ge över tid en högre avkastning än tillväxtbolag och liknande. De sammanfattade det här i fem stycken så kallade riskfaktorer:


    1️⃣ Marknadsfaktorn: Skillnaden mellan avkastningen på en bred marknadsportfölj och den riskfria räntan. Denna faktor fångar den extra avkastning som vi investerare kräver för att ta på oss marknadsrisken jämfört med att investera i en riskfri tillgång (“ränta”).


    2️⃣ Storleksfaktorn: Skillnaden i avkastning mellan portföljer av små och stora företag. Historiskt har små företag haft högre avkastning än stora företag, vilket antas spegla en högre risk.


    3️⃣ Värdefaktorn: Skillnaden i avkastning mellan en portfölj med aktier med höga bokföringsmässiga värden i förhållande till marknadsvärden (s.k. värdeaktier) och företag med låga bokföringsmässiga värden i förhållande till marknadsvärden (s.k. tillväxtaktier). Värdeaktier tenderar att ha högre avkastning än tillväxtaktier.


    4️⃣ Lönsamhetsfaktorn: Skillnaden i avkastning mellan företag med hög och låg driftsresultat i förhållande till bokförda tillgångar. Företag som är mer lönsamma tenderar att generera högre avkastning än mindre lönsamma företag.


    5️⃣ Investeringsfaktorn: Skillnaden i avkastning mellan företag som investerar försiktigt och de som investerar aggressivt. Företag med låga investeringsnivåer (konservativa) har historiskt sett genererat högre avkastning än de med höga investeringsnivåer (aggressiva).


    Vi kommer naturligtvis även in på för- och nackdelar, vad akademin säger som sparande, vanliga missförstånd och många andra frågor. Min egen slutsats kring riskfaktorer är: 1) det tenderar finnas stöd för det, 2) man kan få vänta 20-25 år på att erhålla vinsten och därmed 3) så är det inget man bör ta någon större hänsyn till annat än en eventuell lekhink. Vi har ju redan exponeringen i och med sparande i breda, billiga, passiva och globala aktieindexfonder.


    Tack även till Juuso som var min kollega i detta avsnitt, både eftersom han hjälpte till och ordnade intervjun och dessutom är insatt i ämnet. Tack även till er som kom in med frågor och bakgrundsmaterial, t.ex. Zino och Andre. Ett riktigt community-nörd-avsnitt. 🤓 Men framförallt tack till Peter Nyberg som tog sig tiden att hänga med oss. ❤️


    Vi hoppas att du gillar avsnittet,

    Jan och Juuso

    Forumdiskussionen

    Innehållsförteckning

    00:00:00 Intro00:04:06 En portfölj av billiga passiva indexfonder eller koncentrerad aktieportfölj?00:10:05 Peters tre viktigaste råd till nya investerare00:17:05 Resonemang om Effektiva marknadshypotesen00:19:02 CAPM-modellen00:25:27 French & Famas marknadsfaktorer00:32:26 Det finns över 300 identifierade faktorer00:36:33 Momentum som faktor00:45:20 Kan vi kombinera faktorer för att överavkasta?00:49:51 Små och stora bolag nationellt VS internationellt00:53:25 Faktorinvesteringar kräver enormt tålamod01:00:24 Ska man exponera sig mot faktorer?01:07:12 Ger faktor högre riskjusterad avkastning?01:09:01 Vanligt missförstånd kring faktorinvesteringar

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • För ett par dagar sedan hade jag ett samtal med mina syskonbarn och min ena dotter där ränta på ränta kom på tal och här är mitt bästa försök att förklara fenomenent 🙌


    Utgångspunkten är, vad är ränta? 🪙

    Det här beskrev jag med hjälp av ett exempel från boken “Den rikaste mannen i Babylon” där en affärsman lånar ut 1000 kr till en bonde i början av januari och som betalar tillbaka lånet plus 100 kr i slutet av året. Dessa 100 kr är ränta.


    Vad är då ränta på ränta?

    Jo, det är ifall affärsmannen kan få sina pengar att jobba åt sig själv i en ökande takt. Efter 10 år av att låna ut samma summa till bonde nr.1 har affärsmannen 2000 kr i och med 10 räntebetalningar (100 kr *10=1000 kr). Då kan affärsmannen låna ut pengar till ännu en bonde (nr.2). Om samma process upprepas kommer affärsmannen ha 3000 kr efter 5 år alltså har takten pengarna växt dubblats (räntebetalningar från två bönder: (100+100)*5 =1000 kr). I och med det kan bonde nr 3 låna pengar av affärsmannen. Ytterligare en bonde kommer kunna kopplas på efter lite mer än tre år till. 


    Snöbollen rullar snabbare, det blir ränta på ränta när pengarna sätts i arbete 📈 Precis samma sak kan ske genom investeringar på börsen. 


    Titta gärna på vår kommande video med fem minnesregler för ränta på ränta 🙂


    Vad tyckte du om förklaringen? Dela gärna med dig av tankar och idéer för att förbättra förklaringen.

    //Jan


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Idag intervjuar vi Victor Bull, en 28-årig fysioterapeut från RikaTillsammans-communityn. Han delar med sig hur en hjärnskakning satte stopp för en karriär, men öppnade vägen för en annan. Hur han använde några av communityns tips för att höja månadslönen med 10.000 kr och dessutom vågade starta eget.


    Bland det bästa vi vet är att få höra era historier i communityn. Därför blir vi alltid glada när ni hör av er så som Victor gjorde och berättade om sin resa. Hur han var en framgångsrik karateutövare men hur en kraftig hjärnskakning tvingade honom ge upp idrottskarriären. Men hur det samtidigt öppnade dörren för att utbilda sig till fysioterapeut.


    Tillsammans med sin gode vän Hugo har han hängt mycket i communityn och konstaterade väl att som fysioterapeut lär man inte bli någon höginkomsttagare. Men det är ju ingen naturlag. Han berättar hur han tack vare inspiration från communityn, böcker och sin vän lyckades tänka annorlunda, gör annorlunda och faktiskt som 28-åring höja sin lön med många tusenlappar. Om man dessutom sätter det i relation till att han bara är 28 år, så innebär det hundratusentals kronor extra i livsinkomst och pension.


    I avsnittet pratar om vi hans resa, insikter från böcker såsom "Rich Dad, Poor Dad", "Just. Keep. Buying.", "Psychology of Money" och "Die With Zero" som hamnar högt på våra topplistor och hur han idag driver en specialistmottagning för dem med hjärnskakning samt en podcast "Hjärnskakning". Vi hoppas att du gillar avsnittet och du får också väldigt gärna höra av dig med din historia. 😎


    Tack för att vi får vara en liten del på din resa! ❤️

    Jan och Caroline


    Länkar

    Forumdiskussionen Victors specialistmottagning för hjärnskakningar Victors podcast Hjärnskakning

    Innehållsförteckning

    00:00:00 Intro00:02:52 Starten på Victors ekonomiska resa00:04:40 Ett rikt liv för Victor00:09:28 Fyra böcker som förändrat Victors liv00:20:33 Pengar är ett verktyg, inte målet00:23:38 Balansen mellan att slösa och spara00:28:06 Att våga spendera pengar på det som förgyller livet00:35:26 Från 28 till 38 tusen i lön på två år00:39:39 Att förlora är en del av livet00:44:56 Myt: Du måste vara företagare för att bli rik00:46:37 Tips för att öka din lön00:52:04 Eget företag parallellt med heltidsanställning00:55:27 Podcast och Instagram-konto har gett massvis med respons00:58:12 Följ dina passioner och gör det du tycker är roligt01:02:45 Ekonomisk plan för finansiell frihet01:05:56 Ekonomisk intelligens skapar trygghet

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • De tre vanligaste reaktionerna på avsnitt #340 om bästa fonderna 2024 är:

    Varför rekommenderar ni DNB Global istället för Länsförsäkringar global?Varför tar ni inte med Spiltan Aktiefond Investmentbolag i årets bästa fonder?Varför är Avanza Zero inte med på listan för årets bästa fonder?

    I den här kortpodden på 10 minuter kommer jag gå igenom vårt resonemang kring alla tre fonderna. För att undvika missförstånd, fonderna ovan är bra och du behöver inte känna panik ifall du äger dem. Av olika anledningar rekommenderar jag dock inte fonderna som poddavsnittet kommer förklara.


    De viktigaste punkterna för hur fondvalen gått till för bästa fonderna 2024:


    ▸ Investera enligt forskningen: "Månadsspara regelbundet, långsiktigt och automatiskt i en billig, bred, global och passiv aktieindexfond eller fondrobot. Balansera risken med räntor. Sitt därefter still i båten. Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad för att om 10-20 år, sannolikt ha tjänat mer pengar än de flesta. Just. Keep. Buying. Helt enkelt."


    ▸ De två viktigaste urvalskriterierna är: 1) Placeringsinriktning som ska vara "bred", "passiv" och "indexnära" och 2) låg avgift med max 0.4% eller 0.2% inom en pensionslösning.


    ▸ Kriterier som man i princip aldrig ska välja en fond på är: 1) Historisk avkastning, 2) Fondbetyg, 3) Marknadsföringsstory, 4) Bankrådgivares åsikt och 5) åsikt i sociala medier (ja, jag inser ironin).


    Förslag på konkreta fonder per bank hittar du i forumet, länk nedan, då alla fonder inte finns på alla banker tyvärr. Våra förslag på fondrobotar är LYSA eller OPTI och för de globala aktieindexfonderna:


    ▸ DNB Global Indeks

    ▸ Avanza Global

    ▸ Storebrand Global All-Countries

    ▸ Länsförsäkringar Global Index

    ▸ Swedbank Robur Access Global index.

    ▸ m.fl.


    Avslutningsvis vill vi verkligen påminna om att allt sparande har en risk. Du kan förlora delar eller hela ditt kapital. Historisk avkastning är inte garanti för framtida avkastning. Om du har en fråga, ställ den gärna i forumet eller ta kontakt med en finansiell rådgivare, även tips på dessa finns i forumet.


    Lycka till med ditt sparande,

    Jan


    Länkar

    ▸ Hela avsnitt 340 "Bästa fonderna 2024" https://rikatillsammans.se/basta-fonderna-2024/


    ▸ Lista med alla fonderna per bank: https://rikatillsammans.se/forum/t/basta-fonderna-2024-lista-med-fonder-per-bank-och-modellportfolj/13975


    Sponsrade länkar

    ▸ Fondrobot LYSA: https://rikatillsammans.se/partner/lysa

    ▸ Fondrobot OPTI: https://rikatillsammans.se/partner/opti


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Reklam för Bovra. Veckans avsnitt tar avstamp i ett citat som vår gäst Jens Nilsson sa i förbigående:


    ▸ Boendet är för många av oss den största investeringen vi gör i livet och den största tillgången vi äger. Ändå får vi många gånger 2024 bättre dokumentation i den begagnade bilens servicebok än vad vi får när vi köper ett boende för miljontals kronor.


    Vi pratar om några antaganden som är rimliga att göra:

    Ett bättre dokumenterat hus borde attrahera fler köpare än ett odokumenterat husEtt boende med lägre driftskostnad borde leda till ett högre värde / prisEtt mer energieffektivt hus borde, allt annat lika, vara mer värt än ett hus som inte är detBättre koll och kunskap om ens bolån i förhållande till andra borde leda till lägre räntekostnader (bara beviset att bankerna INTE gillade bolånedelen är ju ett gott betyg)Bättre att dokumentera t.ex. föräldrarnas boende idag än efteråt.

    Och hur deras tanke att Bovra-appen ska hjälpa till att göra husägandet enklare genom att t.ex.

    Fastighetskonto – där man kompletterar offentlig information om sitt boende, kan skapa en tidslinje och lägga upp dokumentationBolånekoll – du får en sammanställning om ditt bolån kompletterad med riksbankens ränteprognos, hur olika beslut kring t.ex. amortering påverkar kostnad, amorteringskravet samt hur man ligger till i jämförelse med andra kring räntan.Värderingsdelen – vad är bostaden värd just nu och vad har den varit värd historiskt. Samt vad är din vinst efter renoveringar och de investeringar du har gjort i fastigheten. Jag ska villigt erkänna att jag här hittills slarvat och bara tänkt “värde idag minus inköpspris * 0.78” och inte tagit hänsyn till alla de pengar vi lagt in i huset och räknat av tidsgränserna.Energiomställning – appen kommer med förslag på vad man kan göra för energioptimeringar, allt från solceller till isolering med beräknade ROI-kalkyler och tips.

    Jag ska ärligt erkänna att jag trodde att det “bara” var en sådan dokumentationsapp och blev positivt överraskad. Både av hur mycket information som de kunde hämta, men framförallt de andra delarna där vissa saker var i världsklass. Sedan pratar vi naturligtvis om mycket annat också inkl. lite nörderi. 🤣


    Vi hoppas att du gillar avsnittet och du får gärna kommentera om du provat appen. Du hittar den i App Store eller Google Play.


    Hälsningar,

    Jan, Caroline och Jens


    Länkar

    Forumdiskussionen


    Innehållsförteckning

    00:00:00 - Intro00:04:33 - Ingen annan tillgång hanteras så vårdslöst00:06:13 - Bovra vill förändra husägandet00:09:07 - Vad kostar det att inte ha koll?00:12:10 - Köpa rätt objekt00:14:06 - Gröna bolån borde få ännu mer rabatt00:18:39 - Lägre driftskostnad = ökat värde vid försäljning00:21:42 - Mycket mer än bara en “husapp”00:28:21 - Räcker det inte bara med en pärm?00:41:17 - Använd det för föräldrarnas fastigheten00:43:50 - Vanligaste missuppfattningen om Bovra00:47:29 - Bolånedelen i Bovra-appen00:53:08 - Hur off ligger jag mot räntan jag borde ha?00:55:05 - Hur tjänar ni pengar på Bovra?00:58:13 - Kan jag exportera min data? GDPR etc.01:04:06 - Appen hjälper dig att äga livets största tillgång

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Reklam för Bovra. Boendet är för många av oss den största investeringen vi gör i livet och den största tillgången vi äger. Ändå får vi många gånger 2024 bättre dokumentation i den begagnade bilens servicebok än vad vi får när vi köper ett hus för miljontals kronor. Denna kortpodd är en sammanfattning av vårt ordinarie avsnitt 345.


    Dagens avsnitt tar avstamp i en kommentar från Jens som var: “Ingen annan tillgång hanteras så analogt och så vårdslöst som den största tillgången för oss alla - våra hus och hem”.


    Det är svårt att argumentera mot. Många av oss som gillar ekonomi lägger mycket tid på våra fonder, portföljer men handen på hjärtat är det många gånger ganska små om vi sätter dem i förhållande till värdet på vårt boende.


    Särskilt om man tror på att följande antaganden stämmer:

    Ett bättre dokumenterat hus borde attrahera fler köpare än ett odokumenterat husEtt boende med lägre driftskostnad borde leda till ett högre värde / prisEtt mer energieffektivt hus borde, allt annat lika, vara mer värt än ett hus som inte är detBättre koll och kunskap om ens bolån i förhållande till andra borde leda till lägre räntekostnader (bara beviset att bankerna INTE gillade bolånedelen är ju ett gott betyg)Bättre att dokumentera t.ex. föräldrarnas boende idag än efteråt.

    Som Jens säger i avsnittet: borde vi inte lägga tiden där effekten är som störst? Det är därför de har utvecklat en kostnadsfri app som består av 4 olika delar:

    Fastighetskonto - där man kompletterar offentlig information om sitt boende, kan skapa en tidslinje och lägga upp dokumentationBolånekoll - du får en sammanställning om ditt bolån kompletterad med riksbankens ränteprognos, hur olika beslut kring t.ex. amortering påverkar kostnad, amorteringskravet samt hur man ligger till i jämförelse med andra kring räntan.Värderingsdelen - vad är bostaden värd just nu och vad har den varit värd historiskt. Samt vad är din vinst efter renoveringar och de investeringar du har gjort i fastigheten. Jag ska villigt erkänna att jag här hittills slarvat och bara tänkt “värde idag minus inköpspris * 0.78” och inte tagit hänsyn till alla de pengar vi lagt in i huset och räknat av tidsgränserna.Energiomställning - appen kommer med förslag på vad man kan göra för energioptimeringar, allt från solceller till isolering med beräknade ROI-kalkyler och tips.

    Samt ytterligare ett par godbitar. Prova den gärna via vår sponsrade länk eller så hittar du den direkt i App Store alternativt Google Play. Du får gärna följa diskussionen i forumet där du även hittar fler tips, tankar och transkribering av avsnittet.


    Tack för att du följer och prenumererar!


    Hälsningar,

    Jan, Caroline och Jens


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I den här videon får du en sammanfattning av avsnitt 343 kring risk på 12 minuter. Risk är “inträdesbiljetten” vi betalar för att få möjlighet till avkastning på våra pengar. Det är risken att periodvis förlora pengar som gör att vi har tumregler för sparande som att pengarna dubblas vart tionde år, eller minnesregler som att “spara 1200 kr i månaden i ca 12 år för att få ut ca 1200 kr i månaden resten av livet”.


    Historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier. Därför är det viktigt att man är medveten om de risker som är förknippade med sparande. Det är en av anledningarna till att i princip alla som arbetar inom finansbranschen – inklusive vi – alltid säger en variation på:


    ▸ Allt sparande innebär en risk, du kan både tjäna och förlora pengar och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.


    och


    ▸ Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning.


    Dessa två uttryck är viktiga, men i och med att de alltid nämns upplever jag även att de är på gränsen att bli uttjatade och har förlorat sitt värde. Därför är dagens avsnitt en introduktion till det som vi tycker är viktigast att veta om risken vid ett sparande i indexfonder eller en fondrobot.


    Vi hoppas att du kommer gilla avsnittet!

    Jan och Caroline


    De viktigaste punkterna

    Risk är inträdesbiljetten vi betalar för att över lång tid få avkastning på våra pengarRisk går inte att undvika, vi kan bara byta en risk mot en annan.På kort sikt är börsen oförutsägbar och kan gå hur som helst, men den blir mer och mer förutsägbar ju längre sparhorisonten är.Ett enskilt år är det inget konstigt om värdet varierar mellan -40% och +70%, dvs. ett spann på över 110 procentenheter.Dessutom kan börsen gå back flera år i rad, vilket betyder att ackumulerad maximal nedgång kan var vara minus 50-60%.Även de år som börsen slutar på plus är sannolikheten i princip 100% att vi kommer ha haft en nedgång. I snitt har den amerikanska börsen (=50% av en global aktieindexfond) tappat -14% inom ett år, trots att den slutat på plus 33 av 44 år.Den bästa strategin som vi sparare kan ta är ”Just. Keep. Buying” enligt forskningen så som vi beskriver det i ”Spara rätt och lätt 2024 (#339)”Det är värt att ta risken eftersom över tid är sannolikheten för att gå plus över 90% och vi får glädje av minnesregler såsom 12-12-12-regeln och att pengarna dubblas ungefär vart tionde år.

    Länkar

    Följ diskussionenHela artikeln med graferna

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Vad är aktier och räntor egentligen?


    Du har kanske hört talas om det förut men vet inte riktigt vad det är. Räntebärande tillgångar har dominerat mänskliga historia i tusentalsår där ena parten fick låna pengar i utbyte mot senare betala tillbaka lånet + ränta. Ifall personen inte kunde betala tillbaka lånet eller räntan blev personen tvungen att (ofta) jobba av skulden som “slav”. 


    Det här avtalet med lån + ränta är en räntebärande tillgång som förväntas ge en ränta ifall inget oväntat händer. Ifall det oväntade händer och skulden inte kan betalas tillbaka aktiveras säkerheten i form av den skuldsatta tvingas jobba av skulden som “slav”.


    Nuförtiden gäller samma sak om du exempel tar ut ett lån för att köpa ett hus där säkerheten är ett pantbrev på huset ifall du inte kan betala tillbaka lånet 🏘️


    Det här systemet har använts i tusentals år och kompletterades först på 1700-talet när expeditionsresor växte fram. Att göra resor tills havs för att köpa, sälja och kolonisera var väldigt lönsamt. Det fanns dock ett problem, många av skeppen kommer aldrig tillbaka. Risken var stor att skeppen som man lånat ut pengar till aldrig återvände 🚢


    Eftersom säkerheten för lånen (skeppen) blev värdelösa på havets botten behövde en annan tillgång skapas. Då utvecklades riskbärande tillgångar, flera personer kunde tillsammans gå ihop och äga andelar i planerade sjösresor. På det viset kunde risken spridas och om ett skepp sjönk var det inte lika fatalt eftersom man kunde diversifiera risken genom att äga andelar i fler skepp 📊


    Vad tänker du om förklaringen? Kom gärna med input, frågor och tankar för hur förklaringen kan förbättras 😃

    //Jan


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Risk är “inträdesbiljetten” vi betalar för att få möjlighet till avkastning på våra pengar. Det är risken att periodvis förlora pengar som gör att vi har tumregler för sparande som att pengarna dubblas vart tionde år, eller minnesregler som att “spara 1200 kr i månaden i ca 12 år för att få ut ca 1200 kr i månaden resten av livet”.


    Historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier. Därför är det viktigt att man är medveten om de risker som är förknippade med sparande. Det är en av anledningarna till att i princip alla som arbetar inom finansbranschen – inklusive vi – alltid säger en variation på:


    ▸ Allt sparande innebär en risk, du kan både tjäna och förlora pengar och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.


    och


    ▸ Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning.


    Dessa två uttryck är viktiga, men i och med att de alltid nämns upplever jag även att de är på gränsen att bli uttjatade och har förlorat sitt värde. Därför är dagens avsnitt en introduktion till det som vi tycker är viktigast att veta om risken vid ett sparande i indexfonder eller en fondrobot.


    Vi hoppas att du kommer gilla avsnittet!

    Jan och Caroline


    De viktigaste punkterna

    Risk är inträdesbiljetten vi betalar för att över lång tid få avkastning på våra pengarRisk går inte att undvika, vi kan bara byta en risk mot en annan. På kort sikt är börsen oförutsägbar och kan gå hur som helst, men den blir mer och mer förutsägbar ju längre sparhorisonten är. Ett enskilt år är det inget konstigt om värdet varierar mellan -40% och +70%, dvs. ett spann på över 110 procentenheter.Dessutom kan börsen gå back flera år i rad, vilket betyder att ackumulerad maximal nedgång kan var vara minus 50-60%. Även de år som börsen slutar på plus är sannolikheten i princip 100% att vi kommer ha haft en nedgång. I snitt har den amerikanska börsen (=50% av en global aktieindexfond) tappat -14% inom ett år, trots att den slutat på plus 33 av 44 år.Den bästa strategin som vi sparare kan ta är ”Just. Keep. Buying” enligt forskningen så som vi beskriver det i ”Spara rätt och lätt 2024 (#339)”Det är värt att ta risken eftersom över tid är sannolikheten för att gå plus över 90% och vi får glädje av minnesregler såsom 12-12-12-regeln och att pengarna dubblas ungefär vart tionde år.

    Länkar

    Följ diskussionenHela artikeln med graferna

    Innehållsförteckning

    00:00:00 Intro00:04:27 Disclaimer om risk är ofta uttjatad00:09:15 På kort sikt är börsen slumpmässig00:11:17 Det går ner även inom året00:17:01 Det kan gå ner flera år i rad00:22:35 Buffert för att hantera det emotionella vid svängningar00:25:18 Ingen rullande 10 års period sedan andra världskriget har haft negativ avkastning00:26:00 Det enskilda året är avkastningen extrem00:30:29 Tiden är spararens bästa vän00:33:09 Sequence of risk00:38:08 Vad behöver hända för att förlora 100 kr i en globala aktieindexfond?00:45:32 Sparhorisont det bästa sättet att tänka kring risk00:51:47 Sparhorisont det sämsta sättet att tänka på... 01:03:42 Riskpremie

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I den här videon får du en sammanfattning av avsnitt 342 kring buffert på 18 minuter. Bland annat våra bästa tips, råd och tankar kring buffert. Du får svar på frågor som: ”Hur stor buffert ska man ha?” och ”Var ska man ha sin buffert?


    Resonemanget kring buffert kan egentligen göras väldigt enkelt. Det är därför vi ofta i media ser artiklar om buffert som man kan sammanfatta som:


    -Börja med en buffert innan du börjar investera

    -Buffertens syfte är att skydda mot oförutsedda händelser och hjälpa dig med omställning i livet

    -Ha en buffert på minst 1 – 6 månadslöner beroende på din livssituation

    -Ha bufferten på ett sparkonto med insättningsgaranti


    Det är goda råd, de fungerar och de är klassiska råd av en anledning. Men vi tycker att ämnet buffert förtjänar mer. Det finns så mycket mer spännande saker att nyfiket undersöka kring buffert. Huvudpunkterna från avsnittet är:


    Varför är buffert viktigt?

    Buffert är primärt till för att hjälpa en till en bättre nattsömn. Det handlar om att ha pengar för att kunna klara oförutsedda händelser, att ge sig själv en omställningstid, kunna avbryta situationer man inte vill vara i eller säga ja till drömmar som att jobba mindre, ta ledigt eller starta eget. Pengar som ger trygghet och frihet både idag och imorgon.


    Hur stor buffert bör man ha?

    Den vanligaste tumregeln är 1 – 3 månadslöner. Den är rimlig och bra på en första övergripande nivå. På en djupare nivå är ett bättre sätt att fundera på 12 månaders utgifter minus alla garanterade inkomster under perioden (inkl. t.ex. a-kassa/inkomstförsäkring) i form av fritt tillgängligt kapital (ej nödvändigtvis budget).


    De flesta har fel storlek på sin buffert

    Min upplevelse är att de flesta (inkl. vi) har fel storlek på sin buffert. De som inte ha buffert har för liten och de som sparar har många gånger för stor. Det behöver inte vara fel att ha en för stor buffert, men man bör vara medveten om alternativkostnaden som det innebär (både inflation och förlorad avkastning).


    Hur ska man placera sin buffert?

    På den enklaste nivån på bankkonto med insättningsgaranti. På en djupare nivå kan man ha både räntefonder och aktieindexfonder.


    Vilka är nackdelarna med en stor buffert?

    De flesta av oss tar inte hänsyn till sannolikheten för att vi behöver hela bufferten på årsbasis, alternativkostnaden det innebär eller att det finns andra sätt att lösa det, t.ex. om man har en stor portfölj eller möjlighet att ta upp lån (t.ex. kreditkort, värdepapperslån eller konsumtionskredit).


    Länkar

    ====

    Sammanfattning av det fördjupande avsnittet 342:

    https://youtu.be/dksulYPT4wU


    Följ diskussionen här:

    https://rikatillsammans.se/forum/t/buffert-tips-rad-och-overkurs-342/72160


    Avsnittet som artikel på bloggen

    https://rikatillsammans.se/buffert-2024/


    RikaTillsammans-programmet 2024:

    https://rikatillsammans.se/programmet/


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Här får du våra bästa tips, råd och tankar kring buffert. Du får svar på frågor som: "Hur stor buffert ska man ha?" och "Var ska man ha sin buffert?", men du får även en fördjupning. Vi diskuterar när man inte behöver buffert, hur man kan tänka kring buffert när man har ett stort sparande, nackdelarna med buffert och hur man faktiskt kan ta smartare buffert-beslut. 🙂


    Buffert kan göras väldigt enkelt. De klassiska råden låter:

    Börja med en buffert innan du börjar investeraBuffertens syfte är att skydda mot oförutsedda händelser och hjälpa dig med omställning i livetHa en buffert på minst 1 - 6 månadslöner (snitt: 3 mån)Ha bufferten på ett sparkonto med insättningsgaranti

    De är bra och klassiska av en anledning. Men vi tycker att ämnet förtjänar mer. Det finns så mycket spännande att prata om kring buffert som sällan får utrymme i media. Exempel är:

    Hur relaterar buffert till t.ex. mitt övriga sparande? Vad är alternativkostnaden för att ha en buffert? I form av t.ex. förlorad avkastning?Hur kan jag ta hänsyn till t.ex. möjligheten att jobba lite extra?Vad är sannolikheten för att jag faktiskt behöver bufferten?Ska jag amortera eller ha pengar i buffert?

    Det här undersöker vi i dagens avsnitt som även är en sammanfattning av många diskussioner i forumet och communityn. Vi hoppas att du gillar det, för det ger verkligen några riktiga tankespjärn. Som att t.ex. om man har en hög möjlighet att låna pengar, så kan det faktiskt vara smartare att investera sin buffert och utnyttja lån för att lösa den akuta händelsen.


    För undvikande av missförstånd: de allra flesta borde ha 1-3 månaders utgifter som buffert på ett sparkonto med insättningsgaranti. Resonemanget om alternativkostnad och andra buffert-lösningen är överkurs när man vet vad man gör och har kommit en bit på sin ekonomiska resa.


    Som vanligt finns det en sammanfattning, bildspel och artikel på länkarna nedan.


    Vi ses i kommentarerna!

    Jan och Caroline


    Länkar

    PatreonArtikelnDiskussionen

    Innehållsförteckning

    00:00:00 Intro00:02:18 Buffert i media00:04:56 Ämnet förtjänar mer00:08:46 Buffert är lösning på vissa problem00:10:31 Viktig information00:12:15 Buffert för trygghet och frihet idag samt imorgon00:13:20 Min flickvän trodde jag vänsterprasslade00:16:20 Syfte med buffert: komplettera mitt övriga sparande00:17:44 Syfte med buffert: frihetskapital & öka möjlighetsutrymmet00:21:47 Syfte med buffert: omställningsmöjlighet i livet00:24:55 Faktorer som påverkar: utgifter00:31:07 Inkomsternas påverkan på buffert00:42:14 Risktolerans, volatilitet & finansiell termometer00:47:39 Riskattityd och börsens påverkan på mitt humör00:51:57 Var ska man placera sin buffert?00:56:44 Bra möjlighet att ta lån? Buffert kanske inte behövs då01:05:07 Modell: buffert på sparkonto eller ha den investerad?01:10:04 Kan man låna billigt, då bör man överväga investera bufferten01:13:24 Olika typer på buffert01:15:22 Akut- och likviditetsbuffert01:17:58 Buffert eller amortera?01:21:43 Sprinta igång med en buffert01:25:22 Det är OK att använda sin buffert01:31:18 Hur stor ska bufferten vara?01:33:40 När behövs INTE en buffert?

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Tänk om meningen med livet är att skapa minnen med människor man tycker om och som man kan bli nostalgisk över som gammal. Tänk om meningen med livet inte är att dö som rikast på kyrkogården? Ändå är det dit de flesta av oss som sparar är på väg...


    Även om vi pratar väldigt mycket om privatekonomi, sparande och investeringar är jag ganska klar över att pengar inte är allt. Pengar är en resurs av flera (t.ex. tid, hälsa, energi m.m.) som vi har att balansera för att skapa ett rikt liv för oss själva - oavsett vad rikt innebär för just dig.


    Pengar löser vissa problem och skapar vissa möjligheter. Det är svårt att betala hyra med kärlek, samtidigt som det är svårt att använda pengar för att få bra relationer. Min tro är att en välmående privatekonomi handlar om att en balans mellan trygghet och frihet idag och i framtiden. Samtidigt upplever jag att extremt få sparar balanserat.


    Väldigt många sparar alldeles för lite och borde verkligen spara mer för framtiden. Men, ganska många - särskilt här på RT - sparar också alldeles för mycket. Jag inkluderad. Då kan man fråga sig - är det något fel med att spara för mycket? Det direkta och rationella svaret är nej. Ju mer resurser, desto bättre. Bättre med mer pengar än för lite. Eller? Ja, det är det som veckans avsnitt handlar om. 😉


    Hälsningar,

    Jan och Caroline


    Reflektionsfrågor

    Om du hade en liten pengamaskin, vad skulle du gjort mer (eller mindre) av i livet? Dvs. varför tycker du det är viktigt att spara?Vad tror du är anledningen till att du sparar så mycket som du gör för framtiden?Vilka upplevelser vill du vara med om i olika perioder i livet? T.ex. 20-25, …, 40-45, …, 65-70, …, 80-85 år. Är det för svårt, gör perioderna större på 10 år eller "innan pension", "direkt i samband med pension" etc. Hur vill du att dina barn ska minnas dig? Vilka upplevelser vill du ha tillsammans med dem?Vad skulle göra ditt liv rikare om du lade mer / mindre pengar på?Vilka tids- eller möjlighetsfönster har du i ditt liv just nu som snart kanske stängs?

    Länkar

    Följ diskussionenHela avsnittet på hemsidanRikaTillsammans-programmet

    Innehållsförteckning

    00:00:00 Välmående privatekonomi00:06:13 Teser om pengar00:12:30 Pengar är en resurs av flera00:14:22 Skulle du Buffett-vadet?00:17:34 Teser om lycka (och meningen med livet)00:22:49 Tar du från den rike eller från den fattige?00:26:10 Borde vi inte använda pengarna (istället för att dö som rikast)?00:30:54 Använd en liten del av din 2023-vinst...00:35:36 Vad tror du är anledningen till att du sparar så mycket?00:39:29 Ett rikt liv handlar inte om hur lite du kan spendera00:41:45 Ett rikt liv vilar på tre ben - en dyktalb00:47:23 Om du hade pengamaskin - vad skulle du gjort mer / mindre av?00:52:30 Om inte pengar gör dig lycklig, då använder du sannolikt fel00:56:02 Avkastning på dina minnen 00:59:34 Börja tänka på vilka upplevelser du vill ha, redan idag!01:02:13 Tidshinkar - vilka upplevelser vill du ha när?01:08:04 RikaTillsammans-programmet 202401:12:16 Vad skulle göra livet rikare om jag la mer / mindre pengar på?01:15:18 Fem saker vi ofta ångrar som äldre01:19:15 Vilka är dina tids- och möjlighetsfönster just nu?01:20:58 Vår personliga upplevelseränta

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Tänk om meningen med livet är att skapa minnen med människor man tycker om och som man kan bli nostalgisk över som gammal. Tänk om meningen med livet inte är att dö som rikast på kyrkogården? Ändå är det dit de flesta av oss som sparar är på väg...


    Denna kortpodd är en sammanfattning av avsnitt #341 med samma titel. Här får du de viktigaste resonemangen och guldkornen på 15 minuter istället för 1.5 timme. Lyssna gärna även på det längre. 🙂❤️


    Länkar

    Följ diskussionen i forumetHela avsnittet artikeln på hemsidanRikaTillsammans-programmet

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Vilka är de bästa fonderna? Hur väljer man dem? Hur ska man tänka? Dessa tre frågor får du svar på denna kortpodd som är en sammanfattning av avsnitt #340 där vi går på djupet.


    De viktigaste punkterna:

     Investera enligt forskningen: "Månadsspara regelbundet, långsiktigt och automatiskt i en billig, bred, global och passiv aktieindexfond eller fondrobot. Balansera risken med räntor. Sitt därefter still i båten. Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad för att om 10-20 år, sannolikt ha tjänat mer pengar än de flesta. Just. Keep. Buying. Helt enkelt."De två viktigaste urvalskriterierna är: 1) Placeringsinriktning som ska vara "bred", "passiv" och "indexnära" och 2) låg avgift med max 0.4% eller 0.2% inom en pensionslösning.  Kriterier som man i princip aldrig ska välja en fond på är: 1) Historisk avkastning, 2) Fondbetyg, 3) Marknadsföringsstory, 4) Bankrådgivares åsikt och 5) åsikt i sociala medier (ja, jag inser ironin).

    Utifrån det här kan man sätta ihop en basportfölj för när man har en lång sparhorisont på 5-10+ år som i tre nivåer ser ut som:

    Nivå 1. Välj en fondrobot som är en all-inclusive tjänst så löser de allting. Nivå 2. Välj en bred, billig, passiv och global aktieindexfond med max 0.4% i avgift (eller 0.2% inom pension)Nivå 3. Kombinera en bred billig global aktiendexfond (ca 70%) med en bred billig och svensk aktieindexfond (ca 20%) och välj därefter en egen fond för de sista 10% t.ex. en tillväxtmarknadsfond, småbolagsfond, investmentbolagsfond eller något annat.

    För räntedelen kan man skapa en liknande basportfölj där stegen ser ut som:

    Nivå 1. Välj en fondrobot i kombination med sparkontoNivå 2A. Välj sparkonto med insättningsgarantiNivå 2B. Välj en billig, svensk, valutasäkrad korträntefondNivå 3. Kombinera en billig, svensk, valutasäkrad korträntefond tillsammans med en räntemixfond. Nivå 4. Skapa en portfölj med olika nyanser för skydd, avkastning eller diversifiering, se forumet.

    Dessa två basportföljer kan du sedan kombinera för att lösa olika problem baserat på risk och sparhorisont, du kan t.ex. ta 50% av aktiedelen och kombinera med 50% av räntedelen. Då får man en jättefin balanserad portfölj för en sparhorisont om ca 5 år.


    Förslag på konkreta fonder per bank hittar du i forumet, länk nedan, då alla fonder inte finns på alla banker tyvärr. Våra förslag på fondrobotar är LYSA eller OPTI och för de globala aktieindexfonderna:

    DNB Global IndeksAvanza GlobalStorebrand Global All-CountriesLänsförsäkringar Global IndexSwedbank Robur Access Global index. m.fl.

    Avslutningsvis vill vi verkligen påminna om att allt sparande har en risk. Du kan förlora delar eller hela ditt kapital. Historisk avkastning är inte garanti för framtida avkastning. Om du har en fråga, ställ den gärna i forumet eller ta kontakt med en finansiell rådgivare, även tips på dessa finns i forumet.


    Lycka till med ditt sparande,

    Jan


    Länkar

    Hela avsnitt 340 "Bästa fonderna 2024"Lista med alla fonderna per bank

    Sponsrade länkar

    Fondrobot LYSAFondrobot OPTI

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Tre väldigt vanliga frågor vi får är: 1) Vilka fonder ska jag välja? 2) Vad tycker ni om min portfölj? och 3) Har jag gjort rätt? Dagens avsnitt ger förslag på svar på alla tre. Samtidigt kommer du både få fisk, se på när vi fiskar och lära dig fiska om du så önskar. 😉


    Förra avsnittet handlade om vår tolkningen av konsensus inom forskningen för sparande:


    "Månadsspara regelbundet, långsiktigt och automatiskt i en billig, bred, global och passiv aktieindexfond eller fondrobot. Balansera risken med en billig, bred, och valutasäkrad räntefond. Sitt därefter still i båten. Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad för att om 10-20 år, sannolikt ha tjänat mer pengar än de flesta."


    Idag tittar vi på vilka fonder som är bäst hos respektive bank, hur man hittar och väljer ut dem. Vi går genom de olika kriterier som vi anser vara relevanta och inte. Vår basrekommendation är fortfarande "använd en fondrobot" som är en all-inclusive-tjänst som löser det mesta - inkl. att välja och kombinera vilka fonder man ska ha. Har du en fondrobot, då kan du skippa detta avsnitt. Den gör det åt dig.


    Istället för att lägga mängder av tid på att rabbla de bästa fonderna 2024 per bank, har vi en tråd i forumet som vi kommer hålla uppdaterat framgent.

    Bästa fonderna 2024 per bank.

    Notera att vi inte väljer fonder som de flesta andra. Dessa fonder kommer garanterat INTE ge dig bäst avkastning 2024. Det är inte ens målet. Målet med dessa fonder är att du ska få en avkastning så nära marknadens snitt som möjligt minus avgift, varje år i flera år. Genom att vara mediokra varje enskilt år, kommer vi med stor sannolikhet över tid (10-20 år) hamna i topp-25% eller topp-10%.


    Enkelt förklarat: när många andra spelar för att vinna spelet varje enskilt år, spelar vi för att inte förlora och låter de andra göra misstag och straffa ut sig. Det är tråkigt, men det fungerar. Det är enligt tesen: “Om du ska vinna över en stormästare i schack, spela för guds skull inte schack med hen.”


    Vi hoppas att du gillar avsnittet och lycka till med ditt sparande!

    Jan och Caroline


    Länkar

    ForumdiskussionenListan med bästa fonderna 2024

    Innehållsförteckning

    00:00:00 Intro00:01:36 Problemet före lösning00:07:08 Vår tolkningen av forskningen00:09:10 Historisk avkastning har ingen relevans00:14:20 Fondbetyg har ingen relevans00:21:38 Fondmarknadsföringen och story har ingen relevans00:25:53 Bankrådgivarens åsikt har nästan ingen relevans00:32:15 Influencers åsikt har nästan ingen relevans00:36:42 Viktigast när du väljer fond: placeringsinriktning00:38:11 Näst viktigast när man väljer fond: låg avgift00:42:43 Viktig information om risk och sammanställningen00:44:30 Ränte- respektive riskbärande tillgångar00:47:19 Basrekommendation: fondrobot00:51:27 Modellportfölj: 100% aktieindex i tre nivåer00:55:11 10% till ett eget val i modellportföljen00:56:20 Olika fonder hos olika aktörer - exempel på Avanza00:59:07 Syftet med räntor och deras egenskaper01:02:39 Modellportfölj: 100% räntor i fyra nivåer01:06:12 Exempel på ränteportfölj hos Avanza01:10:57 Kombinera de två modellportföljerna

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Att spara och investera rätt är egentligen ganska enkelt. Forskningens rekommendation är tydlig:


    ▸ "Månadsspara regelbundet, långsiktigt och automatiskt i en billig, bred, global och passiv aktieindexfond eller fondrobot. Balansera risken med en billig, bred, och valutasäkrad räntefond. Sitt därefter still i båten. Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad för att om 10-20 år, sannolikt ha tjänat mer pengar än de flesta."


    Det som gör det svårt är att det är totalt ointuitivt. Genom hela livet har vi lärt oss att den som är kan mest, gör mest, är mest engagerad och anstränger sig mest vinner. Så är det i alla områden i livet, förutom i just sparande. Där är det tvärtom. Där vinner med stor sannolikheten den som är lat, passiv och oengagerad.


    Denna kortpodd är sammanfattning av det viktigaste att veta från avsnitt 339 med titeln "Spara och investera rätt och lätt 2024". Här får du:

    Guldkornen från 27 års sparande,De viktigaste rekommendationerna från forskningenEtt par konkreta tips och förslag som du kan börja medEtt litet brandtal då det är så mycket skitråd som ges på nätet som inte har någon evidensbaserad grund.Receptet som faktiskt fungerar för att bli rik över tid

    Vår stående rekommendation är att välja en fondrobot för sitt sparande. En fondrobot uppfyller många av forskningens rekommendationer för hur man ska investera och man kan säga att det är som en all-inclusive tjänst som gör allt lätt, enkelt och smidigt. Den hjälper dig att bl.a.

    Välja rätt kombination av aktieindexfonderSprider ut dina pengar på tusentals olika bolagHjälper dig hålla riskbalansen, välja hållbart eller brett sparande etc.

    I vissa fall vill man inte, eller kan inte, välja en fondrobot. Då får man köpa en egen aktieindexfond. Vår rekommendation i de fallen är:

    Köp den billigaste och bredaste globala aktieindexfonden med en maxavgift på 0.4% som din bank erbjuder.

    I forumet har vi en lista på de fonder som vi i communityn tycker är bäst hos respektive aktör. Avslutningsvis vill påminna om att historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier. Historisk avkastning är varken en garanti för framtida avkastning.


    När vi investerar våra pengar så kommer värdet både att öka och minska i värde. Att vi i perioder kommer att gå back är "inträdesbiljetten" vi betalar för att i andra änden få avkastning. I avsnitt 339 / 99 går vi genom risk i detalj. Men du kan tänka att om din sparhorisont är:

    0 - 2 år: 100% bankkonto10+ år: 100% aktieindexfond3 - 9 år: 50% bankkonto / räntefond och 50% aktieindexfond

    Men det är precis sådant en fondrobot hjälper dig med. Se gärna det hela avsnitt och du är varmt välkommen att ställa frågor i forumet. 🙂


    Lycka till med ditt sparande!

    Jan


    Länkar

    Hela artikeln med källorBästa fonderna 2024

    Sponsrade länkar till fondrobotarna

    LYSAOPTI

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • De flesta av oss har lärt oss hur man jobbar hårt för pengar, men få har fått lära sig hur man låter pengarna jobba hårt för en själv. I dagens avsnitt får du våra, forskningens och communityns guldkorn för ett framgångsrikt och långsiktigt sparande på ett enkelt, inspirerande och konkret sätt. Det är allt du behöver veta för att spara rätt och lätt. Att du sannolikt kommer få bättre odds för att tjäna mer pengar än de flesta över tid, det är en bonus. 😉


    Vi rekommenderar att även titta in på hemsidan där du får alla källor, referenser, tips på fonder och liknande. Därav endast en kortare sammanställning med de viktigaste länkarna. Vi påminner också om att historiskt har ett sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att tjäna pengar, men historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Allt sparande innebär en risk och du kan både tjäna och förlora pengar, i värsta fall kan du förlora hela ditt insatta kapital.


    Denna poddavsnitt har nummer 339, men det är en uppdatering av vårt klassiska avsnitt 99 per den 1 januari 2024.


    Lycka till med ditt sparande!

    Jan och Caroline


    Länkar

    Artikeln med extra allt + kommentarer i forumetStäll en fråga i forumet Fondförslag hos andra banker

    Sponsrade länkar

    Fondroboten LYSAFondroboten OPTI Avanza eller Nordnet (för enskilda fonder)

    Innehållsförteckning

    00:00:00 Intro00:03:52 Ställ frågor i forumet00:04:35 Kort om oss00:06:18 Varför spara?00:08:20 Låt pengarna jobba hårt istället00:09:46 Tumregel: 12-12-12-regeln00:12:17 Prova själv i ränta-på-ränta kalkylatorn00:13:08 Spara, men inte för mycket00:15:50 Osynliga avkastningen på pengar är tid00:17:00 Bästa rådet: Just. Keep. Buying. 00:20:53 Ränta på ränta00:26:05 De tre viktigaste tillgångarna00:28:41 Ingen anledning att äga t.ex. enskilda aktier, Bitcoin etc.00:30:20 Vad säger forskningen00:32:17 Indexfond - finansbranschens bästa produkt00:35:39 Billigare är bättre i finans00:39:59 Bästa tipset: välj en fondrobot00:41:13 Konkret tips: LYSA eller OPTI00:45:09 Konkret tips: global aktieindexfond00:46:24 Många bortser från forskningen00:48:39 SVT Rapport med nobelpristagaren Eugene Fama00:52:03 90% av proffsen slår inte en indexfond över tid00:55:07 Den late och passive vinner 00:56:32 Vår Patreon-community00:57:36 Sträva efter strategisk mediokritet00:58:20 Riskerna med sparande01:00:36 Börsen är förutsägbar på lång sikt01:02:06 90% slh att gå plus på 10+ år01:03:12 1 kr kan växa till över 100 kr över tid01:07:08 Snittspararen är tyvärr jättedålig01:09:23 Kortsiktig sparande (0-2 år)01:11:40 Glöm inte bort balans och rikedom i livet01:15:22 Förslag på nästa steg

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Reklam. Det här bonusavsnitt svarar på de vanligaste frågorna om fondroboten LYSA. Det är ett avsnitt där vi ställer de frågorna som vi hade velat ha svar på om vi inte kände till LYSA sedan innan och funderade på att prova dem.


    För undvikande av missförstånd och för tydlighetens skull: sedan 2019 har vi haft i princip alla våra, barnens, syskonbarnens, mammas och företagets pengar hos LYSA. Vi är nog bland deras största fans och brukar rekommendera dem för majoriteten av sitt sparande. Något vi hade gjort även om de inte sponsrade det här avsnittet som reklam.


    Den främsta anledningen till att jag tycker att LYSA är det bästa valet för de allra flesta är att de har fått rätt på de flesta aspekterna på sparande. De är inte bäst i någon enskild men genom att vara tillräckligt bra på alla så blir helhetslösningen väldigt bra. Du kan gärna kolla i kommentarerna vad andra tycker. Som vi alltid säger: "Trust, but verify." 🙂


    Nedan följer några av de 46 frågor vi går genom i avsnittet:

    00:00:00 Introduktion00:01:46 Välkomna Sofia och Patrik00:02:10 Varför ska jag spara och investera hos LYSA?00:02:32 Vad är ert löfte till mig som kund?00:04:02 Spelar det någon hur mycket pengar man har?00:04:57 Varför väljer andra er?00:05:37 Varför har ni inte 5 stjärnor i fondbetyg?00:07:47 Hur placeras mina pengar?00:08:07 Var placeras mina pengar?00:08:34 Är en fondrobot en global indexfond?00:10:15 Vad är ombalansering?00:11:16 Hållbart sparande - vad är viktigast att veta?00:11:33 Kan man spara till barn, pension, buffert?00:12:30 Har ni ISK eller kapitalförsäkring?00:14:25 Vad är skillnaden på insättningsgaranti och investerarskydd?00:15:50 Hur fungerar investerarskyddet?00:17:41 Hur mycket kan värdet falla?00:19:55 Förväntad avkastning på räntedelen?00:20:48 Förväntad avkastning på aktiedelen?00:22:46 Kan man förlora hela beloppet?00:25:07 Hur vinner man genom att inte förlora?00:28:20 Kan jag ta ut mina pengar när jag vill?00:29:08 Är det inte en risk att ha allt i indexfonder?00:31:12 Är ni lönsamma och kan stå på egna ben?00:32:15 Vad händer om LYSA går i konkurs?00:35:09 Vad innebär att ni står under FI:s tillsyn?00:36:37 Vilken revisor granskar er?00:37:20 Vad kostar det att vara kund hos er?00:38:32 Kan man inte göra det billigare själv?00:39:57 Vad motiverar priset att använda er?00:45:34 Investera allt på en gång eller sprida ut det?00:46:45 Har pengar på bank, hur flyttar jag till er?00:47:44 Brett eller hållbart? 00:48:26 Varför har inte alla LYSA?00:49:44 Vanligaste invändningen till er?00:54:01 Vad önskar ni fler visste om LYSA?00:56:06 Dela konto med din partner00:59:03 Vilka äger LYSA?00:59:57 Vad är ni stolta över?01:00:54 Om Lysas sparkonto01:02:28 Pension kommer under 2024

    Vi hoppas att du gillar avsnittet. Om du vill prova och komma igång med Lysa använd någon av länkarna nedan. Om det mot förmodan kvarstår någon fråga efter avsnittet, ställ den gärna i forumet eller ta gärna kontakt med Patrik eller Sofia direkt via deras kundtjänst. 🙂


    Tack för denna veckan!

    Jan, Caroline, Patrik och Sofia


    Länkar

    Sponsrad länk till LYSAAndras åsikter om LYSADiskussionen till avsnittet

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.