Levin Podcasts
-
Denna vecka gästas vi av våra vänner: författaren, poddaren och journalisten Amat Levin och barnmorskan, folkbildaren och instagramprofilen Asabea Britton och pratar om hur våra kärleksrelationer har påverkats efter att vi blev föräldrar. Ett samtal om strategier för att bevara relationen och sin sinnesfrid under småbarnsåren!
Dessutom får Jon en ny chans att tillsammans med Amat berätta om Hur de blev vänner, efter att ha blivit avbruten angående detta av Sandra tidigare. Revansch! Tack för att du lyssnar.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
10 december hölls en konferens om afrofobi. Fokus för dagen var afrosvenskars livsvillkor då och nu och hur vi går från ord till handling för att säkerställa att afrosvenskars rättigheter upprätthålls. Budskapet från konferensen var tydligt: Vi kan inte längre säga att vi inte har kunskapen om afrofobi, underbyggd forskning eller tydliga rapporter, så nu är det upp till ansvariga politiker att verka med handlingskraft för att förebygga och motverka den rasism som drabbar afrosvenskar i Malmö och Sverige idag.
I det här samtalet hör vi författaren och journalisten Shora Esmailian och författaren och folkbildaren Amat Levin. De samtalar om Amat Levins aktuella bok Svart Historia, som började som ett Instagramkonto. Amat Levin folkbildade där om Afrika och svarta människors historia. Idag, fyra år senare, har kontot 80 000 följare. Svarta afrikaners och den tillhörande diasporan är en försummad del av världshistorien, och bilden som Afrika som en kontinent vars historia börjar med européers kolonisation lever kvar än idag. Detta har Amat Levin genom sitt folkbildande arbete förändrat. Svart Historia är en serie nedslag. Här får vi ta del av uråldriga folkvandringar, den karibiska frihetskampen, den trans-sahariska slavhandeln och Angela Davis motstånd. En kärnfull och folkbildande bok som ger oss alla en bättre förståelse för världen vi lever i idag.
Konferensen om afrofobi arrangerades på Biograf Panora av Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa (AFR) tillsammans med ABF Malmö, Antirasistiska Filmdagar i Malmö, Biograf Panora Malmö, Malmö mot Diskriminering.
I podden RÖRELSE tar du del av föreläsningar, samtal, kultur och musik. Det varje avsnitt har gemensamt är den enkla påminnelsen: Allt går att förändra och allt är i rörelse. Vi är din stabila röda röst – från rörelsen, rätt in i öronen.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi gästas av våra vänner Amat Levin och Asabea Britton för ett samtal om vab. Vård Av Barn, hur kan ett par lösa det där på ett sjysst och förhoppningsvis jämställt sätt?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det här avsnittet gästas av Asabea's man, Amat. Tillsammans svarar de två på lyssnarnas frågor, varav många handlar om relationen, lusten och gnistan under småbarnsåren. Men också om hur Amat var inför och under förlossningarna och om hur de träffades. Enjoy! Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det finns de som ser på Afrika som ett enda land, som ett mörkt hörn av världen där de har noll koll på kontinentens komplexa historia. Från uråldriga folkvandringar med massiva konsekvenser till den trans-sahariska slavhandeln och den karibiska frihetskampen. Att kasta nytt ljus över den sortens tankegångar var författarens utgångspunkt när han startade Instagramkontot Svart historia – som nu blivit bok med samma namn. Amat Levin i samtal med Gudmund Erling, kriminalvårdspräst i Göteborg.
Medarrangör Natur & Kultur
-
Amat Levin, journalist och författare till "Svart historia", är veckans gäst hos Kakan Hermansson. Avsnittet är en repris.
En podd från Aller Media.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Författaren om svart historia, varför den varit undertryckt och vad den kan lära oss om idag.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Amat Levin driver sajten och Instagramkontot Svart historia som belyser Afrikas och svarta människors historia. Han kastar nytt ljus på bilden av Afrika, bortom kolonisatörernas historieskrivning. Det enorma intresset för kontot ledde till boken "Svart historia", som kom ut i mars 2022. Han gör också podden ”Så vad händer?”
Amat Levin debuterade som författare med boken ”Slumpens barn” som skildrar relationerna mellan Gambia och Sverige.
Amat Levin om sitt Sommarprat:– Mitt Sommarprat handlar om svart historia: varför den traditionellt har varit undertryckt, varför det är viktigt att ändra på det och vad kunskap om den kan lära oss om idag.
Producent: Amie Bramme Sey
Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play
-
För fyra år sedan startade Amat Levin Instagram-kontot Svart historia. Intresset för kontot exploderade och idag har det nästan 70 000 följare. Det var uppenbarligen många som ville bredda sin bild av Afrikas historia. Nu har vi fått möjligheten att prata med honom!
Programledare: Fritte Fritzson
Producent: Ida Wahlström
Klippning: Marcus Tigerdraake
Signaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel Aldermark
Grafik: Jonas Pike
Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/
Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzson
Twitter: @frittefritzson
Har du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!
Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast
Foto Amat Levin: Louise Helmfrid
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Februari är black history month och Culture Communications tyckte inte det fanns någon bättre än Amat Levin att diskutera det med. Vi avslutade månaden med att bjuda in honom för ett samtal.Samtalet kretsar runt vad svart historia är och hur den speglar sig i våran omvärld, hur svart historia har utvecklats i Sverige men också hur vi ska ta ägandeskap av hur vi berättar svart historia till nästa generation.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.
All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.
Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.
Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.
Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.
Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.
På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.
I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig. I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.
Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike – om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.
Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame.
Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.
I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten – som inte stärkts av forskning – kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.
Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.
I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?
Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.
Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.
Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.
Anneli Jordahl, författare
Litteratur
Daudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).
Degerman, Allan, Per Axel Levin – den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.
Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.
Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).
-
Kan Cassandra tänka sig att stoppa upp en snus i brummen och sen ge den till sin osköna vän? Är det en dealbreaker för Jonathan om hans partner uteslutande kallar kaffe för brown bean juice? Är Hanna Hellquist gravid och back drinking? I veckans Vardagsfillosofiska rummet bjuds det på en hel del white people shit, picturesex, honor, loyalty och oh yeahs. Dessutom: Hanna försöker sig på engelska, Cassandra är INTE Kate Winslet och HAR DU VAKNAT!? Cassandra är en influencer, kroppsaktivist och poddare. Hon har podcasten Det Skaver ihop med Nadia Kandil och Elsa Ekman. Jonathan är komiker, kör stand up och har podden Power Meeting Podcast med Amat Levin och Peter Smith. Han kommer från början från Miami.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Hanna Hellquist och Johannes Cakar
