Anneli Jordahl Podcasts
-
Lasse Berghagen " Teddybjörnen Fredriksson", Anna-Clara Tidholm "Snöa på", Eli Åhman Owetz "En jul tillsammans", Alex Schulman "Malma station", Daisy Johnson " Systrar", Patrik Lundberg "Adoptionerna", Anneli Jordahl "Björnjägarens döttrar", Claire Lombardo "En lyckligare tid", Tina Harnesk "Folk som sår i snö", Karin Smirnoff "Havsörnens skrik", Johan Ajvide Lindquist "Skriften i vattnet", Jenny Fagerlund "Den sista adventskalendern", Åsa Liabäck "Medan snön faller i Ådala", Ijustwanttobecool "Skurkarnas skurk".
-
Konstnären Lap-See Lam har byggt en drömsk och bortflyende värld i sitt senaste verk som nu visas på Bonniers konsthall i Stockholm. Följ med till utställningen och möt Lap-See Lam.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör också kritikerna Karsten Thurfjell och Valerie Kyeyune Backström om utställningen "Dreamers Quay, Dreamers' Key".
SÅ SKRIVER MAN EN BESTSELLER-ROMAN OCH SKAFFAR SIG FEM MILJONER LÄSAREDen amerikanske författaren Amor Towles har lyckats med bedriften och borde veta hur det går till. Efter "Artighetsreglerna" och "En gentleman i Moskva" är han nu aktuell med boken "Lincoln Highway". Vår reporter Anna Tullberg bokade en intervju.
SYFILITISKA TILLSTÅND OCH VATTNETS HELANDE KRAFTVärk, yrsel, synrubbningar...på 1800-talet var syfilis närmast en folksjukdom. Hoppet stod nu till det helande vattnet - tvagningens magiskt läkande kraft. Hör författaren Anneli Jordahl om en sjukdom som blivit en myt, och hoppet om frälsningen i att bada.
Programledare: Cecilia Blomberg
Producent: Ulph Nyström -
Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.
All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.
Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.
Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.
Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.
Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.
På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.
I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig. I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.
Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike – om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.
Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame.
Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.
I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten – som inte stärkts av forskning – kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.
Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.
I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?
Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.
Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.
Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.
Anneli Jordahl, författare
Litteratur
Daudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).
Degerman, Allan, Per Axel Levin – den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.
Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.
Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).
-
Det är dags för en ny säsong av podcasten Arbetarlitteratur och vi inleder med ett avsnitt om en bortglömd klassiker! Molly Johnson var bara 24 år när hon skrev sin hyllade debutbok Pansarkryssaren. Inspiration fick hon från Sergej Eisensteins film Pansarkryssaren Potemkin som hon hade sett på bio i Folkets hus i Hofors. Filmen skildrar ett myteri ombord på ett av Svartahavsflottans fartyg under revolutionsåret 1905.
I Molly Johnsons roman pressar sig pansarkryssaren fram genom ån och stannar utanför järnverket i den fiktiva orten Grusviken. Matroserna kommer med budskapet om revolution till de häpna järnverksarbetarna. Parallellt med händelserna i Grusviken utspelar sig berättelsen på ett lyxhotell på Grand Bahamas, där överklassen lever lyx och förtrycker ursprungsbefolkningen. Det koloniala perspektivet är före sin tid och trots att romanen inte ens är hundra sidor lång lyckas den skildra hela vår värld och hur den hänger samman på ett mästerligt vis.
Boken saknar det klassiska romaner har; en huvudperson och en stark intrig. Ändå är den oerhört fängslande. Som läsare undrar man hur författaren har lyckats.
Molly Johnson föddes 1931 och väste upp i ett arbetarhem i Hofors. Hon var bara 24 år när hon skrev Pansarkryssaren. Det är unikt. De flesta kvinnliga arbetarförfattare debuterade sent i livet. Det kunde varit en lovande författarkarriär, men Molly Johnson skrev faktiskt inte mer än två romaner, varför det? Om det och mycket annat får du höra i avsnittet! Medverkar gör författaren och litteraturkritikern Anneli Jordahl samt författaren Anna Jörgensdotter.
Musik i avsnittet:
Jahzzar – Lift off
Kevin MacLeod – I Knew a Guy
1tamara2 - Chillout 103 -
På en parkeringsplats i Tensta står en röd Golf och brummar. Det är mitt i natten och belysningen är tänd och motorhuven öppen. 50 meter därifrån ligger Rajandran Chinakaruppan på asfalten med ett knivhugg i ryggen. Han har jobbat hela dagen och kvällen på Soho Sex Shop på Birger Jarlsgatan och kört hem till Tensta. Vad har hänt på parkeringsplatsen? Vem har velat mörda Rajandran? Polisens utredning öppnar dörren till ett Stockholm få känner till. På samma gata fast allra längst bort, på Birger Jarlsgatan 121, ligger nästa porrvideobutik som är av intresse för vår berättelse. Journalisten Anneli Jordahl besöker XXX-Rated en måndag. Det är trångt och livligt, små lappar på väggarna uppmanar folk att ringa och anmäla sitt intresse till porrfilmsinspelningar. Tack var videotekniken kan filmerna sorteras in i hyllorna dagen efter inspelningen. På XXX-Rated jobbar Jensi Taber. Men det vet inte hans vänner. Det är skämmigt att jobba i en porrbutik. Den 2 maj 1989 går han på sitt 20:e kvällspass. Någon som inte skäms för sitt porrintresse är Leonard. XXX–Rated är hans favoritställe. Hit kommer han för butikens egenproducerade amatörporrfilmer. Den här måndagen väljer han fem filmer som han ger till Jensi Taber bakom kassan där videospelarna finns, Jensi trycker på play och Leonard sätter sig i ett videobås och börjar kolla. Efter några timmar hör han plötsligt ljud utifrån butiken. Först låter det som ett slagsmål. Sen hör han knivhuggen. Jensi Taber ropar för sitt liv. Leonard skruvar ner ljudet på sin teve och sätter sig på golvet i det lilla videobåset. Han hör Jensis sista andetag. Porrmördaren har slagit till igen. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
I det andra avsnittet börjar vi kronologiskt från början och berättar om det första mordet, det på studenten Philippe Alberi. I entrén till Blekingegatan 38 på Södermalm blir Philippe brutalt knivmördad en natt i mars. Polisen utreder det som ett misslyckat rånförsök, ett slags avrättning eller ett rasistiskt motiverat dåd. Ingen vet att mordet senare ska ses som det första i en serie om fyra. Samtidigt börjar journalisten Anneli Jordahl skriva ett reportage om Stockholms porrscen för tidningen Nöjesguiden. Pornografin är ett hett omdebatterat ämne på 80-talet och Anneli vill med egna ögon se vad för slags filmer som finns att hyra i stans porrvideobutiker. Stämmer det som ryktet säger, att kvinnor blir mördade och våldtagna i så kallade snuffmovies? En av butikerna hon besöker är Soho Sex Shop vid Stureplan, vars föreståndare snart ska bli mystiskt mördad utanför sitt hem. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Biblioteket tar sig en titt på romaner som utspelas i kurortsmiljö: Anneli Jordahls nyutkomna Augustenbad en sommar och Ulrika Wallenströms nyöversättning av Thomas Manns Bergtagen. Varför utövar kurorten en sådan lockelse för författarna? Anneli Jordahl låter i sitt sörmländska Augustenbad i 1890-talets Sverige romantiken krocka med den spirande moderniteten. Och Thomas Manns klassiker öppnar en spricka mellan den slutna sanatoriemiljön och mullret av första världskrigets kanoner nere i låglandet.
Ulla Strängberg dricker brunn med Anneli Jordahl och funderar över var vår tids ”kurortsromaner” kan tänkas utspela sig. Kanske på återvinningscentralen?Böcker i Biblioteket: Augustenbad en sommar av Anneli Jordahl.Bergtagen av Thomas Mann. Översättning Ulrika WallenströmNaturen, kuren & samhället. Red Motzi Eklöf.
