Blinken Podcasts
-
Det börjar bli trångt om saligheten..
Joe Bidens besök i Saudiarabien kan tolkas som en stor seger för kronprins Mohammed bin Salman. Den amerikanska presidenten hoppas på mycket – men har mindre att vinna.
Som presidentkandidat var Joe Biden tydlig.
I händelse att han blev president skulle han låta saudierna ”betala priset och göra dem till den paria de är”.
20 månader senare befinner han sig på fyradagarsturné i Mellanöstern. Amerikansk tv livesänder varje ögonblick, från Air Force Ones landningar på utländsk mark till handskakningarna som presidentens doktor avrått från.
Inom ett par dygn möter Biden Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Mannen som den amerikanska underrättelsetjänsten sagt ligger bakom mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Biden beslutade själv att släppa den hemligstämplade CIA-utredning som slog fast sambandet.
Mötet kan tolkas som en stor seger för kronprinsen. För Biden utgör det en stor risk, liksom hela turnén är ett politiskt vågspel inför öppen ridå.
Resan sätter fingret på allt presidenten vill förskjuta fokus från: det skyhöga oljepriset och administrationens oförmåga att påverka det, israelernas minskade förtroende för Biden i jämförelse med Trump, de dubbla signalerna det sänder att först omtala saudierna som paria och sedan förära dem ett besök.
I Washington Post, samma tidning som Khashoggi skrev i, försvarar Biden sitt beslut att åka. Kontentan: att amerikanerna har allt att tjäna på en stabilare region.
Men presidentens chanser att uträtta några större diplomatiska bedrifter anses vara små. Hans egen stab har gjort allt för att spela ned förväntningarna inför avfärd.
Förhoppningen är ändå att Biden ska förmå Saudiarabien att producera mer olja och att det ska få priset att sjunka. En vädjan saudierna hittills ratat och enligt uppgifter är fortsatt ointresserade av att möta.
USA:s besök är viktigt men inte heligt.
Saudiernas relationer till både Kina och Ryssland har stärkts och saudiska tjänstemän har sagt att man inte tänker överge några allianser. Några eftergifter på mänskliga rättigheter-området är inte heller aktuella, enligt desamma.
Det planerade försöket att föra Israel och Saudiarabien närmare varandra riskerar också att hamna i skymundan av den tidigare administrationens insatser på området. Utrikesminister Blinken har med tiden tvingats prisa Trump för avtalet han fick till stånd.
Avtalet han rev upp är en annan punkt på agendan. Biden arbetar för att återinträda i Iranavtalet. Ett arbete som hittills varit föga framgångsrikt, men anses brådskande sedan Bidens sändebud sagt att Iran har såpass mycket uran att kapaciteten till en färdig kärnvapenbomb bara ”är veckor bort”.
Utrikespolitiskt står med andra ord mycket på spel.
Detsamma gäller inrikespolitiskt, både i väljaropinionen och internt i det demokratiska partiet.
Mötena med israelerna riskerar spä på splittringarna mellan den Israelvänliga falang Biden själv tillhör och de alltfler partikamrater som allierar sig med Palestina och drar paralleller mellan palestiniernas kamp och afroamerikaners strävan efter rasrättvisa i USA.
Demokraternas stöd för Biden är ljummet. Bara 26 procent vill se honom ställa upp i nästa presidentval, medan 64 procent föredrar en annan kandidat.
Av ett färskt tv-klipp att döma gör presidenten allt för att förtränga uppgifterna. Till en reporter svarade Biden:
– Read the polls, Jack.
Han tillade sedan att 92 av demokraterna skulle rösta för honom om han ställer upp.
Den senaste tiden har Biden-adminstrationen valt att skylla problemen på faktorer utom dess kontroll. USA skyller det höga oljepriset på alltifrån Riyadhs oljeallians med Moskva, till opportunistiska företagare.
På hemmaplan har Biden bannat bensinmacksägarna för att ta överpriser vid pumparna och sagt åt dem att sänka priserna.
Han har ögonen på sig. Joe Biden hade inte åkt till Mellanöstern om han inte trodde att han hade en chans att påverka både USA:s relationer till oljeproducenterna och opinionen. Misslyckas han riskerar han befästa den tilltagande bilden av en administration inkapabel att lösa utmaningarna den står inför, inrikes och utrikes.
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Det börjar bli trångt om saligheten.. Joe Bidens besök i Saudiarabien kan tolkas som en stor seger för kronprins Mohammed bin Salman. Den amerikanska presidenten hoppas på mycket – men har mindre att vinna. Som presidentkandidat var Joe Biden tydlig. I händelse att han blev president skulle han låta saudierna ”betala priset och göra dem till den paria de är”. 20 månader senare befinner han sig på fyradagarsturné i Mellanöstern. Amerikansk tv livesänder varje ögonblick, från Air Force Ones landningar på utländsk mark till handskakningarna som presidentens doktor avrått från. Inom ett par dygn möter Biden Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Mannen som den amerikanska underrättelsetjänsten sagt ligger bakom mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Biden beslutade själv att släppa den hemligstämplade CIA-utredning som slog fast sambandet. Mötet kan tolkas som en stor seger för kronprinsen. För Biden utgör det en stor risk, liksom hela turnén är ett politiskt vågspel inför öppen ridå. Resan sätter fingret på allt presidenten vill förskjuta fokus från: det skyhöga oljepriset och administrationens oförmåga att påverka det, israelernas minskade förtroende för Biden i jämförelse med Trump, de dubbla signalerna det sänder att först omtala saudierna som paria och sedan förära dem ett besök. I Washington Post, samma tidning som Khashoggi skrev i, försvarar Biden sitt beslut att åka. Kontentan: att amerikanerna har allt att tjäna på en stabilare region. Men presidentens chanser att uträtta några större diplomatiska bedrifter anses vara små. Hans egen stab har gjort allt för att spela ned förväntningarna inför avfärd. Förhoppningen är ändå att Biden ska förmå Saudiarabien att producera mer olja och att det ska få priset att sjunka. En vädjan saudierna hittills ratat och enligt uppgifter är fortsatt ointresserade av att möta. USA:s besök är viktigt men inte heligt. Saudiernas relationer till både Kina och Ryssland har stärkts och saudiska tjänstemän har sagt att man inte tänker överge några allianser. Några eftergifter på mänskliga rättigheter-området är inte heller aktuella, enligt desamma. Det planerade försöket att föra Israel och Saudiarabien närmare varandra riskerar också att hamna i skymundan av den tidigare administrationens insatser på området. Utrikesminister Blinken har med tiden tvingats prisa Trump för avtalet han fick till stånd. Avtalet han rev upp är en annan punkt på agendan. Biden arbetar för att återinträda i Iranavtalet. Ett arbete som hittills varit föga framgångsrikt, men anses brådskande sedan Bidens sändebud sagt att Iran har såpass mycket uran att kapaciteten till en färdig kärnvapenbomb bara ”är veckor bort”. Utrikespolitiskt står med andra ord mycket på spel. Detsamma gäller inrikespolitiskt, både i väljaropinionen och internt i det demokratiska partiet. Mötena med israelerna riskerar spä på splittringarna mellan den Israelvänliga falang Biden själv tillhör och de alltfler partikamrater som allierar sig med Palestina och drar paralleller mellan palestiniernas kamp och afroamerikaners strävan efter rasrättvisa i USA. Demokraternas stöd för Biden är ljummet. Bara 26 procent vill se honom ställa upp i nästa presidentval, medan 64 procent föredrar en annan kandidat. Av ett färskt tv-klipp att döma gör presidenten allt för att förtränga uppgifterna. Till en reporter svarade Biden: – Read the polls, Jack. Han tillade sedan att 92 av demokraterna skulle rösta för honom om han ställer upp. Den senaste tiden har Biden-adminstrationen valt att skylla problemen på faktorer utom dess kontroll. USA skyller det höga oljepriset på alltifrån Riyadhs oljeallians med Moskva, till opportunistiska företagare. På hemmaplan har Biden bannat bensinmacksägarna för att ta överpriser vid pumparna och sagt åt dem att sänka priserna. Han har ögonen på sig. Joe Biden hade inte åkt till Mellanöstern om han inte trodde att han hade en chans att påverka både USA:s relationer till oljeproducenterna och opinionen. Misslyckas han riskerar han befästa den tilltagande bilden av en administration inkapabel att lösa utmaningarna den står inför, inrikes och utrikes. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Svensk vapenexportindustri har medverkat i krig överallt i världen. Samma som tillverkar vapen kontrollerar telekominfrastrukturen och kraftförsörjningen globalt till stor delar. En globalistfamilj sitter på dessa nyckelpositioner i det globala nätverket i en rad geostrategiska bolagsstrukturer.....
Det här är inte svårt att förstå...
Nato har utlovat ett öppet militärt stöd till Ukraina, eftersom Finland och Sverige formellt tillkännagav sitt försök att gå med i militäralliansen och Ryssland varnade att "militariseringen" av Ukraina kommer att hota den globala säkerheten.
Natos medlemmar är fast beslutna att ge Ukraina militärt bistånd så länge det behöver för att slå tillbaka Rysslands militära kampanj, sa Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock vid ett Nato-möte i Berlin på söndagen.
"Vi är överens om att vi inte får och kommer inte att släppa våra nationella ansträngningar, särskilt när det gäller militärt stöd, så länge som Ukraina behöver detta stöd för sitt lands självförsvar", sa Baerbock.
På en presskonferens efter mötet sa USA:s utrikesminister Antony Blinken också att Nato-länderna kommer att fortsätta med militärt bistånd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland så länge det behövs.
"Varje medlem i alliansen vill få det här kriget till ett slut så snart som möjligt. Vi är tydligt fast beslutna att behålla vårt säkerhetsstöd till Ukraina, att fortsätta våra sanktioner, exportkontroll och diplomatiska påtryckningar på Ryssland så länge det är nödvändigt." sa Blinken.
Andersson sa att militär alliansfrihet hade tjänat Sverige väl tidigare men att det var osannolikt att göra det i framtiden mot bakgrund av Rysslands attack mot Ukraina.
"Det bästa för Sveriges och svenska folkets säkerhet är att gå med i Nato", sa hon. "Vi anser att Sverige behöver de formella säkerhetsgarantier som följer med medlemskapet i Nato."
Finlands försök att gå med i Nato måste också diskuteras i parlamentet, en process som sannolikt kommer att gå smidigt framåt med tanke på den allmänna stämningen i landet och det faktum att både premiärministern och presidenten har talat för medlemskap.
Ryssland kommer att stärka sin militära närvaro vid gränsen till Finland om Helsingfors går vidare med sin önskan att gå med i Nato, sade Viktor Bondarev, ordförande för förbundsrådets kommitté för försvar och säkerhet, i söndags.
Vi kommer att stärka gränsen, öka närvaron av de ryska trupperna vid gränsen om offensiva, slående vapen från Nato sätts in i Finland, i vår omedelbara närhet", sa Bondarev.
Moskva har länge uttryckt klagomål till väst om Natos expansion österut. Nyckeln till dess lista över säkerhetskrav från väst innan invasionen av Ukraina var en garanti för att Kiev aldrig skulle bli en del av NATO.
Tänk om Trumpne Trump aktualiseras och Svensson önskat oss in i Nato... * Jurisdiktion * Sverige * Valfusk * Kärnan.
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Svensk vapenexportindustri har medverkat i krig överallt i världen. Samma som tillverkar vapen kontrollerar telekominfrastrukturen och kraftförsörjningen globalt till stor delar. En globalistfamilj sitter på dessa nyckelpositioner i det globala nätverket i en rad geostrategiska bolagsstrukturer..... Det här är inte svårt att förstå... Nato har utlovat ett öppet militärt stöd till Ukraina, eftersom Finland och Sverige formellt tillkännagav sitt försök att gå med i militäralliansen och Ryssland varnade att "militariseringen" av Ukraina kommer att hota den globala säkerheten. Natos medlemmar är fast beslutna att ge Ukraina militärt bistånd så länge det behöver för att slå tillbaka Rysslands militära kampanj, sa Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock vid ett Nato-möte i Berlin på söndagen. "Vi är överens om att vi inte får och kommer inte att släppa våra nationella ansträngningar, särskilt när det gäller militärt stöd, så länge som Ukraina behöver detta stöd för sitt lands självförsvar", sa Baerbock. På en presskonferens efter mötet sa USA:s utrikesminister Antony Blinken också att Nato-länderna kommer att fortsätta med militärt bistånd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland så länge det behövs. "Varje medlem i alliansen vill få det här kriget till ett slut så snart som möjligt. Vi är tydligt fast beslutna att behålla vårt säkerhetsstöd till Ukraina, att fortsätta våra sanktioner, exportkontroll och diplomatiska påtryckningar på Ryssland så länge det är nödvändigt." sa Blinken. Andersson sa att militär alliansfrihet hade tjänat Sverige väl tidigare men att det var osannolikt att göra det i framtiden mot bakgrund av Rysslands attack mot Ukraina. "Det bästa för Sveriges och svenska folkets säkerhet är att gå med i Nato", sa hon. "Vi anser att Sverige behöver de formella säkerhetsgarantier som följer med medlemskapet i Nato." Finlands försök att gå med i Nato måste också diskuteras i parlamentet, en process som sannolikt kommer att gå smidigt framåt med tanke på den allmänna stämningen i landet och det faktum att både premiärministern och presidenten har talat för medlemskap. Ryssland kommer att stärka sin militära närvaro vid gränsen till Finland om Helsingfors går vidare med sin önskan att gå med i Nato, sade Viktor Bondarev, ordförande för förbundsrådets kommitté för försvar och säkerhet, i söndags. Vi kommer att stärka gränsen, öka närvaron av de ryska trupperna vid gränsen om offensiva, slående vapen från Nato sätts in i Finland, i vår omedelbara närhet", sa Bondarev. Moskva har länge uttryckt klagomål till väst om Natos expansion österut. Nyckeln till dess lista över säkerhetskrav från väst innan invasionen av Ukraina var en garanti för att Kiev aldrig skulle bli en del av NATO. Tänk om Trumpne Trump aktualiseras och Svensson önskat oss in i Nato... * Jurisdiktion * Sverige * Valfusk * Kärnan. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Republikansk attack mot Disney och HBTQ-aktivism. Vi pratar också om utrikesminister Blinkens besök i Ukraina och Elon Musks köp av Twitter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Utrikesminister Blinken på plats i UkrainaUSA:s utrikesminister Anthony Blinken och försvarsminister Lloyd J. Austin III besökte i veckan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Vad var syftet med resan?
Republikanerna till attack mot Walt DisneyI Florida har striden om sexualitet och könsidentitet nått nya nivåer. Efter den kontroversiella lagstiftningen om vad som får sägas i skolan står nästa slag på Disney World i Orlando.
Elon Musk köper sociala jätten TwitterMiljardären Elon Musk köper den sociala plattformen Twitter. I USA oroas Demokrater för köpet medan Republikaner hyllar det. Varför det?
Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot och Roger Wilson, USA-korrespondent.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Brady Juvier
-
Finns det ett svenskt "vi"? Vad betyder det att USA beordrar anhöriga till den amerikanska personalen på ambassaden i Kiev att lämna Ukraina? Och hur har covid påverkat den ekonomiska politiken?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur ska man tolka USA:s och Storbritanniens besked att kalla hem diplomater från Ukraina? Vet USA:s Utrikesminister Blinken något vi inte vet eller är det en del av det diplomatiska spelet? Anders Lidén, f.d. diplomat, försökte ge klarhet i vad man vill signalera.
Vad är det mest svenska vi gör i vardagen?Stämmer det att svenskar är smygpatrioter som vägrar hissa flaggan, men hatar när andra kritiserar vårt land? Gina Gustavsson, docent i statsvetenskap och Mustafa Panshiri, integrationsföreläsare och f.d. polis resonerade kring självbilden och identiteten. Vad är vi mest stolta över och vad känner vi skam över?
Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator, hjälpte Daniel och Louise att reda ut hur covid har förändrat den politisk-ekonomiska idéerna.
Programledare: Daniel Alling
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Olle Björkman
