Anna-Karin Palm Podcasts
-
Anna-Karin Palm som skrivit en biografi om Selma Lagerlöf; "Jag vill sätta världen i rörelse", gästar studion! Hon berättar om Selmas barndom, liv och författarskap.
-
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
TIMME 1
Överbefälhavare Micael Bydén om Sveriges försvarsförmåga och militärövningen Aurora
Reportage om syftet med stora militärövningar
Reportage från nedtonat Ramadanfirande i ekonomiskt krisande Egypten
Krönika av Göran Rosenberg
Panelen: Olof Ehrenkrona, SvD, Frida Park, Dagen, Zina Al-Dewany, Aftonbladet
TIMME 2
Överlever raggarna elbilsrevolutionen? Reportage från Norrbotten
Den fängslade ryske oppositionsledaren Alexej Navalnyj är svårt sjuk. Hur allvarligt är läget för honom och den ryska oppositionen? Samtal med Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren
Satir med Public Service
Reportage från Tyskland där det sista kärnkraftverket nu stängts ned
Det offentliga samtalet om demens har öppnats upp. Vilken betydelse kan det få? Samtal med Maria Eriksdotter, professor och överläkare i geriatrik, och Anna-Karin Palm, författare
Kåseri med Helena von Zweigbergk
-
Författaren om skrivande, läsande och kvinnorna i sitt liv.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Anna-Karin Palm är författare och kulturskribent. Hennes biografi över Selma Lagerlöf, ”Jag vill sätta världen i rörelse”, fick stor uppmärksamhet och nominerades till Augustpriset 2019.
Hon debuterade 1991 med romanen ”Faunen” och slog igenom med ”Målarens döttrar” sex år senare. Förra våren gav Anna-Karin Palm ut ”Jag skriver över ditt ansikte” som skildrar hennes relation till sin mamma som insjuknar i Alzheimers.
Anna-Karin Palm om sitt Sommarprat:– Jag talar om kvinnorna i mitt liv, om skrivande och läsande och om mina vänner bland de döda
Producent: Lena Tideström-Sagström
Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play
-
Ewa och Ofelia blickar tillbaka till läsåret 2021 och samtalar också om vikten av läsdagböcker och fantastiska läsupplevelser och vad en läser sen.
Böcker som tas upp i avsnittet är:
En katts resedagbok av Hiro Arikawa
Medan världen ser på av Anna Larsson
Frågar åt en vän av Sara Molin
Så länge hjärtat kan slå av Birgitta Gunnarson
Familjen Morelli av Per Schlingmann och Karl Ljung
Gustave Eiffel och kärleken av Nicolas d'Estienne d'Orves
Midnattsbiblioteket av Matt Haig
Den sista migrationen av Charlotte McConaghy
Livets tunna väggar av Nina Burton
Klara och solen av Kazuo Ishiguro
Bird Cottage av Eva Meijer
Ärlighetsprojektet av Clare Pooley
Pojken. mullvaden, räven och hästen av Charlie Mackesy
Amerikansk jord av Jeanine Cummins
Jag skriver över ditt ansikte av Anna-Karin Palm
Kvinnor jag tänker på om natten av Mia Kankimäki
Modersmjölken av Nora Ikstena
Löpa varg av Kerstin Ekman
Konsten att leva som en katt av Stéphane Garnier
Den hemliga historien av Donna Tartt
En brud för dagen av Jenny Jacobsson
Bobs lilla bok om livet av James Bowen
Low Key av Melody Farshin
Om alla katter i världen försvann av Genki Kawamura
Mysteriet Henri Pick av David Foenkinos
och lite annat smått och gott...
-
Det har blivit dags för det sista kapitlet i Lundströms Bokradio 2021. Men innan vi slår igen årsboken passar vi på att blicka tillbaka och minnas några av de gäster som vi fått möta under året.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En januarikväll ringde Marie Lundström upp Karl Ove Knausgård i hans hem i London. Han berättade om romanen ”Morgonstjärnan” (svensk översättning: Staffan Söderblom) där vi möter människor i Bergen i Norge. Knausgård gör nedslag i nio människors liv, vissa hänger ihop med varandra, andra inte. Det är sommar och ofattbart varmt och över alla skiner en ny stjärna. Men den lyser olycksbådande.
Vi minns också mötet med Augustprisvinnaren Elin Cullhed. Hon skrev romanen "Eufori" om hur författaren Sylvia Plaths sista år i livet kan ha tett sig. I Lundströms Bokradio läste Cullhed bland annat ett stycke ur boken som vann i den skönlitterära klassen.
Från en sändarbil berättade Göran Greider om självbiografiska ”Barndomsbrunnen”. Boken har som underrubrik: En historia om sjukdom och minne i brutna rader och är skriven delvis från sjuksängen då han i början av januari fick en cancerdiagnos.
Vi får också möta Anna-Karin Palm som efter framgångarna med biografin om Selma Lagerlöf nu skrivit självbiografiskt i "Jag skriver över ditt ansikte". Ansiktet är hennes mors, modern som insjuknar i Alzheimers. Romanen handlar om en stark och driven mor och om Palms och moderns relation.
God jul önskar vi på Lundströms Bokradio!
Programledare: Marie Lundström
I redaktionen: Maria Askerfjord Sundeby
Producent: Fredrik Wadström
-
Var Selma Lagerlöf lesbisk? Eller vore en sådan etikett att tvinga på historien vår tids definitioner och begrepp? Anna Blennow reflekterar över kärlekens namn utifrån några gamla fotografier.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Två kvinnor ser in i kameran. Den ena, mörka, sitter upprätt i en höghalsad svart klänning. Mot henne, tätt intill, lutar sig den andra, ljushåriga. Hon har en penna i sin uppsträckta hand, nästan som ett vapen. På ett annat fotografi ser vi dem igen. Nu sitter de sida vid sida i varsin stol, inte lika nära. Den mörka håller i en bok. Under de uppslagna pärmarna, nästan skymda, skymtar kvinnornas händer som närmar sig varandra, rör vid varandra.
Den ljushåriga kvinnan är Selma Lagerlöf. Den mörka är Sophie Elkan, hon som kallats Lagerlöfs ”reskamrat” och ”väninna”. Men när deras brevväxling offentliggjordes 1990, 50 år efter Lagerlöfs död, visade det sig att deras relation gått betydligt djupare.
Nu ser vi ytterligare ett fotografi. En halvnaken kvinna med en lilja i handen sitter på en hög tron i klassicerande stil. Eller är det en kvinna? Hennes nedböjda ansikte påminner om antika avbildningar av androgyna gudar som Dionysos och Apollon. Framför henne knäböjer en annan kvinna, endast iklädd ett par snörda sandaler i grekisk stil.
Kvinnorna på bilden är den amerikanska författaren Natalie Barney och hennes älskarinna Eva Palmer. Såväl den explicita scenen som vårt källmaterial tydliggör att de var mer än bara väninnor. Natalie Barney levde öppet som lesbisk i Paris, där hon höll litterära salonger, och Palmer var en i raden av hennes många kärlekar.
Fotografierna av de båda paren är tagna runt sekelskiftet 1900. De har många gemensamma beröringspunkter, samtidigt som deras uttryck är väsensskilda från varandra. Hur gestaltades relationer mellan kvinnor vid den här tiden, och varför?
Att Selma Lagerlöf levde i flera nära förhållanden med kvinnor har varit välkänt. Genom sin yrkesutbildning till lärarinna mötte hon kvinnor som av olika skäl flytt förväntan om make och äktenskap. Under den tio år långa anställningen vid flickläroverket i Landskrona i slutet av 1800-talet svärmade Selma såväl för kolleger som för kvinnor i Köpenhamns kulturkretsar. Senare blev Sophie Elkan och därpå Valborg Olander hennes långvariga livskamrater.
Men när hennes brevväxling med Elkan och Olander publicerades för några decennier sedan fick dess innehåll ett blandat mottagande. Fanns det verkligen tillräckligt med bevis i breven för att Lagerlöf var lesbisk? En recensent menade att man inte borde göra Lagerlöf till ”något slags pionjär för modernt enkönade förhållanden”, utan istället fokusera på hennes verk. Och i sin biografi över Lagerlöf är Anna-Karin Palm genomgående tveksam till att definiera Lagerlöfs sexualitet.
Ja, hur ska man benämna de kärleksrelationer mellan kvinnor som vi kan spåra historiskt, och vad får det för följder? Vad kallade kvinnorna själva sina relationer, i en tid då homosexualitet inte myntats som vedertagen term? Den sista frågan behandlas i antologin ”Den kvinnliga tvåsamhetens frirum”, där litteraturvetare, historiker och genusvetare skildrar kvinnopar i det tidiga 1900-talet, bland annat just Lagerlöf och Elkan.
Dokumenterade relationer mellan kvinnor vid den här tiden stod i nära samband med den framväxande kvinnorörelsen, och valet att leva tillsammans med en annan kvinna tolkas därför ibland i ljuset av politik och ideologi. Det framhävs också ofta att brevkulturen under perioden präglas av ett sensuellt språk, där smekningar och kyssar kunde sändas fram och åter mellan kvinnor utan att detta nödvändigtvis behöver tolkas som speglingar av en erotisk situation. Men detta, precis som tidens syn på kvinnlig sexualitet som obetydlig, passiv och ofarlig, kunde å andra sidan skapa frirum där begär mellan kvinnor kunde passera oförmärkt under radarn. Det poängteras av flera författare i antologin att en tid som ännu saknade fasta sexologiska etiketter kan ha möjliggjort en mera fri och flytande skala mellan vänskap och sexualitet.
En bildad bakgrund var också något som var gemensamt för många av kvinnoparen, såväl Lagerlöf och Elkan som Eva Palmer och Natalie Barney. Palmer hade läst latin och grekiska vid Bryn Mawr, det första amerikanska högre lärosätet för kvinnor. Lagerlöf studerade vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm, den första akademiska utbildningen för kvinnor i Sverige. Men medan Palmer och Barney arrangerade uppläsningar och föreställningar kring Sapfos dikter, raderades alla anspelningar på lesbisk kärlek i svenska tolkningar av Sapfo, och pronomen byttes till och med från feminint till maskulint i översättningar. Lagerlöfs tidiga litterära förebilder är svenska och manliga, som Bellman och Runeberg.
Därför är det inte oväntat att de ord som kvinnor som Elkan och Lagerlöf använder för att beskriva sina relationer inte är hämtade från den antika världen. Istället talas det i hemlighetsfulla antydningar om magnetism, trollmakt och livsmakt. Vid samma tid skriver Eva Palmer i ett kärleksbrev hur hon föreställer sig Natalie Barney dansa naken med hennes egen kropp som dansgolv. Och Barneys diktsamlingar dominerades av kärlekslyrik uttalat riktad till kvinnor, med Sapfo som ständig ledstjärna.
Det finns också ett högst reellt skäl till att vi finner en så stor skillnad i öppenhet kring hur kvinnornas kärlek gestaltas. I Frankrike, där Barney och Palmer levde, var homosexualitet inte olagligt enligt lagsamlingen Code Napoléon från 1804 (som också medgav religionsfrihet och allas likhet inför lagen). I Sverige var homosexuella handlingar förbjudna i lag ända till 1944, mellan såväl män som kvinnor. När Lagerlöf skriver till Elkan att de borde bränna sina brev – ”Det är farligt för oss, som det nu är” – var det troligen inte bara omgivningens reaktioner hon syftade på, utan också ett påtagligt hot om juridisk straffbarhet.
Och öppenhet kan också vara en klassfråga. Natalie Barney kom från en förmögen familj och var ekonomiskt oberoende: hon behövde inte bry sig om eventuell skandalisering. Selma Lagerlöf var tvungen att försörja sig själv, först som lärarinna och sedan som författare, på grund av familjens sviktande finanser.
En månskensnatt i Landskrona. Selma Lagerlöf vandrar längs Strandpromenaden med Anna Oom, en av hennes tidiga romantiska förbindelser. Senare skriver Anna till Selma och påminner om hur de stod där tillsammans på udden, och hur hon sedan sökt sig tillbaka dit ensam och plockat en stor bukett blommor. Vi kan aldrig säkert få veta hur mycket fysiskt begär som dolde sig i deras svärmeri. Men om vi inte tar möjligheten i beaktande, kommer vi inte heller att kunna reflektera över den brännande frågan: hur var det att vara lesbisk i Landskrona runt år 1900?
Att det då ännu inte fanns någon konkret term för fysiska relationer mellan kvinnor betyder inte att något sådant begär inte existerade. Om vi fortsätter att beskriva sekelskifteskvinnornas kärleksförhållanden som vänskap med inslag av romantik riskerar vi att reprisera en förmodern föreställning om kvinnans svaga och outtalade sexualitet. Då förblir den, som Eva Borgström och Hanna Markusson Winquist skriver i antologin, ”kärleken som inte vågar säga sitt namn” – ”the love that dare not speak its name”.
Anna Blennow
Litteratur:
Eva Borgström & Hanna Markusson Winquist (red.), ”Den kvinnliga tvåsamhetens frirum. Kvinnopar i kvinnorörelsen 1890–1950”, Appell förlag 2018.
Ying Toijer-Nilsson, ”Du lär mig att bli fri. Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan”, Bonniers 1992.
Ying Toijer-Nilsson, ”En riktig författarhustru. Selma Lagerlöf skriver till Valborg Olander”, Bonniers 2006.
Anna-Karin Palm, ” ’Jag vill sätta världen i rörelse’. En biografi över Selma Lagerlöf”, Bonniers 2019.
Artemis Leontis, ”Eva Palmer Sikelianos. A Life in Ruins”, Princeton University Press 2019.
Ingrid Svensson, ”Ett magiskt rum. Salonger i 1920-talets Paris”, Ellerströms 2017.
Sigrid Schottenius Cullhed, ”När Sapfo kom ut”, Klassisk filologi i Sverige: reflexioner, riktningar, översättningar, öden, red. Eric Cullhed och Bo Lindberg, Kungl. Vitterhetsakademien 2015.
-
Ewa och Ofelia, Biblioteken i Sollentuna, pratar om några av sommarens favoriter och höstens höjdpunkter.
Dessa böcker är:
Fyra årstider på Ivy Lane av Cathy Bramley
Konsten att leva som en katt av Stéphane Garnier
Jag skriver över ditt ansikte av Anna-Karin Palm
Familjen Morelli av Per Schillingman och Karl Ljung
600 mil till dig av Lovisa Wistrand
Kvinnor jag tänker på om natten av Mia Kankimäki
Att bära sig själv av Peter Jöback
Cat Power - kattens läkande krafter av Carina Nunstedt och Ulrica Norberg
Löpa Varg av Kerstin Ekman
Det enda jag vill är att leva av Birgitta Bergin
Frågar åt en vän av Sara Molin
Så länge hjärtat kan slå av Birgitta Gunnarson -
Selma Lagerlöf beskrivs ofta som en sagoberätterska från Värmland. Och det var hon, men hon var mycket mer än så. Det är ett av budskapen från Anna-Karin Palm i den stora biografin ”Jag vill sätta världen i rörelse”. Selma Lagerlöf var beläst, hade rika nätverk bland sin tids intellektuella och komponerade sina böcker med stor skicklighet. Anna-Karin Palm intervjuas av PJ Anders Linder.
-
I höst har den romantiske Carl Jonas Love Almqvist varit på tapeten och åstadkommit ett märkligt sammanträffande. Inte mindre än två svenska prosaister har valt att följa hans fotspår i sina nya romaner: Eva-Marie Liffner i Lacrimosa och Anna-Karin Palm i Snöängel.
Hos Anna-Karin Palm hämtas inspirationen såväl från Amorina som Drottningens juvelsmycke. Det är den bistra vintern 1985-1986 som kulminerar i mordet på Olof Palme. Vid sidan om konspirationerna mot statsministern, får vi följa Hedvig, en androgyn Tintomara-gestalt och alla de människor som kommer i hennes väg.Snöängel är en Stockholmsskildring från en näraliggande tid som väver in frågor om minne och saknad . Hela berättelsen är återskapad av en svensk författare i självvald fransk exil. Precis som Anna-Karin Palm, som flyttade hem igen till Stockholm och Danvikens gamla dårhus, efter sex år i Normandie. Hon debuterade 1991 med Faunen. Snöängel är hennes första roman på sex år.Ulla Strängberg tog en promenad med Anna-Karin Palm i Hedvigs kvarter kring Allhelgonakyrkan i Stockholm. Uppläsare är Anna Persson.Eva-Marie Liffners roman Lacrimosa dyker rätt ner i Almqvists 1800-tal, med lukter och smaker från myllrande gator och fina salonger. Även denna roman har Tintomara som huvudperson, fast här heter hon ömsom Ros ömsom Mr Ross och Almqvist är en person som hon både älskar och hatar.Eva-Marie Liffner som nominerats till årets Augustpris, har alltid fascinerats av historia och upphör aldrig undra över vad som funnits tidigare, hur spåren av detta tidigare liv ser ut och flätas samman i en ofta fantastisk väv. I Lacrimosa lanserar hon t ex en ny teori om mordet på Gustav III och menar att Anckarström tog på sig skulden för kärleks skull. Lacrimosa är fjärde romanen sedan debuten med Camera 2001 och hon har nyligen av Svenska Akademin tilldelats Ole och Ann-Marie Söderströms pris på 80.000 kronor.Mia Gerdin intervjuar Eva-Marie Liffner i historisk miljö: Stadsmuseet i Göteborg. Uppläsare är Johan Gry.Musiken i programmet är till stor del skriven av Carl Jonas Love Almqvist, till exempel ”Du går icke ensam” (som börjar ”Om bland tusen stjärnor…”) som framförs av Solveig Faringer, och Karin Jonsson-Hazell spelar hammarklaver i några av Almqvists pianostycken. -
Programprotokoll Klassikerrummet 20110620 Norrtullsligan av Elin Wägner.Prodnr 2947-11/0620---FUT: Klassikerrummet: Norrtullsligan av Elin Wägner.---PÅA: Och nu följer Klassikerrummet: Idag en roman som av en jury valts till 2011 års Vi-läser bok. En svensk klassiker från 1908 av Elin Wägner. Maarja Talgres gäster idag är Maria Edström och Anna-Karin Palm.---AVA: Klassikerrummet idag handlade alltså om den kända svenska rösträttskämpen, akademiledamoten, debattören och författaren Elin Wägners allra första bok Norrtullsligan från 1908 som nu finns i färsk pocketupplaga. Maarja Talgre var som vanligt programledare och med sig hade hon kollegan Maria Edström och författaren Anna-Karin Palm. Ljudtekniker var Niklas Ek och programmet sänds i repris nu på fredag kl 21.03---PRESS Nortullsligan från 1908 är rösträttskämpen och fredsaktivisten Elin Wägners första bok. Det är en rolig, drastisk och samtidigt skakande berättelse om några unga kvinnliga kontoristers kamp för att försörja
