Wilhelm Agrell Podcasts
-
Arne Beurling var en gudabenådad matematiker och kodknäckare från Uppsala universitet som under andra världskriget lyckades knäcka den tyska G-skrivarkoden. Han fick bukt med den hyperavancerade kodmaskinen – som egentligen kallades Geheimschreiber och hade ett närmast oändligt antal möjliga kombinationer – efter att i cirka två veckors tid ha låst in sig i en villa ute på Lidingö, utrustad med enbart papper och penna samt en resväska full med krypterade teleprinterremsor.
Tack vare Beurling blev den tyska G-skrivartrafiken en säkerhetspolitisk guldgruva för Sverige. Genom att systematiskt tappa telekablarna på linjen Berlin-Oslo på information kunde den svenska militära underrättelsetjänsten tillskansa sig hemlig kunskap om nazisternas militära insatser och överväganden. Bland annat fick man tidig förvarning om de tyska anfallsplanerna mot Sovjetunionen, Operation Barbarossa, genom G-skrivarkommunikationen.
I dagens avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om det topphemliga underrättelsearbete som under andra världskriget bedrevs på Karlaplan 4 i Stockholm. Här – i en gammal rivningskåk, mitt på Östermalm – huserade en av försvarets hemligaste avdelningar: Försvarsstabens kryptoavdelning eller Kryptodetalj IV, föregångaren till våra dagars FRA (Försvarets Radioanstalt).
En av dem som arbetade för kryptoavdelningen var Arne Beurling, som kort efter krigsutbrottet i september 1939 hade ringt upp Försvarsstaben för att erbjuda sina tjänster. Marklund och Larsson talar emellertid också om en annan medarbetare vid Kryptoavdelning IV: ordonnansen Allan Nyblad, som tillsammans med sin storebror Knut sålde underrättelser ur G-skrivartrafiken till Sovjetunionens militära underrättelsetjänst GRU.
Litteraturtips:
Andreas Marklund: Övervakningens historia. Från svarta kabinett till digital massövervakning. Historiska Media, 2020.
Wilhelm Agrell: Stockholm som spioncentral. Spåren efter tre hemliga städer. Historiska Media, 2020.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Andra delen av två i berättelsen om Raoul Wallenberg, den humanitära hjälten som gick under i slukhålet som är det sovjetiska fängelsesystemet. En historia om ett bortslarvat människoöde, ett diplomatiskt haveri och om anhöriga som längtar ett helt liv efter sin förlorade familjemedlem utan att någonsin få honom åter. Del 2/2.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare och manus
Emilia Mellberg – producent
Pablo Leiva Wenger – scenuppläsare
Elias Klenell – ljuddesign och slutmix
Medverkar gör också Ingrid Carlberg, författare och journalist.
Vill du veta mer om Raoul Wallenberg? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:“Det står ett rum här och väntar på dig…” Berättelsen om Raoul Wallenberg av Ingrid Carlberg
Raoul Wallenberg – en biografi av Bengt Jangfeldt
Raoul Wallenberg i Budapest – människan, myten, och förintelsen av Paul A. Levine
Förövarna bestämmer villkoren – Raoul Wallenberg och de internationella hjälpaktionerna i Budapest av Klas Åmark
Skuggor runt Wallenberg – uppdrag i Ungern 1943-1945 av Wilhelm Agrell
-
Under Oktoberkriget 1973 åker en ung Wilhelm Agrell till Egypten som neutral FN-soldat. Men under ytan har han ett hemligt uppdrag från det svenska försvaret. Att samla information om Sovjet, den tidens mest fruktade supermakt.
-
Första delen av två om en oväntad hjälte som klev fram från ingenstans, svepte in i Budapest under Förintelsens mest förtvivlade fas och räddade tusentals dödsdömda människors liv men i slutändan på bekostnad av sitt eget. Del 1/2.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare och manus
Erik Laquist – producent
Emilia Mellberg – producent
Pablo Leiva Wenger – scenuppläsare
Elias Klenell – ljuddesign och slutmix
Medverkar gör också Ingrid Carlberg, författare och journalist.
Vill du veta mer om Raoul Wallenberg? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
“Det står ett rum här och väntar på dig…” Berättelsen om Raoul Wallenberg av Ingrid Carlberg
Raoul Wallenberg – en biografi av Bengt Jangfeldt
Raoul Wallenberg i Budapest – människan, myten, och förintelsen av Paul A. Levine
Förövarna bestämmer villkoren – Raoul Wallenberg och de internationella hjälpaktionerna i Budapest av Klas Åmark
Skuggor runt Wallenberg – uppdrag i Ungern 1943-1945 av Wilhelm Agrell
-
Underrättelseorganisationen IB var okänd för allmänheten innan den avslöjades i vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront år 1973. Då öppnades en värld av åsiktsregistrering av svenska medborgare i samarbete med LO och avancerade utbyten med utländska underrättelseorganisationer.
IB samlade in information utomlands med hjälp av egna agenter, flyktingar och resenärer. Dessutom bytte man underrättelser med andra västerländska underrättelseorganisationer. I Sverige registrerade IB kommunister på arbetsplatser med hjälp av LO trots att åsiktsregistrering var olagligt.
IB:s chef Birger Elmér var socialdemokrat som spelade tennis med statsminister Olof Palme och IB kom att uppfattas som det socialdemokratiska partiets egen underrättelsetjänst.
Ursprunget till avslöjandet var den avskedade IB-agenten Håkan Isacsson som fått sparken efter att det framkommit att han förskingrat organisationens pengar genom påhittade källor. Håkan Isacsson var också vän med journalisten Peter Bratt sedan militärtjänstgöringen.
Journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt samt källan Håkan Isacsson som låg bakom avslöjandena dömdes till fängelse för spioneri trots att det normala är att det bara är ansvarig utgivare som kan bära ansvar för vad som trycks i en tidning.
IB drabbades hårt av avslöjande men levde kvar i nya former. Också IB-chefen Birger Elmér lyckades fortsätta styra i det fördolda trots att han officiellt sagts upp.
I reprisen av avsnitt 52 av podcasten Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell som är historiker med inriktning på freds- och konfliktvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Sprickorna i järnridån – svensk underrättelsetjänst 1944-1992.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nya pusselbitar om höstens stora spionhistoria de två bröder som misstänks för grovt spioneri. Den ene har arbetat i svensk underrättelsetjänst, och där finns mycket känsliga uppgifter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I september häktas en man misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, brottsrubriceringen ska senare ändras och det rapporteras att att mannen har befunnit sig djupt inne i den svenska säkerhetsapparaten.
– Om en sådan person visar sig ha arbetat för en främmande makts räkning så kan väldigt mycket utav känslig information har läckt ut, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys på Lunds universitet.
Både den här mannen och hans bror blir senare häktade för grovt spioneri, men de nekar till brott.
Spionage i SverigeTidigare i höstas inleddes det första åtalet på 18 år mot en man som senare dömdes för att ha spionerat mot fordonstillverkaren Scania.
Att nu två spioneriärenden uppmärksammas samma höst tror Wilhelm Agrell handlar om att säkerhetspolisen de senaste åren har avbrutit spioneriförsök snarare än att spioneriet har legat på paus.
– Man vill hellre avstyra brott än att dra fram saker i ljuset. Avslöjande spionerifall som man måste föra vidare till åtal, det kräver stora resurser och det har ju också utrikespolitiska konsekvenser, säger Wilhelm Agrell.
-
Under ett rutinmässigt spaningsuppdrag över Östersjön den 13 juni 1952 försvinner en av flygvapnets DC-3:or. Tre dagar senare skjuts ett svenskt obeväpnat sjöräddningsplan ner av sovjetiskt jaktflyg – Catalinaffären är ett faktum.
Under det kalla kriget bedrev Sverige en omfattande signalspaning, ofta i samarbete med flera Natoländer, mot Sovjetunionen. Något som Sovjetunionen var beredd att göra allt för att stätta stopp för.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker och professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit böckerna Sprickor i Järnridån – Svensk underrättelsetjänst 1944-1992 och Catalinaaffären.
Efter andra världskriget var det svårt att få underrättelsematerial från Sovjetunionen med hjälp av spioner på plats. Därför blev signalspaning en viktig metod för att samla in information om Sovjets militära försvar. Svenska signalspaningsplan kom att flyga nära sovjetiskt luftrum för att samla information.
Det insamlade materialet kom också att användas i samarbetet med andra västmakters underrättelsetjänster. Detta gick direkt emot Sveriges officiella hållning att vi var neutrala.
Sovjetunionen var beredd att gå långt för att sätta stopp för signalspaningen från flygplan. De hade redan skjutit ner amerikanska signalspaningsplan när de senare sköt ner den svenska DC-3:an över internationellt vatten.
Lyssna också på Svenska kryptokupper och gestapovänner
Bild: Den nedskjutna Catalinan strax efter nödlandningen. Bilden tagen från Münsterlands däck, Wikimedia, Public Domain.
Musik: Queaky Clean av Jon Presstone, Soundblock Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tobias Svanelid låter som en storlom, Kristina Ekero Eriksson utser drottningen bland vikingaböcker och Urban Björstadius hyllar Göteborgs jubileumsbok i vårt sommarboktipsprogram.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi rider med skyter, pratar om bronsålderspenisar och om nazistfruar när vi traditionsenligt tipsar om böcker och brädspel på historiska teman.
Böckerna och spelen som nämns i programmet är:
Valkyria - vikingatidens kvinnor av Jóhanna Katrín FriðriksdóttirNordiska gudasagor av Katarina Harrison LindberghNazisternas fruar av James WyllieLegenderna om förbundsarken av Jan RetsöU137 och ubåtskrisen av Wilhelm AgrellUlla Winblad - liv och legend av Rebecka LennartssonAlla tiders sex av Jonathan LindströmNötkreatur i Sverige av Katharina Leibring och Ingvar Svanberg (red)Fågelröster av Ingvar SvanbergVar vid gott mod. En bok om konstnären fröken Märta Måås-Fjätterström av Annika PerssonGöteborg genom tiderna av Jan Christensen, Perconell, Johannes Daun och Martin Linde (red)Raiders of Scythia av Shem PhillipsWorld of Tanks Miniature Game av Casey Davies, Andrew Haught, Victor Pesch, Chris Townley och Phil Yates -
När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat – varken militärt eller ifråga om en fungerande underrättelsetjänst. Men behoven var trängande och utan egentliga traditioner byggdes snabbt en militär underrättelsetjänst upp av egensinniga individer. Aktioner och samarbeten med utländska underrättelsetjänster genomfördes ofta utan politisk insyn.
Under andra världskriget byggdes en svensk underrättelsetjänst fram som lyckades knäcka tyskarnas krypterade telegraftrafik som gick genom svenska telegraftrådar. Knäckandet av G-trafiken är en bedrift i nivå med engelsmännens knäckande av enigma-krypteringen.
Samtidigt samarbetade tyskvänliga underrättelsemän med Gestapo och läckte uppgifter både om norska motståndsmän och flyktingar. I podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, om svensk underrättelsetjänst framväxt under andra världskriget. Agrell har bland annat skrivit boken Sprickor i järnridån. Svensk underrättelsetjänst 1944-1992.
Historien om den svenska underrättelsetjänsten är en historia om hur ett litet land i ett geopolitiskt utsatt läge bygger upp en underrättelsetjänst som upplever stora succéer och farsartade misslyckanden.
Det fanns praktiskt taget ingen underrättelsetjänst värd namnet när andra världskriget stod för dörren. Men en rad egensinniga chefer byggde upp en verksamhet som upplevde både stora framgångar och dödliga misslyckanden. En verksamhet som byggdes upp utan manualer och som ibland blev en belastning för politikerna som hade en mycket begränsad insyn
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Underrättelseprofessorn Wilhelm Agrell, med rätt att forska (om freds- och konfliktforskning) guidar oss igenom spionagets historia, från bibeln till kalla kriget.
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
