Malung Podcasts
-
Vi träffar Ankie och Christer i husvagnen i Malung. Det är inte varje dag man träffar dansband där sångerskan sjunger och dansar med en på dansgolvet. Samtidigt. Eller betalar i korv. Nej vi pratar inte om korvören. Däremot pratar vi om turnébussar, spelningar, hur det är att inte anlita ett bokningsbolag eller varför man byter namn på bandet från Åkes till Ankies.
Trevlig lyssning!
Kram!
http://www.ankies.se/ Ankies hemsida
https://www.instagram.com/ankiesdansband/ Ankies Instagram
https://www.facebook.com/ankiesdansband Ankies Facebook
https://www.youtube.com/@Ankiesdansband Ankies Youtube
https://open.spotify.com/artist/7AL2pWWTHG1GrE0lYyeD2J?si=1WsU9LT4T8qKUcPTTVFnIQ Ankies på Spotify
-
Hallå hallå!
Här kommer för första gången ett poddavsnitt med min pappa. Vi pratar om hans uppväxt, och hur han flyttade runt mycket med familjen. Vi pratar också om att jag har flyttat mycket i vuxen ålder, och vad det är att vara "hemma".
Den här typen av konversationer är perfekt för att träna på att förstå vanlig, naturlig svenska, så se till att ta hjälp av transkriptet, och hoppas ni gillar avsnittet! :)
- Obs! Det här är del 1 av samtalet. Andra delen är exklusivt för patrons på Tier 10. För hela samtalet behöver du bli patron på 10€-nivån!
--------------------
For English, scroll down!
--------------------
För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här!
Tycker du att den här podden är ganska lätt, och vill avancera till nästa nivå? Då är kursen Strong Swedish för dig! Klicka här för att läsa mer!
--------------------
To support the podcast and get transcripts to the weekly episodes – become a patron for only 5€ per month - click here!
Do you find this podcast quite easy, and would like to advance to the next level? Then the Strong Swedish course is for you! Click here to read more!
-------------------
Instagram: swedish.linguistYouTube: Swedish LinguistFacebook: Swedish LinguistWebsite: www.swedishlinguist.com
-------------------
Ett smakprov (sample) på transkriptet:
IntroHej där, du lyssnar på Simple Swedish Podcast. Hoppas allt är bra med dig. Själv är jag fortfarande lite lite sjuk. Det är en seg jävel det här, alltså det verkar som det tar lång lång tid att bil helt frisk. Men, ja, jag hoppas att jag mår helt bra snart. Jag har hört att det är många som är lite sjuka just nu, så, ja.
Så i dagens avsnitt så har jag en gäst, och det är ingen mindre än min pappa. Och det är första gången som han är med i podden. Och vi pratar om hans uppväxt, vi pratar om olika städer som han har bott i. För han flyttade en del under sin uppväxt, och, ja, vi pratar om hans familj lite – som är då min familj på hans sida. Och liksom om hur det är att flytta till olika städer, och vad som är “hemma”, och såna saker. Så det blev ett intressant samtal tycker jag.
Och det är några städer som kommer upp i samtalet som jag tänkte bara nämna här, och det är för det första Karlstad. Och Karlstad, det är en medelstor stad som ligger 250 (två-hundra-femtio) kilometer norr om Göteborg. Så både min mamma och min pappa har faktiskt bott i Karlstad.
Och så pratar vi om Malung. Och Malung är en lite mindre stad som ligger i Dalarna. Och den ligger lite längre norrut från Karlstad. Så om man åker till Karlstad från Göteborg, och sen bara fortsätter norrut några timmar till, då kommer man till Dalarna, och där ligger Malung. Och så pratar vi om Alingsås, och det är staden som jag växte upp i. Ja, också en ganska liten stad. Så.. Ja, men då tar vi och lyssnar på avsnittet då!
SamtalFredrik: Men, ja, så.. Jag tänkte vi kan bara prata om ditt liv, och jag kommer ställa frågor och så, så att.. Men ja, du är ju då min pappa.. Jag har börjat..jag har spelat in från början alltså. Så du är ju då min pappa, och jag tänkte vi kunde bara prata om ditt liv och din uppväxt, och kanske också lite om butiken och så. Så.. Men först och främst, vem är du, och var kommer du ifrån?
Jan: Ja, Jan – pappa, då. Född och uppvuxen i Stockholm.
Fredrik: Uppvuxen i Stockholm?
Jan: [Dom] första fem-sex åren, ja. Med ett litet mellanhopp i Malung, i Dalarna.
Fredrik: Ah du har bott i Dalarna också?
Jan: Vi har bott i Dalarna, familjen bodde i Dalarna i två år, där min syster föddes.
Fredrik: I Malung?
....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!
-
Verkligheten tar allt större plats i litteraturen. Katarina Bjärvall funderar över vad sanningsanspråken kan tillföra till dikten. Och tycker det är hög tid att kalla sakpoesin vid dess rätta namn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Verkligheten överträffar dikten, heter det ju, men det händer också att verkligheten är dikten. Som i dokumentärdikter eller, med ett ord som tydligare placerar denna lyrik där den hör hemma, i sakpoesin.
Litterära genrer är ett snårigt fält. Det har hänt att en prisjury som vill premiera en ovanligt stiligt författad fackbok kallar den för skönlitteratur. Liksom det har hänt att författare som skriver sant och samtidigt exceptionellt stilistiskt begåvat blir adlade till skönlitterära.
På så vis dräneras facklitteraturen på kvalitet. Det är inte rättvist. Verkligheten måste kunna gestaltas med snits i en form som respekteras som facklitteratur. För till och med inom den finaste genren, poesin, finns det ett starkt verklighetsbaserat stråk. Det borde vi, analogt med det vedertagna begreppet sakprosa, kunna kalla sakpoesi.
Som Göran Palms Vintersagan Sverige, ett verk först utgivet i fyra band under åren 1984–2005. Göran Palm själv menar att det är ett mellanting mellan journalistik och poesi, men enklare är att konstatera att det är sakpoesi. Det är skrivet på blankvers, ett orimmat rytmiskt versmått, och det är samtidigt ett vindlande reportage om Sverige, byggt på intervjuer och annan research och på Göran Palms egna intryck, tankar och analyser. Registret säger mycket: 17 sidor namn på verkliga platser och personer, från ABBA, Abisko och Abraham i Hornsjö till Överum, Övre Soppero och Öxabäck.
Ett senare exempel på sakpoesi är dansk-palestinske Yahya Hassans lyrik, full av referenser till samhällsaktuella ämnen. Eller Ida Börjels dikter byggda på ryska soldaters autentiska meddelanden hem. Eller Osebol av Marit Kapla, poesi som fick Augustpriset i den skönlitterära klassen men som är helt byggd på citat ur intervjuer:
"Jag hade ingen mamma om jag säger.
Hon var borta.
Så det är Karin och Lilly, fastarna mina
och farmor
som jag har vuxit upp med
och pappa.Men jag tror inte att jag haft det...
jag hade det då bra
som jag hade det.Hon bodde i Malung.
Hon var skinnsömmerska där."
Dokumentärdikt kallas det alltså ibland. Begreppet sakpoesi finns knappt på svenska, men jag tycker om det, eftersom det samspelar så fint med sakprosa och tydligt placerar genren inom facklitteraturen. Och faktum är att beteckningen används både på norska och danska: sagpoesi.
Den danske litteraturhistoriken Erik Skyum-Nielsen har till och med definierat det. För att särskilja den poetiska facklitteraturen från den opoetiska slår han fast att sakpoetiska texter ska ha ojämn högerkant och använda poetiska stilmedel, till exempel anaforer, allitteration, rytm, versbindning, bildspråk och strofkomposition. En rätt traditionell definition, men tydlig.
För att sedan skilja sakpoesin från all annan lyrik slår han fast att den sakpoetiska ska ha ett sanningsanspråk och förmedla konkreta erfarenheter och/eller fakta. För att öka dess trovärdighet bör poeten enligt Erik Skyum-Nielsen vara frikostig med egennamn och siffror.
Det är precis som i journalistiken: Specifik information om namn på personer och platser, antal, årtal, växt- och djurarter och tekniska detaljer gör texten mer verifierbar och trovärdig.
Och det är ju för övrigt mest bara journalister som talar om sanning numera. Inom andra områden finns knappt några sanningar, åtminstone inga absoluta. Man talar hellre om bästa tillgängliga kunskap.
Så vi kanske ska säga så: Sakpoesin ska förmedla bästa tillgängliga kunskap. Eller så säger vi helt enkelt: Det ska ha hänt.
En dansk sakpoet som Erik Skyum-Nielsen fäster min uppmärksamhet på heter Knud Sørensen (1928–2022). Denne diktare har även haft ett annat och mer jordnära yrke: lantmätare vid Kungliga veterinär- och lantbrukshögskolan. Han arbetade under flera decennier på ön Mors i Limfjorden vid Danmarks västkust. Ett jobb som placerade honom mitt i jordbrukets smärtsamma strukturomvandling och som fick honom att formulera erfarenheterna i en form som var tänkt som minnesanteckningar men som växte till poesi. Som här, i inledningen till en dikt som har fått titeln "När Hans Nielsens gård blev genomskuren av landsvägen" och som handlar om när byråkratins ockupanter kommer för att expropriera mark:
"/.../ Byggnaderna ligger vid
landsvägen i det nordvästra hörnet (Bostads-
huset moderniserat -58. Ny svinstia -64).
Vid beräkningen -69 blev egendomen värderad
enligt följande: Egendomsvärde 126 000, grundvärde
49 000. Familjen består av man och hustru och en
hemmaboende dotter (kontorselev).Det börjar med lösa rykten. Så kommer ett meddelande
om uppmätning. Så kommer utmärkningen.
Så kommer det rekommenderade brevet med
underrättelse om inspektion. Så kommer dagen."Dikten motsvarar många av de krav som Erik Skyum-Nielsen ställer på sakpoesin: där finns anaforer, alltså upprepningar i inledningen av satser, där finns versbindning, alltså att raderna bryts på annat ställe än där en prosaist skulle ha satt punkt eller komma, där finns rytm och strofer och egennamn och siffror.
I Erik Skyum-Nielsens definition ingår också att dikten bör förmedla vissa ställningstaganden och försöka påverka läsaren i en bestämd riktning. Det ställer jag mig först frågande till. För det mesta tror jag nog att det räcker med att förmedla sanningen – förlåt, den bästa tillgängliga kunskapen – och det på ett effektfullt sätt, så att läsaren kan dra sina egna slutsatser. Men om man tolkar kravet brett så kan jag acceptera det. Marit Kaplas Osebol är på intet sätt en debattbok, den förmedlar tvärtom en mångbottnad och ovinklad sanning om livet på den värmländska landsbygden, men den har ändå ett ärende: Se byn.
Vad är det då som griper mig så med detta? Det är både det poetiska och det sakliga. Att sakpoesi ofta är mer gripande än sakprosa beror nog på samma kvaliteter som kan göra skönlitterär poesi starkare än en rakt berättad roman: Det destillerade som lämnar så stort utrymme för mig att medskapa innehållet. Undertexten, om man så vill.
Att sakpoesi ofta får starkare effekt på mig än annan lyrik beror förstås på den där sanningen, den bästa tillgängliga kunskapen, att det har hänt. Den attraktionskraften illustreras genom den dokumentära vågen i alla former av berättande – böcker, film, tv, radio och alltmer poesi.
Och har man väl fått syn på sakpoesin så kan man ana den på många platser i vardagen. Som här:
Vitvalen som simmat vilse
in i floden Seine i norra Frankrike
har avlivats av dem som skulle rädda denEn nyhetsnotis, bara lätt redigerad, placerad på tidningens utrikessidor mellan ännu ett nytt virus från Kina och en brand i Norge.
Katarina Bjärvall, författare
-
Från en föreningslokal i Malung på 90-talet till världens största lan-party – DreamHacks resa från hobbyprojekt till imperium är en bit svensk nutidshistoria som får många andra framgångar att blekna. I det här andra specialavsnittet om Sveriges väg mot att bli en gaming-stormakt har vi med två av DreamHacks verkliga nyckelspelare: Martin Öjes och Tomas Lyckedal. Hör om lanandets gryningstid, om dataspelande som revolt mot vuxenvärlden, hur man gick från datafestival till att ta plats som en av e-sportens viktigaste arenor och varför DreamHack kommer att överleva minst 20 år till.
-
Johannes vågar dyka igen, Joel Sund rapporterar från Malmö där rättegången efter skoldådet inletts, Camilla ger Johannes en rollspelskaraktär med dubbelsvärd, psykiatern och författaren pratar om incels och hur de spenderar dagarna samt Dansbandsveckan i Malung!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Johannes Cakar och Camilla Fågelborg
-
Gudstjänst från Järvsö kyrka med Tommy Persson och Arvid Svenungsson, Lena Jonsson och Johanna Bölja Hertzberg
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En gudstjänst fylld av vackra koraler, med folkmusikerna Lena Jonsson och Johanna Bölja Hertzberg, som bildar trio med församlingens organist Arvid Svenungsson.
Om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte en lampa och sopar hela huset och letar överallt tills hon hittar det?
Medverkande:
Och när hon har hittat det samlar hon väninnor och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig, jag har hittat myntet som jag hade förlorat. På samma sätt, säger jag er, gläder sig Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig.
(Lukas 15)Tommy Persson: präst
Texter:
Stina Nordin: inledning, textläsning och bön
Henrik Larsson: textläsning
Järvsö kyrkokör: psalmsång
Arvid Svenungsson: piano, orgel och tramporgel
Johanna Bölja Hertzberg: sång
Lena Jonsson: fiolJesaja 51:1-3
Musik:
Lukas 15:8-10I denna ljuva sommartid (P Gerhardt/Folklig melodivariant upptecknad efter Knekt Lydia Eriksson (1900-1976), Malung, Dalarna. Lydia hade lärt melodin av sin mor, Daniels Karin Mattson.
Sv Ps 202 De blomster som i marken bor (H Martinson/E von Koch)
Jag lyfter mina händer (J Arrhenius/Folklig melodivariant upptecknad i Mora, Dalarna, efter Anders Suther.)
SvPs 231 Oändlig nåd (J Newton, A Frostenson/trad)
Nu vilar hela jorden (P Gerhardt/Trad efter Katarina Utas, (f 1854. död mitten av 1930-talet) Gammalsvenskby i Ukraina)
Den ljusa dag framgången är (H C Sthen, A Frostenson/Trad efter spelmannen Johan Helgo Andersson (1862-1937), Seglora, Västergötland. Är en blandning av psalm 367 (1695 års psalmbok) och 438 (1819, samt 1937 års psalmböcker). )
Sv Ps 201 En vänlig grönskas rika dräkt (C D af Wirsén/W Åhlén)
I himmelen (L Laurinus/Folklig melodivariant från Norrbo, Hälsingland, upptecknad efter Thore Härdelin, d ä (1866-1945).
Ispolska (L Jonsson)
Producent Katarina Josephsson
Tekniker Björn Söderholm, May-Britt Rylander
[email protected] -
Messiah tar med sig en suspekt väska till Tildes studio, Klara varnar för Kinderägg och John blir körkortshånad i Malung.
-
Pernilla har gjort sin Denise Mina-läxa grundligt, Gunilla har pratat med Malin Thunberg Schunke om superaktuella "Blind vrede" och så blir det 70-tal, mord i Malung, danskt i Damaskus, poddar och ett helt gäng nya tv-serier. "Deckardårarna" är tillbaka med årets tredje avsnitt.
-
Vad är egentligen Alingsås selling point, potatis, caféer eller slutmålet för Pippis ballongfärd? Vi förvånas över Patrik Arves okunskap om "musikgubbar som vill vara vanliga" och David minns Olle Ljungströms trasiga framträdande på Liseberg 2013. Är Malung allmängods och är tillgripelse av våld mot nassar försvarbart? Vad skulle Nalle Puh egentligen har sagt om det?
-
Julotta från Älvdalens kyrka med kyrkoherde Susann Senter samt församlingens kör och musiker
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Julnattens under sker igen. Den värld och de sammanhang som är våra behöver mer än någonsin hopp och kraft. Den här världen behöver mer än någonsin människor som inte slutar hoppas på fred och frid. (ur Susann Senters predikan)
Texter:Jesaja 9:2-7
Medverkande
1 Johannesbrevet 1:1-4
Lukas 2:1-20Susann Senter: präst
Musik
Älvdalens kyrkokör
Karin Graaf, Erik Eklund: solister
Gunilla Albertsdotter: orgel, dirigent
Melker Brodin: trumpet och kohorn
Verf Lena Egardt, Svante Olsson, Linda Gyris och Maria Nilsson: fiol
Mait Thoäng: piano
Pell Birgitta Andersson, Ulla Berg och Kenneth Graaf: textläsning
Torbjörn Zakrisson: förbönHornlåt efter Tommos Kerstin Andersson, från Evertsberg
Åsens brudlåt, efter Bälter Erik Olsson
Psalm 119 Var hälsad sköna morgonstund (J.O. Wallin/Philipp Nicolai)
I Betlehem (koralvariant fr Malung, text Anders Nyberg)
Prästen dansar med bruden, polska efter Isak Anders Persson
Psalm 123 Lyss till änglasångens ord (Charles Wesley/F Mendelssohn-Bartholdy)
Jul, jul, strålande jul (Edvard Evers/Gustaf Nordqvist)
Psalm 116 Nu tändas tusen juleljus (Emmy Köhler)
Låt din stjärnas ljus (Olof Jansson/Jan-Olof Kulander)
Psalm 122 Dagen är kommen (J F Wade)
Älvdalens brudmarsch, efter Sålder Jannes LarssonProducent Katarina Josephsson
Tekniker Björn Söderholm, May-Britt Rylander
[email protected] -
Resan från 1977 går vidare. Herbert trotsar oljeläckaget och åker ut ändå! Men ”på måndan” lämnar Herbert in bilen för oljeläckaget, ska Herbert känna igen motorn? Sen blir det en riktig långtur – ända upp till Ljusdal och där knäcker Herbert en ny kommunslogan! Något som programledar-Peter följer upp med ett litet telefonsamtal till Ljusdals kommunalråd Marit Holmstrand (S). Orter som Orsa, Mora, Malung, Kårböle, Ljusdal, Alfta nämns. Panel: Markus Granseth. Programledare: Peter Gropman.
-
Hjalle, Åsberg, Heavy och Mia från Mimikry snackar om tidigare och samtida band, produktiviteten, arbetet med Splitter, vinyltillverkning på gig, snart 30 år, ölet Alderland, Close-Up Båten och Augustibuller. Vidare till Malung, Peace & Love, taxi till Norge, Rock-SM, hårdrocksdrömmar, DIY, bandnamnet, hundåren, punk, beefen med Sörling, samarbeten, folkrace, Slaveriet, N:a Hospitalet och Kalle Anka-enkelt.
-
Tony Möörk och Erika Lundby har många kurser tillsammans men är även mycket aktiva på var sitt håll. Vi pratar om hur de hittade dansen, tävlingsregler i fox, skor och personlig integritet inom dansen. De berättar om Foxveckan som blir i Malung nästa år och mycket mer. Trevlig lyssning!
Kram!
http://foxveckan.se/ Foxveckan hemsida
https://foxfusion.se/ Foxfusion hemsida
https://www.facebook.com/tony.moork Tonys Facebook
https://www.happydance.se/ Happy dance hemsida
https://www.facebook.com/happydancesverige Happy dance Facebook
https://www.facebook.com/erika.lundby Erikas Facebook
-
Följ med till en levande fäbod i Dalarna. Vad är en fäbod? Varför uppstod de? Varför försvann de? Och har de nåt att ge i vår tid?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fäboden Arvselen ligger norr om Malung. Där bor Lars Arnesson, Täpp-Lars med sina barn. Om vintern bor de på ett annat ställe med djuren och Lars syr skinn, pälsar och tillverkar knappar till folkdräkter. I maj går de med djuren genom Malung centrum mot skogen till fäboden för att leva ett mer spartanskt liv. Utan el eller rinnande vatten.
– Då är det kalas! Det är den bästa dagen på året säger Lars och dottern Kerstin Arnesson, med en mun.
Och när de går hem, i slutet av september:
– Det är den näst bästa dagen på året. Att komma hem till elektriskt ljus och rinnande vatten. Det är en lyx som ingen tänker på, säger Lars.
Han tror att fäboden med sin resurssnålhet kan vara en viktigt del av framtiden.
Förr var fäbodarna ett vanligare inslag i Sverige. De var en del av jordbruket och djurhållningen. På sommaren tog man djuren på skogsbete och flyttade till en slags sommarby i närheten, fäboden. Där kunde man sova och passa djuren, men framförallt ta hand om mjölken som korna och getterna producerade av skogens örter. Eller rättare sagt, konservera mjölken till smör, ost och messmör.
Fäbodar fanns i områden där det fanns lite åkermark och där klimatet inte tillät så mycket odling. Den så kallade fäbodsgränsen går vid norra Värmland, Dalarna och Uppland. Norr och väst om fanns fäbodarna, i dag som sagt ganska få.
Åsa Holmgren på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, berättar om fäbodarnas historia.
-
hävdar Nanna, som lärt känna författaren och dramatikern bättre i den nya SVT-serien Mästaren. Kristofer pekas ut som en av de värsta förövarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckan har det varit upp- och nervända världen när dans förbjudits på dansbandsveckan i Malung, och musik förbjudits på Mykonos. Dessutom har Lil Nas X ställts inför rätta och den japanska kompositören Cornelius blivit cancelled från ett OS-framträdande för sin mobbning.
Kristofer tar tempen på den utdragna klimatdebatten mellan DN och DN. Dessutom introducerar han en folkbildande sommarföljetång om svenska kulturchefer, med det kreativa namnet ”Kulturcheferna”.
I Bildningshålet försöker Nanna sig på en spaning om Sven Lindqvists bok Bänkpress, men samtalet urartar snart i skryt om vem som är bäst på att slåss.
- Visa fler