Isabella Podcasts
-
En av våra absoluta favoriter är tillbaka i podden – och snart även på flaket. Vi fångar Isabella under hennes förberedelser inför VM, där hon kommer att representera Australien.
Tyngre Radio är vår första och mest frekventa podcast, med utgivningsdag på måndagar. Lyssna på intressanta gäster inom alla de olika kategorierna av träning.
Håll dig uppdaterad på vad som försiggår inom den svenska styrketräningsscenen och få inspiration från de bästa i branschen.
Isabella von Weissenberg mot VM:
00:06:59 – Isabella in 01:05:55 – Isabella utMer från Tyngre Radio
Avslutningsvis – du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värdarna blir glada.
-
Har Isabella tagit börstips från en religiös galning, vad har Julia Fox musproblem med stoisk filosofi att göra och hur mycket kostar egentligen status?
Tack till klippare Magnus Silfvenius Öhman och jingelmakare Jonatan Järpehag
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Isabella är glad och förhoppningsfull när hon får jobb på en känd ryttares gård. Men det ändras snabbt när han ger sig på henne.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2019 åker Isabella till en känd ryttares gård för att vara arbetande elev. Hon jobbar från tidig morgon till sen kväll och har ansvar för ett tiotal hästar. När ryttaren gör sexuella närmanden berättar hon för Svenska Ridsportförbundet och hoppas på stöd och konsekvenser för ryttaren. Men först när ryttaren anmäls till det internationella ridsportförbundet FEI händer det något.
Ville hindra att fler tjejer utsättsInom ridsporten utsätts många unga tjejer för sexuella trakasserier, utnyttjanden och olämpliga relationer. Männen som utnyttjar sina positioner som lärare, tränare eller arbetsgivare stoppas sällan.
Men en del unga tjejer säger ifrån och väljer att anmäla eller att gå ut och berätta offentligt.
”Efter att jag varit där har nya, unga tjejer åkt till honom. Jag tänkte att det kanske de ska stoppa,” säger Isabella.
P1 Dokumentär har sökt ryttaren utan framgång.
Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor SigvardsonProgrammet gjordes 2022.
-
I tredje avsnittet av spelkalendern pratar Gabriel och Åsskar om ett av världens äldsta och största spel: SCHACK! Dom förklarar reglerna och berättar om schackvärldsmästare, drottning Isabella, det första ihopfällbara schackbrädet och det oändliga antalet varianter av ett parti. Dom reser även bakåt i tiden till schackmatchen mellan Kasparov och superdatorn Deep Blue, en match som kom att för alltid förändra historien!
På tal om datorer så berättar Gabriel även om världens starkaste datorer och Åsskar försöker sig på en riktigt stor flopp.
Dagens gåta: Ett badkar är fyllt med vatten och du får välja mellan ett glas, en hink eller en gurka för att ta ut vattnet fortast. Vad väljer du?
Produceras av Frälsningsarmén
www.kylskåpsradion.se
-
Vad innebär det att verkligen lära känna någon? Och vad kan Sartres kärlek till Simone lära oss? Hur är det att vara en fladdermus och varför blir Victoria och Isabella åtta år när de är tillsammans? Idag gästar vår kära, visa vän Isabella Lundgren podden. Kom in och var med oss en stund!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I detta avsnitt gästas podden av Isabella Gustafsson Ismodes som är forskningshandläggare på Energimyndigheten.
Det blir ett inspirerande och lärorikt samtal om BioCCS, Industriklivet, omvända auktioner, vikten av forskning och utveckling och massor av annat!
Vi pratar om vad som krävs för att Sverige ska nå målet att vara klimatpositiva 2045, Energimyndighetens roll för att verka för minskade utsläpp och vilka klimatsatsningar och forskningsprojekt som pågår inom BioCCS och minusutsläpp i Sverige.Vi får också höra lite om vad som händer på Nationellt Centrum för CCS och om rapporten Från små steg till stora kliv som gavs ut i början av sommaren och presenterar viktiga slutsatser med målet att stötta aktörer som vill vara med och realisera storskalig implementering av BioCCS.
Vi kan konstatera att företagen och näringslivet vill sänka sina utsläpp, det finns ett intresse att ställa om, och företagen är väl medvetna om vad de behöver göra. Vi har en unik chans här och det blir spännande att följa utvecklingen!
Såklart får vi även höra om hur Isabella hamnade i energibranschen, varför blev det just CCS och klimatfrågor och hennes önskan om en fortsatt strid ström av spännande klimatprojekt att finansiera och utveckla!
-
Gravidmagen bara växte. Det visade sig att Isabellas ofödda barn hade en så kallad tvillingtumör i halsen som blockerade andningsvägarna. Hör föräldrarnas berättelse om kampen för att rädda Viola.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Pontus Persson och Isabella Gregorio har varit Svenska mästare i både Boogie Woogie OCH Lindy Hop 5 år i rad!
De lever på sin dans och håller workshops både i Sverige och internationellt.
De berättar sin otroliga historia och man blir imponerad av allt de varit med om.
Trevlig lyssning!
Kram!
https://www.facebook.com/isabella.gre... Isabellas Facebook https://www.instagram.com/isabellagre... Isabellas Instagram https://www.facebook.com/theactualpontus. Pontus Facebook https://www.instagram.com/thepontus/ Pontus Instagram http://borasdansforening.se/ Borås dansförening
-
Intervju: Sara Jakobsson + Isabella Och Edvin Pingst Praktikant (2022) by Nyhemsveckan
-
Den iberiska halvön var under nästan tvåtusen år hem för de Sephardiska judarna. Många nådde högt uppsatta positioner under de olika härskarna som svepte in. Vare sig det var en ny muslimsk dynasti från Nordafrika eller kristna kungar och krigsherrar från norr. I flera sekler var judarna så framgångsrika att det beskrevs som en guldålder där flera av judendomens främsta tänkare och diktare såg dagens ljus. Samtidigt var de ständigt ifrågasatta och hotade i den eviga kampen mellan kaliferna och kyrkan. Efter 500 års reconquista kunde till sist Isabella och Ferdinand ena hela halvön under kristen flagg och driva bort de muslimska inkräktarna till andra sidan Gibraltarsundet. Men det stannade inte där. Isabellas nit efter renlärighet drabbade även judarna som samma år kom att ställas inför ett omöjligt val. Konvertera, lämna allt eller dö.
-
Den iberiska halvön var under nästan tvåtusen år hem för de Sephardiska judarna. Många nådde högt uppsatta positioner under de olika härskarna som svepte in. Vare sig det var en ny muslimsk dynasti från Nordafrika eller kristna kungar och krigsherrar från norr. I flera sekler var judarna så framgångsrika att det beskrevs som en guldålder där flera av judendomens främsta tänkare och diktare såg dagens ljus. Samtidigt var de ständigt ifrågasatta och hotade i den eviga kampen mellan kaliferna och kyrkan. Efter 500 års reconquista kunde till sist Isabella och Ferdinand ena hela halvön under kristen flagg och driva bort de muslimska inkräktarna till andra sidan Gibraltarsundet. Men det stannade inte där. Isabellas nit efter renlärighet drabbade även judarna som samma år kom att ställas inför ett omöjligt val. Konvertera, lämna allt eller dö.
-
Charlotte Brontë axlade inte konstens klimatansvar, ändå har hon bidragit till minskat bilåkande. Författaren Isabella Nilsson reflekterar över den eventuella nyttan med konst och människor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Uppläsare Sofia Strandberg.
I klimatkristider och andra humanitära kristider är det naturligt att vi ställer oss frågan om konstens och kulturutövarnas roll och ansvar, deras potentiella bidrag till problemets lösning. Men inte sällan uppmuntras – eller snarare åläggs – konstnären att bli aktivist. Hur ska konst vara skapt, frågar vi oss, för att effektivast förändra världen?
Jag tycker att den som får en sådan fråga bör svara som Stina Oscarson: ”att den förändring konst har möjlighet att skapa ligger bortom vår föreställningshorisont”. Oscarson tror att konst absolut kan förändra världen, men att vi aldrig kan förutspå exakt på vilket vis. “Det kan alltså gå hur som helst. Och det är att sätta sig på mycket höga hästar om man tror sig kunna kontrollera resultatet. Att kunna förutse vilka tankar och känslor som i mötet med konsten kommer att väckas inom en människa och vad hen sedan väljer att göra med dessa”, skriver hon. Låt mig ta ett exempel från mitt eget liv:
I november, när de två kilometrarna mellan mig och mataffären ligger inbäddade i ett yllefuktigt töcken av mörker, regn och snålblåst, finns det bara en enda person i världen som kan övertyga mig om att avböja mammas erbjudande om bilskjuts, till förmån för en klimatförnuftig utsläppsfri promenad. Denna enda person skulle ha kunnat heta Greta, men eftersom jag är en obotlig romantiker och verklighetsfrånvänd bokmal med en ofrivillig dragning åt tragik och patetik, så heter hon Jane. Jane Eyre, närmare bestämt. Bara genom att hela vägen till affären unna mig själv att leka att jag är den i stormnatten irrande romanhjältinnan Jane Eyre, som hjärtekrossad och tappert och övergivet stretar sig fram över den karga engelska heden – så blek! så febrig! så modig! – lyckas jag uppbåda tillräckligt med själsstyrka för att följa mitt klimatsamvetes röst. (Mr Rochester! yrar jag när jag utmattad segnar ner på en bänk vid självscanningsapparaterna.)
På sanning: mer än någon annan konst har Charlotte Brontës romantiska svärmerier på detta sätt bidragit till minskat bilåkande i mitt liv. Ändå saknar hennes romaner varje tillstymmelse till klimataktivistiskt budskap eller ögonöppnande miljömedvetenhet. Inte en enda liten fjuttig konstnärlig gestaltning av flygskam kan hon erbjuda läsaren. Charlotte Brontë är helt enkelt inte en författare som axlat konstens klimatansvar. Det beror säkert delvis på det faktum att hon varit död i sisådär 150 år, men likväl: romanen “Jane Eyre” borde inte kunna räknas till sådan konst som har kraft att minska människors koldioxidutsläpp och hjälpa dem att ställa om till en miljömässigt hållbar livsstil. Ändå måste vi, givet min nyss återgivna empiriska erfarenhet, räkna “Jane Eyre” till just sådan konst. Jag är alltså ytterst benägen att hålla med Stina Oscarson. Jag tror att kulturen lika väl som naturen mår bäst av artrikedom och mångfald. Litteraturen behöver talskrivare som Greta Thunberg, den behöver kärleksromanförfattare som Charlotte Brontë, den behöver kulturskribenter som Stina Oscarson, och kanske till och med en nonsenspoet som undertecknad. Vi författare kan liksom inte helt egenmäktigt och självrättfärdigt låta kalhugga bokskogen i syfte att plantera nyttoväxter i dess ställe. Ett sådant tuktande vore sorgligt kontraproduktivt och dessutom fåfängt på gränsen till storhetsvansinnigt.
Mångfaldens nödvändighet gäller, det tåls att inskärpas, naturligtvis inte bara för litteraturen och konsten men också för livet i stort. Även den förändring ett människoliv kan skapa ligger bortom vår föreställningahorisont. Vill säga, att bedöma huruvida ett liv är “lyckligt” eller “olyckligt” är kanske inte oöverstigligt svårt, om inte annat kan man ju fråga den som livet tillhör. Men att bedöma huruvida ett liv är “nyttigt” eller “onyttigt”, det är omöjligt. Varken livets ägare eller någon annan människa har den typ av överblick som skulle krävas. Ett till synes meningslöst och förspillt liv kan mycket väl utgöra en bit i ett ännu inte färdiglagt världspussel. Alla tråkiga intetsägande helgrå pusselbitar kanske tillsammans bildar hjältens listiga lösskägg, eller mynningen till en magisk grotta, eller en hundvalps mjuka päls. Medans tvärtom en vackert brokig pusselbit med glitter och silverstänk kanske visar sig utgöra en bit av den onda trollkarlens trolldryck! Så menar till exempel Nietzsche när han i Den glada vetenskapen påpekar att fastän en väldigt genial individ bidrar med mycket gott till världen kan hennes samlade inverkan på mänskligheten ändå vara skadlig. Detta eftersom, förklarar han, mindre heroiska naturer riskerar att gå under när de försöker leva med geniet som förebild; den lilla skarans hjältedåd väcker den stora massans självförakt. Spontant kan jag ju tänka då, att i så fall kanske vi klenare människor behöver jobba lite på vår självkänsla, snarare än att lasta genierna för deras oefterhärmliga genialitet. Men Nietzsche har en poäng: det är fullt möjligt att orsaka skada med det bästa man har, och lika möjligt, måste vi anta, att komma till nytta och vara till glädje med sitt livs sämsta. Vi repeterar Oscarsons ord “Det kan alltså gå hur som helst. Och det är att sätta sig på mycket höga hästar om man tror sig kunna kontrollera resultatet.”
För egen del var jag under många år heltidssjukskriven till följd av svårt tvångssyndrom. Periodvis oförmögen att lämna lägenheten, insnärjd i min egen paranoida värld av magiskt tänkande, har jag knappast varit sinnebilden av en nyttig samhällsmedborgare. Ofta har jag känt mig värdelös, och också faktiskt varit det, enligt mångas sätt att räkna. Men kanske kommer även mitt nervösa livsverk att gå åtminstone plus minus noll till slut? Det positiva behöver som vi har sett inte alltid ha sin upprinnelse i något positivt. Även något otrevligt kan på märkliga omvägar få oväntat trevliga följder. För att citera min lillasyster, som en morgon fundersamt mellan müslituggorna utbrast:
“Isabella, tror du inte man skulle kunna bygga en nöjespark baserad på dina tvångstankar?”
Hm. Osvuret är bäst. Men det man förlorar på gungorna tar man igen i karusellen. Soten är boten och boten är soten – och såväl soten som boten är, om vi ska tro på vad en väldigt vis man en gång sade, tomhet idel tomhet och ett jagande efter vind.
Isabella Nilsson, författare även känd som Nonsensprinsessan
I texten refereras till en text av Stina Oscarsson i Svenska Dagbladet den 6 augusti 2019. Artikeln endast tillgänglig för prenumeranter: https://www.svd.se/a/8mxypd/inte-kulturens-uppgift-att-radda-demokratin
Bilden är en illustration baserad på Georges Michels (1763-1843) målning "Moorland, The Storm Cloud": https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Georges_Michel_(1763-1843)_-_Moorland,_The_Storm_Cloud_-_35.534_-_Burrell_Collection.jpg och ett fotografi av skådespelerskan Charlotte Thompson (1843-1898) i rollen som Jane Eyre: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Charlotte_Thompson_as_Jane_Eyre_-_NYPL_ps_the_2712.jpg
-
Kärt återhörande med en av våra absoluta favoriter – Isabella von Weissenberg. Om träningens värde, om tävlingsplanerna för Australien, och om livet i stort.
0:11:48 - Isabella in 1:11:25 - Isabella ut -
I det sjunde avsnittet av Klimat för dummies gästas Yasemin Arhan Modéer och Mattias Goldmann av ingen mindre än Isabella Lövin, författare, f.d. miljö- och klimatminister, EU-parlamentariker och vice... Läs mer »
-
Isabella åker till en känd ryttares gård för att bli ridelev och samtidigt jobba på gården. Hon är glad och förhoppningsfull. Men det ändras snabbt när ryttaren ger sig på henne.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inom ridsporten är sexuella trakasserier, utnyttjanden och olämpliga relationer något som många unga tjejer utsätts för. Männen som utnyttjar sina positioner som lärare, tränare eller arbetsgivare stoppas sällan. Men en del unga tjejer säger ifrån och väljer att anmäla eller att gå ut och berätta offentligt.
Den andra delen av Hästkarlar och stalltjejer handla om tjejerna som inte accepterar övergrepp och trakasserier.Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor SigvardsonProgrammet gjordes 2022.
- Visa fler
