kristen Podcasts

  • Tjenare! Snart är det midsommar, och därför har jag spelat in ett nytt avsnitt om svensk midsommar. Det finns redan ett avsnitt om samma ämne, men det är gammalt, och jag ville göra ett nytt, bättre avsnitt :) Hoppas ni gillar det! --------------------

    Sample of the article at the bottom!

    --------------------

    Om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt kan du bli patron - det kostar bara 5€ per månad! Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till min Patreon-sida!

    På min hemsida kan du också hitta information om kursen Strong Swedish! Kursen för dig som vill nå en avancerad nivå i svenska.

    --------------------

    If you want to support the podcast and get transcripts to all episodes, you can become a patron - it's only 5€ per month! Go to my website www.swedishlinguist.com and click the link to my Patreon page!

    On my website you can also find information about the course Strong Swedish! The course for you who want to reach an advanced level in Swedish.

    -------------------

    Instagram: swedish.linguistYouTube: Swedish LinguistFacebook: Swedish Linguist

    Letar du efter en svenskalärare? Jag har alltid använt italki för att hitta lärare. Klicka här för att få 10$ krediter på italki när du köper för minst 20$! Länken är en affiliate link, så du stödjer mig när du använder den :)

    -------------------

    Ett smakprov (sample) av artikeln:

    Midsommar är en av de viktigaste högtiderna i Sverige, och infaller den första fredagen mellan den 19:e (nittonde) och den 25:e (tjugofemte) juni. Den riktiga midsommardagen är egentligen den 24:e juni. Den 24:e juni är den längsta dagen på året, och den kortaste natten. Det är den dagen man har firat historiskt, men eftersom man ville att det skulle vara en helgdag så är datumet nu mer flexibelt.

    Den här traditionen har funnits länge - redan innan Sverige blev kristet! Ingen vet faktiskt när och hur man började fira midsommar. Det som gör att det svenska midsommarfirandet är unikt är att kyrkan aldrig lyckades göra det till en kristen högtid. I andra länder firar man Johannes Döparens födelsedag den 24:e (tjugofjärde) juni. Men inte i Sverige!

    Man kan alltså säga att midsommar fortfarande är en hednisk högtid! Många tror att det från början var ritualer för fruktbarhet (fertilitet), och att själva stången var en fallossymbol. Det finns inte mycket specifika bevis för det, men det är definitivt troligt att man ville fira årets längsta dag, och det är också logiskt att det hade med fruktbarhet att göra.

    Om man jämför hur vi firade förr i tiden och idag finns det många skillnader, men också många likheter. Det var en stor fest både då och nu och man åt mycket mat som var speciell för midsommarfirandet. Vilken typ av mat man äter har förändrats genom åren, och idag är den viktigaste maten sill, potatis och jordgubbar med grädde, och man dricker öl och snaps.

    ...för hela artikeln tillsammans med översättningar på svåra ord och uttryck, klicka här!

  • När den argentinske författaren Ernesto Sabato förlorade tron på framsteget gav han sig ut på jakt efter något nytt att tro på. En jakt som Dan Jönsson beskriver i den här essän.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns ett konstruktionsfel i vår civilisation. Strandsatta på ett klot som evigt roterar i världsrymden har vi sedan några hundra år tillbaka fått för oss att världen måste gå framåt. Framstegen mäts och bekräftas i stigande BNP och medellivslängd, teveskärmar med allt högre upplösning och en digital teknik som stadigt ökar sin prestanda i enlighet med Moores lag. Att sedan allt detta har ett pris, ofta mycket högt i form av miljöförstöring, krig och kulturell utarmning kan inte förnekas, men märks ju framför allt i den moderna världens periferier, där människor konstant slits mellan hopp och förtvivlan. Vi andra har valet att stå fast vid våra illusioner, eller se världen i vitögat. Och vad är då alternativet? Vad ska vi tro på, om vi inte längre tror på framsteget? På Gud, säger någon. Hur då, i en värld där allt är på väg åt fel håll? På Människan? Samma sak där. Innan man vet ordet av befinner man sig i en Existentiell Kris, avgrunden är bottenlös, man tvingas inse att just de som talar om Framsteget i själva verket utgör kärnan i en ond konspiration. Som Fernando Vidal Olmos konkluderar i sin berömda Rapport om blinda måste man tänka sig att Gud, om han existerar, antingen är en skurk eller en stackars frustrerad konstnär. Ibland, vid några få tillfällen, lyckas han bli en Goya, men i allmänhet är han urusel.Fernando Vidal Olmos dyker upp i den argentinske författaren Ernesto Sabatos stora roman Om hjältar och gravar från 1962. Fernando är en mänsklig spillra ur den dekadenta argentinska aristokratin, en paranoiker som med sin förryckta världsbild driver fram förloppet i den tragiska kärlekshistorien mellan hans dotter Alexandra och studenten Martín. Jag läste romanen första gången i tjugoårsåldern, när den kom på svenska, sedan en gång till kort därefter i känslan av att en gång för alla ha hittat svaret på vilken bok jag skulle ta med mig till en öde ö, om jag fick frågan. Jag drömde om att gå på gatorna i Buenos Aires, se platserna där detta ödesdrama utspelat sig någon gång i mitten på femtiotalet: Lezamaparken med Ceresstatyn, där Martín träffar Alexandra; huset vid torget i Belgrano, där Fernando ger sig in för att avslöja den blinda världshärskarsektens förfärliga hemligheter. Jag hamnade förstås aldrig på någon öde ö, fick aldrig ens frågan, och när jag många år senare äntligen kom till Buenos Aires hade jag förstås glömt det där. Men när jag nu på nytt läser om romanen måste jag nästan förvånat konstatera att känslan står sig inte så mycket för de dunkla konspirationsteorierna, de skräckromantiska stämningarna och de metafysiska resonemangen som nog fångade mig på den tiden, utan för den språkliga tätheten, den existentiella svindeln och den intellektuella fantasin. Om hjältar och gravar är kort sagt en av de där riktigt stora romanerna som aldrig verkar gå att läsa ut.Ernesto Sabato föddes 1911 och utgav sin första roman Tunneln 1948, en surrealistiskt färgad mordhistoria berättad i efterhand av mördaren själv, en manisk konstnär som delar många drag med Fernando i Om hjältar och gravar. Dragningen åt ockulta konspirationer är någonting som återkommer i samtliga Sabatos tre romaner fler är de inte. Den sista, Abaddon utplånaren, kom ut 1974 och är i grund och botten en mångstämmig och lätt förbryllande kommentar till de båda föregående, där Sabato själv rör sig bland sina romanfigurer i en berättelse där den egna biografin blir omöjlig att separera från lagren av fiktioner. Och som dessutom oavbrutet viker av åt än det ena, än det andra hållet, med avbrott för metafysiska spetsfundigheter, aktuella tidningsnotiser eller brutala interiörer från den argentinska militärpolisens tortyrkammare. Ockultismen och konspirationerna får man ta för vad de är; en intrigdrivande motor snarare än dess egentliga stoff men vad de framför allt tjänar till är att undergräva varje antydan till realism och sanningsanspråk. Som det står på ett ställe i Om hjältar och gravar: Jag tror att sanningen duger för matematiken, kemin, filosofin. Men inte för livet.Nu ska man inte förväxla den här ståndpunkten med någon sorts postmodern relativism. För Sabato är det alltså inte så att sanningen inte existerar men den räcker inte. Finns det en idé som genomsyrar hans författarskap så är det den om en förlorad helhet, ett existentiellt sammanhang som förenar kropp och ande, myter och fysik, men som smulats sönder av den moderna vetenskapens analyser. Sabato visste vad han talade om; han började sin yrkesbana som partikelfysiker och hade en av allt att döma lovande karriär framför sig som forskare vid det ansedda Curielaboratoriet i Paris. Men mötet med surrealismen, och de desillusionerande insikterna i den vetenskap som just då stod i begrepp att utveckla atombomben, fick honom att överge alltihop för litteraturen. Hans allra första bok, Uno y el universo, fritt översatt Envar och universum kom ut 1945 och är en originell filosofisk essä som i korta, alfabetiskt ordnade avsnitt söker en vidare och djupare förståelse av världen. Kritiken mot det moderna samhällets rationalistiska övertro återkommer sedan i de essäer Sabato fortsatte skriva parallellt med sina romaner, som Hombres y engranajes (Människor och kugghjul) 1951, El escritor y sus fantasmas (Författaren och hans spöken) 1963 eller den självbiografiska Antes del fin (Inför slutet) 1999.I detta livsbokslut vänder sig den snart nittioårige författaren direkt till ungdomen, och låter onekligen lite som den gamle på berget när han mässar om televisionens fördärvlighet och förlusten av moraliska värden. Men Sabato hade vid det laget uppnått en position som nationellt samvete, efter att han på åttiotalet utsågs att leda undersökningskommissionen om de utomrättsliga försvinnandena under juntatiden 1976-83. Kommissionens rapport publicerades 1984 under titeln Nunca más (Aldrig mer); den lär vara en av de mest sålda böckerna i Argentina någonsin och Sabato har ibland talat om den som sin fjärde roman. Rapporten, och de dödshot han sedan tvingades leva med, har med åren helt kommit att överskugga de auktoritära ställningstaganden Sabato tidigare gjort bland annat hörde han till dem som efter kuppen -76 fraterniserade med juntaledaren Videla, som han beskrev som en kultiverad och respektabel man. Jag vet inte om det är glömt och förlåtet i alla kretsar, troligen inte, men i sin allra sista bok, essän La resistencia (Motståndet) från 2000 beskriver han sig som kristen anarkist och uppmanar till ett moraliskt motstånd, en vägran att inordna sig som kugghjul i det kapitalistiska maskineriet, även om det innebär att man får offra en del av sin bekvämlighet. Världen förmår ingenting mot en människa som sjunger i sin olycka, skriver han. Också om man vägrar tro på framsteget måste det gå att hitta vägen framåt.Dan Jönsson, författare och essäistErnesto Sabato på svenskaAbaddon, utplånaren. Översättning av Annika Ernstson. Norstedts, 1986.Tunneln. Översättning av Peter Landelius. Lind & Co, 2011.Om hjältar och gravar. Översättning av Peter Landelius. Lind & Co, 2013.

  • Den iberiska halvön var under nästan tvåtusen år hem för de Sephardiska judarna. Många nådde högt uppsatta positioner under de olika härskarna som svepte in. Vare sig det var en ny muslimsk dynasti från Nordafrika eller kristna kungar och krigsherrar från norr. I flera sekler var judarna så framgångsrika att det beskrevs som en guldålder där flera av judendomens främsta tänkare och diktare såg dagens ljus. Samtidigt var de ständigt ifrågasatta och hotade i den eviga kampen mellan kaliferna och kyrkan. Efter 500 års reconquista kunde till sist Isabella och Ferdinand ena hela halvön under kristen flagg och driva bort de muslimska inkräktarna till andra sidan Gibraltarsundet. Men det stannade inte där. Isabellas nit efter renlärighet drabbade även judarna som samma år kom att ställas inför ett omöjligt val. Konvertera, lämna allt eller dö.

  • I podden Myter och Mysterier har mystikern Eric Schüldt gjort en observation som blir grunden för dagens samtal. Kyrkan bär på en Petruslinje och en Johanneslinje. Två olika sätt att vara kyrka, som ändå tillsammans utgör en enda gemenskap. En överlappande observation har gjorts av professorn i kyrkohistoria, Samuel Rubenson. Några uttryck för Petruslinjen är den offentliga bekännelsen, utläggningen och läran. Johanneslinjen lyfter snarare fram avskildheten, tystnaden och mysteriet som väg till gnosis.

    Detta sista avsnitt med prästen Peter Westermark blir en historisk resa fram och tillbaka sedan kyrkans födelse. Från Origenes, ökenfäderna och Gregorius av Nyssa, till östkyrkans Hesychasm och den västerländska mystikens  olika uttryck i exempel som Meister Eckhart och Böhme. Vi diskuterar den språkbarriär som hindrade västkyrkan att ta del av östkyrkans mystik och när språkbarriären bröts, genom renässansen. I den medföljande texten till avsnittet tillkommer timestamps, som dels möjliggör större överblickbarhet, så att man kan se när i tiden olika händelser vi talar om äger rum, men också gör det möjligt för den mindre historieintresse att hoppa över dessa delar.

    Vår reflektion avslutas i gnosticismen och nyplatonismen. Vi frågar oss vad Gnosis egentligen är, och på vilket sätt gnosis alltid varit en självklar del i kyrkan. Därtill om vilka gnostiska texter, som när allt kommer kring, vi personligen uppfattar oss mest dragna till.

    Timestamps:
    Kyrkohistoria
    02:00 - Johanneslinjen och Petruslinjen
    07:00 - Origenes, (200tal)
    08:00 - Gregorius av Nyssa (300tal) & ökenrörelsen/ökenfäderna (300-500tal för första vågen)
    09:40 - Hesychasmen, Symeon den nye teologen (900tal) och Gregorius Palamas (1300tal)
    12:35 - Meister Eckhart (1200/1300tal), Cusanus (1400tal)
    13:25 - Böhme (1500/1600tal)
    14:35 - Språkbarriären mellan öst och väst.
    Skolastiken (från 1100tal till 1700tal) Renässansen (1400 till 1600tal beroende på hur man definierar det). Augustinus (300/400tal). Hermetism (100-300tal).


    Gnosticism, nyplatonism & gnosis
    18:40 Gnosticismen & Nag Hammadibiblioteket (100-400tal)
    27:25 Nyplatonismen (200-400tal) & Platonism (300fkr till runt år 0)
    33:50 Kristen mystik i jämförelse med gnosticism och nyplatonism
    45:40 Gnosisbegreppet & Peter och Carls favorittexter från gnostikerna

    Mer från vårt instagramkonto:
    https://www.instagram.com/p/Ce_9i4IMgcn/

    "The school of Athens" av Raphael
    https://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/9/91/School-of-athens.jpg

    Två nycklar till vem som är vem i "The school of Athens"
    https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/54/The_School_of_Athens%3B_a_key_to_the_figures_in_the_compositio_Wellcome_V0006664.jpg
    https://wp.en.aleteia.org/wp-content/uploads/sites/2/2017/05/school-of-athens-19-638.jpg?quality=100&strip=all

  • Den iberiska halvön var under nästan tvåtusen år hem för de Sephardiska judarna. Många nådde högt uppsatta positioner under de olika härskarna som svepte in. Vare sig det var en ny muslimsk dynasti från Nordafrika eller kristna kungar och krigsherrar från norr. I flera sekler var judarna så framgångsrika att det beskrevs som en guldålder där flera av judendomens främsta tänkare och diktare såg dagens ljus. Samtidigt var de ständigt ifrågasatta och hotade i den eviga kampen mellan kaliferna och kyrkan. Efter 500 års reconquista kunde till sist Isabella och Ferdinand ena hela halvön under kristen flagg och driva bort de muslimska inkräktarna till andra sidan Gibraltarsundet. Men det stannade inte där. Isabellas nit efter renlärighet drabbade även judarna som samma år kom att ställas inför ett omöjligt val. Konvertera, lämna allt eller dö.

  • I säsongsavslutningen av Bibelns kvinnor fördjupar sig Hanna Stenström, Charlotte Frycklund och Sara Forslund i tre av de nio kvinnor som Paulus hälsar till i Romarbrevet 16: Foibe, Prisca och Junia. Romarbrevet är det äldsta materialet vi har från Nya Testamentet om hur det var att vara kristen strax efter Jesus. I brevet är att många av hälsningarna är riktade till kvinnor, nio av sexton totalt, alltså 1/3 del. Vad betydde det då och vad betyder det för oss idag?

    Diakonen Foibe. Foibe är Bibelns enda namngivna diakon. Trots att Foibe är den enda personen som får ett officiellt rekommendationsbrev och trots att hon ges tre titlar, syster, diakonos (diakon) och prostatis (patron) har man inte velat inse vilken stor roll hon spelat inom den tidiga kristna missionen. Exegeter har misstolkat eller förringat de här titlarna eftersom de ges till en kvinna. Foibe är inte kvinnornas diakonissa utan hela församlingens ledare.

    Missionären Priscilla var en kvinna i Nya Testamentet som evangeliserade i Korinth och kan beskrivas som urkristendomens stora kvinnliga missionär. Prisca och hennes man var tältmakare precis som Paulus och riskerade sina liv för Paulus. Priscas namn nämns innan Aquila, vilket är viktigt att notera för vanligtvis brukar makens namn nämnas först. Detta antyder att hon hade en högre status än sin man eller att hon var den mest framstående ledaren.

    Aposteln Junia. Andronikos och Junia var ett välkänt missionärpar. Det verkar som dem blivit omvända före Paulus och sedan arbetat med Paulus i Antiochia och även suttit i fängelse med honom. Paulus understryker att de var högt ansedda medlemmar av apostlagruppen eller högt ansedda apostlar. Det finns översättare som förutsatt att Paulus talar om två män som blivit omvända före Paulus och hade stort anseende som apostlar. Det finns dock ingen anledning att uppfatta Junias som en förkortad form av Junianus, eftersom Junia var ett välkänt kvinnonamn. Det finns i stort sett nästan inga belägg finns för en sådan maskulin namnform, medan, däremot mer än 250 kvinnor med namnet Junia är kända från historiska källor.

    1 Korinthierbrevet Exegeten Antoinette Wire har analyserat 1 Korinthierbrevet och menar att kvinnornas roll succesivt minskar i brevet: i 1 kor 11 skriver Paulus att det är en skam för en kvinna att be barhuvad, i kapitel 14 förbjuds de att tala och i kapitel 15 finns de inte med när vittnen till uppståndelsen räknas upp. Hur ska vi förstå dessa verser och varför skrevs dem?

    Outrolåt ”As a Mother” skriven och framförd av Sara Forslund, 18 Mars 2022 i Lilla Kapellet i samarbete med Betlehemskyrkan (Göteborg) och nätverkskyrkan Tro o tvivel. Mixad av Mikael Martinsson. Texten är hämtad från Jesaja 65-66 översättning The Message (Eugene Peterson).

    Hållpunkter i avsnittet:
    Foibe 00.06.35
    Prisca 00.17.34
    Junia 00.28. 56
    1 Korinthierbrevet 00.44.00

  • Ny vecka, nytt avsnitt och coachen Sara är tillbaka i studion!
    Hon ger en shout out till en särskild NG-grupp och diskuterar tillsammans med Hanna & Andreas det här med influens. Vad är grejen med influencers? Influerar vi alla vår omgivning? Hur kan man använda sociala medier för att sprida evangeliet och är det en dålig plats att hänga på som kristen? Och vad har Sara för fun fact om bandet Twenty One Pilots egentligen?

    Bibelord: Luk 6:45, Ps 51:12

  • "Flow-Jonas" var med och startade kristen webbradio för 20 år sedan. Han fick titeln samarbetsingengör och har ett brinnande hjärta för sina elever på handelsprogrammet. Senaste tillskottet, en AI-robot som talar svenska. Här är hans story.

  • Vi närmar oss sommar och skolavslutning men ännu är det lite tid kvar i skolan. Detta avsnitt gästas av Filippa som teamar just nu men också var ensam i sin NG-grupp på gymnasiet!
    Vad kan man göra om man är ensam kristen på skolan? Vad gör man när det känns svårt och motigt? Hur kan man våga gå när man är helt själv? Måste allt vara så storslaget eller kan det räcka med ett hej?

    Bibelord: Mark 4:30-34

  • Kevin, Jonas och Benjamin diskuterar om vänskap. De funderar bland annat kring vad det betyder att ha Jesus till vän, och vad det innebär att vara en kristen vän. 

  • Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?

    I det andra avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med författaren Pär Lagerkvist. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.Pär Lagerkvist - bakgrund och historiaPär Lagerkvist föddes 1891 och var författare, poet och dramatiker. 1940 blev han ledamot i Svenska Akademien och 1941 fick han Nobelpriset i litteratur. Han var en klassresenär med foten kvar i uppväxtens fattigsmåland och i den självbiografiska Gäst hos verkligheten skriver han om sin barndom. Han var inte kristen, men starkt präglad av bibelns berättelser, som ofta är teman i hans böcker. Hans mest kända romaner är Dvärgen, ett porträtt av den rena ondskan, och Barabbas, som handlar om den rövare som frigavs i stället för Jesus. Pär Lagerkvist var en sökare och tvivlare, men också starkt politiskt engagerad och försvarade den enskildes frihet och ansvar. I boken Den knutna näven myntar han begreppet den kämpande humanisten. Pär Lagerkvist dog 1974. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl