Avsnitt
-
För dig som vill lyssna på mer om brott vill vi tipsa om P3 Historias nya serie om mordet på Gustav III, som blev skjuten på sin egen maskeradbal på Kungliga Operan.
Hör hela berättelsen här. Alla tre delar finns att lyssna på i Sveriges Radio-appen och på sverigesradio.se.
-
En dag får Emilia ett brev. Innehållet är så obehagligt att det ska påverka henne under lång tid framåt. Och det ska visa sig att hon inte är ensam.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I juni 2023 kommer en ung kvinna till polisen med ett brev. Innehållet är ett brev med snuskiga fantasier och texten är riktad direkt till henne. I brevet har brevskrivaren bifogat porrbilder klippta ur en porrtidning.
Under decennier har porrbrevskrivaren gäckat polisen. Han har genom åren skickat sina snuskiga brev till kvinnor som på olika sätt varit aktiva inom olika frikyrkliga samfund. Kvinnorna har han hittat i tidningar och på nätet. Bekräftade fall finns så långt tillbaka som 1997 men troligtvis går brottsligheten ännu längre tillbaka. Men vem han är har förblivit en gåta. Tills alldeles nyligen.
Viktig pusselbit saknasMen även om porrbrevskrivaren till slut åker fast har polisen missat en viktig pusselbit menar tidigare kriminalkommissarien Bosse Åström.
– Här hade man ett helt smörgåsbord att lära sig av, men det har man missat.
Bosse Åström menar att polisen låtit mannen komma undan alldeles för enkelt i förhören.
– De berörda kvinnorna har ju inte fått berätta om sin upplevelse för honom under rättegången men det hade man kunnat tillgodose under förhören om man hade gjort det här rätt från början.
I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra om porrbrevskrivaren som i åratal trakasserat frikyrkliga kvinnor. Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, kommenterar utredningen.
Producent: Rasmus Björe
Slutmix: Magnus Kjellsson -
Saknas det avsnitt?
-
Det är sen kväll när en grupp maskerade aktivister kliver in genom bakdörren på ett litet slakteri i Skåne. De är här för att samla bevis.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under 2019 och 2020 smygfilmar Djurrättsalliansen på ett litet slakteri utanför Ystad. Hundratals timmar med smygfilmat material visar hur slakteriarbetarna utför slakt på ett sätt som inte är tillåtet och som i flera fall utsätter djuren på slakteriet för lidande. Filmerna visar också hur personalen slår djuren.
Aktivister lämnade inte bevisNär Djurrättsalliansen offentliggjorde sitt material blev reaktionerna hos allmänheten kraftiga.
– Vi ville ju visa hur laglig slakt går till men också på att kontrollsystemen inte är tillräckliga, säger Malin Gustafsson från Djurrättsalliansen.
Djurrättsalliansen skickade också filmmaterialet till Länsstyrelsen i Skåne som polisanmälde slakteriet.
– Vi har fri bevisprövning i Sverige och det gör att polisen kan använda vilka bevis som helst, säger tidigare kriminalkommissarien Bosse Åström.
Blev själv dömdVid den här aktionen har Djurrättsalliansen hållit aktivisternas identiteter hemliga, men i samband med en tidigare aktion där man filmat i hundratals grisstallar valde Malin Gustafsson att träda fram och vittna. Trots det lades utredningen om djurplågeri ner och Malin Gustafsson blev själv anmäld och dömd för olaga intrång.
I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra om när Polisen får hjälp av aktivister att sätta dit djurplågare. Och hur Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, minns hur kreativ Polisen en gång var för att bevisa lidandet hos en människa.
Producent: Steffen Renklint
Slutmix: Johannes Oscarsson -
16-åriga Malin hittas strypt och naken på en kyrkogård i Göteborg sommaren 1994. Mer än 30 år senare ställs hoppet till nya DNA-släktforskningslagen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är fotbollsfeber i Sverige den här heta sommaren för 31 år sen. 16-åriga Malin och hennes kompis glider runt i en nedcabbad Cadillac på Göteborgs gator.
Men Malin blir sur och lämnar gänget och plötsligt är hon försvunnen.Söndagen den 14 juli 1994 hittas Malin död, upplagd på kyrkogårdsmuren bakom en hög gravsten på Östra kyrkogården i Göteborg. Sedan dess har jakten på hennes mördare pågått.
Sven Alhbin, som var chef när polisen i Göteborg startade upp Kalla fall-gruppen, besöker mordplatsen och berättar om hur utredningen tidigt körde fast.
DNA-spåren sista hoppetDet finns ett par DNA-spår som troligen kommer från en gärningsman. Malins mamma Marita Olsson hoppas att mordet på hennes dotter ska få en lösning med hjälp av den nya lagen som gör det möjligt att söka i släktforskningsdatabaser.
– Hoppas det ger nånting, det önskar jag för nu har jag väntat så pass länge. Jag tycker det är våran tur, säger Marita Olsson.
Kalla fallen klarar inte nålsögatMen nålsögat när den nya lagen träder i kraft från första juli är väldigt smalt. Polisens Kalla fall-grupper i Region Väst, Stockholm och Bergslagen har inte ett enda ärende som kommer bli aktuellt för prövning.
– I första läget nu så har man ju vissa kriterier. Ärendet får bland annat inte vara mer än tio till femton är gammalt, säger Sven Alhbin.
Malins mamma Marita Olsson känner en stor maktlöshet:
– Man har ju inte ett dugg att säga till om egentligen fastän man tycker att man skulle ha det – hur de prioriterar fallen. Jag undrar om jag får uppleva att det blir löst.
I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Pernilla Wadebäck avslöjas nya detaljer kring det mer än 30 år gamla mordet och förre kriminalkommissarien Sven Alhbin förklarar svårigheten med att utreda kalla fall.
Producent: Hannah Engberg
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Slutmix: Johan Hörnqvist
En produktion av Tredje Statsmakten Media ABNyhetsklipp från SVT och SR
Programmet är gjort 2025Det här avsnittet har uppdaterats sedan det publicerades första gången.
-
Victor som har en intellektuell funktionsnedsättning blir misstänkt för mordbrand, men vittnesmålen håller inte. Och bevisen har gått upp i rök.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det som är anmärkningsvärt i det här fallet det är när Polisen förhör de här personerna som uppger att de har gjort iakttagelser. Polisen pumpar inte ur dem all information, säger den kända brottsutredaren Bosse Åström som har granskat utredningen.
I flera år har oförklarliga bränder uppstått kring Mönsterås intill Kalmarsund i Småland. Folk i trakten började misstänka att det var en pyroman i farten.
En ljummen vårkväll i maj ger sig 24-åriga Victor ut på sin vanliga cykeltur i Mönsterås. Senare, på natten, bankar polisen på dörren hemma hos honom och hans mamma.
Det visar sig att det är ett hus en bit in i skogen utanför Mönsterås som har börjat brinna. Lågorna har slukat inte bara huset, utan även ett uthus intill. Och vittnen säger till Polisen att de sett Victor ute på sin cykel.
Kritiserar polisen
När Bosse Åström läser utredningen tycker han att polisen har slarvat i sina förhör av vittnena.
– Någon har hört någonting som sedan flyger fram och tillbaka, konstaterar Bosse.
I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra om svårigheterna med att utreda mordbränder, hur de drabbar människor på en liten ort och hur Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, lyckades spåra en pyroman genom att läsa tidningen.
Producent: Steffen Renklint
Slutmix: Björn NitzlerVictor heter egentligen något annat.
-
Bevisen mot Stig Engström prövas i en iscensatt rättegång. Erfarna kriminalkommissarien Bosse Åström saknar förhör med Skandiamannen som misstänkt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Klockan är 23.19 när Stig Engström stämplar sitt stämpelkort och går mot dörrarna på sin arbetsplats Skandia i centrala Stockholm. Det är den 28 februari 1986 och två minuter senare ska Sveriges statsminister Olof Palme bli skjuten.
Skandiamannens egna ord på band
– Jag förstod av blodet att det hade varit ett skott, säger Stig Engström, även kallad Skandiamannen, i det första polisförhöret.
Tidigare kriminalkommissarien Bosse Åström minns att han morgonen efter skrek rakt ut när han såg nyheten på tv.
– Där stod folk och sörjde och kastade in rosor på brottsplatsen, säger Bosse Åström.
Över 30 år senare, på en presskonferens 2020, läggs polisutredningen ned. Åklagaren misstänker Stig Engström, men kan varken åtala eller förhöra honom då han är död.
Mock trial
Utpekandet av en man som inte kan försvara sig möts av kritik. Juridiska institutionen vid Lunds universitet bestämmer sig för att iscensätta en rättegång i maj 2025, för att pröva bevisen mot Stig Engström.
Men Bosse är skeptisk, då Stig Engström bara är förhörd som vittne och aldrig som en misstänkt.
– Jag tror och jag hoppas verkligen att han hade tyckt att det här var bra och att han hade känt att han fick lite upprättelse, säger Lena Wahlberg, docent i juridik vid Lunds universitet.
I det här avsnittet av Brottsutredarna kommenterar Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, bevisningen i en av världens största polisutredningar. Och reporter Sigrid Edsenius bevakar den iscensatta rättegången mot Stig Engström, som arrangerades på Lunds universitet i maj 2025.
Producent: Steffen Renklint
Slutmix: Jessica Klingsell -
Två efterlysta mördare ger sig ut på en rånturné genom landet. När de slår till mot en matbutik i lilla Floby får polisen upp ett hett spår och nätet kring ligan dras åt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Håkan Persson tar över ICA i Floby i Västergötland hösten 2021 är han full av förväntan, men Håkans allra första dag som ny ägare kommer sluta med att han utsätts för ett väpnat rån.
– Det är ju ingen som drömmer om att bli rånad på sin första dag. Det var jävligt overkligt.… som ett dåligt skämt.
Internationellt efterlysta
Två ur rånarligan håller sig undan ett långt fängelsestraff för ett mord i Sundsvall 2019. Med hjälp av flickvänner hyr ligan bilar och stugor där de kan hålla sig gömda.
– Det kostar pengar att gömma sig och det kräver att man har människor runt omkring sig som hjälper till, säger förre kriminalkommissarien Sven Alhbin som gått igenom utredningen.Stekhet mobil
Rånet i Floby blir ett genombrott för polisen som får upp ett spår; en mobil som känns ”stekhet”. Via hemlig avlyssning och spaning börjar de ringa in ligan och förbereder ett gripande.
– Och då kan man ju följa hur telefonen rör sig i realtid med speciella dataprogram som polisen har, förklarar Sven Alhbin.I det här avsnittet av Brottsutredarna speglar reportern Pernilla Wadebäck hur rånoffren och den lilla orten Floby påverkats och experten Sven Alhbin ger en inblick i hur polisen arbetar med spaning och hemlig avlyssning.
Producent: Hannah Engberg
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Slutmix: Fredrik Nilsson
En produktion av Tredje Statsmakten Media ABNyhetsklipp från SVT och SR
Programmet är gjort 2025 -
Polisen såg risk för dödligt våld. Trots det gjorde man inte allt i sin makt för att förhindra det brutala dådet innan det var för sent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det är ett väl underbyggt åtal och en välformulerad dom. Men frågan är ju: Hur kunde det gå så här långt, säger kriminalkommissarien Bosse Åström.
Det är en ljummen vårkväll i början av maj. 22-åriga Shahida och hennes familj är vid sjön en bit utanför samhället. När de ska åka hem sätter hon och hennes bror sig i bilens baksäte, då brodern plötsligt tar hennes sjal och drar den hårt runt hennes hals.
Enligt brodern fick han uppdraget av pappan som nu dömts till livstids fängelse. Själv fick han 16 år, men tingsrätten valde att frikänna mamman.
Hindras inte
Kuratorn Sussie lärde känna Shahida några år tidigare.
– Hon var min idol. Hon stod upp för tjejer och kvinnor, säger Sussie.
Men hemma var Shahida kontrollerad. En dag ringer hon Sussie och berättar att pappan våldtagit henne. Sussie hjälper Shahida att fly. Men polisen gör inte det dom ska för att skydda henne.
Våldtäkten utreds aldrig. I stället får pappan höra om anklagelserna på omvägar, vilket blir början på slutet för Shahida.
– Man behöver inte vara kusin med Einstein för att förstå att det är highway to hell hela vägen va, säger den erfarna mordutredaren Bosse Åström.
I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra hur viktigt det är att polisen agerar innan situationer eskalerar. Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, konstaterar flera allvarliga brister i polisens tidiga arbete i fallet Shahida.
Producent: Steffen Renklint
Slutmix: Bo AndersinPolisen har avböjt att kommentera kritiken och tingsrättens dom är överklagad till hovrätten.
-
När en känd kriminell slutar ringa sin son godnatt, förstår utredaren Bosse Åström att något allvarligt har hänt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Min chef ringde mig och sa att jag vet att du är uthållig och att du är noga men nu är jag så jävla nedringd av journalister här så du får 24 timmar på dig, säger Bosse Åström.
En augustikväll 1993 lägger en båt tyst ut från bryggan vid ett sommarstugeområde. Personerna i båten är i färd med att försöka sopa igen spåren efter ett grovt brott. Ett brott som de så när ska komma undan med.
Allt börjar med att en kvinna letar efter sin man på polishuset i Solna. Mannen heter Elving och är en ökänd kriminell. Men han är inte fängslad, han har försvunnit.
Det som får polisen att misstänka att något allvarligt har hänt, är att Elving slutat ringa sonen om kvällarna.
Kampen mot klockan
I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra om ett av de mest svårlösta fallen i Bosse Åströms långa karriär. Han är en av Sveriges främsta utredare, men det fanns nästan inga spår att följa för att hitta Elving. Ändå lyckades han under stor tidspress att lösa mordgåtan som slutade på botten av en sjö för 30 år sedan.
Producent: Steffen Renklint
Slutmix: Björn NitzlerProgrammet är gjort 2025.
-
Alla trodde det var ett mord, men Jennies gärningsman säger att det var ett misstag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jennie ligger på golvet i det mörka sovrummet – hon andas fortfarande men är medvetslös.
När ambulanspersonalen kommer in i rummet ser de att hon har ett skotthål mitt i pannan. Efteråt ska en av dem beskriva det som hänt Jennie som en ren avrättning. Men de avgörande spåren för att bevisa det, torkades bort och förklarades aldrig av Polisen.
Den här historien börjar när Jennie är 15 år. Det är då hon presenterar pojkvännen för familjen. Förhållandet blir snart allt mer destruktivt och slutar med att hon dör.
Enligt pojkvännen sköt han Jennie av misstag där hon satt i sängen. Men enligt Bosse Åström, en av Sveriges mest erfarna kriminalkommissarier, kan det inte stämma. Blodspåren talar för något helt annat.
Men tingsrätten lyckas inte utesluta att pojkvännen kan ha skjutit Jennie av misstag. Han döms till vållande av annans död.
Kampen för rättvisa
En namninsamling för Jennies upprättelse tar Jennies mamma Gunilla ända till Riksdagen. Med sig har hon Jennies hårslinga.
I första avsnittet av podden Brottsutredarna får man höra reportern Sigrid Edsenius granska ett särskilt intressant fall i detalj tillsammans med Bosse Åström, en av Sveriges mest erfarna utredare.
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Producent: Steffen Renklint
Slutmix: Björn NitzlerProgrammet är gjort 2025.
-
En ljudlig djupdykning i polisens utredningsarbete och kriminalitetens konsekvenser för samhälle och offer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Brottsutredarna bjuder på berörande vittnesmål, livsavgörande beslut och ödesdigra misstag.
Lyssna för att få en inblick i hur polisens utredningsarbete fungerar – alla detaljer, förfaranden och steg som hör brottsutredningar till.
Här nedanför hittar du även avsnitt av P1 dokumentär: Miniserie, som släppte sitt sista avsnitt 24 april 2025.
-
Peter försöker lämna chemsexvärlden, men ingen inom vården förstår honom. De livsfarliga sexfesterna fortsätter och polisen står handfallen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Peter är fast i ett djupt missbruk av den extremt beroendeframkallande drogen metamfetamin, efter att under en lång tid ha ägnat sig åt chemsex. Men varken på psykakuten eller inom beroendevården förstår personalen honom, när han berättar att han varit fast i en värld där sex och droger kombineras.
Medan vissa försöker ta sig ut ur chemsexvärlden, lockas nya in.
– Det är som en extremsport. Det gäller att veta vad riskerna är, säger ”Christoffer”, som för bara ett par år sedan provade chemsex för första gången.
I olika appar används kodord för att hitta gruppsexfester med tunga substanser. Men det kan vara en onödig försiktighet, för det ska visa sig att polisen knappt finns i de här miljöerna i dag.
2020 såg läget annorlunda ut. Då gick utredningen i den så kallade Chemsexhärvan i hamn och en unik rättegång genomfördes.
I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser med andra män. Fenomenet kallas för chemsex och har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige.
Reporter: August Håkansson
Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström
Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten media
Slutmix: Fredrik Nilsson
”Magnus” och ”Christoffers” röster är inlästa av skådespelarna Robert Panzenböck och Razmus Nyström
En serie från 2024
-
Utredaren Nettan går igenom en beslagtagen telefon. Hon är polis sedan 30 år, men det här liknar inget hon sett tidigare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Just då kändes det som en ganska rå miljö där känslor inte spelade någon roll. Det var drogerna och sexet som var i fokus, säger Nettan Fridlund.
Hon och kollegorna på polisen i Stockholm utreder den så kallade Chemsexhärvan, där 33-årige ”Gabriel” misstänks ha sålt metamfetamin och en rad andra tunga substanser till hundratals homosexuella män.
Köparna berättar om exklusiva fester i flotta lägenheter i Stockholms innerstad, där droger dukas upp som en buffé. Arrangörerna är ofta välbärgade män. Männen blåser in rök av metamfetamin i varandras munnar, så kallade ”tinakyssar”.
Festerna och gruppsexet pågår i flera dagar. Men ofta slutar de i kaos – med övergrepp, smittspridning och missbruk som följd.
I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser inom en sluten subkultur i gaycommunityt. Fenomenet kallas för chemsex, och allt fler tecken syns på ett en våg har nått Sverige.
Reporter: August Håkansson
Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström
Slutmix: Fredrik Nilsson
Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten media 2024
”Magnus” röst är inläst av skådespelaren Robert Panzenböck
En serie från 2024.
-
I en sluten subkultur i gaycommunityt normaliseras användningen av tunga droger och riskfyllt sex. August Håkansson undersöker fenomenet chemsex.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En sommarkväll i juni får narkotikaspanaren Maria syn på en man på Södermalm i Stockholm som ser påverkad ut. Hemma hos mannen görs Sveriges största beslag av den mycket beroendeframkallande drogen metamfetamin.
I mannens telefon hittar polisen hundratals chattkonversationer om narkotikaköp. Men det är inte bara droger som är i fokus, det är också sex.
För första gången öppnar polisen polisen dörren till en sluten subkultur, där män söker sexuell njutning med andra män, under påverkan av tunga kemiska droger. De ses på hemmafester, har gruppsex och tar droger.
Fenomenet chemsex har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige.
I tre avsnitt beskrivs miljöerna inifrån av män som har befunnit sig där eller fortfarande ägnar sig åt chemsex.
Reporter: August Håkansson
Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström
Slutmix: Fredrik Nilsson
Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten mediaEn serie från 2024
-
En känd gängledare går ut live på Instagram. I handen håller han en kalashnikov i guld. Bland tittarna finns tusentals barn och unga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Gängvåldet finns i deras vardag på Tiktok, på Instagram och på Snapchat. Det pågår ett krig där ute, men det är också ett informationskrig, som handlar om att sprida fruktan, säger författaren och före detta politikern Evin Cetin.
Rekrytering via sociala medierI oktober 2023 sker något nytt i Sverige, när en fraktion inom det så kallade Foxtrotnätverket håller en sorts presskonferens i sociala medier.
– Det var helt sjukt att se så många livetittare och så många barn som kommenterar. Man önskar att det inte vore Sverige – men det är Sverige, säger brottsutredaren Luay Mohageb vid polisen.
– Och jag vet ju gängen rekryterar barn genom sociala medier. De kan till och med skriva jobberbjudanden i sina stories, säger Diamant Salihu, reporter på SVT.
Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg.
I det tredje och sista avsnittet möter vi bland andra 12-årige ”Leon”, som konsumerar gängens propaganda i sin mobil – och 16-årige ”Enis”, som själv blivit rekryterad för att utföra ett mord.
”Leon” och ”Enis” är fingerade namn och deras röster är utbytta.
Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes Cassel
-
En stor artist sänder live i sociala medier och kritiserar sina fiender. Någon skriver: Du kommer att bli klippt. Ett år senare är artisten död.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Idag är gansterrappen i Sverige väldigt nära förknippad med faktisk och reell grov kriminalitet. Man rappar om det man gör – och man gör det på riktigt, säger före detta polisen Nadim Ghazale.
Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg.
Mordet på EinárI det andra avsnittet följer vi bland annat historien om rapparen Einár, som slog igenom och blev Sveriges mest spelade artist, innan han mördades 2021, 19 år gammal.
Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes Cassel
-
En ung kille ligger medvetslös på en gräsmatta. Någon filmar när en person går fram och skjuter ett skott i hans huvud. Klippet blir snabbt viralt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I takt med att gängvåldet har ökat de senaste åren har också gängkulturen börjat spridas mer och mer i sociala medier. I barn och ungas favorit-appar syns bilder på drogförsäljning, kontanter och märkeskläder, men också grova våldsbrott som skjutningar och mord.
– Den här typen av gangsterismer marknadsförs till barn i sociala medier. Det är ett led i underhållningen som är deras digitala liv. De här kidsen har tillgång till våld och chockerande händelser dag ut och dag in, vilket är helt sjukt, säger brottsutredaren Luay Mohageb.
Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg. I serien möter vi bland andra 16-årige ”Adam” vars vän lockades att begå ett mord, och 12-årige ”Leon” som följer gängkulturen i sin mobil.
”Adam” och ”Leon” är påhittade namn och vi har bytt ut deras röster.Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Agnes Cassel
-
Antalet dödliga hundattacker ökar i Europa. I andra länder finns förbud mot kamphundar. Men Sverige har valt en annan väg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har gått ett år sedan Guna Grinas mamma blev ihjälbiten av sin egen hund. Dödsfallet har gjort att en infekterad diskussion blossat upp på nytt – kan ett förbud mot kamphundar stoppa fler dödliga attacker från att ske?
I tredje och sista delen av Kamphundarna hör vi de som försvarar sina hundar, och som menar att dåliga hundägare är det stora problemet. De som säger att det är i fel händer, som en hund kan bli farlig för sin omgivning.
Allt vanligare med kamphundar
Kamphundar har blivit allt mer populära i Sverige. Snabbast har rasen American Bully ökat i popularitet. 2013 fanns nio stycken registrerade hundar av rasen i Sverige. Idag är det nästan 5400, visar siffror från Jordbruksverket. Samtidigt är de hett omdiskuterade i Storbritannien, efter flera uppmärksammade attacker.
I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt söka svar på hur de dödliga hundattackerna kan stoppas.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet är gjort 2023.
-
När ambulansen åker in på gården i Överklinten möts personalen av en blodig hund. Vid farstutrappan en livlös kvinna. Hunden har attackerat tidigare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2020 går amstaffen Pappi till attack mot Gunas tvååriga dotter, som blir svårt biten i benet. Det är mormor Selmas hund. Efter bitincidenten bönar och ber Guna sin mamma om att göra sig av med hunden. Men Selma lyssnar inte.
”Det gjorde att vi inte kunde besöka henne. Det var vårt ultimatum, finns hunden kvar kommer vi inte ” berättar Guna Grina.
Men Pappi blir kvar hos Selma.
Lucka i systemet
Länsstyrelsen i Västerbotten, den myndighet som är ansvarig för farliga hundar i länet, varken omhändertar eller avlivar Pappi efter attacken mot Saga. Det görs heller inget mentaltest på hunden. Själva menar myndigheten att de är bakbundna av en otydlig lagstiftning.
Att hunden blir kvar hos Selma får ödesdigra konsekvenser. Och det ska visa sig att Pappi inte är det enda exemplet på hundar som attackerar mer än en gång.
I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet är gjort 2023.
-
Tvååriga Saga skriker hysteriskt. Framför henne står en muskulös hund. Han vrider huvudet och tittar på Sagas ben. Plötsligt attackerar han.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En lördag i slutet av augusti i Överklinten i Västerbotten, 2020. Guna Grina och dottern Saga är hemma hos mormor Selma som fyller år. Efter middagen flyttar de till vardagsrummet för att titta på TV. På golvet ligger Selmas hund Pappi. Det är en brun amstaff, en ras som kallas för kamphund och som är förbjuden i vissa länder. Den är kompakt och muskulös, med bred bröstkorg.
När det börjar bli dags för hemfärd går Guna ut till bilen.
”Så hör jag skrik som jag aldrig har hört förut. Jag springer in, och allt blir bara svart för mig” berättar Guna.
Guna ser blod. Och amstaffen Pappi som har Sagas högra lår i sina starka käkar. Det är som om hunden har låst sig.
Och det kommer inte att sluta här. Hunden kommer att attackera igen.
Hundattacker med dödlig utgång ökar
De senaste fem åren har nio personer dött i Sverige efter att ha blivit attackerad av en hund, och forskning visar att dödsattackerna ökar i hela Europa.
I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda på om vissa hundraser är farligare än andra. Och hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson och Jakob Lalér
Programmet är gjort 2023.
- Visa fler
