Avsnitt
-
Från sin bil ringer mannen hemliga samtal och gör stora narkotikaaffärer. Vad han inte vet är att polisen kan höra allt han säger.
Mannen i bilen är toppnamnet på polisens hemliga lista över de som styr den lokala drogmarknaden runt Skövde.
Påstår sig jobba för "Kurdiske räven"
Polisen hittar en nedgrävd väska med knark i en skogsgömma som kopplas till mannen. Men under en avancerad spaningsinsats med hemlig avlyssning växer bilden - mannen beställer automatvapen och stora partier med droger, han tycks vara en viktig spelare i en internationell droghandelskedja. Själv påstår han att han jobbar för ”Kurdiske räven”.– Det är ju ingen tvekan om att vår huvudman har galet bra kontaktnät på riktigt stora narkotikapartier och vapen, säger spaningsledare Peter Sundblad.
Knarkjakt i Skövde är en serie av Pernilla Wadebäck, i samarbete med Tredje Statsmakten Media. I tre delar följer vi polisens arbete på jakt efter personerna som styr narkotikahandeln i och omkring Skövde.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Fredrik Nilsson
Programmet är gjort 2023.
-
På en av Skövdes nattklubbar går en partyknarkare in på herrtoan. På stolslocket lägger han upp det han köpt för kvällen och drar i sig.
Polisen i Skövde jobbar med en hemlig lista: tio namn på inflytelserika kriminella som styr narkotikahandeln och som polisen vill sätta dit. Men poliserna jobbar i motvind. På kroggatan inne i stan finns en ständigt växande efterfrågan på droger.
– Jag tror inte folk förstår hur allvarligt och farligt det är, säger områdespolisen Ulf.
Knarkjakt i Skövde är en serie av Pernilla Wadebäck, i samarbete med Tredje Statsmakten Media. I tre delar följer vi polisens arbete på jakt efter personerna som styr narkotikahandeln i och omkring Skövde.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Fredrik Nilsson
Programmet är gjort 2023.
-
Saknas det avsnitt?
-
I köket står en man och packar kokain på en ugnsplåt. Han är en av polisens främsta måltavlor i jakten på Skövdes knarkhandlare.
I Södra Ryd utanför Skövde har polisen identifierat tio personer som ligger bakom storskalig narkotikaförsäljning. De klär sig i märkeskläder, kör flotta bilar och bär tunga guldlänkar. Namnen sätts upp på en hemlig lista. Nu börjar arbetet med att få fast dem.
Knarkjakt i Skövde är en serie av Pernilla Wadebäck, i samarbete med Tredje Statsmakten Media. I tre delar följer vi polisens arbete på jakt efter personerna som styr narkotikahandeln i och omkring Skövde. I ett källarförråd hittas resterna av narkotikahantering, på en krogtoalett syns spår av kokain – och i en buggad bil planerar en av huvudmåltavlorna för hur han ska förse Skövde med ännu mer narkotika.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Fredrik Nilsson
Programmet är gjort 2023.
-
Han har besökt skjutbanor både i Sverige och utomlands. Nu väljer han att berätta om hur kriminella övar skytte helt lagligt.
I flera mordutredningar har polisen upptäckt att kriminella övat skytte på en skjutbana i Stockholmsområdet. I privata meddelanden och slutna grupper på sociala medier delas bilder och filmer från träning på skjutbanor.
– Man har ju sett videos. Till exempel, man har varandra på Snapchat, man ser att någon är där på skjutbanan. En månad senare är han misstänkt för ett mord, säger Omar, som lämnat kriminaliteten och vars namn och röst vi har bytt ut.
Skjutbanan har på sin hemsida skrivit att det är instruktörerna som sköter all vapenhantering som att ladda och tömma vapnet på patroner. Men på mobilfilmer från en mordutredning syns hur besökare själva får stoppa in magasin i vapen. Enligt skjutbanans egna regler är det 18-årsgräns och krav på legitimation som gäller, men i en annan utredning framgår att en 17-åring kunnat besöka skjutbanan och provskjuta flera sorters pistoler.
P1 Dokumentär Miniserie har sökt de ansvariga för skjutbanan, men de har valt att inte ställa upp på en intervju.
Skjutbanan är en serie i tre delar av Evalisa Wallin, i samarbete med Third Ear Studio.
Producent på Third Ear Studio: Frida Fernqvist
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Martin Jönsson
Slutmix: Gustav SondénProgrammet gjordes 2023.
-
En man stoppas av polisen misstänkt för drograttfylla. Han är vapeninstruktör på en skjutbana. Det blir starten på en härva med 15 åtalade.
På en skjutbana i Stockholmsområdet har dömda och misstänkta mördare övat skytte. En av instruktörerna har själv ett kriminellt förflutet och bland annat varit aktiv inom den svenska vit makt-miljön.
På skjutbanan har han kommit i kontakt med personer som vill ha vapenlicens. När polisen går igenom instruktörens telefon hittar de konversationer som tyder på att han tagit betalt för att skriva fejkade intyg, så att personer kunnat få vapenlicenser utan att ha rätt till det.
Vapeninstruktören döms i tingsrätten, mot sitt nekande, för bland annat grovt vapenbrott. Domen är överklagad.
P1 Dokumentär Miniserie har sökt vapeninstruktören för en intervju, men via sin advokat har han tackat nej. Vi har också sökt de ansvariga för skjutbanan, men de vill inte heller ställa upp på en intervju.
Skjutbanan är en serie i tre delar av Evalisa Wallin, i samarbete med Third Ear Studio.
Producent på Third Ear Studio: Frida Fernqvist
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Martin Jönsson
Slutmix: Gustav SondénProgrammet gjordes 2023.
-
Shayan Gaff skjuts till döds i Segeltorp 2018. Utredningen visar att mördaren övat skytte fullt lagligt på en skjutbana i Stockholm.
I oktober 2018 har kusinerna Shayan och Dia Gaff varit på en restaurang i Segeltorp. På väg till bilen öppnar en man på scooter eld. Shayan faller ihop framför Dia till följd av flera skott. Hans liv går inte att rädda.
Polisens uppfattning är att mördaren agerade torped för Vårbynätverket. Utredningen visar att han övade skytte på en skjutbana i Stockholm.
”Det är fruktansvärt att veta att han har tränat på att skjuta, så att han ska skjuta rätt och ta ett liv. För det var ju det som hände,” säger Dia Gaff.
Mordet på lärarstudenten Shayan Gaff hösten 2018 är inte det enda mordet där det finns uppgifter om att misstänkta eller dömda personer besökt en skjutbana. I flera utredningar har polisen sett samma sak. I majoriteten av fallen handlar det om en skjutbana i Stockholmsområdet där det enda kravet för att boka en provskjutning är att man är över 18 år.
P1 Dokumentär Miniserie har sökt de ansvariga för skjutbanan som avböjer en intervju.
”Skjutbanan” görs i samarbete med Third Ear Studio.
Reporter: Evalisa Wallin
Producent på Third Ear Studio: Frida Fernqvist
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Martin Jönsson
Slutmix: Gustav SondénProgrammet är gjort 2023.
-
En lantbrukare blir mördad på sin gård i Skåne. Två personer åtalas men en frikänns. Efter tio år anklagas han på nytt.
Det är en kväll i maj 2008. På sin gård i den lilla byn Kastberga utanför Eslöv sitter en man i 70-årsåldern och tittar på tv. En bil svänger plötsligt in på gårdsplanen. De som kommer har hört att mannen har pengar hemma och när han öppnar dörren går de till attack. Han blir bakbunden och svårt misshandlad. Inkräktarna söker igenom hans hus. Sedan lämnas han på köksgolvet att dö.
Spår leder polisen till två unga killar, Alex och Nikolas. De hittar fingeravtryck från Alex i huset, men det finns ingen teknisk bevisning som visar att Nikolas har varit där. Alex döms till fängelse för mord medan Nikolas frias. Men efter tio år kommer det plötsligt nya uppgifter i fallet. Alex berättar nu vad som, enligt honom, egentligen hände. Nikolas blir på nytt misstänkt och åklagaren ansöker om resning till nackdel för honom.
Resning till nackdel ovanligtResning är en slags säkerhetsventil i det juridiska systemet och mycket ovanligt. Det krävs ny och avgörande bevisning för att en resning ska bli aktuell och att ett fall kan prövas på nytt. Resning till nackdel för en tidigare friad är ännu ovanligare och det finns extra stränga krav på den nya bevisning som kan läggas till grund för det.
”Rånmordet i Kastberga” är den tredje delen i Sigrid Edsenius miniserie ”Drömmen om resning”.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor SigvardsonAlex och Nikolas heter egentligen något annat.
-
Pierre Karlsson dömdes för ett brutalt dubbelmord på Öland. Han hävdar att han är oskyldig nu vill en grupp jurister att han ska frias.
I december 2012 hittas ett medelålders par mördade i sitt nedbrunna garage i byn Flakeböle på norra Öland. Polisen ser direkt likheter med ett annat dubbelmord som inträffat sex år tidigare, inte långt därifrån. Nu vill de till varje pris ta fast mördaren.
Misstankarna riktas snart mot den person som friades från dubbelmordet 2006; Pierre Karlsson. Men polisen har inget konkret att gå på och de vill inte avslöja sina misstankar för Pierre. Genom att låta Kronofogden mäta ut Pierres jaktvapen kan man i hemlighet undersöka dem – och hittar då blod från ett av offren.
Stjärnadvokat ifrågasätter domenTio år senare arbetar Oskyldighetsprojektet i Göteborg för att Pierre Karlsson ska få resning och en ny prövning av sitt fall. Juridikstudenter granskar fallet tillsammans med stjärnadvokaten Björn Hurtig för att hitta nya bevis. De menar att Pierre Karlsson kan ha alibi.
”Mordbranden på Öland” är del två i P1 Dokumentär Miniserie ”Drömmen om resning” av Sigrid Edsenius. Sigrid har bevakat fallet som lokalreporter och skrivit boken ”Öland brinner”.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson -
Lars Appelvik dömdes för dödsmisshandel och våldtäkt i byn Rönnäs. Men han menar att han är oskyldig och vill ha resning.
Det var i november 2014 som maskerade män trängde sig in hos ett par i Rönnäs utanför Vilhelmina. De misshandlade mannen och våldtog kvinnan. Efteråt erkände en man brottet och pekade ut Lars som medskyldig, något mannen senare tog tillbaka.
Lars Appelvik dömdes mot sitt nekande. Hans advokat Marko Tuhkanen menar att polisutredningen har stora brister och att Lars inte har fått en rättvis rättegång. Han förbereder under våren 2023 en tredje resningsansökan till Högsta domstolen.
Färre än ett resningsärende per årVarje år ansöker nära 200 personer om att få en ny prövning av sitt fall hos Högsta domstolen, men det är väldigt ovanligt att en dömd får resning. Mindre än en per år.
P1 Dokumentär Miniserie ”Drömmen om resning” är skapad av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson -
Arvids mamma har samlarproblematik. Hyresvärden kräver att hon ska rensa, annars vräks hon. Men hon verkar inte vilja ha Arvids hjälp.
När Arvid bara är något år gammal eskalerar samlandet för hans mamma. Det börjar med kläder, leksaker och plastpåsar men sen också låda på låda med dekorationer, dukar och lakan. När Arvid är barn upplever han att ställen han kan leka på blir allt färre. Det är som att väggarna krymper och när golvet inte räcker till börjar saker staplas. Till slut kan han inte bo kvar hemma och får flytta till sin mormor.
Mamman börjar få krav från hyresvärden om att rensa bostaden, annars riskerar hon att bli vräkt. Arvid försöker hjälpa henne, men snart är det fullt igen.
”Nu har det hänt tre gånger inom loppet av sex år. Vi kommer bara vara här igen om två år och göra samma sak igen. Ska jag fortsätta med det tills hon dör?” säger Arvid.
Arvid heter egentligen något annat.
Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius och Anna Frey
Slutmix: Fredrik NilssonP1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten.
-
Åke har samlat på prylar sedan han var 18 år och jobbade på en cykelverkstad. Efter 40 års samlande riskerar han att bli vräkt.
I Åkes lägenhet finns det flera högtalare, dvd-spelare, gosedjur, kläder och andra apparater. Det står högar med lådor från golv till tak. En dag får han ett brev. Hans hyresvärd har fått höra om situationen och vill att han flyttar ut. Han måste ta tag i det.
”Sova på gatan är inte tänkbart i mitt skick, jag är handikappad så det går inte,” säger Åke.
Carl Kyrk hjälper samlare
Carl Kyrk har en städfirma i Stockholm som är specialiserad på att hjälpa personer där samlandet har gått alldeles för långt. Och det är vanligare än man tror.
”Det finns en person med samlarproblematik var 500:e meter”.
250 000 svenskar kan lida av samlarsyndrom. En del av dem har samlat på sig så mycket att de riskerar att vräkas från sina bostäder.
Åke heter egentligen något annat.
Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik NilssonP1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten.
-
Kerstin samlar prylar för att lindra ångest. I över 20 år har sakerna växt på hög. Trots kurser och psykolog har inget hjälpt.
Kerstin har samlat på saker sedan hon var barn. Men i trerummaren hon flyttade hemifrån till för 30 år sedan har det blivit ett problem. Det är smala gångstigar mellan högarna på golvet, en del högar går upp till axelhöjd och köksbordet har inte synts på 15 år.
Hon har inte bjudit hem någon på tio år. Hennes vänner känner inte till att hon har samlarsyndrom och hon har knappt kontakt med sin familj. Hon har gjort en egen orosanmälan till socialtjänsten, gått kurser och terapi. Men ännu har ingenting fått henne att sluta samla.
Stort mörkertalHur många som har samlarsyndrom är svårt att veta. Många skäms och försöker dölja det för sin omgivning. Men forskning visar att 250 000 i Sverige kan lida av syndromet.
Kerstin heter egentligen något annat.
Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik NilssonP1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten.
-
Små samhällen som plågas av inbrott, stölder och dödsolyckor och polisen kommer alltmer sällan dit.
Över hela Sverige vittnar polis och åklagare om en omöjlig situation. Så kallade livsstilskriminella begår brott efter brott, men är svåra att få stopp på. Samtidigt visar flera forskningsrapporter att polisnärvaron på landsbygden har minskat.
”Polisen har inga resurser. Vi känner oss övergivna och bortglömda”, säger Åke, som bor i Torsås i Småland.
Det handlar om bland annat stölder, inbrott och inte minst trafikbrott. Förövarna är inte sällan missbrukare, som lever på små orter på landet.
”Många gånger är man på jakt efter droger. Då bryr man sig bara om sig själv. Det är många olyckor som jag har orsakat”, säger Patrik "Putte" White, före detta narkoman och livsstilskriminell.
Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima ShamsKalmar, januari 2021.
-
Ett litet samhälle i Småland blir under mer än decennium centrum för droghandel och häleri.
Samhället Hermanstorp är inte större än en handfull hus. Runtomkring ligger ängar och bondgårdar. Men i mitten av 00-talet börjar byn genomgå en förvandling.
”Det var en typisk småländsk idyll – som förändrades. Det är inte ofta vi har ställen där det händer så mycket som det gjorde där”, säger polisen Fredrik Eriksson.
I en speciell fastighet bor en mystisk husägare. Han omger sig med narkomaner och yrkeskriminella. Det sägs att huset är centrum för droghandel och olika brott.
”Allt jag gjorde var att stjäla. Då åkte man till Hermanstorp för att avyttra stöldgodset och för att skaffa narkotika. Han satt ju alltid där ute som en kung. Och han hade det man ville ha”, säger Patrik ”Putte” White, tidigare yrkestjuv och narkoman.
Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima ShamsKalmar, januari 2021.
-
En bil kommer i hög fart på en småländsk landsväg. Bakom ratten sitter en man hög på amfetamin. Snart kommer två personer vara döda.
”Drograttfylleri är farlig brottslighet. Väldigt farlig brottslighet”, säger åklagare Kjell Jannesson.
Över hela Sverige vittnar poliser och åklagare om ett växande problem: personer som begår brott efter brott men som är svåra att få stopp på. De kallas livsstilskriminella och det handlar inte minst om trafikbrott. Ibland, som en sommardag i juni 2017 på landsvägen utanför Skrika i Småland, går det riktigt illa.
”Det var en av de värsta olyckor jag har varit på”, säger Ulrik Lang, polis i Kalmar.
Mannen som orsakade olyckan utanför Skrika döms så småningom till fyra och ett halvt års fängelse av Göta hovrätt. Men efter tre år är han ute igen – och kommer snart börjar begå nya brott.
Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima ShamsKalmar, januari 2021.
-
Emil växer upp med våld i hemmet och när skolsköterskan ser hans blåmärken byter han skola. Som vuxen undrar han varför ingen gjorde något.
Emil klarar inte att höra de hjärtskärande skriken, han går emellan och blir själv slagen. I dag är han vuxen och minns hur han rymde ut i skogen.
Barn som växer upp i ett hem där våldet blivit vardag kan få stora problem både på kort och lång sikt. Deras hjärna ställer in sig på ständig fara och det skadar deras inlärningsförmåga och sociala samspel.
När Emil går på mellanstadiet kan han inte klockan och nu som vuxen har han posttraumatisk stress.
De tysta barnenNär skolsköterskan frågar om Emils blåmärken så byter han skola. Familjens hemlighet får
inte komma ut. Inte ens när polisen larmas ut till hemmet en stökig natt så reagerar
myndigheterna på Emils situation.I dag frågar han sig varför ingen såg den lille pojken som for illa. För att bearbeta sitt trauma
skriver han musik och tecknar och i sociala medier hittar han stöd från andra med liknande uppväxt.Emils namn är fingerat.
Barnen mitt i våldet är en dokumentärserie i tre delar av Pernilla Wadebäck i samarbete med Tredje Statsmakten Media.
Producent: Magnus Arvidson
Ljudmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2023.
-
Anna blir slagen och hotad med en kniv. Dottern försöker skydda sina småsyskon och ritar en flyktkarta.
Numera är det ett brott när barn bevittnar våld i nära relation. Barnen får en egen röst i rättsprocessen, men även om förövaren döms för barnfridsbrott så har barnets trygghet skadats för livet.
Mamma Anna tvingas säga till barnen att hon inte älskar dem. Hon blir hotad och slagen och minsta barnet klamrar sig fast vid hennes ben.
Barnens röst viktigÄldsta dottern berättar om våldet i ett barnförhör, det blir viktig bevisning liksom flyktkartan hon ritat med streckgubbar och pilar.
Mamman och barnen lever gömda med nya identiteter trots att pappan dömdes i tingsrätten. Deras liv kommer aldrig bli som förut men de har kommit bort från våldet.
Annas röst är utbytt och namnet fingerat.
Barnen mitt i våldet är en dokumentärserie i tre delar av Pernilla Wadebäck i samarbete med Tredje Statsmakten Media.
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2023.
Om du eller någon du känner mår dåligt finns det hjälp att få.
Här finns några kontaktvägar:
BRIS – barnens rätt i samhället, hjälp för barn och unga.
https://www.bris.seBUP – barn och ungdomspsykiatri
https://www.bup.seJourhavande medmänniska
https://www.jourhavande-medmanniska.se -
Joel och Olle, fyra och sex år gamla, gömmer sig under sängen när deras mamma blir misshandlad. De är övertygade om att hon kommer dö.
För vart tionde barn i Sverige är hemmet inte en trygg plats, utan en plats där våldet blivit en del av deras vardag. Ofta är det en väl bevarad hemlighet men i domar och förundersökningar kan man läsa om barn som larmar 112, barn som gömmer sig, skyddar sina syskon och går emellan med fara för sina egna liv.
Joel och Olle har en hemlighet med sin pappa. Han slår dem när mamma Karin inte är där, och han slår henne framför dem.
Stort trauma för barn som bevittnar våldAtt se en närstående bli utsatt för våld är minst lika skadligt för barnen som om de själva blir slagna. Olle och Joel bär på ett stort trauma och när polisen kom och grep deras pappa så rycktes barnen och mamman bort från allt.
Idag har Karin och hennes söner ett nytt liv på en ny ort, men lever ännu med djupa spår.
Namnen i dokumentären är fingerade.
Barnen mitt i våldet är en dokumentärserie i tre delar av Pernilla Wadebäck i samarbete med Tredje Statsmakten Media.
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2023.
Om du eller någon du känner mår dåligt finns det hjälp att få.
Här finns några kontaktvägar:
BRIS – barnens rätt i samhället, hjälp för barn och unga.
https://www.bris.seBUP – barn och ungdomspsykiatri
https://www.bup.seJourhavande medmänniska
https://www.jourhavande-medmanniska.se -
Tomas är nere på botten efter granskningar och en förlorad tränartitel. Trots vittnesmålen om utnyttjanden vill han nu slå tillbaka.
Manliga toppryttare och tränare inom ridsporten är få och de behandlas ibland som idoler. Inom ridsporten finns en kultur av trakasserier, utnyttjanden och övergrepp som är vardag för många hästtjejer.
Trots polisutredningar, avstängningar och vittnesmål om övergrepp har männen i flera fall fått behålla sina tränarlicenser, kunnat fortsätta tävla och fått olika uppdrag.
Ryttarna kan fortsätta tävla i SverigeUnder sommaren 2022 stängs två toppryttare i Sverige av från visst tävlande, efter uppgifter om olämpligt sexuellt beteende mot olika tjejer.
Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor SigvardsonProgrammet gjordes 2022 och 2023
-
Isabella är glad och förhoppningsfull när hon får jobb på en känd ryttares gård. Men det ändras snabbt när han ger sig på henne.
2019 åker Isabella till en känd ryttares gård för att vara arbetande elev. Hon jobbar från tidig morgon till sen kväll och har ansvar för ett tiotal hästar. När ryttaren gör sexuella närmanden berättar hon för Svenska Ridsportförbundet och hoppas på stöd och konsekvenser för ryttaren. Men först när ryttaren anmäls till det internationella ridsportförbundet FEI händer det något.
Ville hindra att fler tjejer utsättsInom ridsporten utsätts många unga tjejer för sexuella trakasserier, utnyttjanden och olämpliga relationer. Männen som utnyttjar sina positioner som lärare, tränare eller arbetsgivare stoppas sällan.
Men en del unga tjejer säger ifrån och väljer att anmäla eller att gå ut och berätta offentligt.
”Efter att jag varit där har nya, unga tjejer åkt till honom. Jag tänkte att det kanske de ska stoppa,” säger Isabella.
P1 Dokumentär har sökt ryttaren utan framgång.
Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor SigvardsonProgrammet gjordes 2022.
- Visa fler
