Frej Podcasts
-
Steamerys delgrundare och VD Frej Lewenhaupt gästar podden Framtidens E-Handel och delar med sig av sina kunskaper inom sourcing.
4:45 min - Hur han kom i kontakt med just sourcing i Kina.
7:30 min - Hur lär man sig om en ny kultur?
12:45 min - Vilka utmaningar finns inom sourcing just nu?
15:45 min - Vad är Steamery och hur såg deras start och collabs ut?
29:15 min - När i resan kände de att deras proof of concept var stabilt? Och hur jobbar de med marknadsföring?
44:00 min - Vad är deras planer inför Black Week?
46:16 min - Hur jobbar de med sourcing för Steamery? Och hur tänker de kring branding?
Här hittar du Frej & Steamery:
https://www.linkedin.com/in/frej-lewenhaupt-a4902823/?originalSubdomain=se
https://steamerystockholm.com/
Följ Björn på LinkedIn
https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/
Följ Framtidens E-handel på LinkedIn
https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/
Besök vår hemsida & Instagram
https://www.framtidensehandel.se/
https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/
Sponsor
https://www.carismar.com/
Tusen tack för att du lyssnar!
Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Influencern Nicole Falciani pratar om att växa upp och veta att något är fel men inte veta vad. Om att tvivla på sig själv och sin egen upplevelse. Och om hennes kamp för att ingen ska behöva känna sig så ensam som hon gjort.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande:
Storyteller: Nicole Falciani
Idé, produktion och ljuddesign: Astrid Mohlin
Jingel: Frej Bergstrand
Exekutiv producent: Per Palmqvist
Ett program av Broken dreams
-
Vad händer när man plötsligt får en impuls att raka av allt sitt hår? Och vad betyder egentligen hår och utseende när man lever på att filma sig själv? Youtubern Lovisa laki Karlsson pratar utseende, clean girl-idealet och berättelsen om en trubbig rakapparat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande:
Storyteller: Lovisa ”Laki” Karlsson
Idé, produktion och ljuddesign: Astrid Mohlin
Jingel: Frej Bergstrand
Exekutiv producent: Per Palmqvist
Ett program av Broken dreams
-
Myterna om de nordiska gudarna som Tor, Frej, Frigg, Oden och alla deras barn har fascinerat människan i mer än tusen år. Men den religiösa kulten, det som människorna trodde på, är inte samma sak som berättelserna.
Myterna berättades i ett samhälle som var helt annorlunda i jämförelse med nutiden. Under vikingatiden fanns exempelvis inte ett grundläggande begrepp som själ och synd. Heder och ära helt avgörande för människorna.
I reprisen av det nymixade avsnitt 76 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, författare och journalist som är aktuell med boken Nordisk Mytologi från A till Ö.
Den kristna islänningen Snorre Sturlasson (1179–1241) sammanställning Eddan och Den poetiska Eddan är de viktigaste källorna till vad vi vet om fornnordisk mytologi. Han skapade ett ramverk kring berättelserna och lade historierna till rätta.
Ortnamnen berättar att Tor, Oden, Frej och Ull var populära gudar att tillbe, medan gudar som Loke och Idun knappast dyrkades. De viktigaste gudarna var Oden, Tor, Frej och Freja som är huvudkaraktärer i flera längre eller kortare mytologiska berättelser.
Det finns andra källor som tecknar nordborna och deras religiösa kult i mörka färger. Den arabiske författaren Ibn Fadlan mötte vikingar Ryssland år 922. Han skildrar i detalj hur en avliden hövding bränns på bål tillsammans med sitt skepp och en trälinna som först våldtas av hövdingens samtliga män innan hon stryps.
Bild: Eddan, wikipedia
Musik: Atmospheric Background Music 3, Storyblocks Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Idag hade vi vår första podd på nästan ett år. Vi pratar om vårt första år på gymnasiet. Vi pratar om tekniknyheter, speciellt om Apples nyheter, om Los pajade klocka. Sen får ni höra om Frej flygberoende.
Tack för att ni lyssnar! Glöm heller inte att skicka in frågor på instagram eller vår mail!
Redigerad av Lo.
-
Frej Hallgren har en bakgrund som tennistränare men har också varit intresserad av utbildning under många år. Idag är Frej lärare på Högskolan i Dalarna på idrottstränarprogrammet, varit utbildare inom Svenska Tennisförbundet och arbetar nu med att ta fram utbildningsmaterial för det reviderade utbildningsprogrammet för tennistränare.
I det långa samtalet i dag pratar vi bland annat om:
- klubbstrukturen
- det nya utbildningsprogrammet
- fysisk träning för juniorer under 10 år
- hur man applicerar det akademiska med det praktiska på banan
- hur mycket tennisens något förändrade karaktär med kortare slagdueller bör påverka hur vi tänker kring träning
- varför salsa är en bra träningsform för att bli bättre på tennis
www.linuspabaslinjen.com www.houseofbontin.se www.euroelite.info
-
Det finns en avighet mitt i den svenska vanligheten. I dess centrum återfinns två herrar föda 1919 Åke Hodell och Lennart Hellsing. Magnus Haglund visar hur deras konst hänger ihop med landet lagom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.
En av poeten Åke Hodells mer berömda skapelser kom till redan hösten 1937. Det skedde på Hammarby idrottsplats, under en match där Hodell var hejaklacksledare för Södra Latins fotbollslag. I sin helhet låter den så här:
Sassa brassa mandelmassa
Hej, hej, hej
IK Frej
Heja Gröndaaaal!
En av poängerna var förstås att inget av lagen hette Frej eller Gröndal. ”Men alla visste att de var de två sämsta lagen i gärdesgårdsserien”, som Hodell uttryckte saken.
Han var stridspiloten som störtade, som blev antimilitarist och poet, teaterman och ljudkonstnär. Det finns mycket som binder ihop honom med det internationella avantgardet, med dadaismen och Fluxusrörelsen, ljudpoesin och slumpmusiken, den drömda och den politiska konsten.
Men där finns också ett parallellt inhemskt spår som leder i delvis andra riktningar, lika mycket bakåt som framåt i tiden och som hör ihop med folkliga traditioner, revyer och ramsor, Andersson, Pettersson och Lundström, likaväl som med Bellman och Almqvist. Och inte minst Lennart Hellsing.
Hodell och Hellsing var båda födda 1919 och i deras konstnärskap och författarskap förenas språkknådandet och dråpligheten, en fantasirikedom som får ordklangerna att ta oväntade vändningar, skapa nya molekylära föreningar, öppna sig för leken, trolleriet, de magiska förvandlingarna.
Åke Hodells komiska militär General Bussig är i den bemärkelsen släkt med Kusin Vitamin och frasen ”Klipp av deras meningar, klipp sönder deras ord”, som återkommer gång på gång iLågsniff, skulle kunna vara något som Krakel Spektakel ägnar sig åt, i antiauktoritär villervalla.
Det finns en svensk avighet, mitt i den svenska vanligheten och i bakgrunden finns Carl Jonas Love Almqvists experiment med rimformer och halsbrytande ordvändningar, i nonsensdikterna tillkomna under landsflykten i Amerika på 1850- och 60-talen.
Det finns fascinerande korrespondenser mellan Hellsings ”Hej, sa Petronella ifrån Plaskeby, det är tid att fälla upp sitt paraply”, och Almqvists ”Kan man ej säga: / ’Ack, söta syster! Låna mig din Parasoll’? / Jo visst. Men kan den andra icke överväga och svara: ‘Syster! Den är blott ett gammal såll, / så full av hål!”
I en artikel i Aftonbladet 1964, ”Dikt vid språkets gräns”, lyfter Kurt Aspelin fram Almqvistdimensionerna i Lennart Hellsings rimkonst, ett litterärt landskap där ”den folkliga ramsans bakvända visa skjuter skott och där Lennart Hellsing timrar på staden Annorlunda - ‘en stad där allting sker, ut och in och bak och fram och upp och ner’”. Enligt Aspelin handlar den här sortens skrivande om en ”naiv lekfullhet inför ljuden som konkret byggmaterial, spontan glädje vid språkets och logikens kullerbyttor”.
Det skulle lika gärna kunna vara Åke Hodells konstnärskap han beskriver, inte minst det som äger rum i radiopjäsen om just Almqvists landsflyktsår i Amerika, Den stora segern vid Gettysburg från 1972. Här förvandlas verkligheten, på ett galghumoristiskt och melankoliskt vis, med hjälp av upprepningar och rytmiska förskjutningar. Samma sak många gånger om, i ständigt nya belysningar, med hjärnans elektroniska aktiviteter som fantiserar om livet där borta, på andra sidan havet. I ett brev till producenten Stina Eidem under föreställningsarbetet fångar Hodell Almqvists tvetydighet och kreativa ambivalens:
”Hos Almqvist brottades fantasierna och realiteterna med varandra på ett mer uppförstora sätt än hos vanliga människor. Svårigheten för Almqvist var att skilja fantasi och verklighet åt (en åkomma som hand delar med de flesta författare).”
Ja, så där formulerar sig Åke Hodell och han befinner sig i det här skedet i direktkontakt med omvandlingskrafterna och de revolutionära omstruktureringarna i Almqvists författarskap.
Men för både Åke Hodell och Lennart Hellsing tycks detta bråkande med verklighetsbilderna och anammandet av fantasins förvandlingskrafter handla om någonting mer än poetisk lekfullhet. Som konstnärlig akt är det hela intimt förbundet med upplevelser av andra världskriget, av ett Sverige som är litet, ansatt och trångt och söker samförståndslösningar, och senare, efter kriget, mynnar ut i välfärdsstatens rationalism och nyttotänkande. Var sak på sin plats.
Räta linjer, korrekta åsikter.
Hodell och Hellsing bryter med allt detta och de gör det med konstnärlig suveränitet och en virtuositet i handlaget, i ordens placeringar, kommatecknens rytmiska förskjutningar, de oväntade tankesprången mitt i vardagsbilderna.
Lennart Hellsing var visserligen aldrig, som Åke Hodell, med om någon flygolycka som påverkade hela konstnärskapet och blev en moralisk frågeställning om maktens språk. Men kriget kastar ändå sina skuggor och föder detta enorma frihetsbehov i språkets kränganden, ett kollagetänkande med skarpa linjer och förbluffande kombinationer som i hög grad påminner om Öyvind Fahlströms metod: ”Man tar en bit A och hittar en bit B och det tänder vildsint när man stryker A mot B”.
Ja, det är detta de ägnar sig åt, Herr Kors-och-Tvärs och Fröken Hit-och-dit. De dansar med varandra och gläder sig åt de oregerliga rytmerna som får världen att vibrera, något som kommer till ett fantastiskt uttryck i Kanaljen i Seraljen, konstboken från 1956 där Hellsings dikter omskapats av konstnärer som X:et, Randi Fisher, Endre Nemes och Karl-Axel Perhson.
Därför är det helt följdriktigt att Lennart Hellsing uppskattade en bok som Annika Elmqvists Sprätten satt på toaletten. Eller att han, i en Aftonbladetartikel 1966, kunde beskriva Maria Gripes romanfigur Hugo som ”en romantisk symbol för ett uppror mot de sociala konventionerna, mot stela regler och tidsjäktet”.
Här tydliggörs släktskapet med Åke Hodells konstnärliga och politiska anarkism, rättframheten och det direkta tilltalet, som inte jamsar med och gör sig till, men har en absolut känsla för komiken när språkordningen ställs på ända.
Det är detta som äger rum i Verner von Heidenstam, Nya dikter, attentatsverket från 1967 där Åke Hodell har hällt bläck över Heidenstams lyriksamling från 1915. Så kan det högtidliga och nationellt laddade språket invaderas av främmande och förstörande krafter, djur på vandring över boksidorna, en nödvändig oordning mitt i det som uppfattar sig som fast och färdigt.
I dikten Medborgarsång, i strofen som Heidenstam inleder ”Vi stridde gemensamt för hem och härd,/då våra kuster förbrändes,” låter det så här när Hodell gått loss med bläcket:
Vi stridde gemensamt för hem härd
Då våra k rändes
Ej her
När v
Ej her
men
Det äck på Sveriges b
Att eter pengar.
Det är sk
och tempel
men kasta s
och ta
Vi ör eg k,
et skilja
n det v vilja.
Magnus Haglund
-
Efterdyningarna, Daniel och Frej håller låda om härom helgens krympburkssymposium, språkar kring vad som hänt med våra burkar under projektets gång och dividerar angående varandras övergripande estetik. Som slutkläm tänks det högt i grupp om burkrelaterade planer för framtiden, total trevlighet.
-
Daniel och Frej sitter öga mot öga och bubblar för första gången på en bra stund. De har strålat samman på Sätergläntan för att jämföra krympburkar, metod och don. Total trevlighet infinner sig.
-
I en halvtrött eftersnackis försöker jag och Frej för femtioelfte gången bena ut var tillfredställelsen egentligen ligger i att bara hålla på. Är livet roligt hela tiden?
-
kallbryggt kaffe, ett halvt ton gödsel och Frejs nya fläkiga skölp. Den här veckans krympburksnackis har tamefan allt.
-
Äntligen är det dags att språka om det som räknas, åtminstone för ett mer eller mindre avdunstande ögonblick i processen. Jag och Frej går över våra respektive metoder för att holka ur och skära rent innanmätet på våra burkar. Vi glänser även över Frejs ebay-premiär och dryftar kring den ansenliga mängd energi jag lägger på att lägga minimalt med energi på att döma hur andra slöjdar.
-
Kroppsavsnittet, Daniel och Frej pratar om svårigheterna med att ägna sig åt fysiska aktiviteter som är så sköjiga och givande att en, utan att riktigt märka det, låter dem bryta ner kroppen. Ett vanligt tema inte bara för slöjden är att först när en förslitningsskada uppstått börja tänka på att stärka och underhålla kroppen. Mästerklipparn lundberg presentarar del två av två från ett härom veckan-snack.
-
Både ämnen och slöjdare spricker i värmen. Daniels företagscoach tycker att han borde rationalisera sin verksamhet ytterligare. För vad finns det egentligen för värde i att bara hålla på för att hålla på och hur ska det egentligen gå med den där rotburken han började på tillsammans med Gunnel Eriksson för fyra år sedan? Del ett av två, nu när både Daniel och Frej ska bedriva kurseri i någon vecka men ändå vill hålla varannan söndag-schemat.
-
Daniel och Frej har en grovhuggen plan, tanken är att manövrera samtalen någotsånär efter krympburksprocessens olika moment utan att glida iväg alldeles för långt. Den här veckan språkar vi därmed om materialet och hur vi tar oss an utsidan på våra burkar och lyckas ändå hålla oss någorlunda till ämnet. Nå avstickare kring näverlurar och lust kontra rutin får en ändå räkna med.
- Visa fler
