Cher Podcasts
-
Efter ett par veckors uppehåll är Paparazzi äntligen tillbaka och är eventuellt rörigare än någonsin! Inte en enda röd tråd hålls (Michelles fel) och stora delar av avsnittet har klippts bort. Men det stoppar oss inte från att dissekera A-kändisskap, autenticitet online och bristen på romantiska komedier - ännu en gång!
Cher har en ny kille och Michelle tappade hakan när hon insåg vem mannen i fråga är. Max förklarar varför Taylor Swifts fans har betalat 200,000kr för att få se henne live.
Det, och mycket mer i veckans avsnitt! Enjoy!!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi lär känna tidningen Destroyer nya redaktionschef Roney Lundell.
Vi får följa med på en resa som tar oss tillbaka till tidigt 90-tal i Ace och de andras fotspår. Från när Kiss och de andra var på väg utför och tills det vände och grabbarna kom upp med flaggan i topp. Hur är det med ljudkvaliten, vilka skivor låter allra bäst? Roney vet.
Gäst: Roney Lundell
Allting vi pratade om:
Paul Stanley - Backstagepass, Gene Simmons, Roney Lundell, Mark St, John, Michael Norton, White Tiger, Robert Duncan - KISS Paperback, Tidningen Destroyer, Jolle Atlagic, KISS Army Sweden, Philip Shouse, Jeremy Asbrock, John Lennon, A World Without Heroes, Kiss på Isstadion 1983, Paul McCartney, I Love it Loud, The Elder, Spiderman, Läderlappen, New York 1992, England 1992, Unholy, Patrik Svärd, Ruud van Empel, Niklas Olsson, Rikard Göransson, KISS 8th Annual Convention - Hackensack - New Jersey 1994, Ace Frehley, Huntington - New Jersey, Staten Island - New York, KISS - The Daisy - Amityville - New York, Strutter, Kiss i New York 1996, Hooligan, Dirty' Livin, KISS soloalbumen, Richie Scarlett, Sam Loomis, Rachel Gordon, Cold Gin, Peter Criss, Hooligan, Don't you let me down, I can't stop the rain, Oxfordshire, Cher, Black Rose, Magnus Uggla, Johnny Fredriksson, Clifford Brohuvud, Madison Square Garden, Mats Vassfjord, Johan Kihlberg, Andreas Carlsson, Peter LePod podden (om Peter LeMarc), Kiss i Sverige 2022, Kiss i Östersund?, Kiss i Europa 2023, Kiss på Island 1988, Alive!, Alive II, Ljudkvalitet på KISS-skivorna, KISS Killers, Tidal, HDTracks, Qobuz, Hotter Than Hell, Spotify, 100.000 Years, KISS (första plattan), Creatures of the Night, Deuce, Black Diamond, Talk to Me, Sarah Dawn Finer, KISS dockor, Kiss i Sydamerika 1983, KISS utan smink, Alex Bergdahl, KISS affischer från förr, KISS i Sverige-boken, KISStory, Gigant, Stålmannen, Stålpojken, Första dejten, Kiss i Birmingham, Burn Bitch Burn, Christeen Sixteen, Nothin' to Lose, Shannon Tweed, Sophie Simmons, Gene Simmons polaroidfoton, Diana Ross, Det skrivna ordet, Kiss Army Sweden's hemsida. Skribenter sökes till Destroyer-tidningen, politik i Nynäshamn, Benny Andersson, Prins Daniel
-
Vi lär känna tidningen Destroyer nya redaktionschef Roney Lundell. Vi får följa med på en resa som tar oss tillbaka till tidigt 90-tal i Ace och de andras fotspår. Från när Kiss och de andra var på väg utför och tills det vände och grabbarna kom upp med flaggan i topp. Hur är det med ljudkvaliten, vilka skivor låter allra bäst? Roney vet. Gäst: Roney Lundell Allting vi pratade om: Paul Stanley - Backstagepass, Gene Simmons, Roney Lundell, Mark St, John, Michael Norton, White Tiger, Robert Duncan - KISS Paperback, Tidningen Destroyer, Jolle Atlagic, KISS Army Sweden, Philip Shouse, Jeremy Asbrock, John Lennon, A World Without Heroes, Kiss på Isstadion 1983, Paul McCartney, I Love it Loud, The Elder, Spiderman, Läderlappen, New York 1992, England 1992, Unholy, Patrik Svärd, Ruud van Empel, Niklas Olsson, Rikard Göransson, KISS 8th Annual Convention - Hackensack - New Jersey 1994, Ace Frehley, Huntington - New Jersey, Staten Island - New York, KISS - The Daisy - Amityville - New York, Strutter, Kiss i New York 1996, Hooligan, Dirty' Livin, KISS soloalbumen, Richie Scarlett, Sam Loomis, Rachel Gordon, Cold Gin, Peter Criss, Hooligan, Don't you let me down, I can't stop the rain, Oxfordshire, Cher, Black Rose, Magnus Uggla, Johnny Fredriksson, Clifford Brohuvud, Madison Square Garden, Mats Vassfjord, Johan Kihlberg, Andreas Carlsson, Peter LePod podden (om Peter LeMarc), Kiss i Sverige 2022, Kiss i Östersund?, Kiss i Europa 2023, Kiss på Island 1988, Alive!, Alive II, Ljudkvalitet på KISS-skivorna, KISS Killers, Tidal, HDTracks, Qobuz, Hotter Than Hell, Spotify, 100.000 Years, KISS (första plattan), Creatures of the Night, Deuce, Black Diamond, Talk to Me, Sarah Dawn Finer, KISS dockor, Kiss i Sydamerika 1983, KISS utan smink, Alex Bergdahl, KISS affischer från förr, KISS i Sverige-boken, KISStory, Gigant, Stålmannen, Stålpojken, Första dejten, Kiss i Birmingham, Burn Bitch Burn, Christeen Sixteen, Nothin' to Lose, Shannon Tweed, Sophie Simmons, Gene Simmons polaroidfoton, Diana Ross, Det skrivna ordet, Kiss Army Sweden's hemsida. Skribenter sökes till Destroyer-tidningen, politik i Nynäshamn, Benny Andersson, Prins Daniel
-
Veckans recensioner: Cher som magnetröntgensmusik, kaxiga grundvattensspecialister, östgötare, introt till Dogges nionde platta, mordlystna djur, grön/röd/gul curry och militärer som går runt i uniform privat.
-
"Den som räddar en människa räddar hela mänskligheten" är avslutande citat i denna klassiker. Nej fan jag tänkte på Schindlers List. Buskapet är snarare "Om du bara hjälper andra kanske du behöver se över dig själv en smula". Eller finns det ett budskap? Kommer Cher bli lycklig? Håller den?
Manus: Amy Heckerling
Regi: Amy Heckerling
I rollerna: Alicia Silverstone, Brittany Murphy, Paul Rudd m.fl.
'
I studion: Martin Soneby, Erik Broström, Fanny Agazzi, Ola Aurell -
Micke Cederberg går i mål med serien om 90-talets hits med tre bonusavsnitt där lyssnarna bjudits in att önska låtar! Cher, Oasis, U 96, Savage Garden och The Chemical Brothers är några av dessa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Detta är del två av tre bonusavsnitt i serien om 90-talets hitlistemusik. Det bygger på lyssnarnas önskelåtar.
Tanken med serien är att belysa vad som låg hög på de svenska singelförsäljningslistan och Trackslistan i P3 under detta decennium. Dessa tre önskeprogram ska också spegla hits i Sverige från detta decennium.
Serien görs av Micke Cederberg som är en musikprofil på Sveriges Radio sedan 1994.
Micke föddes med musikintresset i blodet och har alltid brunnit för musik.
Hitlistor har alltid legat honom extra varmt om hjärtat.
Han har dessutom jobbat som DJ vid sidan om sitt ordinarie jobb ända sedan 1981 och gör fortfarande. -
Varför har just tidsloopar blivit så populärt i amerikansk film de senaste åren? Torbjörn Elensky letar efter svar i den här essän.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det måste vara någon mer än jag som har lagt märke till en rätt märklig trend i framför allt amerikansk film under senare år: fler och fler filmer handlar om människor som fastnar i tidsloopar. Tidsresor är en sak, sådana har länge varit vanliga, både frivilliga och ofrivilliga, det är inte sådana jag tänker på. Utan det här när folk fastnar i en dag, som sedan bara går om och om och om... Den mest kända är fortfarande Groundhog day, på svenska Måndag hela veckan, från 1993, i vilken Bill Murrays självupptagne, cyniske och manipulative rollfigur, som är väderman på någon halvstor tv-kanal, ska rapportera om ett murmeldjur som traditionsenligt ska spå hur länge vintern kommer att vara. Det är urlarvigt, han tycker det är urlarvigt, han hatar hela den urlarviga grejen. Och så vaknar han upp, gång på gång på gång, till samma dag, med Sonny and Cher som sjunger I got you babe på klockradion. Han blir förtvivlad, road, passar på att utnyttja läget, försöker ta livet av sig, men hela tiden vaknar han upp till precis samma enahanda dag. Tills han börjar lära sig sin läxa, blir en god människa och vinner den sanna kärleken. Det ges aldrig någon förklaring till varför han hölls kvar i den här dagen och tvingades genomleva den igen och igen och igen. Men den moraliska lektionen är klassisk och förlösningen genom en kvinnas kärlek likaså.
Den filmen verkar inte ha startat någon trend under 90-talet. Det är ju också svårt att upprepa en idé som bygger på ett så specifikt koncept utan att det blir efterapning, måndag hela veckan det också. Men på senare år har det kommit den ena efter den andra filmen som utnyttjar just detta motiv, med olika variationer. Som Boss Level, en film i vilken någon fastnat i en sorts dataspel, som den får spela om gång efter gång, och The map of tiny perfect thing, i vilken två tonåringar fastnar i samma loopade dag, finner varandra och blir kära. Det finns skräckfilmsvarianter och det finns komedier, storbudgetrullar som Edge of tomorrow med Tom Cruise och indiefilmer som den suggestiva The endless, av Justin Benson och Aaron Morrhead, som bägge också spelar huvudrollerna: två bröder som återvänder till den UFO-kult där de växte upp, och som upptäcker att människor i den lever fängslade i var sin liten loop. Bröderna måste fly igen för att inte fastna i en egen loop.
När en trend blir så påtaglig, som denna är, måste det bero på något. Vad är det i tidsandan som speglas i den stora mängden tidloopsfilmer? Något måste det ha att göra med den generella känslan av att vi fastnat, att vi inte lyckas förnya oss, att vi bara upprepar, citerar, bearbetar, parodierar. Kulturutbudet är proppfullt av uppkok på gamla rester. Jag skulle vilja påstå att vi lever i vad som kan kallas en alexandrinsk epok, en där bevarandet, förvaltandet, kommenterandet och citerandet är viktigare än nyskapandet. Den kommer inte att vara för evigt, men det är rätt speciellt att den börjar kännas så seg att den bearbetas även i Hollywoodfilmer, där man knappast egentligen bryr sig om kulturens vitalitet så länge man drar publik.
Men det är något annat också, djupare, som jag tycker mig uppfatta i dessa filmer. Tidloopar är något rätt nytt, det känns som science fiction – men tanken att man kan fastna i mönster är mycket äldre. Gestaltterapin exempelvis är en psykologisk metod som handlar om att bli medveten om sina egna mönster och "bryta den onda cirkeln". Och medvetenheten om att vi kan sitta fast i våra egna vanor, känslor, åsikter och rädslor är äldre än så, är det till exempel inte detta den svenske mystikern och visionären Emanuel Swedenborg syftar på då han beskriver helvetet (och för all del också himlen) som något som vi skapar själva: onda handlingar ger upphov till mönster som håller oss fängslade, för Gud skulle inte straffa människor, han är enbart god, utan det är vi själva som snärjer oss i negativiteten.
Världslitteraturens största skildrare av människor som fastnat i loopar är annars Dante Alighieri . Nästan alla de påtagliga straffen i helvetet bygger på att själarna som torteras där sitter fast i upprepningen av det som utgjorde deras synd under livstiden. I Helvetets fjärde krets straffas exempelvis de som varit snåla och de som varit slösaktiga tillsammans, genom att tvingas att rulla runt i eviga cirklar, där de gång på gång möter varandra:
De stötte ihop, sen vände de, och välte
åt andra hållet, under höga tillrop:
"Gnidare där!" och "Allt har ni förslösat!"
Så fortsatte de rulla tills de möttes
vid motsatt punkt på denna mörka cirkel
och skrek på nytt den skymfliga refrängen...
Andra, ännu mera kända exempel är Paolo och Francesca, som straffas för lustfullhet genom att evigt svepas runt av virvelvindar och så frossarna, som visserligen bara befinner sig i skärselden för att renas inför sitt inträde i himlen, men som tvingas gå hungriga i skuggan av träd som dignar av läckra frukter.
Och där känner vi även igen en av Dantes många klassiska influenser: för det är i antiken vi hittar de första looparna. Tantalos, en kung som fick ordna en middag i gudarnas boning på Olympen, och som ville testa Zeus allvetande genom att servera sin egen son. Ett groteskt test, som straffades med att han tvingas stå i vatten upp till hakan, men varje gång han vill dricka viker det undan; och ovanför sig har han, likt frossarna hos Dante, ett träd fullt av frukter, som drar sig undan varje gång han sträcker sig efter det. Bland de myter om eviga straff som vi känner från antikens greker är också Prometheus , vars lever evigt äts av en örn, och naturligtvis den mest kände av dem alla, Sisyfos, som straffas för rätt invecklade brott, på ett pedagogiskt enkelt sätt: genom att tvingas rulla en sten upp för en kulle, som rullar ner igen varje gång han nästan nått toppen.
Albert Camus använde Sisyfos som symbol för människans livsvillkor: det vi sysslar med har ingen mening, men vi måste själva ge det mening, tillskriva det mening genom vår inställning till det. Vi måste, med en berömd fras ur Camus bok, "tänka oss Sisyfos lycklig".
De här motiven ur mytologin och litteraturhistorien har alltid varit populära som motiv för vidarediktning, skulpturer och andra konstverk. Det finns något i dem, som i koncentrerad form säger något om våra livsvillkor, precis som Camus också påpekar. Tvånget att upprepa, svårigheten att komma vidare, känslan av att gå i cirklar, som straff för eller bara följden av ensidighet, fantasilöshet, självupptagenhet, eller någon av de andra eviga synderna, som alla har den egenheten att de straffar sig själva.
Återkommande i filmerna om tidloopar är att det gäller att komma på ett sätt att ta sig ur dem, ett som oftast bygger på att man måste förstå något, lära sig hur världen fungerar, komma till insikt om sig själv kanske. Väldigt tydligt i The map of tiny perfect things, där tjejen måste försonas med sin mors död i cancer för att klara att gå vidare i livet. Men också i The endless, som mest av allt påminner om Dantes helvetesstraff – eller Swedenborgs, för den delen. Är det inte något i vår tid, som vi måste bli medvetna om, som vi måste fatta för att komma vidare? Eller är det helt enkelt insikten om att vi måste rulla Sisyfos sten och att det är måndag hela veckan och det gäller att gilla läget bara? Måste vi tänka oss Bill Murray lycklig? Eller kommer Sisyfos äntligen att vakna till en ny dag?
Torbjörn Elensky, författare och skribent
-
Ricky Martin får en fotbollshit, Dana International vinner Eurovision, Dr. Bombay åker taxi, Systrarna Graaf blir artister och Alanis Morissette är tacksam när Micke Cederberg bjuder på första delen om hitåret 1998.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Detta är del 25 av 30 i serien om 90-talets hitlistemusik.
Tanken med serien är att belysa vad som låg högst på de svenska hitlistorna under detta decennium. Man ska som bonus i bästa fall få veta något nytt antingen om låten eller artist eller grupp som man inte visste förut.
Serien görs av Micke Cederberg som är en musikprofil på Sveriges Radio sedan 1994.
Micke föddes med musikintresset i blodet och har alltid brunnit för musik.
Hitlistor har alltid legat honom extra varmt om hjärtat.
Han har dessutom jobbat som DJ vid sidan om sitt ordinarie jobb ända sedan 1981 och gör fortfarande. -
Lill Lindfors är ute på turné och firar 60 år som artist. Hon gav ut sin första skiva 1962 och spelade fem år senare in klassikern "Du är den ende" (i tidningen Sonic framröstad som det 13:e bästa svenska albumet någonsin). Hemma hos Strage pratar Lill Lindfors bland annat om att försöka få Gregory Pecks autograf, om att som tonåring kyssa en tubaspelare, om att sjunga med Harry Belafonte, om att få goda råd av Cher och om att komma som invandrarbarn från Finland 1948: "Sverige var paradiset. Här fanns godis. Och bananer!" Hon minns också ett gig i Gnarp som presenterades med annonstexten: "I afton grislotteri. I pausen Lill Lindfors."
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
ÄNTLIGEN är Britney Spears fri från sin pappa!!! Michelle läser decenniets finaste romantiska dikt samtidigt som Max inte kan släppa "It's giving me Cher...". Elon Musk och Grimes har tydligen separerat, men är inte allt bara ett PR-trick? Adele ska minsann släppa nytt album och hur står det till med nyförlovade scammern Elizabeth Holmes? Skåla virtuellt med oss, vi är tillbaks!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
När du ser Småland på kartan så tänker du på bibelbältet. När du ser Skåne på kartan så tänker du på lilla Mellanöstern, och när du ser Norrland så tänker du på den sista riktigt starka bastionen för den röda pesten. Den röda sekten kallad Socialdemokraterna har med sina klor ett fast grepp om Norrland, men börjar sakta att förlora följare. Här kan ni höra sossepampens ord om dom som vågar lämna sekten!
DITT STÖD ÄR OVÄRDERLIGT:
Swish: 073 846 37 64
Meddelande: Gåva
GÅ MED I VÅR DISCORD:
https://discord.gg/nWmPK4J
ALLA ÄMNEN I PROGRAMMET:
* Hur var valvakan för gästerna?
* Valet är över och folket är lurat - nu vänds alla ryggar mot Sverigevännerna.
* Pest eller kolera - Stefan, Uffe eller Annie som statsminister?
* Norrland är den sista bastionen för den röda sossepesten.
* "SEGER ELLER DÖD!"
* Det är dags att nå dom omöjliga!
Programmet spelades in under lördagen, men släpptes på söndagen. Anledningen var stora tekniska problem som ledde till 8 timmar lång redigering för att rädda programmet.
MEDVERKANDE:
Programledare: Lelle Johansson
Gäster: Lennart Matikainen, Pontus Persson, Cissi Caecilius & Ambjörn Börjesson
Mejl: [email protected]
Förra veckans program:
https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/nu-brinner-det-fullstaendigt-i-annie-loe
NÄSTA PROGRAM: 22 SEPTEMBER 2018
VECKANS MUSIKTIPS:
LELLE:
Dissection - The Somberlain
https://youtu.be/XlAcZjv9lno
PONTUS:
HOLLYWOOD UNDEAD - FIVE
https://www.youtube.com/watch?v=xOLXxCW4zZA&list=PLTBjAqXivH_THOYuCMI6w045XiVUwRpbX
LENNART:
Metallica - Enter Sandman
https://www.youtube.com/watch?v=_W7wqQwa-TU
CISSI:
Cher - If i could turn back time
https://www.youtube.com/watch?v=BsKbwR7WXN4
AMBJÖRN:
Danzig - Mother
https://www.youtube.com/watch?v=V7uEb_XrK1U
