Annika Östman Podcasts
-
När mer än fyra tusen internationella Alzheimerforskare samlades i Göteborg våren 2023 så var det många positiva tongångar. En ny typ av läkemedel håller på att godkännas och mycket forskning ligger i pipeline.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En av föreläsarna professorn i neurologi Marwan Sabbagh från Phoenix i Arizona i USA menade till och med att det kan komma så bra behandlingar mot Alzheimer inom en snar framtid att sjukdomen kommer att gå att leva med som en kronisk sjukdom, på liknande sätt som behandlingar har utvecklats mot bland annat diabetes och hiv.
Oklart vilken förbättring Alzheimläkemedel gerMen även om läkemedlen visar effekt så är professorn emeritus i farmakologi och psykiatri Ezio Giacobini kritisk och undrar hur mycket bättre livet blir för en patient i praktiken, även om de nya monoklonala antikropparna visar på en möjlighet att minska mängden proteiner som leder till Alzheimer.
Störd sömn kan leda till AlzheimerHelsinborgsfödda Samira Parhizkar, som nu forskar i St Louise i USA, har visat i musstudier att hjärnans mikroglia som ska städa bort skadliga proteiner som kan leda till Alzheimer - att de fungerar sämre vid störd sömn. Något som hon menar går att överföra till människor. För att minska risken för störd sömn menar hon att det gäller att skapa god sömnkvalitet.
Medverkar gör också Johan Sandin från Alzecure vid Karolinska institutet och Maria Ankarcrona, professor i experimentell neurogeriatrik på Karolinska institutet
Programledare och producent: Annika Östman
[email protected] -
Nya undergrupper av covidviruset dyker upp våren 2023 som XBB, men verkar inte ge allvarligare sjukdom. Behövs det annat än vaccin för att bekämpa en pandemi framöver? Läkemedelsbolag efterfrågar politiskt ledarskap från Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om det inte sker diagnostik är det svår att veta vem, var och när fienden i form av ett virus dyker upp, påpekar Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea.
När forskare inte har överblick över virusets utveckling kan förändringar, mutationer, ske utan att man känner till det. Men den undergrupp av omikronvarianten som just nu dominerar i västvärlden tycks inte ge allvarligare sjukdom.
Svårt att veta var viruset finnsMånga låg- och medelinkomstländer har inte fått tillgång till vaccin, och heller inte sett nödvändigheten i att vaccinera sin befolkning. Under 2022 var det omkring 70 procent av invånarna i dessa länder ovaccinerade mot covid19, enligt vissa beräkningar.
I Kenya trodde man att det var 0.02 promille av befolkningen som var smittad av covid19-viruset, men när blodbanker undersöktes visade det sig att 78 procent bildat antikroppar och alltså redan varit smittade.
Små vaccinfabriker byggsNu byggs containrar i modulform för att ett land som Rwanda i Afrika ska kunna producera egna mRNAvaccin mot covid19, och andra framtida vaccin.
Politiker behövs för att klara av en pandemiDe stora läkemedelsbolagen som Pfizer och AstraZeneca är intresserade av att skapa ett bättre hälsosystem och läkemedelsindustri i fattiga länder, för att klara en framtida pandemi bättre. Men de efterlyser politiskt ledarskap, bland annat från Sverige som under första halvåret 2023 har ordförandeklubban i EU.
Medverkar gör Mikael Dolsten, ansvarig för forskning, medicin och utveckling på läkemedelsbolaget Pfizer, Leif Johansson, som är ordförande i läkemedelsbolaget AstraZeneca, Jerome Kim, chef för International Vaccination Institute i Sydkorea som jobbar med vaccin för låg- och medelinkomstländer samt Noella Bigirimana, chef på Rwandas biomedicinska centrum.
Programmet sändes första gången 9 december 2022.
Programledare och producent: Annika Östman
[email protected] -
Livsstilssjukdomar står för en stor del av samhällets sjukdomsbörda. Så hur får man patienter att ändra livsstil? För Mats Michaneck blev beskedet om diabetes typ 2 startskottet för hans nya liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mats Michaneck var kraftigt överviktig när han fick beskedet om typ 2 diabetes. Han insåg att det bara finns en av honom, och den personen ville han vara snäll mot. Det innebar att han slutade vara en gottegris.
På Högskolan i Skövde pågår forskning kring hur vården kan hjälpa individer att lättare ta rodret över sitt liv. Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, berättar hur utmanande frågor och tankeväckande bilder kan göra att patienter lättare får möjlighet att styra över sina liv. Något som kan vara viktigt när de till exempel drabbats av en livsstilssjukdom som typ 2 diabetes.
Pedaler för de som får dialysI Tyskland har ett forskningsprojekt genomförts där patienter som får dialys samtidigt ligger och cyklar med pedaler i sängen.
- De tycker det är roligt och de får bättre blodcirkulation, konstaterar professor Martin Halle i München i Tyskland.
Hans mål är att alla som kommer in på ett sjukhus ska fråga efter träningsverktyg.
Hälften av hälsan beror på livsstilUngefär hälften av det som påverkar vår hälsa beror på vår livsstil, berättar Mats Börjesson, hjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg. Genomsnittligt beror bara 20 procent av hälsoläget för individen på genetiskt arv, 20 procent på miljön och 10 procent beror på tillgången på sjukvård
Medverkar gör Mats Michanek, som har typ 2 diabetes, Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, Martin Halle, professor i kardiologi vid Münchens tekniska universitet, Mats Börjessonhjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg
Reporter Ylva Carlqvist Warnborg
Producent Annika Östman
[email protected] -
Det finns särskilda behandlingsfamiljer som gör att unga kriminella inte lika lätt återfaller i brott jämfört med om de hamnar på institution. Men ges den till alla som behöver den?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I november 2021 gick Socialstyrelsen för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att återfalla i brott.
En metod lyfts fram: Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO. Den har visat sig ha effekt på att minska det som kallas normbrytande beteende, alltså kriminalitet eller destruktivt beteende.
TFCO för tonåringen i ett årLotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts sedan 2005 som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj.
Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget.
Experter stödjer när det går felDet finns ett stort vuxennätverk runtomkring den behandlande familjen. De biologiska föräldrarna måste också gå i terapi en gång i veckan. Tonåringen har en expert som den ska ringa så fort problem uppstår i skolan. Behandlingsfamiljen ska hela tiden ge ungdomen positiv återkoppling. Experterna stödjer tonåringen när det går fel.
Få erbjuds hjälp bort från kriminalitetenMen det är få utbildade i metoden i Sverige. Verksamheten växer lite grand. Men de inblandade menar att det är viktigt att expansionen sker långsamt.
Programledare och producent Annika Östman
[email protected] -
Om du känner att det inte räcker med den ledighet du haft - så är det faktiskt sant. Många inom vården har gått på knäna under pandemin. Men enligt forskning är det inte bara på ledig tid personalen ska återhämta sig utan också på jobbet!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Flera forskningsprojekt på vårdcentraler i Skåne har visat att gemensamma korta övningar på morgonmöten, korta lunchpromenader eller egna mikropauser ger energi och kraft till personalen. För sjuksköterskor har forskning visat att det är väldigt viktigt hur de introduceras i yrket de första åren. Vad som händer då kan få stora konsekvenser längre fram i yrkeslivet.
Intensivt och kort återhämtning på vårdcentralFrån Vårdcentral Bunkeflo i Skåne berättar ST-läkaren Björn Harvey om erfarenheterna om återhämtning på jobbet. Här pågick projektet bara i en månad.
Medverkar i dagens Vetenskapsradion Hälsa gör dessutom doktor i folkhälsovetaren Lina Ejlertsson från Lunds universitet och Ann Rudman docent i omvårdnad på Högskolan i Dalarna samt på institutionen för kliniska neurovetenskap på Karolinska institutet.
Programmet sändes första gången 26 aug 2022.
Programledare och producent: Annika Östman
[email protected] -
I Sverige ökar dödligheten i covid-19. I Kina är situationen oklar kring vilka virusvarianter som sprids. Men en ny undervariant av omikron tycks få fäste i USA. Experter svarar på lyssnarnas frågor om hur man ska tänka kring smittspridning, vaccin och symtom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det handlar bland annat om en 88-årig tennisspelare som undrar över hur han reagerat på covid, eller om Agneta som vill ha bättre koll på utbytet av information med Kina. Och en kritisk lyssnare som undrar hur Folkhälsomyndigheten kan fortsätta att propagera för vaccination när 100 000 biverkningar har inrapporterats.
De som svarar på lyssnarfrågorna är Erik Sturegård, som är sakkunnig läkare på Folkhälsomyndigheten och klinisk virolog, Magnus Gisslen, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Helena Hervius Askling, docent i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och överläkare i infektionssjukdomar på Akademiskt Specialistcentrum, Region Sthlm samt ordförande för svenska infektionsläkarföreningens vaccingrupp.
Programledare och producent Annika Östman
[email protected] -
Än så länge kan AI och dess algoritmer inte hantera mänskliga egenskaper som förnuft och känsla. Men vad händer om en mänsklig hjärna kopplas upp till en dator?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lyssna på ett samtal med framtidsforskaren Anders Sandberg vid Future of Humanity Institute vid Oxford university och Martin Ingvar, hjärnforskare och professor i integrativ medicin vid Karolinska institutet i Solna.
Programledare och producent Annika Östman
[email protected] -
Kan människan leva för evigt? Forskare tror att det är möjligt. Vi har ställt frågan till hjärnspecialisten, framtidsforskaren och AI-experten, och vissa tror att vi faktiskt kan få evigt liv - men på lite olika sätt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Drömmen om evigt liv har funnits i tusentals år hos människan. Med ny teknik tror vissa forskare att det skulle kunna vara möjligt med evigt liv. Det skulle i så fall ske genom att scanna av och ladda upp alla kopplingar från en människas hjärna till en dator.
Superdator med kapacitet för hjärnan
Än så länge finns en superdator som har kapacitet till 1.7 miljarders miljarders beräkningar per sekund, och då är det lite mer än vad en mänsklig hjärna klarar av, menar framtidsforskaren Anders Sandberg vid Oxford University i England. Men den datorn kräver oerhört mycket mer kraft än våra mänskliga hjärnor som kanske kan jämföras med några watt i en lampa.
Nya perspektiv om evigt liv
I en vindlande resa i Vetenskapsradion Hälsa säger en forskare saker hon aldrig sagt förut. Det hände Ylva Söderfeldt, idéhistoriker inom medicin och föreståndare för centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet.
Nya perspektiv ges också av hjärnforskaren Martin Ingvar, Karolinska institutet i Solna, biologen Tom Kirkwood som är brittisk åldringsforskare i New Castle University i Storbritannien, Helga Nowotny, tidigare chef för europeiska forskningsrådet och professor emerita i vetenskapsforskning vid tekniska högskolan i Zurich i Schweiz.
Programledare och producent Annika Östman
[email protected] -
Nya virusvarianter dyker upp som BQ1 i pandemin. Men räcker det med vaccin eller piller? Behövs det annat för att bekämpa en pandemi nu och framöver? Läkemedelsbolag som Pfizer och AstraZeneca vill vara med och tänka om.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många låg- och medelinkomstländer har inte fått tillgång till vaccin, och heller inte sett nödvändigheten i att vaccinera sin befolkning. Fortfarande är omkring 70 procent av invånarna i i dessa länder ovaccinerade mot covid19, enligt vissa beräkningar.
I Kenya missade man nästan smittanI Kenya trodde man att det var 0.02 promille av befolkningen som var smittad av covid19-viruset, men när blodbanker undersöktes visade det sig att 78 procent bildat antikroppar och alltså redan varit smittade. Om det inte sker diagnostik är det svår att veta vem, var och när fienden i form av ett virus dyker upp, påpekar Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea.
Och när forskare inte ha överblick över virusets utveckling kan förändringar, mutationer, ske utan att man känner till det.
Rwanda satsar på läkemedelsproduktionNu byggs containrar i modulform för att ett land som Rwanda i Afrika ska kunna producera egna mRNAvaccin mot covid19, och andra framtida vaccin.
De stora läkemedelsbolagen som Pfizer och AstraZeneca är intresserade av att skapa ett bättre hälsosystem och läkemedelsindustri i fattiga länder, för att klara en framtida pandemi bättre. Men de efterlyser politiskt ledarskap, bland annat från Sverige som från nyår får ordförande klubban i EU.
Medverkar gör Mikael Dolsten, ansvarig för forskning, medicin och utveckling på läkemedelsbolaget Pfizer, Leif Johansson, som är ordförande i läkemedelsbolaget AstraZeneca, Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea som jobbar med vaccin för låg- och medelinkomstländer samt Noella Bigirimana, chef på Rwandas biomedicinska centrum. De besökte alla en konferens på Karolinska institutet i slutet av november 2022.
Programledare och producent Annika Östman
[email protected] -
Postcovid, eller det som också kommit att kallats för långtidscovid, kan drabba var tionde person som varit sjuk i covid. Symptomen kan variera starkt, men bland annat har det varit trötthet, minnesproblem och huvudvärk. Men efter sex månader verkar hjärnan ha återhämtat sig hos de flesta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Även blodkärlen påverkas vilket forskarna tror kan leda till olika långtidseffekter, som högt blodtryck och anfåddhet. Än så länge väntar forskarna på svar från flera pågående studier.
Osäkert hur många som drabbas av postcovidDet är oklart hur många som drabbas av postcovid. Enligt en brittisk studie kan det handlar om var tionde person som har symptom även efter tre månader.
Hör experter om vad de säger om covid19 och dess långtidspåverkan på hjärta, hjärna och lungor.
Medverkar gör Jan Nilsson, professor i kardiovaskulär experimentell forskning vid Lunds universitet, Judith Bruchfeld, överläkare och docent i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, samt Ulla-Marie Gunner, med postcovid och tidigare församlingsföreståndare och arbetsledare i Immanuelskyrkan i Stockholm.
Programledare och producent: Annika Östman
[email protected] -
Socialstyrelsen gick i november ifjol för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att återfalla i brott. Metoder som vilar på vetenskap och forskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En metod lyfts fram: Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO. Den har visat sig ha effekt på att minska det som kallas normbrytande beteende, alltså kriminalitet eller destruktivt beteende.
Lotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts sedan 2005 som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj.
Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget. Det finns ett stort vuxennätverk runtomkring den behandlande familjen. De biologiska föräldrarna måste också gå i terapi en gång i veckan. Tonåringen har en expert som den ska ringa så fort problem uppstår i skolan.
Men det är få utbildade i metoden i Sverige, så det är oklart när de tonåringar och föräldrar som behöver hjälp kan få ta del av det här.
Programmet sändes för första gången i november ifjol.
PLE: Annika Östman
Producent: Jonna Westin
-
Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent. Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet. Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.
Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige. Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.
Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos.
Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer. 74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn.
Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna.
Programledare och producent Annika Östman
[email protected] -
SMA är ovanlig ärftlig sjukdom där musklerna hos barnen förtvinar. Barnen slutar krypa och lungorna påverkas. Tidigare kunde barnen dö av den. Nu kan de kanske botas om de får genterapi innan de väger 13.5 kilo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det handlar om en ärftlig neuro-muskelär sjukdom som kallas spinalmuskelatrofi, SMA. Den allvarligaste varianten kallas SMA1 och drabbar barnen före 1.5 års ålder. Får de behandling en gång med genterapi innan de väger 13.5 kilo visar forskning att motorneuronen fortsätter att utvecklas och förhoppningsvis kan barnen bli botade. Det som sker är att en extra stödjande gen förs in i kroppen. Men det gäller alltså att förstå tecknen hos barnen i tid.
Första behandlingen av tre barn med SMA1I år har för första gången tre barn i Sverige fått den här genterapin mot spinalmuskelatrofi. Möt den knappt tvåårige pojken som vi valt att kalla Jonatan och hans lycklige pappa. Men hör också om hur svårt det var för Otto och hans mamma innan de visste om läkemedlen som kom 2017 skulle anses vara hälsoekonomiskt lönsamma för Otto. Hans variant utvecklades när han var i två årsåldern och kallas SMA2.
Framgångsrik forskning med genterapiForskningen och behandlingarna för SMA har utvecklats snabbt de senaste åren. För några år sedan kom läkemedel som kan behandla barnen – men behandlingar måste antingen ges som tabletter dagligen eller som sprutor i ryggmärgen. I år har ytterligare ett steg tagits. För första gången i Sverige har engångsbehandling getts med genterapi för behandling av barn med spinalmuskelatrofi SMA 1.
Medverkar gör Mar Tulinius, seniorprofessor i pediatrik vid Göteborgs universitet och överläkare på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus i Göteborg, mamma till Otto som fått läkemedelsbehandling mot SMA2, Thomas Sejersen, professor i neuropediatrik på Karolinska institutet, pappan till pojken vi kallar “Jonatan “ som är en av de tre första i Sverige som fått genterapi mot SMA1, och “Jonatans”pappa.
Reporter Katarina Sundberg
Programledare och producent Annika Östman -
Anna är en av många som drabbats av panikångest. Hon har varit med i en ny studie där forskare utvärderat en metod mot panikångest, som handlar om att försöka förstå bakgrunden till ångesten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Redan nu finns behandling mot panikångest som hjälper många. I den jobbar man med att utsätta sig för det som skapar ångest med hjälp av kognitiv behandling, KBT.
Men i en stor svensk studie har nu forskare också jämfört den behandlingen med en ny metod där man istället försöker förstå bakgrunden till problemen, genom psykodynamisk behandling.
Båda behandlingarna verkar ha positiva effekter – men på olika sätt och vid olika tidpunkter.
Medverkar gör Martin Svensson och Thomas Nilsson, båda legitimerade psykologer och forskare i klinisk psykologi vid Lunds universitet. I programmet hörs också Anna, som fått prova psykodynamisk behandling mot sin panikångest.
Sändes första gången 11 februari 2022.
Programledare och producent: Annika Östman
[email protected]
Reporter: Thomas Heldmark
[email protected] -
"Genom banbrytande forskning åstadkom Svante Pääbo vad ingen trodde var möjligt: kartläggning av arvsmassan från neandertalare, en utdöd släkting till nu levande människor. Han gjorde även den sensationella upptäckten av en tidigare okänd hominin, Denisova." skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör Vetenskapsradions direktsändning från Karolinska Institutet om Svante Pääbo och hans forskning, där vi också får utdrag ur flera intervjuer som Vetenskapsradion gjort med Pääbo genom åren. Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid KI förklarar den teknik Pääbo utvecklat och vad det genetiska arvet från våra utdöda släktingar kan betyda för vår hälsa, och om varför just vi moderna människor blev så framgångsrika. Vetenskapsradions Lena Nordlund berättar om sina möten med Svante Pääbo och om hans bakgrund.
Medverkande: Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet, Lena Nordlund, Vetenskapsradions reporter.
Programledare: Annika Östman, Katarina Sundberg
Ljudtekniker: Nils Lundin, Olof Sjöström
Producent: Björn Gunér
[email protected] - Visa fler
