Amerika Podcasts
-
Gängslagsmål på gatorna mot irländare och en stark kraft inom Ku Klux Klan i nordöstra USA ja inte alla svenskar som for till Amerika hamnade på prärien som bönder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Storstäderna lockade många, till exempel den etniskt polariserade industristaden Worcester i Massachusetts, där som mest ca 20% av befolkningen hade svensk bakgrund, och många av dem arbetade på samma fabrik. Rivalitet och instabilitet baserat på härkomst och religion gjorde att många där valde att gå med i Ku Klux Klan.
Den snabbt växande metropolen Chicago var en tid den stad i världen där näst flest svenskar bodde, och där de hade något av en gräddfil i samhället inte minst tack vare sitt utseende. Ännu mer pengar kunde finnas att tjäna för den som reste vidare västerut till städerna vid USA:s Stillahavskust, som Seattle. Men trots gynnsamma förutsättningar så slutade livet i misär för många svenskättlingar i städerna.
Medverkande: Patrick Dwyer, vicepresident för S:t Gobain som idag äger företaget Norton; Eric Salomonsson, författare som skrivit om Worcesters svenska historia; Erika Jackson, professor i historia vid Colorado Mesa University i Grand Junction och författare till boken Scandinavians in Chicago; Ola Larsmo, författare.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Everts farfar har tråkigt. Hemma händer det ingenting och tipsraden ger aldrig någon vinst. Men så en dag ligger ett brev i brevlådan. Det är en biljett, en biljett till Amerika. Så spännande! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Innan de vet ordet av sitter farfar och Evert på planet. Hur ska det gå?MedverkandeFörfattare: Andreas Lindgren (boken gavs ut 1997)Uppläsare: Lennart JähkelProducent: Ingela Lekfalk, Barnradion
-
Nationalkaraktär är ett både omodernt och tvivelaktigt begrepp. Men det gör det ju inte tråkigare att prata om. Fredrik Sjöberg funderar på vad norrmännen kan lära oss om naturen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
På den tiden, runt förra sekelskiftet, när utvandringen till Amerika ansågs vara Sveriges enskilt största bekymmer, tillsattes den så kallade Emigrationsutredningen, ledd av statistikern Gustaf Sundbärg. Utredningen pågick under flera år och publicerades i ett 20-tal volymer, och den av alla dessa böcker som har det högsta underhållningsvärdet är en kortare bilaga, som utkom 1911, med titeln Det svenska folklynnet. Den kan rekommenderas, nu när svenskheten åter är på tapeten.
Den gode Sundbärg är inte nådig. Svenskarna bedöms vara värdelösa på det mesta. Veka och lättlurade. Endast på ett område är den typiske svensken överlägsen alla andra, och det är i sin kärlek till naturen. Anledningen sägs vara att Sveriges naturlandskap är så idylliskt och inbjudande. Friskt och fagert. Danskarna, år sin sida, påstås vara komplett ointresserade av sin trista omgivning, och är sålunda större människokännare, psykologiskt djupsinniga rent av.
Ja, och så norrmännen. En känslig fråga. Det här var bara några år efter unionsupplösningen, och relationen var ännu aningen ansträngd, så Sundbärg nöjer sig med iakttagelsen att naturen i Norge visserligen är majestätiskt imponerande, men lika fullt frånstötande och beklämmande. Om detta har påverkat norrmännens nationalkaraktär, och i så fall hur, det får man räkna ut själv. Och alltihop är förstås ganska fånigt, som så mycket annat från den svulstiga nationalismens glansdagar, men ändå; minnet av dessa muntra fördomar flöt upp någonstans ifrån då jag läste den till svenska nyligen översatta Havsboken, av Morten Strøksnes. Det var något med själva naturskildringen.
Havsboken undandrar sig varje säker genrebestämning, men i grund och botten är det fråga om en fiskehistoria. Två halvgamla män av norsk lantras, författaren själv och hans kompis Hugo, bestämmer sig för att åka ut på sjön och fiska. Sjön i fråga är dock inget näpet sommarvatten med näckrosor och nakenbadare, utan Vestfjorden, uppe vid Lofoten, och fisken de agnar sin krok för är inte precis någon av övergödning apatisk abborre, utan en haj, en håkäring, ett mytomspunnet monster som kan väga många, många hundra kilo. Långt där nere, i mörkret.
Hugo, som är konstnär av den där obetalbara sorten som ställer ut balsamerade kattkadaver på Venedigbiennalen, bor i en sedan länge nedlagd fiskstation där uppe, ett kråkslott på tvåtusen kvadratmeter som han försöker bygga om till ateljé och festlokal för deltagarna i torskfiske-VM, vilkas fylleorgier också de är majestätiskt imponerande – samt frånstötande. Och beklämmande.
Författaren, som är berömd reporter och essäist, reser upp från Oslo en julidag när väderleksrapporten lovar stiltje . De lastar båten med en halv kilometer grov nylonlina som avslutas med några meter kätting, ett sänke tungt som en mindre järnspis och en jättelik stålkrok som de senare agnar med halvruttna slaktrester från en tjur som var så seglivad att man fick skjuta den flera gånger med ett gevär av en kaliber som kan döda en älg på över hundra meters håll. Ingen av dem har någonsin fått upp en håkäring, men nu är det dags.
Flötet, en plastboj värdig en pansarkryssare, guppar lojt i stiltjen, och så går det som det brukar. Inget händer. Alltså börjar de båda männen berätta historier, framför allt Hugo, som är full av skrönor om katastrofer av alla slag, som den om när femhundra fiskare drunknade på en och samma dag under en storm där uppe, för längesen. Och eftersom alla män som får tag i ett metspö förvandlas till pojkar, berättar han även om oaptitliga maträtter, syltade skarvlår och annat liknande, och drar sig till minnes historier om ännu hiskeligare saker, som att man av blåvalhannens förhud kan tillverka en praktisk regnrock.
Fisket fortsätter på hösten. Och på vintern. Senare även på våren. Författaren reser som en skottspole varje gång vädret ser lovande ut, och innan det slutligen drar ihop sig till napp, har han lyckats underhålla läsaren med oräkneliga berättelser och miniföreläsningar, både biologiska, om livet i havet, och kulturhistoriska. Han läser Moby Dick, såklart, och fördjupar sig i vad Olaus Magnus trodde om sjöodjur; han skriver om havsforskningens historia, om hajar i allmänhet och håkäringen i synnerhet, om jättebläckfiskar, sjögurkor, fyrhistoria, klimatförändringar och utrotningshot, och det fina är att han gör det utan en massa gnäll om att människan är ond; ingen fördummande skuldbeläggning av det slag som i vårt land brukar illustreras med sliskiga bilder föreställande söta, värnlösa isbjörnsungar.
Hör här, ett kort citat: ”Det djupa, salta, svarta havet rullar mot oss, kallt och likgiltigt, helt empatilöst. Oengagerat, bara sig självt. Det här är vad det ägnar sig åt till vardags, det behöver inte oss till något, det bryr sig inte om våra förhoppningar, rädslor – inte ett dyft om våra beskrivningar. Havets mörka tyngd är en överlägsen kraft.”
Och där någonstans flöt Gustaf Sundbärg upp som en kork, och hans gamla bok Det svenska folklynnet. Kanske hade han inte helt fel ändå, kanske finns det vissa generella karaktärsskillnader mellan svenskar och norrmän, betingade av den omgivande naturens beskaffenhet. Åtminstone är det så att svensk sakprosa, och norsk, skiljer sig åt på det viset att människan i svenska essäer och fackböcker ofta framstår som förgörande, och naturen som sårbar, medan författarna i Norge har en helt annan blick för människans litenhet och naturens brutala överlevnadskraft.
Den väldiga håkäringen, som trots alla utvikningar är stjärnan i Havsboken, får kanske aldrig samma symboliska tyngd som svärdfisken hos Hemingway, men ibland är det bra nära. I alla händelser har Morten Strøksnes berikat världen med en ovanligt originell bok. Beskrivningen av plankton säger något om hans metod:
”De liknar snökristaller, månlandare, orgelpipor, eiffeltorn, frihetsgudinnor, kommunikationssatelliter, fyrverkerier, kalejdoskopiska kikarbilder, tandborstar, tomma snabbköpskorgar, öppnade våffeljärn, vinglas med en flytande isbit i, champagneglas med leopardskinn på insidan, grekiska urnor, etruskiska skulpturer, cykelställ” – ja, och sådär fortsätter det en halv sida till, innan Strøksnes, via discokulor och dammsugare, avslutar med att plankton även kan se ut som reservoarpennor.
Den utmärkte översättaren Olov Hyllienmark har utan tvekan haft en kul dag på jobbet. Och jag, som läsare, hugger på betet och fastnar på kroken, och efteråt inser jag att min kärlek är bara ännu starkare nu – till de i alla väder lika konstiga norrmännen.
Fredrik Sjöberg, författare och biolog
-
Säsongsavslutning och lite av ett farväl till podden i nuvarande format, ingen fara den kommer tillbaks redan nästa vecka. Veckans avsnitt handlar om låtar som berättar USAs efterkrigshistoria men också om musikvärldens ofta bortglömda hjältar - studiomusikerna. De är inte stjärnor, de får inte applåderna eller miljonerna men utan dem inga hitlåtar. Paul Griffin var en av de bästa pianister som någonsin spelat piano på en poplåt och på hans CV fanns otaliga klassiker varav Don McLeans Amrecian Pie bara är en mängden, det är inte ens den ensa USA-ettan han gjorde - han gjorde sådana med John Denver också.
Grejen med American Pie, den extremt allsångsvänliga refrängen till trots, inte hade blivit en hit om det inte varit för Griffins piano. Det han gör på American Pie trotsar alla rimliga regler om hur man spelar piano på en poplåt. Det är jazz, det är rock och det är avantgardistiska experiment på en och samma gång och samtidigt fullständigt i synk med McLeans sång och gitarr!
Häng med, vänner! Häng med!
En podd om musik behöver musik och musik behöver låtskrivare. Låtskrivare behöver pengar. Var med och betala STIM-avgifter så att de får vad de ska få. Och det som blir över går till Röda korsets arbete i Ukraina.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I den andra och avslutande delen i serien om det transatlantiska slaveriet tittar vi närmare på slavhandelns guldålder. Vad det var som gjorde att handeln kunde bli så omfattande och intensiv. Vi ska också titta på hur slaveriet skiljde sig mellan olika platser, slå fast att hur det såg ut i USA inte var representativt för resten av Amerika, och undersöka hur slavhandeln fick rasism mot svarta att institutionaliseras.
Vi ska också synliggöra hur livet var för dom som förslavades. Det är lätt hänt att man bara pratar om miljontals förslavade hit och antal döda dit, men det är viktigt att komma ihåg att det handlar om riktiga människoliv. Och det dom människorna fick utstå är bland det absolut värsta nån av oss kan tänka oss.
Jag varnar därför för att det kommer att vara en del citat och scener i det här avsnittet som är väldigt råa. Men det är inte för att vi ska vältra oss i lidandet, utan för att det är viktigt att inte glömma vad offren faktiskt utsattes för och det höga priset som betalades för att dom nya nationerna i Amerika skulle växa fram.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
****SPOILER ALERT****
Rebecka Fredriksson har släppt en uppföljare till Landsförvisade, boken om F.O. Nilsson och hans hustru Sofia. Denna bok heter Benådade och skildrar parets fortsatta liv i Amerika. I det här korta extrainsatta miniavsnittet kommer vi bland annat berätta om en viktig händelse i boken. Detta är din officiella varning om du inte vill veta mer. Ni andra - lyssna!
----
Gilla oss på Facebook
Följ oss på Twitter
Skriv till oss på [email protected]
Stöd oss på Patreon
Prenumerera, dela, kommentera, recensera! -
47. På fredag den 6 januari 2023 ska USAs högsta domstol ska ta upp fall 22-380, bröderna Brunsons stämningsansökan mot 388 amerikanska kongressledamöter, vicepresidenten och presidenten. Ett fall som kan förändra USA för alltid. Det är ett mirakel i sig att den högsta domstolen valde att pröva ärendet och nu är det upp till bevis för det amerikanska rättsväsendet att visa att man följer den konstitutionen annars kan det bli öppen militär intervention.
Brunsons stämningsansökan:
https://www.supremecourt.gov/DocketPDF/22/22-380/243739/20221027152243533_20221027-152110-95757954-00007015.pdf?fbclid=IwAR1KFv_3bsvgLdnGoU87zQ_bXgbR1oQXke60mS-lNNfxomA0qMdqfdD9Va0
Följ även Cornelia unfiltered på Rumble:
https://rumble.com/c/Corneliaunfiltered
Följ Cornelia unfiltered på Telegram:
https://t.me/corneliaunfiltered17
Vid förfrågningar kontakta mig på: [email protected]
Tack för gåvor på Swish: +46763055789
eller Paypal: paypal.me/CorneliaGustafzon
-
Dagens avsnitt handlar om det transatlantiska slaveriet, vilket nog är det många tänker på när de tänker på det svarta Afrikas historia. Ändå är det ett ämne som präglas av frågetecken. Folk vet i regel att det har hänt, men inte så mycket om varför, hur det började eller hur långtgående konsekvenserna av det var. Det blir ofta även ett ensidigt fokus på USA, ungefär som att den största delen av den transatlantiska slavhandeln skulle ha skett mellan Afrika och USA. Och det är väldigt långt ifrån sanningen.
De kommande två avsnitten är därför en djupdykning i det transatlantiska slaveriet. Del två kommer att handla mer om slavhandelns guldålder, hur livet var för dem som förslavades och vilka obscena mängder pengar som slavhandlarna tjänade. Nu i del ett tittar vi istället närmare på hur pengarna som portugiserna tjänade på den västafrikanska guldhandeln drev på spanjorerna att försöka hitta egna guldkällor. Men även på slaveri som fenomen och hur den transatlantiska slavhandeln först uppstod: hur Portugals utforskande av Afrika och den europeiska så kallade upptäckten av Amerika samverkade för att skapa det här otroligt sorgliga kapitlet i mänsklighetens historia.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I ”Drömmarnas tid” berättar Axel Odelberg utifrån unikt arkivmaterial en närgången skildring av Axel Johnson som utvecklades från ambitiös yngling till affärsgeni. Nathan Shachar i ”Johnsonslinjen och Latinamerika” beskriver hur Axel Johnson startade rederiet Nordstjernan och efter en trevande start knöt norra Europa och södra Amerika samman i ett storslaget handelsnät. Lotta Gröning samtalar med författarna.
-
Årets Uppesittarpodd från Kulturparken Småland är här och i år träffas arkeolog Alexandra Stiernspetz Nylén, historiker Håkan Nordmark, musiker Maja Heurling och programledare Petter Ericsson för att samtala om julen och det kommande året.
Alexandra berättar om händelser kring Kronobergs slottsruin, bland annat om de 8 000 arkeologiska fynd som gjordes vid utgrävningarna på 1930- och 1940-talen och som nu har registrerats färdigt. Pågående forskning kring fynden visar även att det är en bild av vardagen på borgen som börjar växa fram.
Maja Heurling sjunger och berättar om amerikaemigranten Signe Aurell som utvandrade till Amerika på egen hand 1913. Aurell var samtida med Joe Hill och kämpade för frigivningen av honom efter att han anklagats för mord. Aurell lämnade efter sig diktsamlingen Irrbloss som har två bärande teman, dels hemlängtan och dels politisk aktivism. Maja Heurling har arbetat tillsammans med musikern Ola Sandström för att tonsätt Aurells dikter.
Håkan tar upp jultraditionen om ärtkronor och berättar utifrån Blenda Anderssons beskrivningar hur man smyckar sitt hem genom att pyssla ihop en fantasifull krona av ärtor, silkespapper och stickor.
Så samla släkt och vänner, ta fram glöggen och pepparkakorna och luta er tillbaka för en stunds julig underhållning med årets Uppesittarpoddgäng.
Musik i avsnittet:
“We wish you a merry Christmas” by Dee Yan- key
https://freemusicarchive.org/music/Dee_Yan-Key/christmas-spirit/we-wish-you-a-merry-christmas-1/
From the Free Music Archive freemusicarchive.org, CC BY-NC -
Julfirande i Amerika genom historien. Vad står på det Amerikanska julbordet? Tyska galningar, Mark Meadows SMS och Trumps fenomenala digitala samlingskort.
Länkar och källorThe Meadows Texts: A Plot To Overturn An American Election
Mark Meadows Exchanged Texts With 34 Members Of Congress About Plans To Overturn The 2020 Election
Strongman Envy - TPM – Talking Points Memo
TYWKIWDBI (“Tai-Wiki-Widbee”): Why colonial America didn’t celebrate Christmas
History of Christmas - Origins, Traditions & Facts - HISTORY
Tamale - Wikipedia
Scott’s Hometown Foods, Full Service Grocery Store Serving Lindsborg, KS and surrounding area
Is Trump Selling Digital Trading Cards Featuring Himself in Superhero Garb? | Snopes.com
December 15, 2022 - by Heather Cox Richardson
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kristoffer Viita är en riktig svensk som bott i Amerika en längre tid. Denna vecka pratar vi om Sverige. Det finns ett bonusavsnitt på 50 minuter för dig som donerar valfri summa till den här podden på Patreon: https://www.patreon.com/arkivsamtal
Swish: 0760724728
Twitter: @gardenfors
#arkivsamtal
Instagram: @gardenfors
Facebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppen
Standup med Simon Gärdenfors: https://www.gardenfors.com
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Samma kväll som Joey Bada$$ kliver på en scen i Stockholm serverar vi historien om rapunderbarnet som en gång kom fram med ryggsäcken full av psykedelisk poesi, new age-myter och boombap. Senaste albumet "2000" är närmast en resa tillbaka till den mentala platsen (mixtapet "1999").
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Mats Nileskär mötte Bada$$ första gången var han tonåring. Den andra gången hade Joey ett av 2010-talets mest glödande hiphopalbum bakom sig – ”All Amerikkkan Bada$$”(2017).
Ett öppet brev till Amerika fast mellan rasism och tolerans, paranoia och hopp. Ett verk som tar sig under huden på förtrycket. Framför allt är det kanske en meditation över våldet mot den svarta kroppen och en uppgörelse med ett land som gått vilse i Drömmen.
Uppväxten i Brooklyn var kringskuren av rädsla. På väg till skolan stoppade Joey Bada$$ för säkerhets skull ner en tegelsten i väskan, eller så stal han brytbladskniven ur morfars verktygslåda och tog med.
-
Hör historien om Gudrid Thorbjörnsdotter och upptäcktsresan som tar oss ända till Nordamerika.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sagan om Gudrid Thorbjörnsdotter och upptäcktsresan till Amerika
I samband med Islands kristnande, runt år 1000, beger sig Gudrid Thorbjörnsdotter iväg på en livsfarlig seglats över havet – för att skapa sig ett nytt liv i Vinland, nuvarande Newfoundland. Efter stor möda når hon Brattalid på Grönland, där hon gifter sig med Thorstein. Men kort efter giftermålet insjuknar Thorstein hastigt och dör. Samma natt ser Gudrid hur Thorsteins kropp vaknar till liv. Ett ögonblick är Thorstein levande igen och Gudrid hör honom komma med en uppmaning: hon ska fortsätta sin upptäcktsresa och söka sig till Vinland.
Vikingar är en dramatiserad podd om de viktigaste och mäktigaste personerna under vikingatiden. Vissa av dem har bara funnits i vikingarnas egna legender medan andra har levt i verkligheten och format historien. Vikingar är en podd i fyra delar av Sveriges Radio och började sändas 2022.
Berättare: Gustaf Skarsgård
I rollen som Gudrid: Anna Greta Sigurdardottir, skådespelare
Kompositör: Matti Bye
Vinjett/ledmotiv: Matti Bye/El Perro del MarI avsnittet hörs ett klipp ur dokumentären
“The Vinland Mystery” av William Pettigrew (1984, Canada NFB)
I redaktionen:
Mathilda von Essen, producent, regi, manus
Emelie Rosenqvist, producent, regi, manus
Lollo Collmar, manusbearbetning
Ludvig Jansson, ljuddesign
David Rune, exekutiv producent
Ulla Svensson, exekutiv producent
Johan Hörnqvist, slutmix
Erika Strand-Berglund, projektledare
Caroline Pouron, initiativ och idé
Vikingar är ett samarbete mellan Sveriges Radio, NRK, DR, RUV och Nordvision. Formatet är skapat och utvecklat av Ulla Svensson, Emelie Rosenqvist, Mathilda von Essen och David Rune. -
Hör historien om Gudrid Thorbjörnsdotter och upptäcktsresan som tar oss ända till Nordamerika.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sagan om Gudrid Thorbjörnsdotter och upptäcktsresan till Amerika
I samband med Islands kristnande, runt år 1000, beger sig Gudrid Thorbjörnsdotter iväg på en livsfarlig seglats över havet – för att skapa sig ett nytt liv i Vinland, nuvarande Newfoundland. Men färden mot den nya kontinenten kommer att bli allt annat än enkel.
Vikingar är en dramatiserad podd om de viktigaste och mäktigaste personerna under vikingatiden. Vissa av dem har bara funnits i vikingarnas egna legender medan andra har levt i verkligheten och format historien. Vikingar är en podd i fyra delar av Sveriges Radio och började sändas 2022.
Berättare: Gustaf Skarsgård
I rollen som Gudrid: Anna Greta Sigurdardottir, skådespelare
Kompositör: Matti Bye
Vinjett/ledmotiv: Matti Bye/El Perro del Mar
I redaktionen:
Emelie Rosenqvist, producent, manus och regi
Mathilda von Essen, producent, manus och regi
Lollo Collmar, manusbearbetning
Ludvig Jansson, ljuddesign
David Rune, exekutiv producent
Ulla Svensson, exekutiv producent
Erika Strand-Berglund, projektledare
Johan Hörnqvist, slutmix
Caroline Pouron, initiativ och idé
Vikingar är producerat av Sveriges Radio med stöd av NRK, DR, RUV och Nordvision. Formatet är skapat och utvecklat av Ulla Svensson, Emelie Rosenqvist, Mathilda von Essen och David Rune. - Visa fler
