Sveriges Riksdag Podcasts
-
En 46-åring har dömts till livstids fängelse för mord på sin 8-årige son. Hör hur det tragiska fallet lett till krav på att barn inte ska kunna tvingas till umgänge med sina föräldrar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ekots reporter Erica Sundén har bevakat rättegången mot den livstidsdömde pappan. Hon berättar historien om pojken vars mamma fick ensam vårdnad om honom efter en lång vårdnadstvist. Under ett oövervakat umgänge med pappan mördas han.
Fallet har väckt ilska och frustration och uppmärksammats med ljusmanifestationer runtom i Sverige. Det har också lett till krav på ny lagstiftning.
Programledare: Robin Olin
Gäst: Erica Sundén, Ekots reporter i Luleå
Producent: Ulrika Lindqvist
Med ljud från: SVT, Luleå tingsrätt, Sveriges Riksdag.
Kontakt: [email protected] -
De fem första. 10 januari 1922 klev Elisabeth Tamm, Agda Östlund, Nelly Thüring, Kerstin Hesselgren och Bertha Wellin in i Sveriges Riksdag. Hur blev livet inne i drömmen om att vara med och påverka?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur det gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.
I del tre tittar vi närmare på Kerstin Hesselgren, liberal, Elisabeth Tamm, liberal, Bertha Wellin, högern, Agda Östlund, socialdemokrat och Nelly Thüring, socialdemokrat. Hur upplevde de riksdagsarbetet och vad åstadkom de? Hur hängde de fem första ihop med rösträttsrörelsens tongivande kvinnor?
De fem första riksdagskvinnorna har inte lämnat så många personliga berättelser efter sig, men vi hittar trots allt en del spår på Kungliga biblioteket och i en dold låda i ett gammalt skrivbord.
Hör deras röster och följ med på jakt efter det så kallade damrummet inne i riksdagshuset. Där lär ha stått en skrivmaskin för de fem första att dela på. Men historien om damrummet är höljt i tidens dimmor och inte mycket finns dokumenterat.
Vi besöker godset Fogelstad i Sörmland, där Elisabeth Tamm levde hela sitt liv och där hon också - efter att snabbt ha blivit besviken på rikspolitiken - startade den kvinnliga medborgarskolan som skulle lära kvinnor att "göra demokrati". 100 år senare är en ny form av medborgarskola på väg att skapas i inspektorsbostaden intill, Lilla Ulfåsa.
Medverkande: Helena Martinsson, enhetschef för riksdagens demokratijubileum, Camilla Norrbin, historiker, Sara Heyman, journalist och radiomedarbetare, Gustaf Liljencrantz och Clara Waller, släktingar till Elisabeth Tamm, Tjia Torpe, ordförande i ägarstiftelsen Fogelstad.
Musiken i del tre är "Preludium" av Max Richter.
Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg.
[email protected], [email protected] -
De brända breven. Vi upptäcker en av rösträttskämparnas efterlämnade anteckningar som tycks ha räddats ur elden, möter den nya kvinnan som dyker upp vid förra sekelskiftet - och undrar varför Sverige egentligen blev så sena med rösträtten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur de gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.
Här i del två av serien startar vi på Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning. Där har vi efter specialtillstånd har fått upp rösträttskvinnan Lydia Wahlströms efterlämnade dagböcker och brev – som bitvis slickats av lågorna.
Ingrid Pärletun, som skrivit en biografi över Lydia Wahlström och gett sig i kast med flera tusen av hennes så extremt svårlästa brev, förklarar olika förkortningar och betydelser för oss.
Vi reser sedan till Föreningsarkivet i Karlstad, som vi även besökte i del ett, för att titta närmare på rösträttskvinnan Gerda Hellbergs efterlämnade brev.
De man länge trodde var brända – och borta – i sin helhet, men som på slingriga vägar hamnade under arkivarierna Jenny Moström och Berith Sandes omvårdnad. Där får vi också lära oss på hur många sätt som Gerda Hellberg beskrev för mottagaren att brevet måste brännas och förstöras efter genomläsningen.
Christina Sjöblad, professor emerita i litteraturvetenskap i Lund, har forskat mycket kring dagboksgenren – och förklarar dess specifika vikt. Vi snuddar också vid den svåra frågan om vad som faktiskt kan ha gått förlorat när viktiga brev, dagböcker och dokument brändes.
"Den nya kvinnan" var också ett begrepp som dök upp vid den här tiden, i skiftet mellan 1800- och 1900-tal, och som bland annat tog form i rösträttsrörelsen.
Kulturjournalisten Ulrika Knutsson förklarar mer om vad hon var för en gestalt - och hur hon, till exempel, hörde samman med författaren och rösträttskämpen Elin Wägner.
Sedan kom kriget, och omvälvningarna, i början av 1900-talet: världskrig och revolution. Christina Florin, professor emerita i historia vid Stockholms Universitet, ser detta som en viktig orsak till att kvinnorna slutligen fick rösträtt även i Sverige. Sist i Norden och som ett av de allra sista länderna i norra Europa.
Christina Florin håller också med om att det är ett slags mysterium exakt varför det blev på det sättet.
Vi träffar henne inne i ett av historiens hemliga rum: en lägenhet där Karolina Widerström - Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt - bodde.
Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento och Mikael Cohen.
Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg.
[email protected], [email protected] -
Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.
Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.
Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan.
Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna.
I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet.
I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.
Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.
Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.
Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med historikern Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.
Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento och Mikael Cohen. Bland musiken i programmet finns arian "Vissi d'Arte" ur Puccinis opera Tosca i en inspelning från 1901.
En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg
[email protected], [email protected] -
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Partilöse Amineh Kakabaveh stod i fokus när hon i början av veckan fällde avgörandet i misstroendeomröstningen mot Justitieministern Morgon Johansson.
Hon planterar blommor vid fronten i Charkiv
Att en enda partilös riksdagsledamot skulle få så här mycket makt i Sveriges Riksdag är en unik händelse. Så hur bra är systemet med partilösa ledamöter för vår demokrati?Fortfarande sker dagligen attacker i Ukrainska Charkiv. Våra korrespondenter besökte frontområdena, där en liten skara människor försöker få vardagen att fungera så vanligt som möjligt igen- mellan de ryska luftattackerna.
Rekordmånga festivaler efter pandemin
Inte långt från ett granathål skapar Antonina Petrovna en rabatt med pioner och sommarblommor.
– Vi behöver lära oss leva igen, för man vet inte hur länge det här kommer att pågå, säger hon.Pandemin satte ju stopp för de flesta stora evenemangen, som musikfestivaler, när många restriktioner infördes för att begränsa smittspridningen. Men nu är musikfestivalerna tillbaka med kraft, och utbudet är större än någonsin tidigare, enligt branschorganisationen Svensk Live.
Men hur kommer publiken att möta det stora utbudet, och hur ser musikfestivalernas framtid ut efter pandemin?
Här är hela innehållet i programmet -
Timme ett:Snudd på regeringskris i veckan - hur blir inrikespolitiken fram till valet?
De politiska vildarnas inflytande större än nånsin tidigare
Reportage från fronten i Charkiv
Festivalsommaren i Sverige efter pandemin
krönika av Katarina Barrling
Panelen om veckans inrikespolitik
Timme två:
Oro i Taiwan för att Kina tar efter Rysslands strategi och invaderar
Parlamentsval i Frankrike
Public Service vårkrönika, det bästa av vårens satir
Kåseri av Emil Jensen
Programledare Jesper Lindau
Producent Ulrika Fjällborg
Tekniker Ludvig Widman -
Sveriges talman Andreas Norlén - om diplomati, demokrati och poesi.
Andreas leder Sveriges Riksdag, som alltså är den institution som är folkets främsta företrädare. Han har aldrig ångrat att han åtog sig det uppdraget trots att det minst sagt varit en speciell mandatperiod.
Hur går det egentligen till på vågen från idé till beslut? Hur långt är det till de folkvalda egentligen? Och vad får en talman uttala sig om?
Andreas berättar att han även i tidigare uppdrag drivits av att få ihop partier och han slår ett slag för att alla bordes till att besöka Riksdagen någon gång, som ju är hela Sveriges hus.
I tider då endast 14% av världens invånare lever i fullvärdiga demokratier pratar vi om demokratin och dess utmaningar, och att kultur kan ha en viktig roll då kulturella uttryck som musik eller poesi kan vara bärare av en demokratisk omvälvning.
Vår talman konstaterar även att många är alltför kritiska mot sig själva och skickar med en uppmaning - fler borde pröva och våga släppa tvivlen.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Både statsministern och presidenten vill gå med i Nato. Men vems besked väger tyngst? Dessutom: Intelligenta valkompasser, sjungande lokatter och kungliga pensionärer. Programledare: Louise Epstein. Bisittare: Thomas Nordegren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Statsministern eller presidenten – vem är mäktigast i Finland?Tidigare idag berättade Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin att de är eniga om ett finskt medlemskap i Nato. Men vad säger den finländska konstitutionen om deras respektive befogenheter? Soili Huokuna från Sveriges Radio Finska reder ut vem som har makt över vad.
Hur stor nytta gör en valkompass?Valet till Sveriges Riksdag närmar sig, och som vanligt finns det gott om valkompasser som osäkra väljare kan ta hjälp av. Genom att svara på olika frågor ska man kunna få veta vilket parti som bäst skulle representera ens intressen och åsikter. Men hur stor nytta gör en valkompass? Skulle en sådan kunna bli bättre på att fatta beslut än den mänskliga hjärnan? Och vad skulle hända med demokratin i så fall? Johan Martinsson, docent i statsvetenskap och föreståndare för SOM-institutet vid Göteborgs universitet, berättar hur man gör en valkompass och hur de bäst används.
Och så undrar vi hur det kommer bli med stödet för den brittiska monarkin, nu när drottning Elizabeth delegerar allt fler arbetsuppgifter till tronföljaren prins Charles. Stephanie Zakrisson, Sveriges Radios korrespondent i London, berättar vad britterna tycker om den saken. Prins Charles kommer att vara en bra bit över 70 när han tar över som regent. Går det att få en nystart med en kung som för länge sedan passerat pensionsåldern? Vi ställer frågan till hovexperten Roger Lundgren.
Vi funderar också över vad vi kan lära oss av danska muslimer, när det gäller hur Rasmus Paludans koranbränningar ska bemötas. Och så diskuterar vi varför sjungande glassar och lokatter har blivit svenska folkets favoriserade fredagsunderhållning.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Olle Björkman -
Dagens gäst är Erik Ezelius Tidaholmaren som tagit sig ända till Stockholm och nu mera sitter i Sveriges Riksdag. Vi snackar om skoltiden, hockey lite boxning. Sen blir de jobb snack om försvarsmakten och nuvarande jobb som politiker för Socialdemokraterna. Blir även lite snack om Tidaholms politiken.
-
Sista avsnittet före jul och vi ger dig ett rafflande program med allt om den nya statsbudgeten och hur du sparar pengar på bokslutet. Och de bästa julklappstipsen. Lyssna nu!
Är julklappar djävulens påfund och kapitalförstöring? Eller ett perfekt sätt att visa omtanke till nära och kära? Programledarna Günther Mårder och Julia Selander delar med sig av sina främsta julklappstips.
Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag har nu röstats fram av Sveriges Riksdag. Men vad innebär det i praktiken för mig som företagare? Günther och Julia sammanfattar det viktigaste som du bör ha koll på.
En lyssnare vill spara pengar på årsbokslutet men är osäker på hur. Tillsammans med en erfaren experttrio ger programledarna förslag på hur du maxar kassan precis före årets slut. -
Du gamla, du fria, du fjällhöga nord. Du tysta, du glädjerika sköna. Bara ett av alla ordspråk som hyllar den svenska tystnaden. Men hur använder vi tystnad i vår retorik? Hur effektivt är det till exempel att frysa ut någon, med hjälp av tystnad? Ska man tiga eller tala? Anders Hellström, statsvetare från Malmö Högskola har forskat kring den tystnad som mötte Sverige Demokraterna när det tog plats i Sveriges Riksdag, och han gästar programmet. Och så intervjuar vi den forskare som i princip myntat begreppet.- Det vackra och det farliga med tystnad är att den låter lika, oavsett betydelse. För håller du tyst är det ingen som vet vad du tänker, men du behöver heller inte ångra något du sagt, säger professor Cheryl Glenn på universitetet i Pennsylvania i USA, som forskat om tystnad ur ett retoriskt perspektiv. Men vi pratar också om talande tystnad, om effektiva konstpauser och om tigande som ett verktyg att gå vidare efter en svår kris. Men kanske också om tigandet kring ett missförhållande på jobbet. Missa inte heller Christina Claessons tomtevers som leder oss vidare till nästa program. Kommentera gärna programmet genom att klick på kommentarer här ovan! Vi är nyfikna på dina åsikter!
