Peter Sandberg Podcasts
-
Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kulturredaktionens Mattias Berg gör en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet.
TESTAMENTETOm Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare.
Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande.
Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling.
Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris - och försvarsindustri.
Ulla Billquist sjunger "Jag bygger ett luftslott" och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946.
Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen "Dynamitkungen" från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken "Ned med vapnen" är från programmet Boktornet 1996.
Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987.
STRIDERNAOm hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt.
Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset.
Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås.
Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.
Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av "Maskeradbalen" från La Scala-operan i Milano 1930.
Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964.
Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978.
Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 - och enkäten från programmet Efter tre samma år.
KVINNORNAOm den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män.
Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om "dödsskuggans dal" trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid.
Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda.
Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45.
Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning - bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.
Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940.
Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda - liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning.
Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007.
VALETOm hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, varje år vid den här tiden försöker att tolka tecknen.
Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Kanske inte ens ärtsoppan.
Om Nobelkodens dubbla kryptering.
Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år.
Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis. Hans egen inre gåta.
Om vad Wole Soyinka kallade för en grym ödets ironi. Och Giuseppe Verdi för Ödets makt, eller kanske kraft.
Om själva valet. Kort sagt.
Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet "Vem är rädd om Virginia Woolf" från 1983.
Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. - och hans svar - kommer ur programmet "Vad gör man på Svenska Akademien?" 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001.
Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama "Nemesis" i Kulturnytt 2005.
Professor Arne Westgren talar om att "mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt". Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945.
Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet "Förmögen, högt bildad herre…" från 1995. Producent för det var Rolf Hersson.
Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera "Ödets makt" spelas av Wien-filharmonikerna 2013.
Slutligen hör vi ett klipp ur programmet "Bofors. Där de svenska kanonerna smidas" från 1943.
Mattias Berg
[email protected]Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn - i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet - var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.
-
Den brittiska regeringens försök att göra de största skattesänkningarna på 50 år fick marknaden att darra och oroa sig för en annalkande finanskris. Men även om förslaget slopats finns fortfarande stora risker kvar och händelsen borde bli en väckarklocka även för politiker i Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Claes Aronsson
Gäster och röster i programmet:
Robert Bergqvist, seniorekonom SEB
Mats Eriksson, politikreporter, Ekot
Peter Sandberg, chef, svensk-brittiska handelskammaren i London.
Lars Heikensten, ordförande, Finanspolitiska rådet
John Hassler, professor nationalekonomi, Stockholms universitet
Rishi Sunak, tidigare finansminister, Storbritannien
Liz Truss, premiärminister, Storbritannien
Kwasi Kwarteng, finansminister, Storbritannien
David Blanchflower, professor i Ekonomi
Producent:
Olof WijnbladhTekniker:
Tim Kellerman
[email protected] -
EFN Marknad fokuserar på Storbritannien tillsammans med Peter Sandberg, chef för Svenska Handelskammaren i London.
-
Peter Sandberg, aktuell med boken "Svensk bryggerihistoria" gästar studion! Vi får höra om ölets och bryggeriernas historia från ölets intåg i Sverige på 1800-talet, om nykterhetsrörelsens makt och bryggeridöden, vidare till dagens ölkultur med hundratals mikrobryggerier!
-
I avsnitt 49 ”Superettan, serien från helvetet” så har vi en intervju med Peter Sandberg från VSK-bloggen, Anno 1904. Peter berättar om VSK:s visioner, utmaningar och hans känslor för den före detta VSK och Öster-tränaren Tomas Askebrand. Vi snackar om matchen mot ÖIS och blickar framåt mot VSK. Dessutom: East Front nytt!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Bryggeriernas historia är en av berättelserna om Sveriges industrialisering, urbanisering och demokratisering i utkanten av Europa. Bryggerierna blev välorganiserade i kampen mot nykterhetsrörelsen och sin strävan att undvika jobbig konkurrens.
Politiken formade villkoren för bryggerierna med beskattning, alkoholmonopol, motbok, förbud för starköl och senare liberaliseringar med avskaffande av motbok, starkölets införande och en kort period av mellanöl i vanliga butiker. Till slut gick staten in som majoritetsägare i det största bryggeriet.
I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Peter Sandberg är filosofie doktor i ekonomisk historia och aktuell med boken Svensk Bryggerihistoria – Öltillverkning under 200 år.
Ölet har en mångtusenårig historia, men öl bryggdes fram till mitten på 1800-talet under hantverksmässiga former.
När allt fler människor på 1800-talet flyttande in till städerna ökade efterfrågan på industriellt bryggt öl. Det svenska traditionella ölet kom vid mitten av 1800-talet att konkurreras ut den bayerska lagerölen, som ofta bryggdes under överinseende av tyska mästare eller svenskar som lärt sig konsten i Bayern. Snart hade det etablerats ”Bayerska bryggerier” överallt i Sverige.
Konkurrensen var stenhård, men genom karteller delades marknaderna upp efter geografiska principer. Nykterhetsrörelsen, som inledningsvis såg ölet som ett bättre alternativt till brännvinet, kom med tiden att formera sig för ett totalförbud av alla slags ”rusdrycker”.
Efter sekelskiftet 1900 när motboken och ett statligt systembolag introducerades fick statsmakten ett starkare grepp om svenskarnas alkoholkonsumtion. Starköl förbjöds ända till 1955 när motboken avskaffades.
När motboken väl avskaffades 1955 kunde bryggarna åter brygga ett ”starköl”. Och ”mellanölet”, som introducerades 1965, innebar en vitamininjektion, men också ännu hårdare konkurrens när de utländska bryggerierna började intressera sig för den svenska marknaden. Den hårdnande konkurrensen följs av uppköp av bryggerier på löpande band. När mellanölet förbjöds 1977 fanns det bara åtta bryggerier kvar i Sverige där det statliga Pripps fullständigt dominerade marknaden.
Lyssna också på Göteborgs briljanta historia och När knallarna gav allmogen smak för konsumtionssamhället.
Bild: Bryggeri vid Hötorget på Norrmalm i Stockholm, 1876. Riksantikvarieämbetet, public domain.
Musik: Happy German Oktoberfest Accordion Polka av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Jonna Bornemark berättar hur intresset för filosofi startade. Redan när hon var i 15-årsåldern förlorade hon sig i långa filosofiska diskussioner tillsammans med sin pappa.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Jonna Bornemark berättar att det som hände när hon och hennes pappa slog i kunskapens gräns, kan hon idag förstå med hjälp av en av sina favoritfilosofer Nicholas Cusanus som levde på 1400-talet.
Om vi befinner oss i någon sorts kris, till exempel när en relation börjar bryta samman och den värld vi skapat tillsammans inte riktigt fungerar längre, då kan vi antingen låta världen fortsätta rulla som om ingenting hänt och låsa in tvivlen. Eller så öppnar vi för den där världen och låter den gamla ordningen fara.
När Jonna läste filosofi på universitetet kände hon sig begränsad av vår västerländska kultur. Hon började även intressera sig för religionshistoria för att förstå och se livet på nya sätt.
Filosofi handlar om att röra sig i intellectus ytterkanter, att ifrågasätta och undersöka de mest centrala begreppen och därmed ibland även att ifrågasätta det som är grunden i det egna tänkandet.
Om Jonna BornemarkDocent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola som undersöker förnuftet och existensen. Skriver just nu på en bok som med hjälp av några renässansfilosofer kritiserar mätbarhetssamhället. Deltar bland annat i ett forskningsprojekt om etik och samspel mellan häst och människa.
Har skrivit boken Kroppslighetens mystik om den kvinnliga 1200-talsmystikern Mechthild von Magdeburg och hennes mycket sinnliga relation till Gud.
Medverkar regelbundet i radioprogrammet Filosofiska rummet.
Producent: Peter Sandberg
-
Ett samtal om att sätta ord på vår lust livet igenom.En av årets mest uppmärksammade frågor i Radiopsykologen kom från Tuulikki, 72, som ville prata om sin längtan efter hud och sex, efter att få njuta och ge njutning. Är det okej att vara öppen med sin lust för en kvinna i min ålder, undrade hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon var med på Sveriges Radios scen på Bokmässan i Göteborg för att berätta om hur det var att bryta ett tabu, liksom författaren Elsie Johansson som skrivit bl a ”Sin ensamma kropp” - om en åldrande kvinnas längtan efter erotik. På plats fanns också författaren och psykologen Jenny Jägerfeld som menar att terapeuter borde prata mera om sexualitet och Sveriges Radios egen radiopsykolog Allan Linnér. Moderator: Peter Sandberg från Filsofiska rummet. Programmet är en förkortad version av samtalet på Bok- och biblioteksmässan i september 2013.
