Mia Gerdin Podcasts
-
På Göteborgs filmfestival får Jan Troell hederspriset Nordic Honorary Award. Vår filmreporter Emma Engström träffade den 91-årige regissören för ett samtal om regi, betraktande - och ålder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
DESSUTOM: KLASSIKERN OM TROELLS "HÄR HAR DU DITT LIV"Jan Troell debuterade 1966 med en filmatisering av Eyvind Johnsons romaner om Olof, som blev hans långfilmsdebut. Den svartvita filmen är inte enbart en historia om en ung mans bildningsresa - utan även om det moderna Sveriges framväxt. Programmet är gjort av kulturjournalisten Mia Gerdin och sändes första gången 2014.
HUR ÄR DET ATT STANNA NÄR KRIGET KOMMER TILL STAN?På Göteborgs filmfestival intervjuade Lisa Bergström regissören och fotografen bakom dokumentärfilmen "When Spring Came to Bucha", När våren kom till Bucha i Ukraina. Den kom ungefär samtidigt som den fullskaliga ryska invasionen hade nått fram till staden. Det handlar om de som ändå stannade där, varför - och hur deras tillvaro blev.
OM DET NORDISKA TEMAT PÅ GÖTEBORGS FILMFESTIVALVår filmreporter Emma Engström samtalar med Lisa Bergström om ett av festivalens stora teman i år.
STEVEN SPIELBERG SUMMERAR SITT FILMLIVPå bioduken kan man just nu, med premiär i dag, även se stjärnregissören Steven Spielberg göra en sorts sammanfattning av sitt liv och verk i filmen "The Fabelmans". Vår filmkritiker Björn Jansson kommer till studion för att berätta hur det blev - och varför.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Mattias Berg -
Jan Troells långfilmdebut "Här har du ditt liv" brukar lyftas fram som en av svensk filmhistorias bästa. Han berättar om sin första långfilm och om hur den klassiska cykelscenen blev till.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Denna svartvita film anses som ett mästerverk, och är en historia inte bara om en ung mans bildningsresa utan även om det moderna Sveriges framväxt. Eddie Axberg är lysande i rollen som den ständigt registrerande och reflekterande Olof.
I Klassikern har Mia Gerdin talat med Jan Troell om den film han gjorde 1966, och där han som vanligt svarar för regi, foto och klippning.En Klassiker från 2014.
-
Ali Abbasi om hoten han fått ta emot och hur hans nya film om en seriemördare som rensar gatorna från prostituerade kvinnor berättar om korruption i Iran.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ali Abbasi slog igenom med den hyllade och prisade trollfilmen "Gräns". Nu är det premiär för hans nya film, som bygger på en verklig seriemördares framfart i Irans heligaste stad Mashhad i början av 2000-talet.
"Holy Spider liknar inte något du kan se på bio eller tv just nu", säger Kulturnytts kritiker Emma Engström i sin recension.
P1 Kulturs Lisa Bergström har intervjuat Ali Abbasi, som burit på idén till den här filmen länge.
Emma Engström diskuterar "Holy Spider" med Helena Lindblad, filmredaktör på Dagens Nyheter.
VAD ÄR DET SOM HÄNDER MED DISNEY?Disneykoncernen håller på att ta sig igenom en tung kris. Under 2022 förlorade Disneyaktien 44% av sitt värde, det sämsta året för företaget på börsen sedan 1974. Under dramatiska former fick Disneys VD Bob Chapek sparken i slutet av förra året och ersattes av sin företrädare Bob Iger. Vad är det egentligen som händer med Disney? Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson rapporterar.
KLASSIKERN: KERSTIN EKMANS ROMAN HÄNDELSER VID VATTEN"Händelser vid vatten" visas just nu som dramaserie på SVT. Vi återvänder till romanen som när den kom ut 1993 blev rikligt prisbelönad. Det stod ändå inte klart då, att Kerstin Ekman skrivit något banbrytande. P1 Kulturs Mia Gerdin utnämner "Händelser vid vatten" till en föregångare i genren Norrländsk noir.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Anna Tullberg -
När Kerstin Ekman kom ut med "Händelser vid vatten" 1993 blev hon hyllad och prisad, men kanske inte tillräckligt uppmärksammad som den banbrytande genreförnyare hon faktiskt var.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En mordhistoria som påverkar tre olika människors liv och som ju längre tiden går kommer att få sina liv sammanflätade. I sin mäktiga och sammansatta roman låter Kerstin Ekman sitt sinne för intriger gå hand i hand med sin stora människokännedom och djupa samklang med glesbygdens natur, djur och boningar.
Det väglösa landet bland fjällen sjuder av ljud och dofter, och det vibrerar av en dov spänning. Vem är inkräktare, vem hör hemma och vem har rätt att avgöra vilket?
En Klassiker av Mia Gerdin från 2019
-
"Flotten" fångade den politiska tidsandan, bröt ner föråldrade hierarkier inom teatern och frigjorde skådespelarnas egna idéer. Hör författaren Kent Andersson och regissören Lennart Hjulström.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En sådan uppsluppen men samtidigt hårt slående samhällskritik var inget man var van vid på en institutionsteater 1967 säger litteraturprofessorn och teaterkritikern Tomas Forser.
– Vi lever fortfarande i ett klassamhälle, det finns hur mycket som helst att skriva samtidsdramatik om, sa Kent Andersson i en radiointervju 1967. Då hade hans pjäs Flotten haft premiär och hyllats som banbrytande teaterdramatik.
Från egna minnen och arkivmaterial har Mia Gerdin hämtat glimtar från föreställningen och Jörgen Cederbergs intervju 1967.
Den här Klassikern är från 2014.
-
När komikern och konstnären Peter Apelgren köpte Zappas Apostrophe (') 1974, öppnade sig ett nytt musikaliskt universum. Där befinner han sig gärna varje dag sedan dess: Min familj tycker att det blir för mycket, jag tycker att det inte kan bli för mycket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Frank Zappa strålande gitarrist, kompositör och provokativ perfektionistFrank Zappa (1940–1993) föddes i Baltimore, USA. Han var en alldeles egen sorts artist med sin genreöverskridande blandning av doowop, rock, jazz, pop, konstmusik och rena ljudexperiment. Allt kryddat med satiriska, provocerande, absurda och inte sällan obscena texter.
Det banbrytande albumet ”Freak out” med bandet Mothers of invention kom 1966 och skulle följas av mer än 60 album. Zappa var en mycket skicklig gitarrist, producerade, ägde skivbolag och turnerade nästan ständigt. Han komponerade också för symfoniorkester och gjorde instrumentella, mer jazzinfluerade album.
Peter Apelgren är komiker och konstnärPeter Apelgren, född 1959, var med och skapade det legendariska humorprogrammet Rally i P3, har gjort en mängd tv-produktioner och tävlat i bland annat På spåret och Kulturfrågan kontrapunkt. Han står ofta på scenen i olika humorshower, ett av alla exempel är enmans-föreställningen ”Improvajsing” som hade premiär 2018.
I programmet medverkar också kulturjournalisten och mångaåriga Sveriges Radio-medarbetaren Mia Gerdin, som också varit skrivande musikjournalist på bland annat Dagens nyheter.
Gunnar Bolin – kulturjournalist på Sveriges RadioProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Gustav II Adolf grundade Göteborg 1621. För att minnas detta lät Göteborgs stad i mitten av 1800-talet beställa en staty av kungen. Hör vad som hände med de olika gjutningarna innan han kom på plats.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hjältekonung har han kallats i historieböckerna, men krigarkonung vore ett bättre epitet. Han var fullt sysselsatt med trettioåriga kriget som till stor del böljade fram och åter över nuvarande Tyskland.
Det var viktigt att statyn av Gustav II Adolf "indignerande med högra handen stället för staden”, det vill säga han skulle peka med sin högra hand: där ska staden ligga! Uppdraget gick till konstnären Bengt Erland Fogelberg som mest arbetade i Rom.
Första gjutningen fick kasseras, den andra gjutningen lyckades men fartyget som skulle frakta statyn till Göteborg gick i kvav, statyn hamnade på havets botten vid Helgoland. Driftiga helgolandsbor lyckades dock bärga statyn, men staden Göteborg tyckte att den begärda bärgarlönen var för hög och beställde i stället en ny tredje kopia som äntligen kunde placeras på Gustaf Adolfs Torg 1854.
Det där andra exemplaret, som legat på havets botten, såldes till Bremen, där den märkligt nog restes i centrala stan och fick stå där tills Andra världskriget bröt ut. Då behövdes statyns koppar till annat, Gustav Adolf smältes ner för att användas inom tyska krigsindustrin.
Ett bra exempel på ödets ironi: Gustav II Adolf kom till slut att kämpa på sina forna fienders sida.
I programmet intervjuas Håkan Wettre, f d intendent på Göteborgs Konstmuseum och musiken vi hör är Salve Decus Suecorum Rex Gustave Adolphe, en hyllningskör skriven på 1600-talet och utdrag från Hugo Alfvéns Skådespelsmusiken – ett stycke för kammarblåsare som heter Gustav II Adolf.
Programmet är gjort av Mia Gerdin och sändes första gången 7 maj 2011.
-
Det fria ordet var temat då Nässjö hade litteraturfestival och konstutställning i sitt kulturhus. Kristina Sandberg, Arkan Asaad, Ola Larsmo, Jenny Wrangborg, Bo Cavefors m fl framträdde.
Hur fritt är ordet? Vems berättelser är det som får komma fram? Detta var grundfrågor i Nässjö Litteraturfestival som även innefattade en konstutställning, "Den kulturelle onanisten", om och med den kontroversielle förläggaren Bo Cavefors. Kristina Sandberg, Lotta Lundberg, Arkan Asaad, Ola Larsmo, Athena Farrokhzad, Jenny Wrangborg är några av författarna som deltog. Mia Gerdin var i Nässjö för att samla röster, intryck och kommentarer. -
Duvorna poar, trasten jollrar och rullar sin flöjt, rödhaken knäpper och sisar och korparna är svarta och olycksbådande. Det visslar, susar och låter i Tomas Bannerheds mångfaldigt prisade debutroman Korparna. Boken har han hållit på att skriva under tio års tid.
"Jag känner det som om jag genomgått en förvandling och blivit den jag innerst inne alltid har varit", säger Tomas Bannerhed om romanens tillblivelse. Själv trodde han att en berättelse om lantbrukare i Småland på 70-talet inte skulle bli någon hit men kritiker och läsare har tyckt annorlunda.I K1 kommer nu den långa versionen av hans berättelse om vägen till skrivandet, och den obestämda känslan av skuld över att inte ta över det jordbruk och det liv som generationerna före honom gjort.När Mia Gerdin läste Korparna trodde hon att författaren föddes med en fågelkikare i ena handen och en fälthandbok om fåglar i den andra, men Tomas Bannerhed berättar att han först i vuxen ålder lärde sig allt det om natur och fåglar som Korparna är så uppfylld av. Uppläsare är Anna Persson. -
Carl Johan Vallgrens senaste roman är både en socialrealistisk skildring och en thriller med osannolika händelser: en tjej blir vittne till hur några killar eldar upp en kattunge, efter det är hon i killarnas våld: hon är dödens om hon skvallrar, och hennes lillebror kommer att bli ännu mer mobbad än han redan är. Fast tjejen Nella vägrar vara offer, hon har styrka för två. I Havsmannen berättar Vallgren om en trasig familj där de två barnen är utlämnade åt sig själva medan en ibland välmenande vuxenvärld står tafatt bredvid. Mia Gerdin har träffat honom i hans arbetslägenhet i Traneberg, Uppläsare är Anna Persson. Biblioteket uppmärksammar även Lina Ekdahl och hennes nya Diktsamling vars omslag lånat form av Konsums blåvita basvaror. Varför inte poesi lika gärna som en burk lingonsylt?, resonerar hon. Ekdahls poesi rör sig i spänningen mellan vardaglig enkelhet och livsavgörande frågor. Vad tycker hon om att kallas estradpoet och vad har upprepningen för betydelse - och vad är egentligen att vara fri? Mia Gerdin träffar henne i hennes skrivarateljé på Konstepidemin i Göteborg.
-
Leriga stövlar och spår av dreglande kor på overallen, vitlöksodling och slakt. Så ser vardagen ut för unga Sofi som är lantarbetare i den svenska myllan. När kråkorna kraxar över åkrarna drömmer hon om något annat utan att riktigt veta vad, så som många unga människor gör. Katarina Fägerskiöld gillar att skriva om lantbruksmiljö och om vardagliga småstäder, i storstäderna ser hon inte samma möjligheter. Hon gillar det som tittar fram ur glipor och sprickor, och några happy ends tror hon inte på. Mia Gerdin har träffat henne för att prata om lerig jord och litterär stil. Och Jenny Aschenbrenner spinner vidare på temat och funderar över landsbygdsskildringar inom litteraturen - kan man tala om en våg av country noir? Programledare är Jenny Teleman och uppläsare är Anna Persson
-
I Biblioteket möter vi två svenska debutanter som båda skriver om miljöer man inte så ofta träffar på i svenska romaner idag. Dels Tomas Bannerhed som skrivit sin roman Korparna om en småländsk lantbrukarfamilj på 70-talet, dels Sara Beischer som skrivit en arbetsplatsroman som utspelar sig inom äldrevården, Jag ska egentligen inte jobba här. Bibliotekets debutantspår tar oss även till New York där Marie Lundström träffat Hannah Tinti och Claire Vaye Watkins.
-Jag känner det som om jag genomgått en förvandling och blivit den jag innerst inne alltid har varit, säger Tomas Bannerhed som debuterade som författare för ett år sedan med romanen Korparna. Den boken har under det gångna året fått både Augustpriset och det prestigefyllda Borås Tidnings Debutantpris . Själv trodde han inte att en berättelse om lantbrukare i Småland på 70-talet skulle bli någon hit, men kritiker och läsare har tyckt annorlunda. I Biblioteket för vi höra Tomas Bannerheds väg till skrivandet och hur han faktiskt höll på i tio år för att få sin roman färdig.Han är själv uppfödd på en bondgård i Småland men längtade alltid bort och ut. Det strävsamma jordbrukarlivet såg han som en belastning och varken han själv eller någon i hans omgivning förväntade sig att han skulle leva samma sorts liv som sina föräldrar. Nu har han under många år genom sitt skrivande återskapat minnen och stämningar från en epok som redan känns avlägsen samtidigt som den är så nära.Uppläsare: Anna PerssonDessutom träffar vi Sara Beischer som romandebuterat med en bok om livet på ett äldreboende. ”Jag ska egentligen inte jobba här” handlar om nittonåriga Moa som i väntan på att skådespelarkarriären ska ta fart ställs inför död, kroppsvätskor och omänskliga arbetsvillkor. Boken var vältajmad – den kom i januari i år, samtidigt som Sverige skakades av vårdskandaler. ”Jag ska egentligen inte jobba här” handlar om nittonåriga Moa som i väntan på att skådespelarkarriären ska ta fart arbetar på ett äldreboende. Där ställs hon inför död, kroppsvätskor och omänskliga arbetsvillkor. Sara Beischer har själv jobbat av och till som timvikarie i äldrevården.Boken bygger delvis på hennes egna erfarenheter, och har blivit en succé. Tredje upplagan är redan tryckt. Boken används som undervisningsmateriel för blivande vårdpersonal, och själv är Sara Beischer flitigt anlitad som föreläsare. –Lustigt, säger hon. Jag får inte ens jobba i min egen kommun eftersom jag inte är utbildad undersköterska, och ändå har jag blivit ett slags äldreambassadör.Nästa bok ska inte handla om vården. –Men det kommer att handla om människor från arbetarklassen, säger hon. Jag är en arbetarklassunge!Ulla Strängberg träffade Sara Beischer i hennes hem i Halmstad.Uppläsare: Sarah Maya Jackson.I Biblioteket träffar vi också två amerikanska författare, Hannah Tinti och Claire Vaye Watkins, som pratar om hur det är att debutera. Hannah Tinti debuterade 2004 och båda hennes böcker är översatta till svenska: Djurverkerier och Den gode tjuven. Claire Vaye Watkins första bok Battleborn ges ut i USA i augusti.Marie Lundström träffade dem ihop en torsdag kväll i New York och undrade vilka tips har den erfarna Hannah att ge nykomlingen Claire?Programledare är Mia Gerdin -
De drömde om ett nytt samhälle och en ny litteratur och flera av idéerna förverkligades i det svenska folkhemmet. Men så hade man också med sig författare som Karin Boye och Gunnar Ekelöf och socialreformatorerna Alva och Gunnar Myrdal. Det handlar om Spektrum som både var tidskrift och förlag och som startades av några unga radikaler i 30-talets Stockholm. De var den svenska motsvarigheten till Bloomsburygruppen. Johan Svedjedal har skrivit Spektrums historia, Maarja Talgre har träffat honom. Och hur ser det ut idag? Madeleine Grive som startade tidskriften 80-tal, som nu 30 år senare blivit 10-tal, tror på litteraturens förändrande kraft och det gör även gänget bakom Textival i Göteborg som brinner för den nya litteraturen. Och Mattias Nilsson på lilla skivbolaget Kning Disk låter musiken möta både konst och poesi - estetik som motkraft till kommersialismen. Mia Gerdin rapporterar.
Röster som hörs i Biblioteket:Om Spektrum:Maarja Talgre intervjuar författaren/litteraturprofessorn Johan Svedjedal.Ur radioarkivet hör vi:Karin Boye, Gunnar Ekelöf, Alva och Gunnar Myrdal, Victor Svanberg, Erik Mesterton, T S Eliot, Sven MarkeliusOm eldsjälarna i Spektrums efterföljd:Mia Gerdin intervjuar Madeleine Grive, 10-talStina Nilsson och Magnus Bernvik från TextivalMattias Nilsson, Kning DiskPamela Jaskoviak läser sin dikt Juni från skivan Radio Regn (2009) -
Poeten Rut Hillarp (1914-2003) uppmärksammas i två böcker: Birgitta Holms monografi poet och erotiskt geni och Rut Hillarps dagböcker i urval av Holm. Hillarp hade många ansikten. Hon var kvinnorörelsens grand old lady samtidigt som hennes dikter föddes ur en passion med sado-masochistiska inslag. Hon var den självständiga yrkeskvinnan (gymnasielärare) jämsides med den trånande älskarinnan som upphöjde mannen till Gud. En sammansatt personlighet som gör det svårt att ringa in henne. Vem var den riktiga Rut? Ulla Strängberg har träffat Birgitta Holm, som hade Rut Hillarp som lärare på gymnasiet, blev senare hennes vän, och anförtroddes dagböckerna efter hennes död. Dubbelutgivningen av biografi och dagböcker ger en djupare förklaring till den lidelsens estetik som Hillarp utövar i den puritanska frikyrkliga uppväxtmiljön, och väcker liv i en författare, egenartad och djupt fascinerande. Birgitta Holms biografi om Rut Hillarp är bara en i höstens strida ström av biografier, självbiografier och autofiktion. Det verkar som om törsten efter verklighet aldrig varit större - fakta slår fiktion flera gånger om hos läsarna. Varför är intresset för det autentiska så stort nu? Lisbeth Larsson är professor i litteratur vid Göteborgs universitet och har forskat kring biografier i 40 års tid. Hon intervjuas av Mia Gerdin och konstaterar bl a att bekännelselitteratur är en term som försvunnit helt. Varför?
-
I höst har den romantiske Carl Jonas Love Almqvist varit på tapeten och åstadkommit ett märkligt sammanträffande. Inte mindre än två svenska prosaister har valt att följa hans fotspår i sina nya romaner: Eva-Marie Liffner i Lacrimosa och Anna-Karin Palm i Snöängel.
Hos Anna-Karin Palm hämtas inspirationen såväl från Amorina som Drottningens juvelsmycke. Det är den bistra vintern 1985-1986 som kulminerar i mordet på Olof Palme. Vid sidan om konspirationerna mot statsministern, får vi följa Hedvig, en androgyn Tintomara-gestalt och alla de människor som kommer i hennes väg.Snöängel är en Stockholmsskildring från en näraliggande tid som väver in frågor om minne och saknad . Hela berättelsen är återskapad av en svensk författare i självvald fransk exil. Precis som Anna-Karin Palm, som flyttade hem igen till Stockholm och Danvikens gamla dårhus, efter sex år i Normandie. Hon debuterade 1991 med Faunen. Snöängel är hennes första roman på sex år.Ulla Strängberg tog en promenad med Anna-Karin Palm i Hedvigs kvarter kring Allhelgonakyrkan i Stockholm. Uppläsare är Anna Persson.Eva-Marie Liffners roman Lacrimosa dyker rätt ner i Almqvists 1800-tal, med lukter och smaker från myllrande gator och fina salonger. Även denna roman har Tintomara som huvudperson, fast här heter hon ömsom Ros ömsom Mr Ross och Almqvist är en person som hon både älskar och hatar.Eva-Marie Liffner som nominerats till årets Augustpris, har alltid fascinerats av historia och upphör aldrig undra över vad som funnits tidigare, hur spåren av detta tidigare liv ser ut och flätas samman i en ofta fantastisk väv. I Lacrimosa lanserar hon t ex en ny teori om mordet på Gustav III och menar att Anckarström tog på sig skulden för kärleks skull. Lacrimosa är fjärde romanen sedan debuten med Camera 2001 och hon har nyligen av Svenska Akademin tilldelats Ole och Ann-Marie Söderströms pris på 80.000 kronor.Mia Gerdin intervjuar Eva-Marie Liffner i historisk miljö: Stadsmuseet i Göteborg. Uppläsare är Johan Gry.Musiken i programmet är till stor del skriven av Carl Jonas Love Almqvist, till exempel ”Du går icke ensam” (som börjar ”Om bland tusen stjärnor…”) som framförs av Solveig Faringer, och Karin Jonsson-Hazell spelar hammarklaver i några av Almqvists pianostycken. - Visa fler
