Lisbeth Larsson Podcasts
-
Människorna åkte in till städerna i en helt ny omfattning för så där 200 år sedan. När urbaniseringen och industrialismen tog verklig fart vid 1800-talets början beblandade sig människorna med varandra, buffades och knuffades, klättrade och gjorde klassresor. Det var också då som romanen, så som vi känner den idag, föddes. Mångröstad och detaljrik, som staden själv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men plötsligt är inte städerna längre självklara magneter för lycksökare och klättrare – klimat-kris och terrorhot, pandemi och segregation urholkar stadens position som alltings sjudande ursoppa.
I dag hör vi ett långt kulturreportage där du får möta urbanhistorikern Håkan Forsell, författarna Pooneh Rohi och Daniel Gustafsson, litteraturvetaren Lisbeth Larsson och dramatikern Sasha Marianna Salzmann. När reportern Jenny Aschenbrenner undersöker vad det är som händer med staden och hur det syns i romanerna.
SAMTAL: OPERANS FRAMTID I SVERIGEImorgon drar Mötesplats Opera igång. Det är första gången alla delar av operasverige finns representerade på ett tvådagarssymposium arrangerad av Kungliga Musikaliska Akademien med anledning av deras 250 års jubileum. Tanken är att forskare, sångare, operachefer, studenter, dirigenter, tonsättare, librettister, regissörer och allmänheten ska mötas och diskutera operan idag och operan i framtiden. Men vilka utmaningar står operan inför?
Susanne Rydén, preses för Musikaliska Akademin kommer till programmet och svarar.
ESSÄ: VART TOG MÖRKRET VÄGEN1812 fick London världens första gasverk, och redan nästa år kunde Westminster Bridge stoltsera med en sensationell nymodighet: permanent gatubelysning.
Under århundradet som följde lystes världen upp, och det ogenomträngliga mörker som i alla tider hade ramat in vår tillvaro, fick ge vika.
Vad gjorde det med oss? Och var tog allt detta mörker vägen? Det frågar sig poeten Erik Lindman Mata i dagens Obs-essä.
Programledare: Lisa Wall
Producent: Saman Bakhtiari -
Vad betyder staden? Genom tiderna tycks staden ha fått spela olika roller i kulturen: Ibland som tillflyktsort och som symbol för livets möjligheter andra gånger, som en plats för brustna förhoppningar och rentav undergång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
P1 Kulturs reporter Jenny Aschenbrenner följer stadens avtryck i litteraturen genom seklerna, och ser en växling mellan ett löfte – och ett hot.
Medverkande Håkan Forsell, urbanhistoriker; Pooneh Rohi, Författare; Lisbeth Larsson, litteraturvetare; Sasha Marianna Salzmann, dramatiker samt Daniel Gustafsson, författare.
-
2021 har utnämnts till supermiljöåret, då många viktiga globala beslut ska tas kring klimatet och den biologiska mångfalden. Bland dem som satt ljuset på de här frågorna allra längst finns Världsnaturfonden Sverige, som fyller 50 år i år. Pandor, fjällrävar och regnskog har räddats i kampanjer som på senare år blivit digitala framgångssagor. I det här avsnittet av Digitala Influencerpodden berättar WWF:s kommunikationschef Lisbeth Larsson om hur man kommunicerar sambandet mellan pandemi och brist på biologisk mångfald, om matapparna som förändrar en hel bransch och om varför hon drömmer om fler medelålders manliga influencers.
-
Människor har skrivit dagböcker i alla tider. Men när blev dessa privata anteckningar avsedda för publicering, som tex Lars Noréns? Och hur sanna är de egentligen? Samtal om våra hemligaste noteringar - i studion dagboksskrivaren och författaren Gunilla Linn Persson tillsammans med litteraturprofessor Lisbeth Larsson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Intervju också med Tomas Lidman, aktuell med Dagboken som konst där han behandlar konstnärers sätt att använda sina dagböcker – så att de blir ett eget konstverk.
Dessutom intervjuar reporter Mona Masri den uppmärksammade israeliska författaren Shani Boianjiu som skrivit om unga israeliska kvinnor i armén i romanen Det eviga folket är inte rädda, nyss utkommen på svenska.
Lars Amund Vaage debuterade 1979 och är en av Norges mest produktiva författare med tjugo böcker bakom sig, både prosa, lyrik, dramatik och barnböcker. Nu kommer han på svenska för första gången, med romanen Rubato, somnominerades till Nordiska rådets litteraturpris. Reporter Sofia Olsson träffar Lars Amund Vaage.
I radiosändningen: Poeten Pernilla Berglund läser dikter ur sin hyllade debut Tilltar.
Veckans litteraturlista: Lars Norén, En dramatikers dagbok 2000-2002 (2008) Gunilla Linn Persson, Ett månvarv (2012) Henri Frédéric Amiel, En drömmares dagbok (1883-84) Virginia Woolf, Ögonblick av frihet, övers Rebecca Alsberg (2008) Victoria Benedictsson, Stora Boken (1978-1985 innehåller Dagböcker vol 1-3) Stig Larsson, När det känns att det håller på ta slut (2012) Pernilla Berglund, Tilltar (2013) Shani Boianjiu, Det eviga folket är inte rädda, övers Erik MacQueen (2013) Tomas Lidman (red), Dagboken som konst (2013) Lars Amund Vaage, Rubato, övers Peter Törnqvist (2013)
Om du vill får du gärna söka upp och fortsätta samtalet om böcker!
-
Poeten Rut Hillarp (1914-2003) uppmärksammas i två böcker: Birgitta Holms monografi poet och erotiskt geni och Rut Hillarps dagböcker i urval av Holm. Hillarp hade många ansikten. Hon var kvinnorörelsens grand old lady samtidigt som hennes dikter föddes ur en passion med sado-masochistiska inslag. Hon var den självständiga yrkeskvinnan (gymnasielärare) jämsides med den trånande älskarinnan som upphöjde mannen till Gud. En sammansatt personlighet som gör det svårt att ringa in henne. Vem var den riktiga Rut? Ulla Strängberg har träffat Birgitta Holm, som hade Rut Hillarp som lärare på gymnasiet, blev senare hennes vän, och anförtroddes dagböckerna efter hennes död. Dubbelutgivningen av biografi och dagböcker ger en djupare förklaring till den lidelsens estetik som Hillarp utövar i den puritanska frikyrkliga uppväxtmiljön, och väcker liv i en författare, egenartad och djupt fascinerande. Birgitta Holms biografi om Rut Hillarp är bara en i höstens strida ström av biografier, självbiografier och autofiktion. Det verkar som om törsten efter verklighet aldrig varit större - fakta slår fiktion flera gånger om hos läsarna. Varför är intresset för det autentiska så stort nu? Lisbeth Larsson är professor i litteratur vid Göteborgs universitet och har forskat kring biografier i 40 års tid. Hon intervjuas av Mia Gerdin och konstaterar bl a att bekännelselitteratur är en term som försvunnit helt. Varför?
-
Biblioteket Nu och då med Georg Brandes 2010 05 17 1403 (2010 05 18 1815)1871 formulerade den danske litteraturkritikern tanken att Litteratur skall sätta problem under debatt, en idé som blev central för en det moderna genombrottet som strävade efter realism. Biblioteket har undersökt hur gångbar denna tanke är idag när den svenska litteraturen blivit mer samhällsinriktad. Louise Epstein har pratat med Johan Jönsson, Dilsa Demirbag Sten, Lars Sund, Malte Persson och Aase Berg. Samt litteraturprofessorn Lisbeth Larsson som förklarar varför Georg Brandes tänkte som han gjorde.
1871 formulerade den danske litteraturkritikern Georg Brandes tanken att ”Litteratur skall sätta problem under debatt”. Denna idé blev central för en det moderna genombrottet, en litterär inriktning som bejakade ett nytt realistiskt sätt att skriva. Biblioteket har undersökt hur gångbar denna tanke är idag när den svenska litteraturen blivit mer samhällsinriktad. Och hur är det? Räcker det att diskutera aktuella samhällsproblem för att en bok skall bli bra? Louise Epstein har pratat med författarna Johan Jönsson, Dilsa Demirbag-Sten, Lars Sund, Malte Persson och Aase Berg. Samt litteraturprofessorn Lisbeth Larsson som förklarar varför Georg Brandes tänkte som han gjorde.Programledare: Louise Epstein -
Så fort det talas om kunskap och bildning blir stämningen lätt upprörd, eftersom allt urval också är ett rangordnande. Men världen blir allt mer globaliserad och det innebär kanske att innehållet i bildningen måste förändras. Vad skulle hända om vi började läsa något annat än vita män från Sverige, England och USA? Frågorna är många när Louise Epstein samlar skribenten Johan Hakelius, författaren Gabriella Håkansson och litteraturprofessor Lisbeth Larsson.Det blir också poesi med poeten Johannes Anyuru som gärna blandar hiphop med Homeros. Anyuru läser högt ur sin senaste bok och pratar med Mia Gerdin om varför han tycker om att blada högt och lågt och varför Göran Sonnevi och The Latin Kings är lika lätta att inspireras av.Programledare Louise Epstein och Mia Gerdin
-
Bibl 20090608 Om sommarläsning.Biblioteket undersöker om det finns litteratur som passar bäst för den slöa ljusa säsongen och om läsning på sommaren skiljer sig från annan läsning. Vi har pratat med författarna Göran Greider, Hassan Loo Sattarvandi och Isobel Hadley-Kamptz, och med hjärnforskaren Per Hamid Ghatan och med Lisbeth Larsson som är professor i litteraturvetenskap. Tips, minnen och reflektion! Ett program av Louise Epstein
Strax semester och tid att packa. Baddräkter, metspön, hinkar och böcker. Det finns gott om dilemman när böckerna skall väljas. Skall vi satsa på fördjupning eller underhållning? Är det bäst med struktur och plikt, eller är det de slumpmässiga bokvalen som göra oss glada? Biblioteket undersöker om det finns litteratur som passar bäst för den slöa ljusa säsongen och om läsning på sommaren skiljer sig från annan läsning. Vi har pratat med författarna Göran Greider, Hassan Loo Sattarvandi och Isobel Hadley-Kamptz, och med hjärnforskaren Per Hamid Ghatan och med Lisbeth Larsson som är professor i litteraturvetenskap. Tips, minnen och reflektion!Ett program av Louise Epstein
