Mats Eriksson Podcasts
-
Relationen mellan Sverige och Turkiet var redan ansträngd när en docka föreställande president Erdoan hissades upp i en stolpe utanför Stockholm stadshus i början av januari. Hör Ekots försvarsreporter Mats Eriksson om hur det går med Sveriges ansökan till försvarsalliansen Nato.
Med ljud från SVT Nyheter.
Medverkande: Mats Eriksson
Reporter: Marina Nilsson Malmström
Producent: Susanna Hållbus
-
Den första nationella säkerhetsrådgivarens uppdrag är att samordna landets säkerhetspolitiska agerande. Hur ska det göra Sverige säkrare? Och hur ska det nya nationella säkerhetsrådet fungera?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är Henrik Landerholm som har fått uppdraget som landets första nationella säkerhetsrådgivare. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska hantera frågor som rör krishantering såväl civilt som militärt. Han ska sitta i statsrådsberedningen, det vill säga nära statsministern.
– Vi måste organisera oss för att se till att vi har möjlighet att se hoten, att tolka det som händer riktigt. Och göra klart för oss själva vad vi ska göra och skapa underlag för det, säger Henrik Landerholm.
Den nya posten är opolitisk säger han. Tidigare har han varit riksdagsledamot för Moderaterna och har nära band till statsminister Ulf Kristersson. Att han fått tjänsten utan att den först har utlysts, har på förhand väckt kritik om möjlig vänskapskorruption.
Försäkringar från NatoSen Ryssland inledde ett angreppskrig mot Ukraina den 24 februari förra året har omvärldsläget blivit mera allvarligt och svårhanterligt.
Under konferensen Folk & Försvar som avslutades i veckan, varnade Natos chef Jens Stoltenberg men även ÖB Mikael Bydén för risken att kriget i Ukraina eskalerar till ett storkrig mellan Nato och Ryssland.
– Bara risken, även om vi skulle bedöma den som liten, är ett tillräcklig stort problem, säger Henrik Landerholm. Det är en fördel att vidta så omfattande förberedelser som nånsin är möjligt.
Tiden mellan Natoansökan och medlemskap har pekats ut som en tid av sårbarhet för Sverige.
Men i söndags sa Natochefen Stoltenberg att ”Det är helt otänkbart att Nato inte skulle agera om Finlands och Sveriges säkerhet hotas”.Henrik Landerholms bedömning är att Stoltenbergs så tydliga offentliga uttalande innebär ett ökat skydd för Sverige.
– Uttalandet från Stoltenberg är naturligtvis både politiskt och militärt förankrat i Nato och en tydlig signal om at vår säkerhet är bättre än vad många bedömare hade föreställt sig, säger han.
Ett nytt nationellt säkerhetsrådDet har tidigare funnits ett säkerhetspolitiskt råd. Nu vidareutvecklas det genom inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd, som ska ledas av statsministern. I rådet ska även utrikesministern, försvarsministrarna, justitieministern och finansministern och partiledarna för regeringspartierna sitta.
Målet är att ge en mer samlad lägesbild och att förse säkerhetsrådet och regeringen med underlag för att kunna fatta bra beslut snabbare.Enligt Henrik Landerholm behöver ett trettiotal personer rekryteras, utöver de 45 som finns i dagens krishanteringskansli och det före detta säkerhetspolitiska rådet.
Gäst: Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivare
Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter med inriktning på försvarsfrågor på Ekot
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Margareta Svensson
Tekniker: Alma Segeholm -
DPS på Folk och försvar 2023 där Rysslands invasion av Ukraina och den svenska försvarsviljan är i fokus.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Snart har ett år gått sedan Ryssland inledde sitt anfall mot Ukraina. På försvarskonferensen Folk och försvar i Sälen är kriget ett närvarande ämne i alla samtal.
Att kriget skulle förändra mycket för Sverige stod omedelbart klart, men vi undrar ändå på vilka konkreta sätt har detta präglat svensk försvarspolitik och svenskens syn på försvar. Vilket är det största skiftet sedan 24 februari 2022?
Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på Ekot och My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Fabian Begnert
-
DPS på Folk och försvar 2023 där Sveriges framtida engagemang i försvarsalliansen klarnar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 16:e maj 2022 fattade Sveriges dåvarande regering beslut om att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. När DPS nu följande år besöker försvarskonferensen Folk och försvar är detta av naturliga skäl det stora samtalsämnet.
Kristersson om Sveriges NatomedlemskapStatsminister Ulf Kristerssons inledde årets upplaga av Folk och försvar med att konkretisera Sveriges roll i och med ett framtida Natomedlemskap. Det handlar bland annat om deltagande i initiativet för ett gemensamt robotförsvar i Europa, även känt som European Sky Shield Initiative.
Samtidigt väntar många svenska politiker otåligt på att Turkiets president Recep Tayep Erdogan ska ge tummen upp för Sverige, och frågan många ställer sig är hur långt den svenska regeringen är villig att gå för ett Nato-medlemskap. Och hur var det med Tobias Billström och hans idéer om PKK-flaggor?
Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, försvarspolitiker reporter på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Maria Stillberg
-
Elpriserna slår i taket och fingerpekandet är i full gång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands krig i Ukraina i kombination med vinterns första köldknäpp leder till rekordpriser på el i Sverige. DPS tar tempen på den politiska energidebatten och reder ut vem som bär skulden för din elräkning.
Ny försvarsberedning i skuggan av NatoI veckan blev det klart att regeringen tillsätter en ny försvarsberedning som ska ledas av Hans Wallmark (M).
Vår försvarskunniga kompis Mats Eriksson förklarar vad Nato-ansökan innebär för gruppens arbete och vad som gick snett när förra försvarsberedningen sprack - eller gjorde den det?
Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot samt Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Joar Jonsson
-
När försvaret växer och Sverige blir ett Nato-land kommer två procent av BNP i försvarsbudget inte att räcka, menar ÖB Micael Bydén. Men hur mycket pengar som behövs avgörs av politikernas ambitioner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Försvaret kommer att genomgå stora förändringar när Sverige bli en av 32 allierade i försvarsalliansen Nato. ÖB har i sina råd till regeringen skrivit att han vill att det nordiska samarbetet ska utvecklas och stärkas, och att Norden ska hänga ihop som ett försvarsområde i Nato, med gemensam ledning där Sverige kan leda de marina operationerna Östersjön. Svenska försvaret kan också bidra med soldater och stridsflyg i Baltikum, och bland annat patrullera luftrummet.
– Vi kan Östersjön, vi kan Östersjön på ytan och under ytan. Vi kan också luftrummet över Östersjön. Och det här är en del där vi också har fått en rad frågor, vi vet att det finns kanske både önskemål och en inriktning att vi ska ta det här. Det här är ett område där vi skulle kunna visa handlingskraft och luta oss fram i ett tidigt skede och ta det ansvaret som en fullvärdig medlem, säger Micael Bydén.
Två procent av BNP inte tillräckligtFörsvarets budget har stadigt vuxit under senare år. Efter Rysslands storskaliga invasion i Ukraina i februari beslutade riksdagen att försvarsbudgeten ska höjas till två procent av BNP. Från årets budget på 75 miljarder kan det motsvara runt 120-130 miljarder kronor, beroende på hur BNP utvecklas. Före sommaren sade ÖB att försvaret inte skulle kunna komma upp i de beloppen förrän 2028.
Men i samband med att ÖB presenterade sina militära råd om hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035 till regeringen så framkom att försvaret kommer att komma upp i två procent av BNP redan 2026 – men inte för att upprustningen går snabbare nu utan för att stigande priser och räntor gör att pengarna går åt snabbare. Och på sikt kommer försvaret alltså behöva mer än två procent säger ÖB.
– Kravet på oss ökar ytterligare, vi ska investera i infrastruktur, vi ska bli fler människor, vi ska ersätta system och upphandla nya system och så vidare. Jag har också tydligt indikerat i det här underlaget att med stor sannolikhet kommer det behövas mer än två procent av BNP i nästa försvarsbeslut eller på lite längre sikt, säger Micael Bydén.
Hur stor andel av BNP kan det handla om?
– Svårt för mig att uttrycka, först och främst ska vi gå mot de ramar som nu är satta och de två procenten.
Men ni måste väl ge den informationen till politikerna?
– Svaret är mer än två procent av BNP, det är det jag indikerar nu, men det är beroende på vilken ambition... det är politiken som bestämmer vad vi ska göra och vad ambitionerna är.
Svårt klara rekryteringenEn av de största utmaningarna i försvarets upprustning blir att rekrytera tillräckligt med personal. Antalet anställda ska växa från dagens 70 000 personer till 120 000 år 2035. Svårigheten blir inte bara om att anställa ny personal, utan också att behålla den befintliga. Idag finns ett stort missnöje med lönerna för den militära personalen, som enligt facken har halkat efter under flera år.
ÖB Micael Bydén, är gäst i Ekots lördagsintervju.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter på Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Monica Bergmark -
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Utrikesminister Tobias Billström säger att Sverige inte ska ha "samröre" med den kurdiska milisen i Syrien YPG och dess politiska gren, partiet PYD.
Hör Ekots Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström om hur beskedet tagits emot i Ankara inför mötet om Nato nästa vecka, och politikreporter Mats Eriksson om den svenska regeringens avvägningar.
"Tonårsrum på hjul" väcker debattI veckan presenterade Transportstyrelsen en rapport med förslag på regeländringar för A-traktorer, även kallade för EPA-traktorer.
A-traktorerna har varit föremål för stora diskussioner under den senaste tiden efter att antalet olyckor mer än fördubblats efter en regeländring för två år sedan. Men för ungdomarna vi träffar betyder de frihet och gemenskap.
Splittrat USA går till valMellanårsvalet i USA sker nästa vecka, och har stor betydelse för vilken politik president Joe Biden kan föra de kommande åren. I ett splittrat USA besöker vår korrespondent Cecilia Khavar en av få platser där politiken läggs åt sidan och gemenskap råder: fotbollsarenan.
Hela programmets innehåll:
Timme ett
Sveriges skärper hållning mot YPG inför Nato-diskussion med Turkiet
Återuppbyggnad i Ukraina
A-traktorer väcker debatt
Översvämningar i Pakistan
Krönika av Nina Wormbs
Panelen
Timme två
USA går till val, rapport från Pennsylvania
Amerikansk fotboll förenar
Satir med Public Service
Sexualundervisning förnyas
Intervju med Karin Smirnoff
Kåseri av Mark Levengood
programledare Pia Sjögren
producent Nina Benner
tekniker Joar Jonsson -
Annie Lööf öppnar för att sitta i en S-ledd regering men Nooshi Dadgostar tänker inte vara sämre. Vi sammanfattar också Ekots partiledarutfrågningar och "granskar" politikernas arbetsbörda i samband med valet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Centerpartiets partiledare Annie Lööf meddelar att hon anser att Magdalena Andersson är en bättre statsministerkandidat än Ulf Kristersson. Samtidigt kräver Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar ministerposter för att backa upp Andersson. Vad betyder detta för regeringsfrågan?
Politikerna sliter in i det sistaMed knappt en månad kvar till valet är partiledarnas scheman fullspäckade. Det är partiledardebatt på partiledardebatt och utfrågning på utfrågning. Hur intensiv kan en valrörelse bli och var det lugnare förr?
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, politikreporter på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Monica Bergmark
-
Sveriges bråk med Turkiet om ett Natomedlemskap fortsätter. Det gör extra ont hos dem som inte ens ville gå med från början.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Erdogan presenterar kravlistaTurkiet står på sig och tänker inte släppa in Sverige och Finland i Nato. Det är åtminstone vad man säger utåt. Men finns det något sätt för Sverige att lirka upp knuten? Kanske kan USA hjälpa till?
Slaget om pensionernaDet blåser till strid i riksdagen om pensionerna. I juni ska de röstas och nu är den stora frågan om regeringen kommer att få igenom sitt förslag aka Nooshi-tillägget.
MP och L håller valupptaktI helgen håller två av riksdagens småttingar valupptaktsmöte. Miljöpartister och liberaler samlas på respektive ort för att gjuta mod i trupperna inför vad som kan bli antingen en skräll eller en dödsryckning.
Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, försvars- och politikreporter på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Maria Stillberg
-
Denna vecka avgörs om Sverige ska ta ett historiskt steg in i Nato efter Rysslands invasion av Ukraina. Men Vänsterpartiet tror att vår säkerhet skadas av ett Nato-medlemskap. Hur ser partiets säkerhetspolitiska alternativ till Nato ut?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samma dag som Nooshi Dadgostar intervjuas i Ekots lördagsintervju, den 13 maj, har regering och riksdagspartiernas representanter presenterat den säkerhetspolitiska analysen som ska ligga till grund för beslutet om Sverige ska gå med i Nato.
Nooshi Dadgostar tycker att analysen är för tunn och saknar konsekvensanalyser om risker för Sverige med ett svenskt Nato-medlemskap.
"Vi kommer att riskera en eskalering i vårt närområde och i Östersjön som höjer motsättningarna och konflikterna. De finns risker för kärnvapeneskalering"Men vilka alternativ till Nato ser Nooshi Dadgostar? Och på vilka sätt begränsas Sveriges handlingsutrymme om vi går med i försvarsalliansen?
Om Nooshi Dadgostar:Namn: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet
Ålder: 36 år
Bakgrund: Aktiv inom Ung vänster, kommunpolitiker i Botkyrka och var med och startade proteströrelsen Alby är inte till salu. Invald i riksdagen 2014. Ledde den statliga utredningen "Ett snabbare bostadsbyggande" 2017. Blev vice partiledare för Vänsterpartiet 2018 och partiledare 2020.Gäst: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet
Kommentar: Mats Eriksson, politik- och försvarsreporter på Ekot
Programledare: Henrik Torehammar
Producent: Katarina von Arndt och Maja Lagercrantz
Tekniker: Hanna Melander -
Säkerhetsanalysen är presenterad, i helgen fattar Socialdemokraterna beslut och på måndag väntas Natoansökan vara klappad och klar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Socialdemokraterna håller ledningsmötePå söndagen samlas S-ledningen för att ta beslut i Natofrågan. Om de inte tar rygg på Finland och säger ja till medlemskap kommer allt och alla att bli väldigt förvånade.
Sverige och Finland gör gemensam sakSverige och Finland har gått i någon slags takt i hela den här processen. Var det självklart från början, och vilka likheter och skillnader finns i Sveriges och Finlands relation till Ryssland och Nato?
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Mats Eriksson, politik- och försvarsreporter på Ekot och Kerstin Kronwall, frilansjournalist för Yle och tidigare Rysslandskorrespondent.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Ludvig Widman
-
Nordens gemensamma försvarsförmåga skulle stärkas om Sverige och Finland väljer att gå med i Nato, menar försvarsminister Peter Hultqvist (S), som tidigare varit mot ett Natomedlemskap.
– Vi utnyttjar varandras styrkor och fördelar och kompletterar varandra fullt ut och dessutom genomför en operativ planering och då blir det effekten att vi blir starkare tillsammans, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).
De nordiska försvarsministrarna träffas i veckan och då kommer frågan upp om hur ett svenskt och finländskt Nato-medlemskap skulle kunna påverka samarbetet.
Ett Natomedlemskap med gemensam försvarsplanering och övervakning av Östersjön skulle minska risken för att något ska hända kring Baltikum och inte minst Gotland, enligt Peter Hultqvist.
– Det där är en central punkt i Östersjön som inte får falla i händerna på någon annan.
Om sin tidigare negativa ståndpunkt till ett svenskt Nato-medlemskap säger försvarsministern:
– Det finns ett före den 24 februari och ett efter.
Ekots politiske kommentator Fredrik Furtenbach menar att Hultqvist tar tydlig ställning.– Han argumenterar i praktiken för ett svenskt Natomedlemskap, utan att säga att vi ska gå med. För precis som Magdalena Andersson så nämner han i stort sett bara fördelar.
Medverkande:
Mats Eriksson, Reporter
[email protected]
Fredrik Furtenbach, Politisk kommentator
[email protected]Li Hellström, Programledare
li.hellströ[email protected] -
Det svenska Natobeskedet väntar runt hörnet. Hör om hur ett sådant medlemskap skulle kunna se ut och om hur politikerna ställer sig till kärnvapen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inom två veckor vet vi troligen om Sverige kommer att gå med i Nato eller inte. Nu börjar partiernas kravlistor inför ett sådant medlemskap att ta form - hur ser dessa listor ut, och hur skiljer sig oppositionens från regeringens?
Inga kärnvapen i Sverige, eller?En springande fråga för ett eventuellt Natomedlemskap är hur Sverige ställer sig till de kärnvapen som flera medlemsländer innehar. Hur ska vi förhålla oss till dessa, praktiskt och moraliskt?
Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, politik- och försvarsreporter på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Alma Segeholm
-
Från att vara ett näst intill otänkbart alternativ för många så har nu frågan om svenskt medlemskap i Nato flyttats högt upp på agendan. Men vad skulle det innebära för Sverige att bli medlem i Nato?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Invasionen av Ukraina har ökat svenskarnas vilja att gå med i Nato och regeringen arbetar i snabb takt. Om bara ett par veckor ska en säkerhetspolitisk rapport presenteras, inför ett eventuellt medlemskap. Men hur uppkom Nato och hur blir man medlem? I P4 Världen håller vi en snabbkurs med tema Nato.
Det skulle ett svenskt medlemskap innebäraSverige skulle få tillgång till Natos kärnvapenparaply och planering, men det här med artikel 5 som innebär hjälp från andra länder om man angrips är kanske inte fullt så bombsäker som det ibland kan låta.
Ekots utrikesreporter David Carlqvist reder ut begreppen. Anna Wieslander, nordeuropachef på den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council ger oss den historiska bilden av försvarsalliansen Nato och förklarar om det finns några hinder för ett svenskt medlemskap. Hör korrespondent Carina Holmberg om den finska processen kring ett medlemskap, och hur Natomedlemmen och grannen Norge ser på ett svenskt medlemskap. Vi hör även Ekots Mats Eriksson, om den svenska ändringen av kurs i Natofrågan.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Tekniker: Ludvig Widman
-
Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.
Stockholm Exergis koldioxidinfångning får finansiellt stöd från EU och ska vara klart att köra storskaligt 2025I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?
I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra ”stål utan kol” med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.
Medverkande: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Annika Digréus, miljöreporter på Ekot, Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi, Mats Eriksson, klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, Francis X. Johnson, forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.
Skriv till oss: [email protected]
Reportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
- Visa fler
