Monica Bergmark Podcasts
-
Pandemin härjar fritt och många dör på grund av viruset. Men Xi Jinping vill få Kinas covidpolitik att gå till historien som en framgångssaga. Hör även om Kinas vänskap med Ryssland som består.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kina har öppnat sina gränser, avskaffat de flesta av sina restriktioner och smittspridningen är följaktligen omfattande i landet. Kommunistpartiet ligger samtidigt i för att kontrollera den offentliga bilden av covid. Budskapet är att covidläget är allvarligt, men att partiet segrar över utmaningarna och Xi Jinping har på sistone själv klivit fram i statsmedier för att ta på sig äran. Hur hanterar folk i Kina att ständigt matas med en bild som ligger så långt ifrån det som var och en ser och upplever? Björn Djurberg har återigen kunnat resa med tåg och prata med folk på olika håll i landet.
Kina fortsätter hålla Ryssland om ryggenMedan EU försöker bli kvitt behovet av rysk gas har Kina ökat importen av rysk energi sedan invasionen av Ukraina. I julas dök också Rysslands tidigare premiärminister Dmitrij Medvedev upp i Peking. I den officiella kommunikationen från mötet beskrev Kina Ryssland som en ”progressiv kraft” och betonade den goda relationen. På statlig nivå håller länderna fast vid ingångna samarbetsavtal, bland annat på medieområdet.
Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Monica Bergmark -
En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Best Of-avsnitt med höjdpunkter från säsong 1. Gäster: Thomas Kazen, Björn Wiman, Sara Parkman, Sara Abdollahi, Robert Fux.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
DEL 8 - BEST OF säsong 1
*Hon ska heta maninna - ty av man är hon tagen. Thella återupplever ett tonårsminne av skapelseberättelsen och dess historia om hur Gud skapar Eva av ett av Adams revben. Men vad står det egentligen i den ursprungliga texten?
*Normativt, Formativt eller So What - olika sätt att läsa Bibeln. Lollo och Thella vill närläsa och utgå från det som faktiskt står skrivet på sidorna. Pastorn och bibelvetaren Thomas Kazen komplicerar bilden och ger exempel på olika vanliga läsningar.
*Varför finns det inga katter i Bibeln? Författaren Ola Larsmo har sökt svar men är inte nöjd med de förklaringar han fått.
*Noas ark. Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, tycker att vi ska fråga oss vad Noa hade gjort med vetskapen om dagens klimathot.
*Gudar som tröttnat på de jobbiga människorna. Berättelser om Den Stora Floden florerade redan flera tusen år före Bibelns tillkomst. Bibelvetaren Thomas Kazen berättar om föregångarna till historien om Noa och syndafloden.
*Inget är nytt under solen! Folkmusikern och artisten Sara Parkman älskar Predikaren. Men är Predikaren optimist eller cyniker? Och var det verkligen kung Salomo som skrev texten? Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap, reder ut.
*Mörkret är ljus, ljus är mörker. Sara Abdollahi, skribent och litteraturkritiker, väljer ut några av de många ljus- och mörkertexterna ur Bibeln och uppmanar oss att se ljus och mörker mer som två komplement i en helhet och mindre som motsatser. Och mindre som att det ena är gott och det andra ont.
*Hej apokalyps! Skådespelaren och dragshowartisten Robert Fux älskar dramat när basunerna ljuder och världen går under i Uppenbarelseboken.
Bibelavsnitt: 1 Mosebok 6, Predikaren 1, Matteus 6:1, Jesaja 16:3, Uppenbarelseboken 8, 1 Mosebok 2
Citat ur filmerna På heder och Samvete (A Few Good Men) och Det sjunde inseglet och tv-serien Girls, S1E7, "Welcome to Bushwick a.k.a. the Crackcident"
Musikcitat i avsnittet:
Kanye West - Jesus Walks
Madonna - Like A Prayer
Prince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet:
Thomas Kazen, Björn Wiman, Sara Parkman, Sara Abdollahi, Robert FuxProgramledare: Thella Johnson
Bisittare: Lollo Collmar
Ljudtekniker: Monica Bergmark, Lisa Abrahamsson, Susanne Martinsson -
När försvaret växer och Sverige blir ett Nato-land kommer två procent av BNP i försvarsbudget inte att räcka, menar ÖB Micael Bydén. Men hur mycket pengar som behövs avgörs av politikernas ambitioner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Försvaret kommer att genomgå stora förändringar när Sverige bli en av 32 allierade i försvarsalliansen Nato. ÖB har i sina råd till regeringen skrivit att han vill att det nordiska samarbetet ska utvecklas och stärkas, och att Norden ska hänga ihop som ett försvarsområde i Nato, med gemensam ledning där Sverige kan leda de marina operationerna Östersjön. Svenska försvaret kan också bidra med soldater och stridsflyg i Baltikum, och bland annat patrullera luftrummet.
– Vi kan Östersjön, vi kan Östersjön på ytan och under ytan. Vi kan också luftrummet över Östersjön. Och det här är en del där vi också har fått en rad frågor, vi vet att det finns kanske både önskemål och en inriktning att vi ska ta det här. Det här är ett område där vi skulle kunna visa handlingskraft och luta oss fram i ett tidigt skede och ta det ansvaret som en fullvärdig medlem, säger Micael Bydén.
Två procent av BNP inte tillräckligtFörsvarets budget har stadigt vuxit under senare år. Efter Rysslands storskaliga invasion i Ukraina i februari beslutade riksdagen att försvarsbudgeten ska höjas till två procent av BNP. Från årets budget på 75 miljarder kan det motsvara runt 120-130 miljarder kronor, beroende på hur BNP utvecklas. Före sommaren sade ÖB att försvaret inte skulle kunna komma upp i de beloppen förrän 2028.
Men i samband med att ÖB presenterade sina militära råd om hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035 till regeringen så framkom att försvaret kommer att komma upp i två procent av BNP redan 2026 – men inte för att upprustningen går snabbare nu utan för att stigande priser och räntor gör att pengarna går åt snabbare. Och på sikt kommer försvaret alltså behöva mer än två procent säger ÖB.
– Kravet på oss ökar ytterligare, vi ska investera i infrastruktur, vi ska bli fler människor, vi ska ersätta system och upphandla nya system och så vidare. Jag har också tydligt indikerat i det här underlaget att med stor sannolikhet kommer det behövas mer än två procent av BNP i nästa försvarsbeslut eller på lite längre sikt, säger Micael Bydén.
Hur stor andel av BNP kan det handla om?
– Svårt för mig att uttrycka, först och främst ska vi gå mot de ramar som nu är satta och de två procenten.
Men ni måste väl ge den informationen till politikerna?
– Svaret är mer än två procent av BNP, det är det jag indikerar nu, men det är beroende på vilken ambition... det är politiken som bestämmer vad vi ska göra och vad ambitionerna är.
Svårt klara rekryteringenEn av de största utmaningarna i försvarets upprustning blir att rekrytera tillräckligt med personal. Antalet anställda ska växa från dagens 70 000 personer till 120 000 år 2035. Svårigheten blir inte bara om att anställa ny personal, utan också att behålla den befintliga. Idag finns ett stort missnöje med lönerna för den militära personalen, som enligt facken har halkat efter under flera år.
ÖB Micael Bydén, är gäst i Ekots lördagsintervju.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter på Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Monica Bergmark -
Team Kristersson mot team Andersson - fast i ombytta roller. Så var den första debatten i riksdagen sedan regeringsskiftet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under onsdagen var det premiär. För första gången stod Ulf Kristersson i regeringsställning och Magdalena Andersson i opposition i en riksdagsdebatt.
M, KD och L ville visa sig starka som lag, samtidigt som SD demonstrerade en självständighet. V, C och MP gick hårt åt den nya regeringen och Tidöavtalet. Men många av frågorna efteråt handlar ändå om S. Varför sparade Magdalena Andersson på krutet mot den nya migrationspolitiken?
Politikens guldålderFörutom riksdagsdebatt har även en ny spännande rapport sett dagens ljus. Sociologiprofessorerna Gabriella Elgenius och Jens Rydgren har forskat på vad partier ser som den politiska guldåldern.
SD och S delar favoritepok, Fredrik Furtenbach förklarar varför!
Medverkande:
Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer Ekot
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Monica Bergmark
-
Extrapodd. Efter 45 dagar präglade av finanskaos och desperat krishantering rann bägaren över och Storbritanniens premiärminister Liz Truss fick avgå. Inom sargade Tories är nästa strid redan igång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
U-svängar, avskedanden och ursäkter räckte inte. Liz Truss har fajtats för sitt politiska liv, men tappade i slutändan kontrollen. Hör om hur de senaste veckornas kaos ledde fram till att Liz Truss klev ut genom dörren på 10 Downing Street och meddelade sin avgång på torsdagen.
Kan Boris Johnson göra comeback?På bara en vecka ska nu det djupt splittrade och sargade Torypartiet utse en ny ledare. Men frågan är om partiet kommer att kunna återta kontrollen. I brittiska medier genererar den tidigare premiärministern Boris Johnson återigen rubriker, sedan en kampanj inletts för att få honom att göra en politisk comeback. Hör om striden som redan inletts och om vilka som är de hetaste namnen.
Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. James Savage, chefredaktör för The Local.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Anna Roxvall och Therese Rosenvinge
Tekniker: Monica Bergmark -
Längst fram i protesterna i Iran står nu skolflickor och studenter. Hör om de otroliga bilderna där flickor tar av sig slöjan, ger fingret åt regimen och trotsar rädslan efter Mahsa Jina Aminis död.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Protesterna i Iran fortsätter efter att 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att hon gripits av Irans moralpolis. Bland dem som demonstrerar finns nu skolflickor som syns på bilder och videofilmer där de tar av sig den obligatoriska sjalen och bokstavligen ger fingret framför bilder av Irans högste andlige ledare. Från en skola i Shiraz sprids en film som sägs visa hur kvinnliga elever omringar en medlem från moralpolisen Basij som bjudits in för att hålla föredrag på skolan. På andra platser marscherar flickor i skoluniform och viftar med sina sjalar i luften.
Studenter demonstrerar på universitet i TeheranDet har också varit protester på flera universitet runtom i landet. Vid Sharif-universitetet i huvudstaden Teheran sattes kravallpolis in mot studenterna. På gatorna hörs slagord som ”kvinna, liv frihet” och ”död åt diktatorn”. Samtidigt som spektakulära bilder och filmer sprids är det svårt att bedöma filmernas äkthet och vad som verkligen händer inne i Iran.
Hör om den unga generation kvinnor som tappat tålamodet och som öppet visar sin ilska i Iran.
Medverkande: Parisa Höglund, programledare och producent på Ekot och Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent
Programledare: Johan Mathias Sommarström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Monica Bergmark
-
Längst fram i protesterna i Iran står nu skolflickor och studenter. Hör om de otroliga bilderna där flickor tar av sig slöjan, ger fingret åt regimen och trotsar rädslan efter Mahsa Jina Aminis död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Protesterna i Iran fortsätter efter att 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att hon gripits av Irans moralpolis. Bland dem som demonstrerar finns nu skolflickor som syns på bilder och videofilmer där de tar av sig den obligatoriska sjalen och bokstavligen ger fingret framför bilder av Irans högste andlige ledare. Från en skola i Shiraz sprids en film som sägs visa hur kvinnliga elever omringar en medlem från moralpolisen Basij som bjudits in för att hålla föredrag på skolan. På andra platser marscherar flickor i skoluniform och viftar med sina sjalar i luften. Studenter demonstrerar på universitet i TeheranDet har också varit protester på flera universitet runtom i landet. Vid Sharif-universitetet i huvudstaden Teheran sattes kravallpolis in mot studenterna. På gatorna hörs slagord som ”kvinna, liv frihet” och ”död åt diktatorn”. Samtidigt som spektakulära bilder och filmer sprids är det svårt att bedöma filmernas äkthet och vad som verkligen händer inne i Iran.Hör om den unga generation kvinnor som tappat tålamodet och som öppet visar sin ilska i Iran.Medverkande: Parisa Höglund, programledare och producent på Ekot och Cecilia Uddén, MellanösternkorrespondentProgramledare: Johan Mathias SommarströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark
-
Grodan kallas han på nätet och bakom scenen har han förblivit en dold makthavare i Kina. Jiang Zemin plockades från Shanghai efter massakern 1989 och var därefter Kinas högste ledare under tio år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om Jiang Zemins tid som Kinas högste ledare. Under 1990-talet charmade han västvärldens ledare och fick omvärlden att hoppas på en demokratisk utveckling i Kina. Samtidigt var politiken på hemmaplan hårdför. Under Jiang Zemins tid vid makten inleddes till exempel en omfattande förföljelse av Falun Gong. På 2000-talet tog Hu Jintao över, men Jiang Zemin har utan tvekan behållit ett politiskt inflytande i Kina och är sannolikt ett irritationsmoment för Xi Jinping.
”Tillbaka från de döda” på partikongressenMed sina stora tjocka glasögon och byxorna högt uppdragna har Jiang Zemin blivit en symbol för en försvunnen era som många i dagens i Kina romantiserar. Och nu kan man fråga sig: Kommer en nästan 100-årig Jiang Zemin att dyka upp och visa sig på partikongressen i höst? Senast det begav sig dök han oväntat upp och stal han showen under Xi Jinpings långa tal.
Avsnittet spelades in i september 2022.
Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Göran Sommardal, sinolog och översättare. Lars-Åke Skager, tidigare kommunpolitiker i Göteborg. Börje Ljunggren, tidigare diplomat och ambassadör i Peking.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Monica Bergmark -
Sverigedemokraterna vill hemskt gärna se en av sina egna som riksdagens talman. Varför är posten så viktig? Och kostade verkligen lilla Nyans Magdalena Andersson statsministerposten?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ulf Kristerssons försök att bilda regering fortsätter och det är knepigt att få en inblick i hur det går. Det verkar dock bli strid om vilket parti som ska få talmansposten. SD är sugna och det skulle innebära en stor prestigevinst för partiet.
Inget succéval för personkryssenSedan valet 1998 har väljarna haft möjligheten att kryssa in kandidater i riksdagen med ambitionen att öka väljarnas inflytande. Men det vackra syftet till trots är det förhållandevis få som lyckats norpa en riksdagsplats på detta sätt i år. Hur kommer det sig att personkryss inte är en större grej i Sverige?
Nyans betydelse för riksdagsvaletDet har spekulerats i huruvida partiet Nyans kostade Socialdemokraterna makten genom att attrahera röster i områden som annars kunde ha gått till Magdalena Andersson. Stämmer detta verkligen? Och vilken betydelse hade i sådana fall partier som Medborgerlig samling för högersidan?
Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Monica Bergmark
-
I Mellanöstern är konspirationsteorier en del av vardagen. Hör osannolika rykten om allt från att israeliska attack-hajar placerats ut i Röda havet till att prinsessan Dianas död var iscensatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över hela världen sprids konspirationer och rykten, men i Mellanöstern blandas konspirationer med verkliga skruvade händelser så att det ibland blir svårt att skilja på verkligheten och konspirationen. Ledare i arabvärlden återger ofta rena konspirationsteorier i sina offentliga tal.Rykten runt prinsessan DianaEfter att prinsessan Diana dog i en bilolycka började en konspirationsteori cirkulera om att hennes död egentligen var organiserad av brittiska säkerhetstjänsten eller brittiska kungahuset eftersom de ville stoppa hennes relation med den egyptisk-brittiske affärsmannen Dodi al-Fayed. Bland dem som spred dessa rykten fanns Dodi al-Fayeds egen pappa, miljardären Mohamed al-Fayed som ägde varuhuset Harrods. Trots att utredningar visat att den troliga orsaken till olyckan var att chauffören var berusad och körde för fort så fortsätter konspirationen att spridas.Antisemitiska konspirationerI Mellanöstern florerar en mängd antisemitiska och Israel-fientliga konspirationsteorier. Det handlar om allt från den gamla antisemitiska myten om att en judisk världskonspiration styr världen till att Israel skulle ha placerat ut hajar med syfte att attackera turister för att sabotera turismen i Röda havet. Blandat med de rena konspirationerna används ofta en hatisk och antisemitisk retorik från en rad ledare i regionen.Konspirationer om väst och USAEtt annat fält av konspirationsteorier handlar om hur USA och västvärlden i hemlighet styr utvecklingen i Mellanöstern. Det finns till exempel en teori om att USA ligger bakom jordbävningar i Turkiet eller att USA ska ha hjälpt till att skapa terrorgruppen den islamiska staten. Samtidigt som vilda konspirationer sprids om USA anser många att USA genom sitt verkliga agerande bidragit till att favorisera vissa ledare och försvagat demokratisträvanden i regionen.Historien om att syriska upproret var fejkI samband med den arabiska våren spreds konspirationsteorier om att demonstranterna egentligen inte var på plats i Syrien utan att till exempel protesterna i Homs iscensattes i en studio i Qatar.En annan spridd konspiration i Mellanöstern handlar om att den svenska socialtjänsten omhändertar muslimska barn. Hör om konspirationsteoriernas funktion och hur de blivit en del av vardagen i Mellanöstern.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, Samar Hadrous, EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark
-
De senaste sammanvägda siffrorna visar att söndagens val kommer att bli en riktig nagelbitare. Hur tänker partierna göra för att knipa ett försprång?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Senaste upplagan av Svensk Väljaropinion som Kantar Sifo gör för Ekot visar att det råder närmast dött lopp mellan de två lagen i svensk politik. Vad får det för betydelse för slutspurten inför valet 2022?
Alla heter Glenn i SD...?DPS har också färska siffror på vilka förnamn som förekommer oftare i vissa partier än andra. Tämligen värdelös information - men ju mer man vet osv!
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Monica Bergmark
-
Den 24 augusti firas Ukrainas självständighetsdag, exakt sex månader efter Putins invasion av Ukraina. Hör varför Rysslands president Vladimir Putin inte accepterar att Ukraina är en fri stat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I vanliga fall brukar Ukrainas självständighet firas stort, men i stället för ett traditionellt firande med fest och parader har utbrända och sönderskjutna ryska militärfordon ställts ut i huvudstaden Kiev som en påminnelse om kriget som pågår. Ukrainas president Zelenskyj har varnat för möjliga ryska attacker under självständighetsdagen och säger att Ukraina i så fall kommer att svara kraftfullt.
Ryssland tolererar inte självständigt UkrainaDet var den 24 augusti 1991 som Ukraina skrev under en självständighetsdeklaration om att bryta sig ur Sovjetunionen. Men genom åren har Ryssland har fortsatt att stötta utvalda politiska ledare i Ukraina. I november 2004 bröt den så kallade ”orangea revolutionen” ut efter att den proryska kandidaten Viktor Janukovytj utropats till segrare i presidentvalet. Demonstranterna ansåg att valet var riggat. Åren efter revolutionen blev dock för många en besvikelse och Janukovytj kunde göra en överraskande comeback i nästa val. Hösten 2013 började nya demonstrationer i liten skala som sen utvecklades till massprotester med hundratusentals deltagare. Protesterna fick en blodig upplösning och tvingade fram ett regeringsskifte.
Putins militära hot mot UkrainaÅr 2014 annekterade Ryssland Krim och i Donbass har kriget redan pågått i åtta år. Men för exakt sex månader sen deklarerade Rysslands president Vladimir Putin starten på en fullskalig invasion av Ukraina. Putin påstår att Ukraina styrs av nazister och drogmissbrukare och enligt hans världsbild behöver Ukraina därför befrias. Hör varför Putin och Ryssland ser Ukrainas självständighet som ett hot och försöker förgöra Ukraina som egen stat.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Monica Bergmark
-
Annie Lööf öppnar för att sitta i en S-ledd regering men Nooshi Dadgostar tänker inte vara sämre. Vi sammanfattar också Ekots partiledarutfrågningar och "granskar" politikernas arbetsbörda i samband med valet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Centerpartiets partiledare Annie Lööf meddelar att hon anser att Magdalena Andersson är en bättre statsministerkandidat än Ulf Kristersson. Samtidigt kräver Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar ministerposter för att backa upp Andersson. Vad betyder detta för regeringsfrågan?
Politikerna sliter in i det sistaMed knappt en månad kvar till valet är partiledarnas scheman fullspäckade. Det är partiledardebatt på partiledardebatt och utfrågning på utfrågning. Hur intensiv kan en valrörelse bli och var det lugnare förr?
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, politikreporter på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Monica Bergmark
-
Fyra partiledare har intervjuats i Ekots partiledarutfrågning. Vad var det viktigaste som kom fram? Och vad betyder det att forskaren bakom Sverigedemokraternas vitbok varit medlem i partiet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ulf Kristersson (M), Magdalena Andersson (S), Per Bolund (MP) och Johan Pehrson (L) har alla intervjuats i Ekots partiledarutfrågningar under veckan. De fick frågor om allt från fastighetsskatt till gruvbrytning, friskolor, regeringssamarbeten och mänskliga rättigheter i Turkiet. Vilka var de viktigaste beskeden och varför vägrade partiledarna så ofta att dra röda linjer och ge skarpa löften?
Lågkonjunktur nästa årEnligt Konjunkturinstitutets senaste prognos går Sverige in i lågkonjunktur nästa år. Hur påverkas valrörelsen av rekordhög inflation och skakig ekonomi? Hur mycket pengar kommer partierna strö över väljarna fram till valet? Och kommer MP och F få färre stödröster om de hamnar över fyraprocentsspärren i opinionsmätningarna inför valet?
Medverkande: Ekots inrikespolitiska kommentatorer Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Monica Bergmark
-
Som fan läser Bibeln - en annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäst: Sara Parkman, folkmusiker och artist
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
DEL 2.
*Den heliga vreden. Artisten Sara Parkman konsulterade sin pappa prästen när hon skrev musik till hyllade albumet Vesper.
*Inget är nytt under solen! Var Predikaren optimist eller cyniker? Och var det verkligen kung Salomo som skrev texten? Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap, reder ut.
*Öga för öga, tand för tand - var människan ondare förr? Thella har problem med Jesus retorik i Bergspredikan.
Dessutom:
*BONUSÄMNE! Kroppshat och kroppen som metafor för samhället. Elin Wägner, Paulus och nutidsmänniskans konflikt mellan kropp och huvud.
Bibelstycken: Predikaren 1, Matteus 5:38, 2 Mosebok 21:22, 1 Korinthierbrevet 12
Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men), Intromusik ur TV4:s Fångarna på fortet
Musikcitat i avsnittet:
Sara Parkman - Vreden
Kanye West - Jesus Walks
Madonna - Like A Prayer
Prince - God (Love Theme From Purple Rain)
Leonard Cohen - You Want It DarkerMedverkande i avsnittet:
Sara Parkman, folkmusiker och artist
Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella Johnson
Bisittare: Lollo Collmar
Ljudtekniker: Monica Bergmark, Susanne Martinsson, Alma Segeholm - Visa fler
