regeringspartierna Podcasts

  • Den första nationella säkerhetsrådgivarens uppdrag är att samordna landets säkerhetspolitiska agerande. Hur ska det göra Sverige säkrare? Och hur ska det nya nationella säkerhetsrådet fungera?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det är Henrik Landerholm som har fått uppdraget som landets första nationella säkerhetsrådgivare. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska hantera frågor som rör krishantering såväl civilt som militärt. Han ska sitta i statsrådsberedningen, det vill säga nära statsministern.

    – Vi måste organisera oss för att se till att vi har möjlighet att se hoten, att tolka det som händer riktigt. Och göra klart för oss själva vad vi ska göra och skapa underlag för det, säger Henrik Landerholm.

    Den nya posten är opolitisk säger han. Tidigare har han varit riksdagsledamot för Moderaterna och har nära band till statsminister Ulf Kristersson. Att han fått tjänsten utan att den först har utlysts, har på förhand väckt kritik om möjlig vänskapskorruption.

    Försäkringar från Nato

    Sen Ryssland inledde ett angreppskrig mot Ukraina den 24 februari förra året har omvärldsläget blivit mera allvarligt och svårhanterligt.

    Under konferensen Folk & Försvar som avslutades i veckan, varnade Natos chef Jens Stoltenberg men även ÖB Mikael Bydén för risken att kriget i Ukraina eskalerar till ett storkrig mellan Nato och Ryssland.

    – Bara risken, även om vi skulle bedöma den som liten, är ett tillräcklig stort problem, säger Henrik Landerholm. Det är en fördel att vidta så omfattande förberedelser som nånsin är möjligt.

    Tiden mellan Natoansökan och medlemskap har pekats ut som en tid av sårbarhet för Sverige.
    Men i söndags sa Natochefen Stoltenberg att ”Det är helt otänkbart att Nato inte skulle agera om Finlands och Sveriges säkerhet hotas”.

    Henrik Landerholms bedömning är att Stoltenbergs så tydliga offentliga uttalande innebär ett ökat skydd för Sverige.

    – Uttalandet från Stoltenberg är naturligtvis både politiskt och militärt förankrat i Nato och en tydlig signal om at vår säkerhet är bättre än vad många bedömare hade föreställt sig, säger han.

    Ett nytt nationellt säkerhetsråd

    Det har tidigare funnits ett säkerhetspolitiskt råd. Nu vidareutvecklas det genom inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd, som ska ledas av statsministern. I rådet ska även utrikesministern, försvarsministrarna, justitieministern och finansministern och partiledarna för regeringspartierna sitta.

    Målet är att ge en mer samlad lägesbild och att förse säkerhetsrådet och regeringen med underlag för att kunna fatta bra beslut snabbare.

    Enligt Henrik Landerholm behöver ett trettiotal personer rekryteras, utöver de 45 som finns i dagens krishanteringskansli och det före detta säkerhetspolitiska rådet.

    Gäst: Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivare
    Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter med inriktning på försvarsfrågor på Ekot
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Margareta Svensson
    Tekniker: Alma Segeholm

  • Spelar demilitariseringen en roll 100 år efter att den fastslogs? Och hur ska det gå för Eckerölinjen? Och varför debatterar inte Centern och regeringspartierna framtiden? Det är tre av frågorna som får någon sorts svar när Daniel Dahlén och Jonas Bladh slår sina kloka huvuden ihop i Ålandstidningens Ledarpodds avsnitt nummer 85.