Högskolan Podcasts
-
Livsstilssjukdomar står för en stor del av samhällets sjukdomsbörda. Så hur får man patienter att ändra livsstil? För Mats Michaneck blev beskedet om diabetes typ 2 startskottet för hans nya liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mats Michaneck var kraftigt överviktig när han fick beskedet om typ 2 diabetes. Han insåg att det bara finns en av honom, och den personen ville han vara snäll mot. Det innebar att han slutade vara en gottegris.
På Högskolan i Skövde pågår forskning kring hur vården kan hjälpa individer att lättare ta rodret över sitt liv. Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, berättar hur utmanande frågor och tankeväckande bilder kan göra att patienter lättare får möjlighet att styra över sina liv. Något som kan vara viktigt när de till exempel drabbats av en livsstilssjukdom som typ 2 diabetes.
Pedaler för de som får dialysI Tyskland har ett forskningsprojekt genomförts där patienter som får dialys samtidigt ligger och cyklar med pedaler i sängen.
- De tycker det är roligt och de får bättre blodcirkulation, konstaterar professor Martin Halle i München i Tyskland.
Hans mål är att alla som kommer in på ett sjukhus ska fråga efter träningsverktyg.
Hälften av hälsan beror på livsstilUngefär hälften av det som påverkar vår hälsa beror på vår livsstil, berättar Mats Börjesson, hjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg. Genomsnittligt beror bara 20 procent av hälsoläget för individen på genetiskt arv, 20 procent på miljön och 10 procent beror på tillgången på sjukvård
Medverkar gör Mats Michanek, som har typ 2 diabetes, Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, Martin Halle, professor i kardiologi vid Münchens tekniska universitet, Mats Börjessonhjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg
Reporter Ylva Carlqvist Warnborg
Producent Annika Östman
[email protected] -
Masoud överlevde #diskoteksbranden i Göteborg 1998
När Masoud var 7 år flydde hans familj från Iran.
Hans liv har bestått av mycket upp och nedgångar, men idag har han hittat nycklar för att leva ett balanserat liv.
Masoud har över 50 vårdkontakter som han själv måste hålla reda på.
Hur lär man sig att det är okej att må dåligt? Lyssna på avsnittet så får du veta mer om hur Masoud lärt sig olika nycklar för att hantera livet.
Nästa avsnitt kommer ut 23 februari och då får ni träffa Mikael Ahlborg, forskare på Högskolan i Halmstad, som pratar om ungdomars psykiska ohälsa.
Missa inte detta!
Vill du boka en av våra ambassadörer, gå in på halland.hjarnkoll.se för att läsa mer.
Följ oss på Facebook: Hjärnkoll Halland Facebook
NSPH Halland driver Hjärnkoll i Halland, följ NSPH på Facebook: NSPH Halland Facebook
-
I det här avsnittet av AI för ledare träffar vi Pontus Wärnestål. Pontus är en prisbelönt service designer och forskare inom Human-Computer Interaction med 20 års erfarenhet av användarupplevelse, service design och människocentrerad AI. Han är författare till 40+ vetenskapliga artiklar och boken Design av AI-drivna tjänster.
I detta avsnitt pratar vi om användarcentrerad AI, om design av AI-drivna tjänster och vad vi menar med human centered AI. Vi pratar om ett annat sätt att se på olika typer av machine learning och om hur man bör involvera och samverka för att skapa riktigt värde med hjälp av AI. Vi pratar om olika typer av tillämpningar och användingsområden, samt vikten av god design.
AI för CxO:er & ledare är en podcast från AI Sweden som handlar om vad du som ledare i svenska organisationer behöver förstå om AI. Podcasten spelas in av Peter Kurzwelly för AI Sweden. Om du har några frågor eller förslag på ämnen du skulle vilja höra mer om i podden, skicka gärna ett mail till [email protected].
Länkar för episoden:
- chatGPT https://chat.openai.com/chat
- Boken: Design av AI-drivna tjänster
- AI.M - https://h5halmstad.se/vadvigor/aim/
- A Podcast-Based Master Level Course: Human-Centered Machine Learning https://dap.hh.se/episodes/
- Följ Pontus https://warnestal.com/ eller på LinkedIn
Podcast info:
- AI Sweden, AI.se
- Följ AI Sweden på Youtube och LinkedIn
- Kontakt med Peter på LinkedIn eller Twitter
-
Om du känner att det inte räcker med den ledighet du haft - så är det faktiskt sant. Många inom vården har gått på knäna under pandemin. Men enligt forskning är det inte bara på ledig tid personalen ska återhämta sig utan också på jobbet!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Flera forskningsprojekt på vårdcentraler i Skåne har visat att gemensamma korta övningar på morgonmöten, korta lunchpromenader eller egna mikropauser ger energi och kraft till personalen. För sjuksköterskor har forskning visat att det är väldigt viktigt hur de introduceras i yrket de första åren. Vad som händer då kan få stora konsekvenser längre fram i yrkeslivet.
Intensivt och kort återhämtning på vårdcentralFrån Vårdcentral Bunkeflo i Skåne berättar ST-läkaren Björn Harvey om erfarenheterna om återhämtning på jobbet. Här pågick projektet bara i en månad.
Medverkar i dagens Vetenskapsradion Hälsa gör dessutom doktor i folkhälsovetaren Lina Ejlertsson från Lunds universitet och Ann Rudman docent i omvårdnad på Högskolan i Dalarna samt på institutionen för kliniska neurovetenskap på Karolinska institutet.
Programmet sändes första gången 26 aug 2022.
Programledare och producent: Annika Östman
[email protected] -
I detta avsnitt samtalar vi om hur vi kan tänka om begreppen manlighet/maskulinitet eller snarare maskuliniteter eftersom det finns flera olika. För att få en god plattform för samtalet inleder etnologen och lektorn på polisprogrammet Jesper Fundberg från Malmö universitet. Jesper grundar diskussion i den laddade kombinationen kön och makt. Prästen och författaren Kent Wisti sätter sökarljuset på vad han för sin egen reflektion av manlighet saknar i den offentliga debatten. Att det möjligen finns ett behov av att formulera oss på andra sätt för att röra oss vidare från 60- talets bilder av manlighet. Vi får även ett spännande inspel av lektor Karin Lövgren från Högskolan i Gävle. Hon talar om de skönlitterära skildringarna av manlighet och åldrande och som kan få oss att förstå, skapa insikt och ge perspektiv på livet. Hon har bland annat skrivit en artikel för Äldre i centrum baserad på böcker av Jörn Donner, Jan Myrdal och Ulf Lundell.Slutet av detta samtal kan sägas vara en början på ytterligare samtal. Kents frågeställning om att det saknas formuleringar för en bredare syn på manligheter vill vi komma tillbaka till i ett eller flera nya samtal.
-
Vilken betydelse har den tillitsbaserade styrningen för den politiska styrningen? Vi samtalar med Rolf Solli och Christine Feuk som ger oss flera perspektiv utifrån en aktuell undersökning han genomfört på uppdrag av SKR.
Medverkande: Rolf Solli, professor i företagsekonomi, Högskolan i Borås, Christine Feuk, SKR.
Samtalsledare, Anders Nordh, SKR.
Textversion avsnitt 78 (PDF)
-
Varför går det allt sämre för pojkar i skolan, relativt flickor? Det korta svaret är att ingen vet riktigt. Det lite längre svaret är att ganska få intresserar sig för att ta reda på varför.
En av dem som har gjort det är Fredrik Zimmerman, lektor på institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås. I en ny bok – Nya vägar till en likvärdig skola (Liber) – visar han hur vi använder oss av en dubbel logik när vi analyserar skillnader i utfall mellan könen. Om en arbetsplats domineras av män är det ett jämställdhetsproblem, men beskrivs sällan så när den domineras av kvinnor. Det är ett jämställdhetsproblem att färre kvinnor är professorer, men inte att kvinnor dominerar alla utbildningar.
När Skolverket ber lärare tänka över hur de ser på könsnormer, är det med anledning av att flickor som grupp presterar sämre än pojkar som grupp i ämnet Idrott och hälsa. Att flickor sedan ett antal år presterar bättre än pojkar i alla andra ämnen föranleder inte samma skrivningar om normkritik med mera.
När flickor har problem, eller inte väljer vissa saker, förläggs ofta ansvaret på det omkringliggande samhället och skolan. Därför har man pedagogiska satsningar på att få fler tjejer att lära sig koda, programmera och så vidare. Något motsvarande sker inte med pojkar, visar Zimmerman.
En förklaring handlar om myten om en antipluggkultur. Teorin är att det ger status bland pojkar att ta avstånd från skolarbete. Det är en teori som passar in i ett övergripande feministiskt ramverk, där pojkar på detta sätt bevarar sina privilegier genom att inte anstränga sig, medan flickor måste anstränga sig för att klara sig i ett mansdominerat samhälle. I stället för att hjälpa pojkar som halkar efter så får man genom teorin om antipluggkultur anledning att förebrå dem. Det är deras eget fel, som upprätthåller en toxisk maskulinitet.
Det är bara det att teorin inte verkar stämma. I dagens podd pratar jag med Fredrik Zimmerman om detta och vad man kan göra för att hjälpa elever som halkar efter.
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
I det här avsnittet av Innovationslandet möter Emma Frans överläkaren och forskaren Markus Lingman från Högskolan i Halmstad för att prata om sjukvårdens utmaningar. Vad är en informationsdriven vård? Och hur kan AI underlätta vårdpersonalens arbete? Det och mycket mer berättar Markus Lingman om i podden!
Avsnittet spelades in den 29 augusti 2022 och är ett betalt samarbete med Högskolan i Halmstad. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli. -
Rektor för Högskolan på Åland.
-
Vad brukar vara avgörande för att en strejk ska få önskat syfte? Hur viktigt är det till exempel att välja rätt tillfälle?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Piloternas oddsIgår gick SAS-piloterna ut i strejk, vilket kan komma att påverka så många som 30 000 resenärer om dagen. Idag ska vi prata om hur sannolikt det är att den här strejken kommer leda till att piloterna får igenom sina krav. Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid Högskolan i Skövde, berättar om mer och mindre framgångsrika strejker.
Hur hjälper nationella riktlinjer patienten?För 25 år sedan klassade WHO obesitas, även kallat fetma, som en sjukdom. Men det är först nu som Sverige får nationella riktlinjer för hur sjukdomen ska behandlas. Varför har det tagit så lång tid, och vad kommer att bli annorlunda nu för patienterna? Vi samtalar med Lovisa Sjögren, barnläkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus på Sahlgrenska i Göteborg, en av de experter som tagit fram riktlinjerna åt Socialstyrelsen.
Politisk journalistik som sommarjobbOch så pratar vi med Emma Blom, en av region Gotlands sommarjobbande ungdomar, som fått i uppdrag att skildra Almedalsveckan. Vad kommer de att rikta in sig på? Initiativtagaren Hanna Widegren berättar.
Dessutom: Boktips, nyhetsvärdering och lånta röster.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Amanda Rydman -
Karin Adelsköld och Emma Frans besiktigar ett knippe vanliga påståenden om elbilar. Med hjälp av den senaste forskningen kommer de fram till vad som är sant, falskt eller mittemellan. Kan elnätet braka ihop om alla vill ladda sina elbilar samtidigt? Är räckviden alltid bättre på pappret än i verkligheten? Och är elektriska fordon laddade med fossilt framställd el värre miljöbovar än konventionella bilar? Peder Zandén Kjellén, forskare inom miljövetenskap Högskolan i Gävle, hjälper oss att reda ut.
-
I det här avsnittet av Innovationslandet Sverige möter Emma Frans professorerna Kerstin Johansen och Salem Seifeddine från Högskolan i Jönköping. Med en delad drivkraft för hållbar samhällsutveckling och industri, berättar de bland annat om flaggskeppet SPARK och vikten av samverkan för att driva samhället framåt.
Avsnittet spelades in den 20 maj och är ett betalt samarbete med Högskolan i Jönköping. Innovationslandet Sverige produceras av contentbyrån Borg Owilli. -
I episod 40 av Fråga Forskaren träffar Johan & Zorica Annika Engström från Tekniska Högskolan vid Jönköping University och belyser delar av hennes breda forskningsportfölj. Fokus blir kring hur vi förenar organisering, ledning och lärande med innovation och teknikutveckling. Hur jobbar vi med den löpande dagliga verksamheten samtidigt som vi skapar förutsättningar för utveckling och innovation? Vi pratar om de faktorer som påverkar organisationers beredskap för en AI transformation och vad som krävs för att lyckas med en AI transformation i praktiken. Vidare kommer vi in på vikten av att involvera och aktivera alla medarbetare i förnyelseprocessen och vad för slags medvetet ledarskap och metoder det kräver att organisationer utvecklar och erbjuder.
Annika Engström är docent i arbetsorganisation vid tekniska högskolan i Jönköping och har disputerat i pedagogik med inriktning mot lärandet i organisationer. I sin forskning fokuserar hon på ledning och organisering av lärande i industriella verksamheter, där förmågan att hantera det dagliga arbetet i samklang med utveckling av ny teknik och nya arbetssätt inte allt för sällan ger upphov till motstrida och paradoxala förhållanden som är intressanta att utforska. Annikas expertis ligger inom ramen för det mellanmänskliga samspelet i organisationer där avancerad teknik integreras i arbetsprocesserna.
-
Med skenande elpriser är energifrågan en het potatis. Men vilka åtgärder kan vi göra för att energieffektivisera samhället? Lyssna på senaste avsnittet av Innovationslandet Sverige med Emma Frans där hon möter Patrik Thollander, professor vid Högskolan i Gävle, för att höra mer om energifrågan och mycket mer!
Avsnittet spelades in den 22 april och är ett betalt samarbete med Högskolan i Gävle. Innovationslandet Sverige produceras av contentbyrån Borg Owilli. -
Frej Hallgren har en bakgrund som tennistränare men har också varit intresserad av utbildning under många år. Idag är Frej lärare på Högskolan i Dalarna på idrottstränarprogrammet, varit utbildare inom Svenska Tennisförbundet och arbetar nu med att ta fram utbildningsmaterial för det reviderade utbildningsprogrammet för tennistränare.
I det långa samtalet i dag pratar vi bland annat om:
- klubbstrukturen
- det nya utbildningsprogrammet
- fysisk träning för juniorer under 10 år
- hur man applicerar det akademiska med det praktiska på banan
- hur mycket tennisens något förändrade karaktär med kortare slagdueller bör påverka hur vi tänker kring träning
- varför salsa är en bra träningsform för att bli bättre på tennis
www.linuspabaslinjen.com www.houseofbontin.se www.euroelite.info
- Visa fler
