Södertörns Högskola Podcasts
-
Två kvinnor, 18 och 20 år gamla, döms till livstids fängelse för mordet på en 21-årig kvinna i Vetlanda i oktober förra året.
Den 20-åriga kvinnan har erkänt att hon dödade kvinnan, men menar att det inte var meningen. 18-åringen döms mot sitt nekande.
Kvinnornas försvarare uppger att de kommer överklaga domen.
Medverkande: Petra Levinson, reporter på Ekot och Jenny Yourstone, doktor i psykologi vid Södertörns högskola
Programledare: Thomas Nordegren och Kajsa Boglind
-
Den 27 oktober presenterade Institutet för mediestudier rapporten Källkritik & krig – propaganda, desinformation och lögner, en granskning av svenska mediers krigsrapportering från Ukraina.
Några saker sticker ut:
• Det är ovanligt att redaktionerna verifierar den egna rapporteringen.
• Faktakollen överlåts till utländska nyhetsbyråer och medier.
• En helt övervägande del av krigsrapporteringen sker på distans.I panelen:
• Andreas Widholm, docent vid JMK, Stockholms universitet, samt Gunnar Nygren, professor emeritus, Södertörns högskola, ansvariga för studien.
• Nivette Dawod, reporter Aftonbladet.
• Carl Fridh Kleberg, utrikesreporter SVT.Moderator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier
-
Gäst i det här avsnittet är David Thurfjell, religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. David är aktuell med boken ”En lockton i ödemarken”, som ur en rad olika perspektiv försöker belysa vad detta svårfångade fenomen som vi kallar för religion egentligen är för något. Det blir ett samtal om människans förmåga att besjäla världen, om längtan, om berättelsernas kraft, om tro och om religionens lockande obegriplighet.
-
Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd, vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.
Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället?
Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Vi möter Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns Högskola, och Mats Bigert, ena halvan av konstnärsduon Bigert & Bergström, i ett samtal om konstens funktion i klimatkrisen. Ett avsnitt om absurditetens roll i kampen för en bättre värld, om samtida superlimshjältar och om 2000-talets bucket list-kultur. Hur är det med klimatavtrycket från NFT:s och vad är egentligen en koldioxidfotboja? Hur kan omställningen se ut inom konstvärlden och kan det vara en motståndshandling att uppleva konst?
Avsnitt 38 av Greenpeace podcast Systemskiftet - podden där vi söker de djupare orsakerna och verkliga lösningarna på klimat- och miljökriserna.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Meritokrati handlar om att den som är mest kompetent och begåvad ska få positionen. Det systemet har gett västvärlden välstånd, jämställdhet och demokrati. Men i dag är den meritokratiska idén utmanad från både woke-vänster och Trump-höger. Kritikerna menar att det inte är de bäst lämpade som har framgång i dag utan att det beror på nätverk och bakgrund, men att vi fortfarande lever i föreställningen om att de faktiskt förtjänat sina positioner. Eliten blir därmed självbelåten. Är kritiken befogad? Och hur står det till med meritokratin inom kulturvärlden, universitetsvärlden och politiken? Är det tabu idag att tala om begåvningar, för att det låter elitistiskt? Gäster: Torbjörn Elensky, författare och kulturskribent, Anna Victoria Hallberg, litteraturvetare vid Södertörns högskola och Stig-Björn Ljunggren, politisk chefredaktör vid socialdemokratiska Sydöstran. Programledare: Nina Solomin.
-
Livet är fullt av uppoffringar att jobba för att försörja familjen istället för att vara med familjen, eller att ta hand om barnen och sedan stå där med noll kronor i pensionskassan. Vad det än är kokar det ner till ett val man gjort en gång i tiden. Vi frågar oss: Var det värt det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Prästen Ted Harris menar att uppoffringar i vissa sammanhang är nödvändiga, men att det inte behöver betyda att man inte ångrar dem senare.
– Jag växte upp i ett traditionellt, frikyrkligt, bokstavstroget, kristet hem. Jag upptäckte att den världen var inte en värld där jag ville vara kvar, det var för begränsande. Men för att komma vidare var jag tvungen att lämna det sammanhanget, komma bort från min familj, min mamma mina syskon och ge mig själv rymd att bli Ted. Det var en uppoffring, säger han.
Martin Bengtsson är fotbollsproffset som la av. Att bli fotbollsspelare var något han valde redan som 8-åring. Men det var ett val som innebar att han även valde bort barndomen.
Redan som 17-åring skrev Martin på kontrakt för den italienska proffsklubben Inter. Till en början var det väldigt roligt, men sedan börjar det gå utför. Tillslut blir det så illa att han kommer att ta ett drastiskt beslut.
– Den här berättelsen har två nivåer för det ena handlar om hur miljön ser ut i den här klubben och hur spelare behandlas, men den andra delen handlar ju ganska mycket om att i samma veva hände något existentiellt i att befinna sig i den här drömmen och successivt inse att man var en tonåring som var sökande, berättar han.
Gäster i programmet: Jonna Lappalainen, filosof vid Södertörns högskola, Irena Makower, psykolog och Ted Harris, präst.
Programledare: Ninos Chamoun
-
Att prata om våra äldre och sex är nästan tabu. Varför är det så?
Linn Sandberg är forskare i genusvetenskap vid Södertörns högskola, hon säger att många, inte minst inom vården, automatiskt ser äldre personer som assexuella. Det är ett problem eftersom det finns många äldre som fortfarande är sexuellt aktiva. Detta blir extra tydligt på till exempel äldreboenden där det är svårt att ha ett privatliv. Sexualitet är välbefinnande och kan vara lika viktigt för äldre som för unga och medelålders. Om det är svårt att föreställa sig, tänk så här: I bästa fall kommer också du att bli äldre.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Get full access to Vad Vi Vet. at www.vadvivet.se/subscribe -
Att prata om våra äldre och sex är nästan tabu. Varför är det så?Linn Sandberg är forskare i genusvetenskap vid Södertörns högskola, hon säger att många, inte minst inom vården, automatiskt ser äldre personer som assexuella. Det är ett problem eftersom det finns många äldre som fortfarande är sexuellt aktiva. Detta blir extra tydligt på till exempel äldreboenden där det är svårt att ha ett privatliv. Sexualitet är välbefinnande och kan vara lika viktigt för äldre som för unga och medelålders. Om det är svårt att föreställa sig, tänk så här: I bästa fall kommer också du att bli äldre. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Get full access to Vad Vi Vet. at www.vadvivet.se/subscribe
-
Cicero hyllade historia som livets läromästare. Men har människan förmåga att lära av historien eller måste varje generation göra sina egna misstag, föra sina egna krig? Programmet sändes första gången 5 september 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Generationerna som överlevde förintelsen eller som deltog i världskrigen finns snart inte kvar och vi hänvisas till museer, böcker och föremål för att få del av historien. Men vad kan vi förstå, när inte den egna erfarenheten finns bland oss? Hur relevanta är berättelser om krig och samhällsbyggen för 100 eller 300 år sen för oss idag? Är historien en karta som leder oss vilse eller kan den föra oss förbi hinder och förhindra nya katastrofer?
I Filosofiska rummet för att samtala om historia, minne och lärdomar medverkar Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Elisabeth Åsbrink, journalist och författare.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl -
Den tyske filosofen Martin Heidegger (1889-1976) är en komplicerad historia. Dels för svårighetsgraden i hans filosofiska verk – dels för hans ökända samröre med nazismen. Med storverket "Vara och tid" (1927) förändrade han 1900-talsfilosofin och la grunden till existentialismen. Genom att flytta fokus från metafysiken till vardagens känslor och bestyr ville ha nå fram till varats väsen. Men vad gör vi med Heideggers tänkande idag, när vi vet att han själv såg sin filosofi i nationalsocialistiskt ljus? Hur kunde i så fall Sarte och många andra franska vänsterintellektuella bli så inspirerade av hans tänkande? Bildningspodden introducerar en av det senaste seklets mest inflytelserika filosofer och diskuterar hans komplicerade eftermäle.
Gäst i avsnittet är Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola och översättare av en stor mängd filosofiska verk, däribland flera av Heideggers skrifter.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
En av filosofins fäder från den grekiska antiken, vars öde nära flätades samman med en världshärskares. Men hela sitt liv dedikerade han till kunskapen och än idag ekar hans ord tydligare i våra öron än vi kanske förstår.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare och manus
Marie Fjellborg – manus
Erik Laquist – producent
Zardasht Rad– scenuppläsare
Julia Öjbrandt – ljuddesign och slutmix
Medverkar gör också Charlotta Weigelt, professor i filosofi vid Södertörns högskola.
Vill du veta mer om Aristoteles? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
Aristoteles av Carlo Natali
Aristotle – his life and school av Carlo Natali
Aristotle av George Grote
Antikens värld av Robin Lane Fox
Den antika staden av Peter Connolly
Den grekiska världen av Hilding Thylander
-
För hundra år sedan var de flesta svenskar födda och uppvuxna i Sverige. I den mån det fanns utlänningar kom de flesta från Danmark, från Norge eller Finland. Sverige var inte ett invandrarland, man var ett utvandrarland.
I vårt land fanns därför inte heller någon religiös mångfald att tala om. När Ebrahim Umerkajeff bosatte sig Sverige under 1800-talets första år var han landets första muslim och två decennier senare var de kanske bara ett dussin.Så hur blev Sverige ett invandringsland?
Simon Sorgenfrei är religionsvetare och verksam vid Södertörns högskola där han är förestånade för institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet. Han har skrivit boken “De kommer vara annorlunda svenskar” som handlar om Sveriges första muslimer.
Vårt samtal kom att handla om dem, och om den gradvisa förändring som sakta skedde i samhället under 1900-talet, hur Sverige organiserade sig för att öka invandringen under rekordåren och senare, hur man lite yrvaket ställde sig frågan om hur man skulle förhålla sig till alla de som kom.
Bokrekommendationer:
Stockholms stad-serien - Per Anders Fogelström.
Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället (avhandling) - Karin Borevi.
Tusen år av invandring - en historia - Ingvar Svanberg, Mattias Tyden.
Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden
"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe -
Elina Erikson är forskare vid KTH och undersöker interaktionen mellan datorer och människor. Hon är också en av de forskare som vi har samarbetet med för att ta fram våra scenarier i Framtidsland.
Länkar: GreenLeap
Podcast från Södertörns högskola
Information om klimatlagen
Framtidsland.se
-
Efter en konflikt kring en mammas nya relation vill hennes två äldsta sönerna flytta. Nu misstänks de två unga männen för att ha mördat mamman och allvarligt ha skadat mammans nye pojkvän genom att köra på dem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dagens avsnitt handlar om en mordutredning där det fortfarande är väldigt tidigt. Fyra personer sitter häktade. Två bröder är misstänkta för mord på deras mamma och försök till mord på hennes pojkvän. Två äldre släktingar sitter häktade misstänkta för skyddande av brottsling, grovt brott.
Ett bråk inom släkten har skett inför mer eller mindre öppen ridå på sociala medier och fallet har skapat en debatt kring hederskultur. Det har pratats om ett slags parallellt rättssystem och enligt åklagaren finns misstankar om ett hedersmotiv. Samtidigt finns röster som motsätter sig den beskrivningen.
Medverkande:
*David Bardavid, försvarsadvokat
*Jonas Öberg, utredare Brå
*Jenny Strindlöv, reporter Kvällsposten
*Veli Brijani, redaktionschef Radio Romano
*Jan Selling, docent i historia och lektor i kritiska romska studier vid Södertörns högskola.
Programledare:
Evalisa Wallin
Viktor Ahldén
Producent: Linus Lindahl
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Kontakt: [email protected]
Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15
- Visa fler
