Avsnitt

  • Vilka strategier finns för att stå ut med obehag, ovisshet, smärta, kaos och leda? Hur kan man tänja sina gränser för vad psyket och kroppen klarar av?

    Alex lever med kronisk smärta. För att stå ut har han utvecklat olika metoder. Att distrahera sig med musik och promenader är en. Men också att ge efter.- Man måste släppa på kontrollen, ibland kan det vara värt att vara lite vårdslös mot sig själv, berättar han.Stefan Thomsson tränar skidlandslaget, en stor del av träningen handlar om att lära sig stå ut.- Man är trött redan efter 1 km. Men har nio kvar. Då gäller det att stycka upp sträckan i olika fokusbiutar. Att leva här och nu när det är som mest jobbigt, det är nyckeln till att stå ut, berättar han.Gäster i programmet: Jenny Rickardsson, psykolog, Alva appelgren, forskare i kognitiv neurovetenskap, Stefan Thomsson, tränare skidlandslaget.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är ett direktsänt telefonväkteri.Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.

  • För en del kvinnor blir en graviditet vägen ut ur ett drogberoende och början på ett nytt liv. Men det finns många hinder på vägen för både mor och barn.

    Sofie hade använt droger i 20 år när hon upptäckte att hon var gravid. Hon var för sjuk för att ta sig ur sitt beroende på egen hand och i takt med att magen växte blev hon allt tröttare och allt sämre. Hon sov i grovsoprum och trapphus och när väktare kom för att köra bort henne bad hon dem på sina bara knän att få stanna och vila lite till. Men en dag hände något som skulle förändra Sofies liv för alltid.Gäster i programmet: Sofie Hedenberg från KRIS, Anna-Karin Ekstrand, enhetschef Rosenlunds mödravårdsteam och Agnes Dahl, kurator Rosenlunds mödravårdsteam.Programledare är Stina Näslund. Producent Clara Lowden Tekniker Krister Orreteg Programmet är förinspelat.Är du gravid och har ett riskbruk, skadligt bruk eller ett beroende av alkohol eller droger? Rosenlunds Mödravårdsteam erbjuder stöd och hjälp.https://www.beroendecentrum.se/vard-hos-oss/sarskilt-for-kvinnor/

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Många människor i Sverige lever idag med minnen av krigsupplevelser, eller har anhöriga som gör det. Kan man ärva ett krig, psykologisk och biologiskt? Och hur går man vidare efter traumat?

    - Att springa mitt i natten till ett skyddsrum och vara omgiven av främmande människor. De vuxnas kroppshållning, ögonen som vittnade om skräck och oron i luften. Det är ett minne som kommer följa med mig så länge jag lever. Det berättar Ermin som flydde från kriget i Bosnien 1992.Upplevelser av krig kan föras vidare till kommande generationer, både biologisk och psykologisk, visar forskning.Jessicas föräldrar flydde till Sverige från Libanon i början på 90-talet Hennes mamma återhämtade sig aldrig från de traumatiska upplevelser hon fick utstå och föräldrarnas minnen av kriget har präglat Jessicas liv. - Det har varit svårt att veta vad man kan prata om. men det har också legat ett ansvar på mig och mina bröder att ta vara på den chansen våra föräldrar gav oss när de tog oss till Sverige. Att utbilda oss, ta körkort och lyckas i livet. Lite som att vi står i skuld till dem, berättar hon.Gäster i programmet: Ermin Skoric, krigserfaren Bosnien, Frida Johansson Metso, psykolog och författare, Jessica Artoun, barn till krigserfarna föräldrar Libanon, Torsten Santavirta, forskare i nationalekonomi.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • En egen stund i badrummet, morgon och kväll. Små burkar och flaskor med serum, oljor och väldoftande krämer för hundratals kronor. Plötsligt talar alla om sin hudvårdsrutin.

    Hudvård har blivit en del av den identitetsbyggande konsumtionen. - Det är en form av meditation för mig att öppna badrumsskåpet, låsa dörren. Livet är stressigt och oförutsägbart på så många sätt och hudvården är en källa till stillhet för mig. Det är meditativt. Det berättar Carin Hellman, skönhetsredaktör på tidningen Elle.Men handlar smörjandet och sprayandet om något mer än önskan om en slät och rosig hy? Och klarar sig huden lika bra utan?Gäster i studion: Johanna Gillbro, forskare och författare, Petra Kjellman, hudläkare och specialist i dermatologi, Mona Ståhle, professor och överläkare Karolinska institutet. Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Kan man byta sexualitet mitt i livet? Vad skulle din partner säga? Hur skulle dina barn reagera? Hör fyra unika berättelser om skam, förnekelse och uppenbarelse.

    När Birgitta står i köket och steker pannkakor får hon frågan av sin dotter: Mamma, är du lesbisk? Birgitta svarar nej. Men Birgitta är inte helt ärlig. Hon är 40 år, har man och barn men hon vet att något saknas. Så hon bestämmer sig att utforska sin lesbiska sida. Det visar sig vara svårare än vad hon tror.Hur känns det att komma ut sent och vara sexuellt oerfaren vid 40? Hör personer som kommit ut i mogen ålder i Kropp & Själ. Om svårigheterna att gå från en heteronormativ värld till något helt annat.Gäster: Mia Kilström, psykolog, Anna Siverskog, forskare, Marika Carlsson, Komiker och författare och Birgitta Silfverskiöld, jurist.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Vågar du säga att du känner dig ensam? I dagens Kropp & Själ träffar vi personer som upplevt ensamhet och som nu väljer att prata om det. I Storbritannien finns det en ensamhetsminister. Nu höjs röster om att något liknande behövs i Sverige. För ensamheten kostar samhället pengar menar experterna. Men är ensamhet en sjukdom?

    Det finns de som är beredda att stå ut med nästan vad som helst, för att tanken på att bli ensam är så skrämmande.Men vad skulle hända om man på allvar började betrakta ensamhet som en sjukdom? Något man lider av istället för något man är? Som depression, ätstörningar eller alkoholberoende. Skulle man kunna få umgänge på recept utskrivet på vårdcentralen?Gäster i programmet: Anna Bennich, psykolog, Lissa Nordin, socialantropolog, Peter Strang, läkare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Färska rapporter från USA visar att det kan finnas ett samband med hundratals sjukdomsfall och användning av e-cigaretter. Vad säger egentligen forskningen om hälsoeffekterna kring den populära prylen?

    E-cigaretten lanserades som ett skonsamt alternativ till rökning, som en slags sluta-röka produkt. Men idag verkar det som om den också starkt bidragit till att fostra en helt ny generation nikotinister.Vad vet vi idag om farorna med vejping och vem är målgruppen för nikotin med tuggummismak?Gäster: Magnus Lundbäck, hjärtläkare och docent i kardiologi vid Karolinska institutet, Louise Adermark, docent i neurobiologi vid universitetet i Göteborg och Tove Sohlberg, tobaksforskare vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

  • I vilka situationer känner du dig maktlös? Vad gör det med en människa att uppleva att man inte kan göra något för att påverka sin situation? Finns det vägar ut ur maktlösheten?

    Gäster i programmet: Jonas Mosskin, psykolog, Natalie Davet, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap, Åsa Österlund, kbt-terapeut och sjukgymnast och Dona Hariri jurist och författare till boken Fatta lagen. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

  • Det är sommar och varmt. Mia jobbar på en restaurang och är påväg mot uteserveringen med mat till några gäster. Det är fullt med folk. Men Mia hinner inte längre än till dörren mot uteserveringen. Plötsligt viker sig ena handleden. Och alla tallrikar faller i golvet. Några månader och läkarbesök senare vet Mia att hon kommer dö.

    Idag kämpar Mia för personer med liknande sjukdomar. Mia är en av ca 800 personer som har sjukdomen ALS i Sverige.Samtidigt som Mias muskler försvagas har en forskargrupp Umeå gjort unika fynd genom att studera ett specifikt tyskt spädbarns celler. Var befinner sig forskningen idag kring den grupp neurodegenerativa sjukdomar som kallas ALS?Även om det inte finns något botemedel mot ALS, finns det mycket man kan göra för att ge patienterna en enklare och bättre tillvaro. Men så har det inte alltid varit. Du hör också om den tekniska revolutionen med hjälpmedel kring ALS.Gäster i programmet: Ulrika Nordström, forskningsingenjör, Karin Forsberg, neurolog och Caroline Ingre, ALS-forskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Reportrar: Sara Olsson, Alice Lööf. Programmet sänds direkt.

  • Är du med eller inte?

    Vi som älskar Putin "Vi som inte vill ha varg" "Vi som inte varit i rymden Idag finns grupper för allt från säregna hobbies till politisk aktivism. På sociala medier manifesterar sig vårt behov att tillhöra en gemenskap. Även om ingen ser oss vill vi vara med i ett större sammanhang. För ingen vill bli utstött och hamna i kylan. Eller? Kan det vara så att det något starkare kan uppstå i ensamheten och utanförskapet? Kan ett underläge stärka den egna identiteten? Kan det bli farligt? I Kropp & Själ från bokmässan dyker vi ner i ett filosofiskt samtal kring känslan av utanförskapet. Vad gör det med oss?Gäster: Titti Persson, Fredrik Svenaeus, Linda Skugge, Mathias Ortlieb, Katia Wagner och Jacob Hirdwall.

  • Chilipepparn är mer än bara het. Den kan också lindra din fysiska smärta och fungera som bantningspiller. Hur kan något som irriterar också bidra till att lindra smärta?

    Försäljningen av starka såser har skjutit i höjden dom senaste åren. En trend som vuxit fram är att utmana varandra i att äta extremt stark chili i så kallade chiliutmaningar. I programmet hör du Paul Rozin, professor i psykologi, som har dedikerat sitt yrkesliv för att försöka förstå människans attraktion till chilipepparn. Han menar att människan har en förkärlek till att plåga sig själv.Gäster i programmet: Peter Zygmunt, professor i farmakologi vid Lunds Universitet , Jonas Borssén, författare och gastronom och Stefan Branth, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

  • Relationen med våra föräldrar brukar beskrivas som den viktigaste i livet, men hur blir det om det som normalt betraktas om livslånga band bryts i förtid?

    Att bryta med en förälder eller kanske hela sin släkt kan innebära både lättnad och saknad, ensamhet och frihet. Vad är det för komponenter som spelar in när ett uppbrott med det egna blodet tar form?Medverkande; Kadir Meral, författaren till "Pojken som följer sin skugga", Caroline Cederquist, aktuell med boken "Jag andas alltså finns jag" och Görel Fred, psykoterapeut, specialiserad på familjeterapi.

  • Försöker du förstå och tolka tankarna, jobbar du för att kontrollera dem eller låter du dem bara fladdra förbi medan du koncentrerar dig på annat? Hör om olika terapeutiska metoder för att förhålla sig till tankar.

    En ny terapimetod testas nu i Sverige. På bara fyra dagar behandlas personer med tvångssyndrom. De lär sig styra sina tankar genom att exponeras för sina innersta rädslor. Kropp & Själ har varit på plats på ångestenheten vid Psykiatri Nordväst och träffat patienter och behandlare inom det nya projektet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Plötsligt en dag har hemmet blivit tyst. Där det tidigare alltid var fullt ös och stök är det nu tomt och stilla. När barnen flugit ut kan många föräldrar ställa sig frågan: Vad händer nu?

    För de flesta som har barn kommer det en dag då barnen flyttar hemifrån. När de är redo att ta steget ut i vuxenlivet och klarar sig själva i vardagen så börjar en ny epok i livet för de föräldrar som blir kvar. Nu är det slut med skjutsande till fotbollsträningar och pusslande med tid, framtiden är fylld med massa egentid vilket kan vara både härligt och skrämmande.I ett direktsänt telefonväkteri ber vi lyssnarna höra av sig och berätta om fasen i livet då barnen lämnar boet.Slussen öppnar tisdag kl 10 och numret är 08-215 216

  • Ungefär var tionde person som har mens har sjukdomen endometrios. Det innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern och det kan orsaka svåra smärtor.

    För Ida, 32 år, sattes livet på paus. Smärtor och trötthet till följd av sjukdomen gjorde det svårt för henne att gå ut och handla, ännu mindre jobba och träffa vänner. Efter en tids behandling fick hon beskedet att det inte fanns mycket mer att göra. Länge har sjukdomen legat i skymundan men de senaste åren har allt fler uppmärksammat diagnosen och situationen för de många patienter som lever med den.Programmet gästas av Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi, Matts Olovsson, professor i obstetrik och gynekologi, Christina Liffner, ordförande i Endometriosföreningen och Sebastian Gidlöf, forskare vid Karolinska Institutet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Barn som pratar obehindrat hemma men som i andra sammanhang, till exempel på förskolan blir helt tysta. Selektiv mutism debuterar ofta i förskoleåldern och innebär att barnet inte förmår prata i vissa situationer.

    Emma var fyra år när hon plötsligt tystnade. Hon som tidigare pratat mest av alla barn på förskolan kunde nu inte få fram ett ord. Men hemma pratade Emma på som vanligt och tillsammans med sin mamma Kitt Nehag berättar hon om sina erfarenheter.I studion möts Jan Ringler, psykolog, Zhiwar Naeimiakbar, logoped och Johanna Henriksson, psykolog och samtalar om varför vissa barn drabbas och vad man kan göra för att hjälpa.I programmet hörs också författaren Pauline Wågström som skrivit om sina erfarenheter kring selektiv mutism.

  • Konsten att förföra är lika gammal som människan själv, men hur visar man intresse för någon utan att gå över den andres gräns?

    Diskussionen om samtycke vid sex och metoo-debatten, har den påverkat det sexuella spelet mellan människor? Och har mobilapparna tagit död på krograggningen? Dejtingcoachen Linnea Molander menar att slitna raggningsrepliker är överskattade, det viktiga är att man utstrålar inre trygghet när man närmar sig en potentiell partner. Hon tipsar om att öva sig i sinnlighet och flirta mer i vardagen. Även i en fast relation är flirtande och lekfullhet ett sätt att behålla lusten. Sex borde vara kravlöst och inte handla om prestation, säger psykologen Johanna Ekdahl som gästar programmet, tillsammans med sexlogen Kalle Norwald och psykologen Ida Flink.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Tänk om du inte är så lyckligt gift som du inbillar dig? Och har du valt ditt yrke för att du verkligen vill ha det - eller för att leva upp till någon annans förväntningar på dig?

    Självbedrägeri är någon som de flesta av oss ägnar oss åt i olika grad. Men hur tar man sig ur sitt självbedrägeri när sanningen är svår att bära?Och vad fyller självbedrägeriet för funktion, kan det vara bra att ibland fake it until you make it även inför sig själv?

  • REPRIS Otrohet kan se ut på många olika sätt och sällan beror den på att man är missnöjd med sin partner. Ändå är partnern den som får hela sin tillvaro krossad när otroheten avslöjas.

    Att bli bedragen av den person som man trodde att man var närmast - det är svårt att inte ta det personligt. Kan man förlåta en otrohet? Vi hör ofta om den som efter en otrohet lämnar relationen till omgivningens applåder, som börjar träna och äntligen tar tag i sin livsdröm. Otroheten blir en vändpunkt.Men kan man stannar kvar i relationen och få det bra, kanske till och med bättre än innan?Ellen träffar Anders på nätet, de blir kära och snart har hon lämnat Danmark och flyttat till hans gård i Skåne. Efter ett par månader blir hon gravid. Och det är ungefär då hon börjar ana oråd, det verkar som att Anders döljer något. Och det visar sig att hon har rätt.I en otrohet hittar du samma mått av drama som i en operaföreställning - passion, hemlighetsmakeri, lögner, skuld och hämndbegär, det menar parterapeuten Esther Perel. Hon har uppnått rockstjärnestatus med sin podcast där hon håller terapisessioner med par, otrohet är ett återkommande tema.Gäster i programmet: Kalle Norwald, sexolog, Jan Aronsson, existentiell terapeut.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är en repris från dec 2018

  • REPRIS Samtal mitt i natten, blomsterbud till jobbet och otaliga sms om att just ni två hör ihop. Hot om att något kommer hända dig ifall du inte svarar. Vem är stalkaren och hur kan man stoppa den?

    - Jag var rädd, varje gång jag gick ut kändes det som att han skulle vara där. Det berättar Lisa som kom i kontakt med stalkaren Peter via ett dataspel online.Han lokaliserade henne via en app och förföljde henne utomhus, ringde 20 gånger per dag och hotade med att ta livet av sig om hon inte pratade med honom.Peter, som senare dömdes i tingsrätten för olaga förföljelse, sa i polisförhöret att han jag tyckte om att prata med henne och att han inte har något bra svar på varför det blev som det blev.Det finns fem kategorier av stalkare menar kriminologen Susanne Strand. Motiven och sättet de stalkar på kan skilja sig ordentligt, men de utsatta upplever ofta ungefär samma sak - en rädsla som förminskar deras livsutrymme. Det är också vanligt att de känner skam.Stalkning - eller olaga förföljelse som det heter i juridiska termer, är ett brott i Sverige sedan 2011.I Danmark finns ingen lag mot olaga förföljelse, men för tre år sedan startades ett center för att hjälpa personer som blir förföljda. De utsatta kan få terapi och juridisk rådgivning. På centret erbjuder man även hjälp till dem som vill bryta sitt beteende och sluta stalka.Gäster i programmet: Susanne Strand, docent kriminologi vid Örebro universitet, Maria Thoresson, psykolog, Fredrik Hedén, överläkare och specialist i rättspsykiatri, Ebba Sverne Arvill, polischef.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är en repris från april 2019