Avsnitt

  • Ny teknik med gentestning har lett till etiska frågor. Vill man veta om man kommer utveckla en sjukdom eller inte? Detta dilemma berör bland annat den ärftliga sjukdomen Huntingtons.

    Någon som stått inför just den här frågan är Roland Brynjestål. Huntingtons sjukdom har funnits i hans släkt länge hans pappa dog i det, hans farmor också. I dag tror man även att hans gammelfarmor hade sjukdomen. Det var ju på 40-50-talet när man inte visste var det var. Så när hon var i fas fyra, som man kallar det, så gömde de mer eller mindre undan henne i någon gammal lada typ. Det låter ju sjukt, säger han.Huntingtons sjukdom är speciell på det sättet att det är en monogenetisk sjukdom. Om man har huntingtongenen så är risken 50 % att den förs vidare till ens barn.Roland har levt hela sitt liv med tron om att han kommer att utveckla sjukdomen. Först ville han inte testa sig. Men när han väl bestämde sig för att ändå göra det kom beskedet som en chock. Det var negativt. Det var en väldigt konstig tom känsla. Mest tror jag att det var för att man levt så länge och sett anhöriga få sjukdomen, varför ska inte jag få den nu då? Det var väldigt jobbigt, också när alla runt omkring var så jublande glada, säger han.Gäster i programmet: Åsa Petersén, professor och överläkare i psykiatri vid Lunds universitet, Edvard Smith, professor i molekylär genetik vid Karolinska institutet och Martin Paucar, läkare och specialist i neurologi vid Karolinska universitetssjukhuset.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

  • Vi människor vill gärna kunna förklara varför saker är som de är hur våra kroppar fungerar och vad forskningen kommit fram till genom att undersöka världen. Men det finns fortfarande mycket som som vi inte kan förklara. Hur kan vi göra för att förhålla oss till det vi inte känner till?

    Kropp & Själ är på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, som i år har temat Det okända. Ett exempel på en mystisk, okänd sak som vi inte vet allt om än, är vårt medvetande. Det svåraste med medvetandet är hur vi ska få ihop det med vår materialistiska världsbild, menar filosofen Alva Stråge.Pontus Wasling, neurolog och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, medverkar också i diskussionen. Jag tror inte att vi alltid ska tro på vad vi ser och upplever, säger han.Gäster i programmet: Pontus Wasling, neurolog och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Alva Stråge, doktor i filosofi, Adrian Parker, professor i psykologi, Camilla Brudin Borg, lärare och forskare i litteraturvetenskap och Elias Mellander, lärare och forskare vid Handelshögskolan.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent är Alice Lööf.Programmet är förinspelat.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Att sörja en person som är här, men ändå borta. I våra grannländer Danmark och Norge säger man ventesorg om den känsla man som anhörig kan känna för en person som är obotligt sjuk, som psykiskt har försvunnit eller som är uppslukad av ett mångårigt beroende.

    Man skulle kunna ställa sig frågande till varför vi behöver ord att klä in alla tillstånd i. Men enligt filosofen Jonna Bornemark är det helt grundläggande. Det är viktigt att veta att världen är större än våra ord. Det finns alltid känslor som blivit underverbaliserad, säger hon.Psykologen Christina Fischler är inne på samma spår. Om man kan få en inramning på det som händer kan vi förhålla oss till det. Många patienter kommer till terapin med en stor resväska fylld med osorterad tvätt, och varje sak man tar upp och granskar kan man lägga i en viss hög och ju mer man kan lägga samman och säga det här hör ihop med det här, så det som känts obegripligt kan då brytas ner till mindre pusselbitar och bilda en helhet som man kan förstå, förklarar hon.En som känner igen sig i ordet väntesorg är Anna Pella. Hon skriver just nu en bok med det namnet som handlar om hennes dotter Agnes som föddes med en hjärnskada läkarna inte trodde hon skulle överleva.I dag är hon 18 år gammal, men familjen lever fortfarande med vetskapen om att hon inte kommer att leva så länge. Det har varit såhär från start, vi har aldrig haft det på något annat sätt med henne. Minsta förkylning kan bli livshotande. Varje morgon när vi går upp så vet vi inte hur det är, hennes andning blir sämre för varje dag som går.Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof, Christina Fischler, psykolog, Allan Linnér, psykolog och Anna Pella, journalist, författare och förälder till Agnes.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

  • Diarré, förstoppning, smärtor och gaser att ständigt ha problem med magen tär på personer med IBS, magsjukdomen som drabbar 10-15 procent av befolkningen, men som ingen vet vad den beror på.

    Jag behöver alltid veta var närmsta toa finns, och i vissa sammanhang som man är i så finns det ingen, säger Emelie Lundros som har diagnosen IBS-D, alltså IBS med diarrésymtom.Hon fick sin diagnos 2005, men det skulle dröja 15 år innan hon, genom att träffa en dietist, hittade en metod som hjälpte henne FODMAP-behandling. Men kosten är bara en del av det. Så stresshantering, sömn och vilken typ av träning du gör, allt sånt spelar också roll, säger hon.Kosten är en viktig komponent i att hitta en hållbar behandlingsform för personer med IBS. Länge har man pratat om den så kallade FODMAP-dieten,som går ut på att utesluta fermenterbara kolhydrater. Men nu har en forskningsgrupp vid Chalmers tekniska högskola genomfört en studie där resultaten pekar åt ett annat håll. Vi antog att personerna med IBS som deltog i studien skulle få olika typer av magproblem när vi provocerade dem med FODMAPS och gluten, men det blev inte så, säger Elise Nordin, som ligger bakom studien.Gäster i programmet: Greger Lindberg, överläkare och professor vid Karolinska institutet, Lisa Falk, leg. psykolog, Elise Nordin, doktorand vid avdelningen för livsmedelsstudier på Chalmers och Stine Störsrud, överdietist och medicinedoktor.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

  • Har man en skyldighet att plugga till läkare om man är bra på naturvetenskap eller blir musiker för att man har absolut gehör? När OS-guldmedaljören i skridsko Nils van det Poel berättade att han väljer att lägga av med idrotten i karriärens absoluta peak var det många som blev förvånade. Har vi en plikt att göra det som vi är bra på?

    Personligen sympatiserar jag med den uppfattningen. Man ska ta tillvara på de talanger man har, säger Charlotta Weigelt, professor i filosofi. Talanger är gåvor som inte ska slösas bort, fortsätter hon. Är man priviligerad ska man göra sitt bästa.Psykologen Sofia Viotti håller dock inte med. Hon tycker att problemet i att när man satsar på det man är bra på så kan man tappa förmågan för återhämtning i det. Det måste man vara medveten om. Sedan är det inte alltid så att det man är duktig på är speciellt roligt, säger hon och fortsätter: Jag tänker att att vi nästan lurar in folk, i t.ex. gymnasieskolor, där man får välja exakt den inriktning man vill gå. Många är väldigt talangfulla inom kreativa saker, men det finns ju inte så många jobb inom det.Gäster i programmet: Charlotta Weigelt, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Sofia Viotti, psykolog och Göran Kenttä, idrottspsykolog vid GIH.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Doften av nystekta pannkakor, sommarens första syrén eller smaken av kokt hummer. Vad väcker barndomsminnen till liv? Och vad betyder barndomsminnena för vårt vuxna jag?

    En som levt mycket i sina barndomsminnen är författaren Karolina Ramqvist, aktuell med boken Bröd och mjölk. Jag har tänkt att jag har haft bra minne, men däremot minns jag inte stora delar av livet som ung vuxen. Kanske är det så att mina starka barndomsminnen konkurrerar med de från vuxenlivet som då kändes mindre viktiga? säger hon.Ibland ställs man inför situationer där man minns samma händelse olika.Enligt psykoterapeuten Maria Yassa är det flera faktorer som spelar in i hur ett visst minne utformas. Till exempel påverkar dagsformen hur man minns någonting, säger hon.Och fortsätter: Inom psykoanalysen pratar man om efterhandsverkan, alltså när man är med om en sak, får en erfarenhet, men förstår den mer och mer varefter tiden går.Gäster i programmet: Karolina Ramqvist, författare, Görel Fred, psykoterapeut, Maria Yassa, psykolog och psykoanalytiker och Pontus Wasling, hjärnforskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Med stormfart dundrar ljuset in över vårt vinterbleka land. För vissa är denna årstid efterlängtad och man fylls med energi, för andra är den fylld med fasa och nysningar. Vad gör våren med dig?

    Vi vet att ljuset har en nästan omedelbart uppiggande effekt. Men det kan också ställa till det för oss, berättar Arne Lowden, sömn och stressforskare. Han menar att de snabba ljusförändringarna gör att kroppens rytm kommer i olag och att vi kan få oregelbundna sömnvanor.Våren kommer med ljuset men är också slutet på en lång mörkerperiod. Den kan föra med sig en extra känslighet som påverkar vårt nervsystem. Det kan handla om allergier, trötthet och till och med depression. Samtidigt är det en ny årstid som är positiv där vi letar vårtecken var vi än befinner oss. Gäster i programmet: Helena Backlund Wasling, forskare i neurovetenskap vid Sahlgrenska akademien, Arne Lowden, ljus- och sömnforskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet, Dan Hasson, docent i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet .Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt.

  • Oavsett om man hatar eller älskar skräck så verkar man inte komma undan den. Vad handlar människans fascination för skräck om och kan det finnas något läkande med att bli livrädd?

    Skräckgenren handlar om att få utlopp för känslor. Att kunna experimentera och komma närmare livet, och i yttersta fall att komma närmare döden, säger författaren och dramatikern Sara Elfmark Berggren. Det sägs att man kan dela in mänskligheten i två typer de som älskar skräck, och de som hatar skräck. Men är det verkligen så enkelt? Det går inte att säga varför vissa gillar eller ogillar skräck, menar psykiatrikern Predrag Petrovic. Enligt honom kan det bero på att vissa personer får en större aktivering av belöningssystemet när de upplever skräck. Men miljön kan också vara avgörande för huruvida man lockas av skräck som underhållning. Enligt Bo Eriksson, historiker, så handlar inte skräck bara om rädsla. Det är också underhållning och en genre skräcken hör till vår historia och kulturhistoria och har funnits lika länge som människor har lämnat konstnärliga spår efter sig.Gäster i programmet: Predrag Petrovic, överläkare i psykiatri och forskare i kognitiv neurovetenskap, KI, Sara Bergmark Elfgren, författare och dramatiker aktuell med spänningsromanen Grim, Bo Eriksson, docent i historia vid Stockholms Universitet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt.

  • Porr, vibratorer och dildos hur intressant är en snabbis eller missionären när det finns så mycket annat att stimulera sig med? Samtidigt visar studier att vi sexdebuterar senare och att unga vuxna har allt mindre sex.

    Suzanne Larsdotter, sexolog, berättar om att hon hjälper par som har slutat ha sex. Vår tidsanda har höga ideal för prestationer, och då även för sex. Vi borde istället fråga oss hur mycket sex måste vi ha? Kanske har vi mer kvalitativt sex?, säger hon.Men att ha blivit utkonkurrerad i sovrummet behöver inte alltid innebära ett problem säger Kalle Norwald, sexolog. Det är ett problem om det uppstår ett lidande. Annars behöver man inte göra det till ett problem, menar han.Men sovrummet är sedan gammalt förknippat med intimitet och närhet. Så vad händer när vi förflyttar denna intimitet någon annanstans?Jag tänker på hur mycket av det sexuella intima samlivet som placeras utanför den primära relationen, säger teologen Emma Audas. Hon tror att många i vårt samhälle idag inte kan svara på frågan varför sex skulle vara exklusivt när nästan ingenting annat ska vara det.Gäster i programmet: Suzann Larsdotter, sexolog. Emma Audas, teolog och har skrivit avhandlingen Det heliga äktenskapet, Kalle Norwald, sexolog. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt.

  • Högt blodtryck, hypertoni, är den sjukdom som bidrar till mest förlorade år av ett liv, i världen, säger Jonas Spaak, docent i kardiologi. Detta trots att sjukdomen är känd och går att behandla.

    Det finns egentligen bara ett sätt att ta redan på om du har högt blodtryck eller inte. Du måste ta ett test. Du kan nämligen gå med ett livshotande tillstånd utan att känna till det då symptomen inte behöver vara särskilt allvarliga. Det kan handla om dimsyn, lätt illamående och annat mer eller mindre vardagligt. Jonas Spaak: Eftersom personen ibland inte har några symptom och inte känner sig sjuk kan det vara svårt att få de till att ta tester. Och nästa problem är att få de till att genomgå behandling. Mikael Elam vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset ser högt blodtryck som ett stort program som växer lavinartat: Enligt WHO så är hjärtkärlsjukdom vår viktigaste sjukdomsgrupp och just högt blodtryck har utsetts till världens mest sjukdomsalstrande sjukdom.Gäster i programmet: Jonas Spaak, docent i kardiologi vid Danderyds sjukhus. Mattias Carlström, professor i kardiorenal fysiologi vid Karolinska institutet.Mikael Elam, professor i klinisk neurofysiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.Medverkande: Ebba Malmqvist, forskare vid Lunds Universitet, Bo Jacobsson, professor i obstetrik och gynekologi, Daniel Wihlborg, psykolog.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt.

  • En explosion så skulle vissa beskriva ökningen av adhd-diagnoser de senaste åren. Men att bli diagnosticerad med en neuropsykiatrisk funktionsvariation (NPF) kan vara laddat.

    För samtidigt som det kan innebära begränsningar för den enskilda individen, så kan det medföra en rad rättigheter som man inte har tillgång till utan en diagnos. För individen är diagnosen viktig som en förklaringsmodell för att förstå sig själv, säger Lotta Borg Skoglund, forskare och överläkare i psykiatri. Hon tror att vi om 20 år inte längre kommer att ha några diagnoser eller att vi har många fler, men att de har undergrupper. Hon fortsätter och säger: Vi får så många diagnoser som vi förtjänar. Men ökningen av NPF är inget nytt, utan har varit konstant sedan diagnoserna kom på 90-talet, menar Björn Hejlskov, författare och psykolog. I och med den förändrade skolan så fick allt fler elever problem med att uppnå kraven. Kraven på att elever ska ansvara för sin egen inlärning ökade och de som inte klarade det fick adhd-diagnoser. Men elevernas svårigheter har dock inte ändrats, utan det ökade antalet diagnoser är ett resultat av en ändrad skola, säger han. Samtidigt som det talas om en överdiagnosticering, så hamnar många mellan stolarna. Det finns grupper som snarare underdiagnosticeras, och bland de hittar vi ofta flickor och kvinnor. Kulturjournalisten Clara Törnvall, författare till boken Autisterna kvinnor på spektrat, tillhör de som fått diagnosen autism i vuxen ålder och för henne har det varit avgörande i att kunna förstå sig själv. Gäster i programmet: Clara Törnvall, kulturjournalist och författare. Bo Hejlskov, författare och psykolog. Lotta Borg Skoglund, forskare, författare och överläkare i psykiatri.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.

  • Hör om lyssnarnas tankar kring invasionen av Ukraina och om psykologernas tips för att må bättre.

    I torsdags vaknade vi till ett krig i Europa och och allt som tidigare känts som sannolikheter blev plötsligt verklighet. Den världsordning som vi känner den är nu rubbad - igen.För vi trodde ju att det var över nu, undantagstillståndet som vi lärt oss att leva med under två års tid. Under den här tiden sattes livet delvis satts på paus, mycket ställdes in men framförallt så har vi inte kunnat ta något för givet utan vi har hela tiden haft med i beräkning att allt kan närsomhelst ändras om vi kan åka till jobbet, när vi kan fira vår födelsedag eller om vi överhuvudtaget kan träffas utan risk för att smitta någon eller själva bli sjuka? Men nu sitter vi där igen med dagliga rapporter om dödstal på nyheterna men nu handlar det om kriget istället.Men såväl då som nu så pågår ju det lilla livet, det som du kallar ditt liv. Barn föds, människor blir förälskade, skilsmässor går igenom och mjölken tar slut. Vi fylls av motstridiga känslor och och livet kan te sig nästan surrealistiskt när bubblande glädje och lycka trängs med ilska oro och maktlöshet alla de känslor som ett krig kan ge upphov till. Det uppstår ett slags känslovrål.I Kropp & Själ i P1 ska vi fånga upp just det här känslovrålet och vi vill höra ifrån dig som lyssnar. Vilka känslor har de senaste dagarna väckt hos dig? Hur påverkas du av kriget och all rapportering kring det? Och du som har erfarenheter av krig, vad väcker den stundande situationen i dig?Ring in till programmet i direktsändning för att prata om känslor i kriget : 08-215 216, eller skriv till oss på kropp@sverigesradio.se. Medverkande i programmet: Allan Linnér, fd Radiopsykologen.Reyhaneh Ahangaran, psykolog med fokus på barn och unga.Anna Bennich, psykolog.Anna Kåver, psykolog och författare till boken Oro att leva med tillvarons ovisshet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producenter är Shang Imam.Programmet sänds direkt.

  • Många som någon gång har blivit lurade känner igen känslan av skam som infinner sig efteråt och som kan göra det svårt att berätta för andra vad man varit med om. Att bli lurad och bedragen kan ge djupa sår som tar lång tid att läka.

    Investeringsbedrägerier, romansbedrägerier eller otrohet. Man kan känna sig dum för att man litade på någon som man, med facit i hand, borde aktat sig för. Ett råd som många experter ger för att man ska undvika att bli lurad är att om det låter för bra för att vara sant, så är det oftast det. Det säger även bedrägeriexperten Nina Jelver. Generellt måste man vara försiktig. I alla bedrägerier använder de stress som en faktor, att det är väldigt bråttom att man tackar ja till exempel. Det man måste göra då är att be att få ringa tillbaka och lägg på luren. Man måste försöka att inte vara godtrogen och att inte ta folk på orden, säger hon.Det är skillnad på att bli lurad av någon man inte känner och av någon man känner väl, menar Philip Bäckmo som är parterapeut. Ju närmre man är, desto större svek. Tänk att du levt med någon i 30 år och plötsligt får du reda på att hen haft en relation vid sidan av och levt ett dubbelliv I en situation när man blir bedragen och det kommer som en fullständig överraskning, kan det bli en form av chocktrauma som vi vet kan lämna PTSD-symptom, säger han.Gäster i programmet: Philip Bäckmo, leg. psykoterapeut, Nina Jelver, bedrägeriexpert på Svensk handel, Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet och Görel Kristina Näslund, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Stackars kroppen. Denna trotjänare som alltid ställer upp, men som får utstå så mycket kritik. Klämmas in i för tighta kläder, bli granskad med oförlåtande blick. Som inte får åldras och som ständigt ska optimeras och putsas. Bli lite snyggare, enligt samhällets omöjliga ideal. Det är dags att sluta fred och bli vän med våra kroppar.

    En uppmuntrande tanke i pratet om kroppshat är att det verkar som att den egna kroppsuppfattningen blir bättre med åldern. Det visar en studie från The University of Queensland.Samtidigt är mer än hälften av alla människor missnöjda hela livet.Men hur ska man då göra för att nå acceptans? Överviktsforskaren Erik Hemmingsson säger att det varken finns någon universallösning som passar alla, eller att det är lätt, men att det går. Att strunta i normerna kräver mycket styrka och trygghet. Man kan ta hjälp av sina vänner eller familj som kan spegla en och säga att det du håller på med inte är bra. Det kan hjälpa. Men att jaga samhällsidealen är helt befängt, och det viktigaste att komma ihåg är: Det är inget fel på din kropp, säger han.Gäster i programmet: Monika Björn, träningsexpert, Åsa Kalmér, debutförfattare till boken Naket, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och idrottshögskolan och Fiona Barlow, forskare på The University of Queensland.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Ska vi värna om den egna, fria viljan och tillåta dödshjälp eller beakta risken med att livet för människor med svåra och obotliga sjukdomar riskerar att värderas lägre om dödshjälp blir en möjlighet i Sverige? Diskussionen har återigen blivit aktuell och åsikterna är fortfarande många och starka, men tonläget verkar ha mjuknat.

    I januari publicerade Björn Natthiko Lindeblad ett inlägg på sociala medier, där han berättade att han gått ur tiden och att han fått hjälp att dö. Debatten lät inte vänta på sig.Argumenten mot handlar om rädslan för ett sluttande plan, alltså att allt fler med tiden skulle ha rätt till dödshjälp, Neuroförbundet lyfter fram oron för att man skulle sluta forska på t.ex ALS-patienter om alternativet med dödshjälp skulle finnas. Från Läkarförbundets sida är ett huvudbry i dag vem som skulle utföra dödshjälpen.Men faktum är att det verkar ha skett en förskjutning i attityder hos framförallt läkare gentemot dödshjälp under de senaste åren. I en undersökning gjord år 2020 var en större andel läkare positiva till dödshjälp än när en liknande undersökning gjordes 2007. Läkaren PC Jersild, som är för införandet av dödshjälp i Sverige upplever att debatten blivit mjukare. Jag tycker att Läkarförbundet har mjuknat, de var väldigt hårda motståndare fram tills för några år sedan. Det känns överhuvudtaget som att det blivit lättare att prata om de här frågorna, säger han.Gäster i programmet: PC Jersild, läkare och författare, Torsten Mossberg, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet, Anna Lindblad, etikforskare vid Karolinska institutet och Staffan Bergström, läkare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Här under listar vi tre organisationer där du kan få hjälp om du mår dåligt. Självmordslinjen - Mind för psykisk hälsa Telefon: 90101 Chatt: chat.mind.se Mejl: info@mind.seDe har öppet dygnet runt, varje dag. Vid akut självmordsrisk bör du ringa 112.SPES - Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes StödSPES telefonjour: 020 18 18 00, alla dagar 19.00 22.00Erbjuder även samtalsträffar, mm. Mer info på spes.se1177 - Vårdguiden Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Telefon: 1177 Webb: www.1177.se

  • Många har någon gång tittat med kritiska ögon på den egna kroppen i spegeln eller börjat på någon diet men alla har inte drabbats av en ätstörning. Vad är det som gör att vissa utvecklar ett sjukligt förhållningssätt till mat och den egna kroppen?

    Det finns några olika kända anledningar, enligt forskningen. Orsakerna kan vara sociokulturella, psykologiska eller genetiska. Det sistnämnda gäller specifikt anorexi. Bantning, som är en av de största riskfaktorerna, tycks trigga igång vissa genetiska förändringar. Det kan ibland vara ofrivilligt, jag har haft patienter som fått cancer, där behandlingen gör att de har svårt att äta, de äter då mindre och mindre och börjar utveckla anorexisymptom. Om man har den genetiska variationen verkar det triggas av att man äter mindre, säger Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi.När det gäller ätstörningar pratar man ofta om det som något som gäller barn och unga. Men en annan, lite mer dold, riskgrupp är mammor som tidigare haft en ätstörning. Enligt Anna Ehn som skrivit boken Mamma med ätstörning har en av tio gravida kvinnor en ätstörning. Först och främst handlar det om att kroppen förändras och växer vid en graviditet, det kan kännas jobbigt för många. Det blir ett väldigt fokus på kroppen, vikten och på vad man äter. Många kanske hanterar sina symtom under graviditeten, men när barnet är fött försvinner den motivationen. Efter graviditeten kan man triggas av föreställningen att man ska gå ner gravidkilona snabbt. Det finns en föreställning om att det inte ska synas att man varit gravid överhuvudtaget. Sedan innebär ju föräldraledigheten ycket tid ensam, att rutinerna förändrats och sedan finns även de höga förväntningarna på att vara den perfekta mamman, säger hon.Gäster i programmet: Erika Nyman Carlsson, doktorerar inom ätstörningsfältet, Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi och Anna Ehn, journalist och författare till boken Mamma med ätstörning.Behöver du eller en närstående stöd? Hit kan du vända dig:Vårdguiden om ätstörningar. Ring 1177 eller gå till 1177.se.Frisk & Fri, riksföreningen mot ätstörningar.Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS.Tjejzonen, Sveriges största stödorganisation för tjejer i åldern 12-25 år.Shedo, ideell förening med syfte att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende.

  • Svettiga handflator, darrande knän och ytliga andetag. När nervositeten kommer krypande kan den vara svår att skaka av sig. Det kan kännas som om allt man gör för att bli kvitt den obehagliga känslan nästan gör den värre. Så hur ska man göra?

    Alla drabbas vi då och då av den förlamande känslan som nervositeten kan utgöra. Det finns då dem som vänder sig till det medicinska och väljer att ta en så kallad betablockerare från början en hjärtmedicin, men som också verkar lugnande på skakiga nerver.Men om man inte vill vända sig till betablockerare finns det några andra knep. Jan Marcusson är professor och överläkare vid Linköpings universitet och utbildar blivande kirurger om prestationsångest och nervositet. Det finns tyvärr ingen quick fix för att bota nervositet. Men en viktig aspekt är att ha god självkännedom, att veta vem man är och vilka resurser och begränsningar man har, säger han.Han fortsätter. Sedan måste man också normalisera att bli nervös. Man måste förstå att det inte är något konstigt att bli nervös i en situation man aldrig varit med om tidigare.Gäster i programmet: Jan Marcusson, professor och överläkare vid Linköpings universitet, Kata Nylén, psykolog och Mikael Wallsbeck, idrottspsykologiskt rådgivare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Bilden av den typiska mamman som en bullbakande, trygg och omhändertagande figur har funnits under hundratals år. Förväntningarna på den perfekta mamman verkar inte ha förändrats trots att förutsättningarna gjort det. Hur kombinerar man moderskapet med ett yrkesliv i staden?

    Gäster i programmet: Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, Tova Winbladh, leg. psykolog som jobbar med föräldraskap och Elisabeth Elgán, professor i historia vid Stockholms universitet.

  • Nytt år, nya möjligheter. Ett årsskifte kan betyda stora planer på livsförändringar. Dricka mindre alkohol, banta eller klassikern börja träna. Det knepiga verkar vara att få nyårslöftet att hålla i längden, att inte ge upp efter första månaden. Så, hur gör man?

    Linda Bakkman, Örjan Ekblom och Sissela Nutley har tillsammans skrivit boken Hälsosegrar den vetenskapliga vägen till ett friskare liv och de menar att man måste förändra vanor i små steg. Och är målet att få ett mer hälsosamt leverne finns det fler aspekter att ta in än bara kost och motion nämligen hur hjärnan mår.Sissela Nutley forskar inom kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet och hon radar upp sju olika behov i det som hon kallar den mentala tallriksmodellen som är viktiga att tillgodose om man vill hitta ork och energi. Sömn, hjärnvila, relationer, aktiviteter, fokustid, chilltid och såklart även motion, där en av de viktigaste aspekterna faktiskt är sömnen. Vi sover mindre övertid nu än för 20-30 år sedan. Det är lite lurigt, eftersom vi kanske inte märker av förlorad sömn direkt, men det kan få stora konsekvenser övertid, säger hon.Gäster i programmet: Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap och doktor i fysiologi och Sissela Nutley, forskare på Karolinska Institutet som disputerat i kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

  • De senaste åren har flera stora rättsfall uppmärksammats där barn utsatts för sexuella övergrepp på nätet. I fallen finns, tillskillnad från andra typer av brottsmål som rör sexualbrott, ofta stark bevisning i form av bilder och chattar. Bilder och chattar som offren i många fall skickat i största hemlighet för vuxenvärlden där polisförhör och rättegång känns som ytterligare ett övergrepp.

    Meja är 16 år och går första året i gymnasiet. Hon är i skolan när samtalet från hennes mamma kommer. Mamman berättar att hon har pratat med polisen och fått reda på att de hittat nakenbilder på Meja hos en man. Meja kallas till förhör. Jag skäms. Det är så pinsamt att jag skickat nakenbilder, att jag visat upp min kropp för att få pengar, säger hon. Det har gått över ett år sedan en man kontaktade henne på Snapchat och erbjöd henne pengar om hon skickar nakenbilder. Precis när man hade glömt av det blev man påmind om det igen. Det blev samma visa en gång till, säger hon. Meja är ett av många barn i ett stort brottmål. I de här fallen är det ofta så att barnen inte berättar för vuxna vad de varit med om. Många gånger uppdagas det först när en gärningsperson åker fast. När polisen går igenom datorer, telefoner och hårddiskar hittar de bilder och kontakter till massvis med barn som blivit utsatta. Barn som nu tvingas berätta om det här för sina föräldrar, för polisen och ibland också vittna i rättegång. För en del är den processen minst lika jobbig, som när övergreppet skedde. I det här programmet har Kropp & Själs Stina Näslund undersökt hur det blir för barnen när brotten de utsatts för kommer upp i domstol, inför många vuxna ögon som granskar det allra mest privata. Programledare: Stina Näslund Producent: Alice LööfSTÖD OCH HJÄLP:Har du blivit utsatt? Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08696 00 95 Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 07619 99 343 Larma om misstänkta övergrepp: Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: itbrott.desk.noa@polisen.seÄr du orolig för att begå övergrepp? Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88