Avsnitt

  • Att vara nöjd kan uppfattas som ambitionslöst och provocerande av omgivningen. Men är inte det vad varenda person i världen strävar efter? att vara nöjd och tillfreds med sig sig själv och sitt liv. I Kropp & Själ undersöker vi begreppet nöjd och den svåra vägen dit.

    Åsa Kruse, psykolog och författare till boken "Verklighetsglappet: att hantera sina krav och förväntningar", upplever att många personer brottas med att hantera kraven som ställs, från ens omgivning och sig själv. För ibland stämmer kraven och förväntningarna inte överens med den egna verkligheten. Att känna sig otillräcklig är krävande. Samtidigt är det fult att vara nöjd och det handlar om idealen som finns i samhället. Vi ska inte vara nöjda för det signalerar att vi raderar ut vår utvecklingsvilja och att vi inte längre har några mål. Men det finns sätt att tänka och handla för att finna tillfredsställelse, säger hon. I studion finns också psykologen Dan Katz med råd till dig som inte känner dig nöjd med livet. Det viktigaste är att inte vänta på att något ska kännas "rätt. Känslan är ofta en dålig kompass. Men det är svårt för vi lever i någon sorts teater som ska förställa det lyckade livet, säger han.Gäster: Åsa Kruse, psykolog och psykoterapeut och författare till boken "Verklighetsglappet", Bengt Brülde, professor, forskare och filosof, Göteborgs Universitet och Dan Katz, psykolog och författare.Programledare: Ulrika Neideman Hjalmarson. Producent: Ninos Chamoun och Alice Lööf. Programmet är direktsänt.

  • Många anser att lukter är kopplat till själ och minnen. Men vad händer när man inte kan känna lukt och smak? Lukten är ett sinne som sällan hamnar i centrum. Men i och med covid-19 har vikten av ett fungerande luktsinne blivit allt mer uppmärksammat.

    Gäster: Johan Lundström doftforskare och docent i psykologi vid Karolinska institutet, Jonas Olofsson docent i psykologi som forskar på luktsinnet, Mustafa Can, författare.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Människan är energisparande till naturen. Det är naturligt för oss att i första hand använda huvudet istället för benen. Det ligger också i vår natur att försöka överleva så länge som möjligt. Hur gör man då för att få träning till att bli en naturlig del av livet?

    Medverkande: Michail Tonkonogi, professor idrottsfysiologi Högskolan Dalarna, Mikael Nilsson, idrottspsykolog, Elin Bjärkstedt, fysioterapeut och personlig tränare, Karin Weman, universitetslektor Högskolan Halmstad.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Ninos Chamoun. Programmet är direktsänt.

  • Henrik Frenkel är en av många personer fått beskedet om att han har Alzheimers sjukdom. Och precis som många andra blev han feldiagnosierad. Men i och med ny svensk forskning kan det nu vara slut på felaktiga diagnoser. Men många frågor återstår kring gåtan Alzheimers.

    I banbrytande studie, ledd av professor och forskningsledare Oskar Hansson vid Lunds universitet, har forskare tagit fram en ny diagnosmodell som kan skilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 90 procents noggrannhet. Detta betyder att man sätta mycket säkrare diagnoser än tidigare. Men hur ska man integrera den nya kunskapen och tekniken inom vården?För Henrik Frenkel som fick en felaktig diagnos är det viktigt att inte släppa taget om patienten när diagnosen väl sätts och att fokusera på livsstilsfaktorer. Nu driver han en uppmärksammad blogg där han sprider kunskap kring sjukdomen och diagnosen.En av faktorerna är sömnen. Christian Bennedict, sömnforskare vid Uppsala Universitet gästar Kropp & Själ. I sin forskning har han sett en koppling med sömn och Alzheimers sjukdom.Gäster: Henrik Frenkel, journalist och poddare, Oskar Hansson professor och forskningsledare på minnesforskning vid Lunds universitet, Christian Bennedict, sömnforskare vid Uppsala universitet och Henrik Jörntell,professor och forskare vid Lunds universitet. Programledare: Ulrika Neideman Hjalmarson. Producent: Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt.

  • Vad händer när den grupp du definierar dig själv med går från att vara utskrattad till hyllad? Vill du försvara den från nya praktikanter eller är alla välkomna? Från den ena nörden till den andra, det är komplicerat.

    Nörden har gått från töntig till cool. Från skamlig till trendig. Idag är specialintressen och "att nörda ner sig" i något ett allmänt känt begrepp. Från kaffe-nördar till sticknings-nördar. Nördens tid är kommen. Men har denna revolution varit friktionsfri? Knappast. Vi hör nördar, forskare och psykologer om nördens identitet och om fördelarna och nackdelarna om att nörden nu är mainstream.Hör Eva Silvfers, forskare och professor vid Umeå universitet, forskningsprojekt "Nörden som grindvakt" om hur den "traditonella" nörden riskerar att exkluderas inom vissa områden nu när nörden är något folk strävar efter att vara. Sofia Ulver, konsumentforskare vid Lunds universitet, säger att nörden idag är allt mer kommersiellt gångbar än för 10 år sedan och att alla idag kan vara nördar. Begreppet nörd är urvattnat, men vad innebär det för nördens identitet?I studion: Teresa Axner, nördfeminist och medgrundare till gruppen "geek woman united!" och Karl Bergström, doktor i spel och psykolog.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Ninos Chamoun. Programmet är direktsänt.

  • Idag finns en större medvetenhet om risken att hamna utanför och att känna sig som en "bluff". Vad krävs för att vi ska bli omtyckta av andra och inbjudna in i värmen?

    Enligt professorn, Lars-Johan Åge, finns två typer av popularitet. Den ena är sund och den kallar han för omtyckthet och det handlar om nära relationer. Människor som vill träffa oss igen. Den ytliga popularitet som är mindre sund handlar om anseende och makt över andra, säger hanEnligt honom är att vara "äkta" ett sätt att bli omtyckt. Men vad innebär det att vara äkta? Enligt psykologen och forskaren Irena Makower är det bland annat att drivas av sina inre värderingar. Den förlösande processen är väldigt lång idag. Jag känner 40-åringar som fortfarande söker, dom vill byta jobb eller ha kanske ha familj och det är många beslut. Det är lätt det blir ett perfektionistiska tänkande, man villl välja bästa livet. Men vad är det bästa livet?Idag känner människor allt mer krav och måsten från sin omgivning och samhället. Man måste säkerställa att man lever upp till kraven. Det kan vara att det måste se ut på ett visst sätt hemma, eller att man måste vara på ett viss sätt. Det kan också vara att få andras godkännande för att fatta vissa beslut. Säkerställa att något är korrekt eller stilla inom sig själv, säger Alexander Rosental, psykolog och specialist på perfektionism.Gäster: Lars-Johan Åge, professor vid Gävle högskola som forskat inom förhandling, aktuell med boken Omtyckt, Alexander Rozental, psykolog och författare och Irena Makower, psykolog och författare.

  • Efter reseförbud och restriktoner på hemmaplan är det många som längtar efter att resa. Vad betyder resandet, för livet, den personliga utvecklingen och synen på världen? Är det extraordinära platser och vyer eller mänskliga möten som gett minnena?

    Vi träffar äventyraren Philip som har rest runt i Asien och gör det årligen för att komma bort från sitt jobb och sig själv. Hör också om psykologen Oskar Henrikson experiment på sin resa till Japan med sina vänner för att undvika konflikter.Gäster: Per J Andersson, författare och grundare till resemagasinet Vagabond, Lars Olson, minnesforskare på Karolinska Institutet och Oskar Henrikson, psykolog.Vi sänder direkt och programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Ninos Chamoun

  • Hemmastittare är elever som mår dåligt av att gå till skolan. I brist på andra ord kallas dom hemmasittare. Vilka är dom och hur kan man vända utvecklingen kring frånvaro från skolan?

    Lova var Hemmasittare. Hon ville inte gå till skolan. Hon mådde fysiskt dåligt bara på tanken att gå dit. I boken hon kallades hemmasittare skriver Nadja Yllner om sin och sin dotters den tuffa resa. Hör deras historia om at ta sig ur en ond spiral.Vi möter också mamma Klara som har tre barn som alla haft svårt att vara i skolan i perioder. Alla tre har ADHD och två av dem har autism, vilket gör att de behöver anpassningar i skolan. Även hemma krävs strategier för att få vardagen att fungera. Allt från att äta frukost och klä på sig till att lämnas i skolan är utmaningar och för mamma Klara har barnens välmående blivit en heltidssysselsättning. Hur får Klara vardagen att gå ihop? Något har fallerat. Det är ett samhällsproblem.Det säger Malin Gren Landell, om frånvaroproblematiken. Hon leder en internationell forskargrupp som söker svaren på dom svåra frågorna kring varför inte barn kan eller vill gå till skolan. Gäster i programmet: Malin Gren Langell, forskare, psykolog, Nadja Yllner, författare och Diana Gustafsson, verksamhetschef för Hikikomori, som ger stöd till hemmasittande unga vuxna att bryta sin isolering. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Ninos Chamoun. Programmet sänds direkt.

  • För första gången på länge ser vi ett trendbrott när det gäller inflyttningen till städerna. Färre flyttar in än ut. Och det är oftare yngre som väljer bort storstaden. Hur hittar man sig själv i en ny miljö och varför lockas unga av landsbygdslivet?

    Katrin flyttade tillbaka till barndomsbygden i Värmland efter många års stadsliv. Hon vill att hennes barn ska växa upp på mammas gata men hoppas att dom kommer lämna för något annat när dom blir äldre. Det är ett inre uppror.Så beskriver Maxim Vlasov, universitetslektor i företagsekonomi vid Umeå universitetet , den nya gröna vågen, som består av personer som lämnar staden för att starta småskaliga jordbruk. Detta inre uppror bottnar i att man vill förändra sig själv och sin omgivning. Klimatångest och en trötthet på tillväxthetsen är två faktorer som spelar in i beslutet att lämna staden för landsbygden. Varför inte dra i handbronsen för storstadstillväxten?Det är en fråga som kulturgeografen Josefina Syssner ställer. Hör hennes svar i Kropp & Själ om att välja bort staden. Gäster: Maxim Vlasov, Josefina Syssner, Karin Smirnoff, författare. Programledare: Ulrika Neideman Hjalmarson Producent: Ninos Chamoun Programmet är direktsänt.

  • I Kropp & Själ tar vi avstamp i den expansiva sporten padel. Många utövare beskriver padel som den perfekta leken. Det är inte svårt att lära sig och det är en social och fysisk aktivitet. Men vad händer när lek blir allvar?

    Lekens betydelse är viktig för människor men var går gränsen? När upphör leken och allvaret kommer in? Ska man tro den nederländska kulturhistoriken Johan Huizinga är det när leken fyller ett syfte som på står utanför själva leken. När leken får en betydelse utanför leken blir den allvar. För då fyller den ett annat syfte. Leken är en lek så länge den står i centrum. Leken fyller den här funktionen som en slags tillflyktsort. Det är en aktivitet som pågår bortom det vardagliga, bortom det egentliga livet. Det är en tillflyktsort med sina egna regler, med sina egna meningsfulla aktiviteter.", säger Isak Lidström, idrottshistoriker och gäst i Kropp & Själ.I studion hör vi också Mikeal Lindfelt, professor i systematisk telogi. Han ser likheter i människans sätt att relatera till idrottens betydelse med religon. Det har att göra med vilken roll känslor har fått i vår moderna tid. Idrotten har samma roll som religionen, den formar människans tid, har makten över människans tid. När det är påsk är alla lediga. På samma sätt planerar jag mitt liv efter sporten, ingen får störa när jag ska se en match, säger han. Gäster i studion: Isak Lidström, idrottshistoriker, Malmö universitet, Mikeal Lindfelt, professor i systematisk telogi, Åbo akademi och Calle Åkesson | Verksamhetschef | Svenska Padelförbundet.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Ninos Chamoun.

  • REPRIS FRÅN 2020 Jag ska alltid ligga två steg före. Jag ska alltid vara skärpt. Det är en annan press på mig och jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det har med min härkomst att göra.

    Så beskriver barnmorskan Ayaan Hassan situationen på hennes arbetsplats.Diskussionen växer kring etniskt ursprung, hudfärg och dess betydelse för upplevelsen av sjukvården. Samtidigt visar forskning att det är svårt för vårdpersonal att prata om rasism på arbetsplatsen. Hur kommer det sig och vilka konsekvenser kan detta få? Vi tittar närmare på detta och på begreppet minoritetsstress.Psykologen Hanna Wallensteen har specialiserat sig på fenomenet: Det handlar om en rädsla att inte få höra till, att inte vara likvärdig på grund av negativa föreställningar kopplade till ens identitet.Medverkar gör bland andra Hannah Bradby, professor i sociologi vid Uppsala Universitet och aktuell med forskningsprojektet Rasism i hälso- och sjukvården i Sverige. Dessutom hör du Anandi Hattiangadi, professor i filosofi vid Stockholms Universitet som bland annat forskar på omedvetna fördomar.Gäst i studion: Hanna Wallensteen, psykolog med fokus på minoritetsstress. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam

  • Skilsmässorna har ökat hos dem som är över 60. Vilka möjligheter och svårigheter kan en skilsmässa senare i livet innebära? Och hur gör man för att träffa någon ny?

    Efter 45 år tillsammans skiljde sig Hedwig från sin man.- Jag härdade ut i många år, dels var jag feg och dels ville jag vänta tills barnen flyttat hemifrån. Jag kunde lika gärna ha det jobbigt lite till för deras skull, resonerade jag. Man kasar runt i den bekväma bubblan och glömmer lätt bort sig själv, berättar hon. Efter skilsmässan köpte hon en motorcykel, något hon drömt om i många år. - Jag ville till sist sätta stopp och faktiskt leva de åren jag har kvar, berättar hon.När man levt länge med en och samma person kan steget att träffa någon ny vara svårt att ta. Åsa har tagit det steget. När hennes livs kärlek gick bort för tio år sedan fick hon tipset att skaffa dejtingappar och det har lett till många nya möten. Men den relation hon söker idag skiljer sig från vad hon tidigare velat ha.- När man är 75+ som jag är, då vet man vem man är och vad man vill, jag vill inte flytta ihop och börja om familjelivet. Jag känner inte en enda kvinna som dejtar som tänker flytta ihop med någon, det gör vi bara inte längre. Vi vill inte anpassa oss en gång till. Jag är inte så intresserad av någon ny mans barn eller familj, det får han ta hand om, jag har mina. Det grundar sig inte i att man hade ett dåligt äktenskap, men nu vill vi inte det, nu vill vi inte börja om, berättar Åsa.Gäster i programmet: Allan Linnér, psykolog, Kristina Elfhag, psykolog och forskare vi Karolinska institutet, Peter Öberg, professor i socialt arbetet vid Högskolan i Gävle.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

  • Varför är makt så njutbart för vissa, hur känns makt i kroppen och vilken sorts makt är viktigast att ha för att må bra?

    - Om jag ska gå in i ett rum och utstråla makt, då måste jag fixera min blick och min kropp mot den jag pratar med. Jag kan inte börja kolla runt och tänka oj där är det kakel och där är det tapet. I sitt yrke som skådespelare har Alexander Salsberger behövt fundera på hur man gestaltar makt. - Det finns en del standardiserade tekniker att ta till, som att inte ha ett yvigt kroppsspråk. Jag fick lära mig på scenskolan att ska du ha status får du inte röra din kropp, du måste hitta din egen botten, ta långa pauser innan du pratar, var hellre fåordig än mångordig. Men det bygger också på en ganska schablonartad bild av makt, berättar han.Inom den sexuella praktiken BDSM* är makten central och något man förhandlar och kommunicerar om. Kennet utövar BDSM och han ser det som lek kring makt som sker i djupaste samförstånd. - Jag känner en tillfredsställelse av att ha kontroll. Den ordlösa kontakten mellan mig och den jag binder. Känslan av att kunna påverka, att det jag gör får någon slags effekt. Jag gör och hon reagerar på det jag gör, berättar han. - Jag har varit fascinerad av maktlekar och rep sen barnsben, tyckte att det var oerhört spännande att bli bunden och att binda redan då. BDSM är för mig ett lekland när det är som bäst, berättar Kennet.Alexi arbetar som domina, hennes kunder kontaktar henne för att de på olika sätt vill att hon ska dominera dem och förnedra dem. Vissa vill att hon ska förnedra dem offentligt, genom att spotta på dem eller tvinga dem att knyta hennes skor på öppen gata. - De vill känna sig som de gjorde när de var små och blev satta på plats, menar hon. Gäster i programmet: Henrik Fexeus, mentalist och författare, Charlotta Carlström, lektor i socialt arbete som forskat om BDSM, Sverker Sikström, professor i kognitiv psykologi.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.* BDSM är ett samlingsnamn för sexuella praktiker som kan inbegripa bondage, disciplin, dominans, underkastelse, sadism och masochism; ursprungligen en sammandragen initialförkortning av de engelska ordparen "bondage and discipline, dominance and submission, sadism and masochism.

  • Intresset för vad vi stoppar i oss har sällan varit större och de olika dieterna avlöser varandra i rampljuset. Men hur mycket kan man påverka näringsinnehållet i maten genom tillredning?

    Vad gör det för skillnad om jag äter min kokta potatis kall jämfört med om jag friterar den, hur får jag ut det mesta av min broccoli och vilket fett ska jag ha i stekpannan? Frågor som dessa får du svar på i programmet.Inom hemkunskapen har tillredningen av råvaror varit central. Från början handlade det om att kvinnorna skulle lära sig laga billig mat men också att de skulle kunna ta jobb och bidra till försörjningen. Men 1962 kom ämnet in i skolan och även pojkar fick lära sig laga mat. Fokus låg ofta på att tillreda för hållbarhet, det var vanligt med inläggningar och fermentering. Metoder som idag har fått ett uppsving igen.Gäster i programmet: Veronica Öhrvik, nutritionist och livsmedelsagronom, Malin Sandström, fysiker och vetenskapsskribent, Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

  • Allt fler försök görs nu att behandla psykiatriska tillstånd med hjälp av psykedelia. Preparat som dragits med ett dåligt rykte sedan de upptäcktes i mitten av 1900-talet har börjat omvärderas.

    På 50- och 60-talet experimenterades det fritt med psykedelia i USA. I spåren av detta kom mycket kritik och forskningen på området ströps i början på 70-talet. Men de senaste tio åren börjar allt fler intressera sig för dessa substanser och deras verkan igen. Runt om i världen pågår studier kring hur psykedelisk behandling skulle kunna hjälpa patienter inom områden som beroende, trauma och depression. På Karolinska institutet i Stockholm pågår just nu en studie där man undersöker om det psykedeliska ämnet Psilocybin kan hjälpa patienter som lider av depression.- Depression drabbar många och det är inte alla som blir hjälpta av de behandlingar och mediciner som används idag, berättar Maria Beckman, en av de ansvariga för studien.I Holland drivs retreat där ämnet Psilocybin används som en del i en psykedelisk terapi. Tobias reste till ett sådant och tog ämnet tillsammans med en grupp. - Jag ville bryta mina destruktiva mönster. Jag har varit sträng mot mig själv och andra, ställt höga krav, så jag ville få hjälp att bli en schysstare person. Det hände saker med mig som skulle ta flera veckor att processa, berättar han.Gäster i programmet: Maria Beckman, psykolog och forskare vid Karolinska institutet, Predrag Petrovic, psykiatriker och forskare vid Karolinska institutet, Filip Bromberg, psykolog och ordförande i Nätverket för psykedelisk vetenskap.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

  • Acceptans presenteras ofta som en lösning på både fysisk och fysisk smärta. Vad vinner man på att lägga ner kampen och acceptera?

    Jennie Wadmans liv ställdes på ända när hon var 25. Hon fick ett slag i huvudet och kort därpå föll hon i en trappa och slog i huvudet igen. - Sedan den dagen har inget varit sig likt, livet sattes på paus, berättar hon.Hon fick svårt att koncentrera sig, kunde somna mitt under en middag. Så fort hon höjde pulsen fick hon feber. - Under lång tid var jag väldigt ledsen, jag ville bli den jag var innan skadan. Men någonstans insåg jag att jag inte kan tänka så. Jag fick bestämma mig för att lägga fokus på alla små framsteg och jämföra mig med när jag mådde som sämst istället för hur jag mådde innan skadan, berättar hon.För Linda Malm har tanken på acceptans varit skrämmande. Efter många års kamp för att bli förälder fick hon till sist ge upp den drömmen. - Det har varit en lång process att hitta acceptans, det handlar mycket om att släppa taget om hoppet, berättar hon.Anna Lundin fick även hon släppa drömmen om ett barn efter att ha försökt i åtta år. - Jag har lagt mycket kraft och tid på att försöka förstå vad acceptans är. Jag har insett att det är ett görande, vad jag gör i varje situation då jag blir triggad. När någon tar med sig sitt barn till jobbet eller när jag ser en barnvagn eller gravidmage, då kan jag känna mig ledsen och utanför. Jag har slutat kräva av mig själv att jag inte ska känna på det sätt jag faktiskt känner, berättar hon.Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog och författare, Richars Wicksell , psykolog och forskare i klinisk neurovetenskap Karolinska institutet, Annika Mörner, psykolog bl.a specialiserad på ofrivillig barnlöshet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

  • Mångsyssleriet har fått ett uppsving det senaste året, många har skaffat sig nya intressen eller blivit hemmafixare. Är det en renässans för den breda kompetensen vi ser?

    Efter en tid då specialisten ofta hyllats våras det nu för generalisten. Den nytänkande människan med gott självförtroende som kan lite om det mesta. I takt med digitaliseringen och teknikens framfart på många områden har det skapats en längtan efter värden som inte går att digitalisera. Mänskliga värden som kreativitet, flexibilitet och social färdighet. Och även pandemin har påverkat detta.- Generalistens tid är nu. När allt är osäkert och ingen vet vilken fot den ska stå på, då behövs generalisten. Det menar Linus Jonkman, författare och verksamhetsutvecklare.Lena Edlund har varit vaktmästare, teaterlärare, jobbat i butik, varit journalist, sångerska, jobbat med reklam, utvecklat en app, jobbat med turism, varit översättare, servitris och trumpetare på militärbegravningar i London. Nu lär hon sig bygga båtar.- Jag vill lära mig nya saker hela tiden. Jag är lättmotiverad, om någon föreslår något säger jag ja. Jag har alltid haft en grundmurad kärlek till mig själv och tycker att jag är bra på saker, berättar hon.För några år sedan köpte Finn Lindberg en stor tomt med en lite stuga. Han satte genast spaden i jorden och idag är platsen fylld av pågående projekt. En jordkällare, ett vindkraftverk, växthus, solpaneler och hönsgård. Till våren ska ha leda om bäcken för att skapa en damm för kräftor.- Jag är inte expert på någonting och det är det jag är expert på, att kunna lite om allt.Gäster i programmet: David Epstein, journalist och författare, Kata Nylén, psykolog, Linus Jonkman, författare och verksamhetsutvecklare, Johan Reunanen, managementkonsult. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

  • Flersamma relationer kan se ut på olika vis och bygger på en överenskommelse om att man vill ha kärlek eller sex med fler än en. Men vilka krav ställer det på relationerna?

    - Man måste våga vara helt naken med sina känslor på ett sätt som kan vara jobbigt och skrämmande. Det berättar Richard som lever flersamt.- Jag vill älska dem jag älskar på det sätt jag vill, berättar Cleo, som är förlovad med Richard och gift med en annan man, som i sin tur har två flickvänner.- Det blir en del familjemiddagar och ibland åker vi iväg och gör saker tex jag och min man och en av hans flickvänner. Högtider firar vi också tillsammans, berättar Cleo.Det är vanligt att personer som lever flersamt får frågan om de aldrig blir svartsjuka. - Om man tänker på svartsjuka som en stämning som ska undvikas till varje pris, då är det ett säkert sätt att utveckla en fobi för den. Men svartsjuka ingår i livet och om vi har ett utforskande förhållningssätt till den kan den vara utvecklande, berättar Martina Hallin som arbetar som existentiell coach och själv har erfarenhet av relationer som strider mot tvåsamhetsnormen.Gäster i programmet: Tanja Suhinia, psykolog, Martina Hallin, existentiell coach, samt Magnus Hübner som lever flersamt.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

  • En växande grupp människor har inte helt kunnat återgå till det vanliga livet efter sin infektion. Många har symptom som bland annat feber, orkeslöshet och nedsatt luktsinne.

    Läkaren Miriam drabbades av Covid-19 i våras och har fortfarande inte blivit bra. - Jag är väldigt trött, har svårt att koncentrera mig, har nervsmärta och fluktuerande feber. Jag har lyckats anpassa mig någorlunda till att jag har den här funktionsnedsättningen som sjukdomen inneburit. Men vissa dagar gråter jag och känner sorg över att det blivit så här. Jag skulle bara vilja ha tillbaka mitt liv, berättar hon.I ett direktsänt telefonväkteri vill vi höra från er som är långtidssjuka i Covid-19. Hur har ditt liv påverkats, hur ser din nya verklighet och hur gör du för att stå ut med ovissheten? Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00Gäster i programmet: Malin Nygren Bonnier, fysioterapeut och docent vid KI, Anna Kåver, psykolog, Pia Lindberg, sjuksköterska Tyresö husläkarmottagning Lideta, Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin KI. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

  • I den moderna tillvaron är det ganska få av oss som sover, vaknar, äter och rör oss i takt med solen. Men ny forskning visar att hur vi disponerar vår tid har stora effekter på hälsan.

    Kanske är det dags att sluta stirra oss blinda på vad vi äter och hur vi tränar och istället tänka på när? Tajming är nämligen viktigare än man tror för att hålla sig frisk och sund och stryka kroppens funktioner medhårs, i enlighet med den inre klockan.Den inre biologiska klockan påverkar alla våra celler och kunskapen om den kan också hjälpa oss att förstå mer om olika sjukdomar och behandlingar. Celldelningen kan skilja sig över dygnets timmar och på så sätt kan man anpassa till exempel cancerbehandling till när den ger bäst effekt och minst biverkningar. Forskningsområdet kallas kronofarmakologi och är ganska nytt.- Dygnsrytmen reglerar alla våra gener. Vid en viss tid kanske läkemedlet inte har någon effekt för att vi har för lite eller för mycket av en viss genaktivitet till exempel, berättar Andrea Carmene Belin, forskare på instutionnen för neurovetenskap på Karolinska Institutet. Hon forskar om Hortons huvudvärk och undersöker om man skulle kunna behandla den bättre om medicinen ges vid en individanpassad tid på dygnet.Gäster i programmet: Satchin Panda, professor i kronobiologi, Johan Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden.