Avsnitt

  • Den kognitiva beteendeterapins fader är död. Hans namn var Aaron T. Beck och han avled i november 100 år gammal. Slutet på en era till viss del, men KBT lever i allra högsta grad vidare. Metoden, som skeptiker i början jämförde med hjärntvätt, har blivit folklig.

    Anna Kåver har arbetat med KBT sedan 70-talet och hon beskriver attityderna då, jämfört med i dag, som natt och dag. När kom KBT in på marknaden uppfattades den av många som hård och mekanistisk. I början stod jag på barrikaderna och kämpade för den. Från det till i dag, när KBT finns på allas läppar, har steget varit jättelångt, berättar hon.KBT är under ständig utveckling. Det kommer hela tiden nya former så som ACT och Meta. Men Dan Katz, psykolog och psykoterapeut, tycker inte att man ska förhasta sig. Man får inte glömma bort vad forskningen har sagt, vilken metod som faktiskt har stöd. Det får inte bli en lekstuga utifrån vad behandlaren tycker är spännande. Det är lite av en psykologsjuka, säger han.En som har haft framgångar med alternativa behandlingssätt inom kognitiv beteendeterapi är Gerhard Andersson. Han har infört internetbaserad KBT. Det är 23 år sedan, vi började 1998. I början var reaktionerna positiva, men sedan blev man misstänksam mot om det verkligen kunde vara lika bra att gå ett självhjälpsprogram på nätet, som att träffa en terapeut. Men forskningsstödet är så starkt att det inte går att argumentera emot, säger han. Jag brukar säga att man ska tänka på internetbaserad behandling som ett komplement, att man kan blanda det med fysiska möten. I övriga samhället flyter det ju ihop, de digitala och de analoga tjänsterna.Gäster i programmet är Dan Katz, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, Anna Kåver, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och författare och Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet, leg. psykolog och leg. psykoterapeut.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

  • I pandemins början möttes sjukvårdspersonal av applåder, bakelser och lunchlådor. De var Sveriges hjältar. Men vad har hänt med den statusen nu? Barnmorskor säger upp sig från förlossningsavdelningar och inom vården gror ett missnöje.

    Rebecca har jobbat som barnmorska på förlossningen sedan 2007. Hon blev utbränd redan innan pandemin, och kom tillbaka när läget var ännu mer kaotiskt. Nu har hon fått nog. Hon är en av dem som sagt upp sig och ska nu istället jobba på ungdomsmottagning. Jag började få hjärtklappning och tryck över bröstet, svårt att somna på kvällarna. Jag låg och funderade på jobbet, jag kunde inte släppa vissa patienter jag hade haft hand om. Det fanns vissa katastroftankar om det värsta tänkbara som skulle kunna hända på jobbet. Det slutade med att jag inte klarade av att gå till jobbet, utan jag blev sjukskriven, berättar hon.Barnmorskor och övrig vårdpersonal har larmat om överbelastningar i vården under många år, och i och med pandemin ändrades arbetssituationen drastiskt med hög arbetsbelastning och osäkerhet kring rutiner.Men pandemin har också fört med sig vissa positiva aspekter. I och med att man ville begränsa sjukhusbesöken för vissa patientgrupper har en del digitala innovationer fått sig en skjuts. Det är bra för att det avlastar sjukvården och för att patienter slipper ta ledigt från jobbet t.ex. Men just nu är det extremt många pilotprojekt igång och det är där utmaningen kommer in, när man ska försöka göra ett avgränsat pilotprojekt till en regional eller nationell lösning, säger Erik Djäken, innovationsledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.Gäster i programmet är Magnus Åkerström, forskare på Institutet för stressmedicin, Erik Djäken, innovationsledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Annika Wåhlin, vårdstrateg på Vårdförbundet.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Viljan att veta var vi kommer ifrån är djupt rotad i oss. Vad betyder det att inte veta något om sina rötter, och hur är det att plötsligt få en helt ny biologisk familj?

    Att veta var man kommer ifrån kan vara viktig för den egna identiteten, menar Daniel Rosenlind, leg. psykoterapeut, som startat föreningen AEF, Adopterade etiopiers och eritreaners förening. Man kan känna sig rotlös, ha problem med anknytning i nära relationer, man kan känna att man inte passar in, att man inte är hemma någonstans, säger han.En annan grupp där man undersöker vilken påverkan oklarheter kring ursprung kan ha, är barn som blivit till genom spermadonation. Claudia Lampic, professor i klinisk psykologi, forskar på området.Hur viktigt är det i identitetsskapandet att man vet vem som är ens donator? Det vet man inte riktigt än. Det finns dels personer som tycker det är jätteviktigt att veta, att okunskapen känns som ett hål inuti, medan andra inte bryr sig alls. Men den gruppen vet vi ganska lite om, eftersom de som inte valt att söka någon information om sin donator inte finns i några register, säger hon.Gäster i programmet är Daniel Rosenlind, leg. psykoterapeut, Maria Molina och Claudia Lampic, professor i klinisk psykologi vid Umeå universitet.

  • Att be om ursäkt när man gjort något dumt är inte alltid så lätt. Det kan ta emot att erkänna att man gjort fel, det kan vara obehagligt och ibland kännas omotiverat. Men vad innebär det att be om ursäkt? Hur förlåter man andra och sig själv?

    Förlåtelse är att man lyfter en börda från sina axlar. Det behöver inte involvera den man ber om ursäkt till, utan det är något man gör för sin egen skull, säger Barbro Holm Ivarsson, leg. psykolog och specialist på förlåtelsearbete.Henrik Ståhl blev mobbad under skoltiden, och vid ett tillfälle åkte Henrik med sina föräldrar hem till en av mobbarna för att försöka få slut på trakasserierna. Efter ett kort samtal säger mobbarens pappa åt honom att be Henrik om ursäkt. Henrik kallar det för ett förlåtelsespel. Ursäkten var ju avtvingad, och sedan pratade de vuxna lite lättat med varandra. Men det är ju väldigt svårt att avkräva barn sådant, speciellt barn som är mitt i det. Det var ju inte som att han ångrade sig på något fundamentalt plan , vilket sedan skulle bevisas eftersom att allt fortsatte dagen efter, berättar han.Gäster i programmet är Barbro Holm Ivarsson, leg.psykolog och specialist på förlåtelsearbete och Petra Krantz Lindgren, beteendevetare.

  • Svenskarna är väldigt positiva till att donera organ. Ändå genomförs väldigt få organdonationer. Men med ett nytt lagförslag på bordet är experterna positiva. Det kommer innebära mindre osäkerhet för vårdpersonalen, säger Anna Forsberg, Europas enda professor i transplantationsvård.

    I lagförslaget föreslås bland annat att medicinska insatser ska få sättas in före döden, men bara om den inte kan vänta tills patienten är död. Den får inte medföra mer än ringa smärta eller skada och får inte hindra insatser för donatorns egen skull.Gabriella är född med en ovanlig genetisk sjukdom. När hon senare under livet gör en utredning visar den att hon bara har 40 % njurfunktion, och efter hennes andra förlossning blir läget akut och det slutar med att hennes bror Viktor donerar en av sina njurar till henne. Att Viktor donerade en njure till mig, det är den största gåvan man kan få i livet, säger hon. Gäster i programmet är Anna Forsberg, Europas enda professor i transplantationsvård, Lunds universitet, Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och författare till boken Ur döden liv och Linda Gyllström Krekula, verksamhetschef på Regionalt donationscentrum Stockholm Gotland.

  • En odefinierbar känsla av att något inte stämmer. Kalla det magkänsla eller ett sjätte sinne. Forskarna avvisar tanken på en slags magisk förmåga att se in i framtiden, och menar att det istället handlar om våra minnen igenkänning. Det kallas intuition.

    Den här igenkänningen kan också ske helt omedvetet, men den påverkar oss så starkt att vi blixtsnabbt kan dra slutsatser och ta beslut utifrån den, och om någon sedan frågar: Varför gjorde du så? kan svaret bli Jag bara kände. Då menar man egentligen kände igen, säger psykologen Sara Henrysson Eidvall, som utgår ifrån nobelpristagaren Daniel Khanemans teori.Men det är många saker som kan spela oss spratt när vi fattar beslut baserat på vår intuition till exempel fördomar. Vi tror att vi har erfarenhet av något och därmed vet hur det ligger till, men egentligen kan det vara att vi läst något i tidningen som får oss att fatta vårat beslut.I Khanemans teori delar han upp den beslutsfattande delen av hjärnan i två system. Där det ena är intuitionen, det dummare, lite mer impulsiva systemet och system 2 är det mer eftertänksamma där man måste tänka efter och värdera informationen från olika håll. Varför fattar vi då inte beslut enbart baserat på genomtänkta argument? Jo, för det tar väldigt mycket energi. Och ibland kan vi ju faktiskt lita på vår intuition, menar Paul Hemeren, som är kognitionsvetare. Frågan är bara när vi ska lita på den. Intuitionen spelar en stor roll i att människan har överlevt i tusentals år.Gäster i studion är Sara Henrysson Eidvall, Specialist i arbets- och organisationspsykologi, och leg.psykolog och Paul Hemerén, docent inom informationsteknologi med inriktning mot kognitionsvetenskap, Högskolan i Skövde.

  • Låser upp mobilen, öppnar sociala medier och ser direkt flödet av perfekta ansikten och kroppar. Bilderna verkar aldrig ta slut. Öppnar kameran, ser det egna ansiktet på skärmen och börjar posera. Att bry sig om sitt utseende är ingen ny företeelse, men varför är vi så besatta? Finns det en djupare förklaring till vår längtan efter skönhet?

    Redan som små barn lär vi oss att förknippa det vi tycker är fint med bra egenskaper, visar studier. Att en snygg person skulle vara lyckligare, mer socialt kompetent och snällare, säger Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi vid Göteborgs universitet.Vi lever i en tid när vi kommunicerar med varandra genom bilder, där man kan bli rik på att lägga upp snygga foton på sig själv och få miljontals likes. Vi andra som ser de perfekta bilderna vill bli likadana. Historiskt har det ansetts som en dödssynd att vara fåfäng. Det vackraste på en kvinna har varit att hon är omedveten om sin skönhet. Men nu har det helt vänts om. I dag ses det som empowering, och det är en superstor förändring med både positiva och negativa delar, säger Liv Strömquist, serietecknare och aktuell med boken "Inne i spegelsalen".Ibland går även jakten på skönhet för långt, som för dem som lider av dysmorfofobi (BDD). Det som skiljer en person som har dysmorfofobi från en person som bara tänker mycket på sitt utseende är att en person utan dysmorfofobi inte får ångest av det, man tackar inte nej till saker på grund av sitt utseende, man tillbringar inte tre timmar framför spegeln innan man ska gå ut. Det begränsar en inte i vardagen, säger Jesper Enander, psykolog som forskar på just dysmorfofobi.Gäster i programmet är Liv Strömquist, serietecknare, aktuell med boken Inne i spegelsalen, Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi vid Göteborgs universitet och Jesper Enander, psykolog som forskar på dysmorfofobi (BDD).

  • Tillbaka på kontoret igen efter drygt ett år av hemarbete. Se sina kollegor i 3D istället för 2D, gratis kaffe och spontana samtal. Underbart, tycker många. Men vad tycker våra hjärnor? Väl på kontoret kan vi känna oss tröttare, mer konfliktbenägna och lite socialt inkompetenta. Fanns det kanske något bra med det där året i hemmets trygga vrå?

    Mest har jag saknat djupet i folks ansikten. Att gå från tvådimensionellt till tredimensionellt var jävligt chockerande första gångerna, säger Per som precis återvänt till arbetsplatsen.Men att vara tillbaka på kontoret igen kan också leda till bråk, menar Sara Bengtsson, docent i psykologi. Antingen är man en person som upplever sig ensam, och då vill man gärna träffa sina kollegor igen, men kan känna sig lite orolig. Eller så gillar man att vara ensam, och då kan man ha en självbild av att man är lite bättre än andra, säger Sara Bengtsson.Hon fortsätter: Båda typerna kan leda till sociala konflikter på arbetsplatsen, säger hon.Arbetsplatsen där Per jobbar är ett så kallat aktivitetsbaserat kontor, där olika rum är avsedda för olika aktiviteter. En metod som både risats och rosats. Aktivitetsbaserade kontor är det bästa om vi utgår från hur människor fungerar, men företag gör det ofta inte på rätt sätt. Intentionen är god, men när man sedan ska koppla det till realiteten så blir det ofta fel, säger Isabelle Sjövall, neurodesigner.Gäster i programmet är Aram Seddigh, docent i arbetsorganistationspsykologi vid Stockholms universitet, Isabelle Sjövall, neurodesigner och Sara Bengtsson, docent i psykologi vid University of East Anglia.

  • Du står barfota och spanar ut över ditt eget tropiska paradis, du är iförd galaklänning inför en hänförd publik eller kanske drejar du för fullt i din egen verkstad. De flesta av oss dagdrömmer om miljöer och situationer långt ifrån vår egen verklighet. Om ett annat liv, ett annat jobb på en annan plats. Dagdrömmande erbjuder en paus i vardag men kan ibland också hindra oss från att leva livet fullt ut.

    Jag brukar drömma om att sitta på kåken, säger Linn som kan bli väldigt trött på alla beslut som dagligen ska fattas. Drömmarna kan komma i situationer när hon önskar att hon kunde få bli lämnad ifred.Det finns många olika typer av dagdrömmar: Den perfektionistiska, den narcissistiska, den kompensatoriska och givetvis den eskapistiska. Dagdrömmande, som de flesta ägnar sig åt, kan både vara hämmande och sporrande i livet, menar psykologen Irena Makower.Regissören Manuel Concha är aktuell med filmen Suedi, som handlar om att skaffa sig en ny identitet och bli sedd som svensk. Han har hittat inspiration i sitt eget liv. När jag var yngre drömde jag om känslan att gå in i en affär, eller på en nattklubb och ha blont hår och blå ögon, säger han.Gäster i programmet är Irena Makower, specialist i personlighetspsykologi, Sofia Wrangsjö, filosofisk praktiker och Manuel Concha, regissör och aktuell med filmen Suedi.

  • Det är ett genombrott, säger professor Malin Parmar om stamcellsforskningen som just nu bedrivs vid Lunds Universitet. I vår hoppas forskarna kunna börja testa metoden på patienter.

    Stamcellsforskning har pågått sedan 80-talet, men genombrottet ligger i att forskarna nu kan använda stamceller från embryon och styra dem mot dopaminceller. Vi ersätter de celler som gått förlorade med nya friska celler. Det är varken bot eller broms utan det är en annan infallsvinkel. Själva sjukdomen fortsätter, men de nya cellerna gör att funktionsbortfallet blir mindre, säger Malin Parmar.Musikern och radiopersonligheten Uje Brandelius blev sjuk i Parkinson när han var 44 år gammal. Det värsta med sjukdomen är att den är progressiv. Om allting var som det är nu i resten av mitt liv så skulle jag vara supernöjd och inte vara rädd eller ledsen överhuvudtaget. Även om jag är hyfsat påverkad så skulle jag känna att den här nivån är bra, men man vet att det alltid kommer en nivå till, och en till. Och det är det som gör mig ledsnast tror jag, säger han.Medverkar i programmet gör även bitr. professorn och överläkaren Nil Dizdar Segrell, Sara af Bjerkén, forskare vid Umeå universitet och Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet.

  • Vad är en vanligare källa till konflikt i en relation än just städningen? I Kropp & Själ den här veckan låter vi er som lyssnar ringa in och berätta om städningens plats i era relationer; bråk, känslor och lösningar.

    I studion för att diskutera detta är genusvetaren Fanny Ambjörnsson, som i boken Tid att städaundersökt hur det kommer sig att en syssla som uppstår så stor del av allas vardag är så laddad. Det var spännande att se hur mycket man projiciera på städningen, både existentiella och kulturella frågor. Städningen är ett laddat stridsområde, som man ibland lyckats lösa genom att sätta upp olika scheman för vem som ska göra vad eller att man ger upp eller att man tillslut skiljer sig, säger hon.Gäster i programmet är även psykologerna Maria Farm och Björn Hedensjö.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

  • Vad är rättvisa? Vad händer när man dör? Varför har jag inga kompisar? Det kan ta emot att prata med barn om saker som vi själva upplever är svåra. I Kropp & Själ undersöker vi hur man ska ta de knepiga samtalen på bästa sätt.

    Att vi undviker den här typen av samtal kan grunda sig i en instinkt att skydda barnen, att inte väcka den björn som sover genom att ta upp saker som de själva inte börjat fundera över än, menar Maria Dufva, kriminolog och författare till boken Värsta bästa svårsnacket Om porr, sex & samtycke. Men om vi vuxna pratar om svåra ämnen är det en signal till barnen att vi kan ta sådana här samtal. Barn pratar med oss om det vi pratar med dem om, säger hon. Barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran menar att det är viktigt att man ser till att ha tid och att det inte känns stressigt. Sedan tänker jag att man får ha lite is i magen. Det kan vara så att barn orkar prata om det jobbiga en liten stund och sedan vill de leka, och då ska vi låta dem göra det. Vi vill ofta lösa problem, men barn behöver få gå lite ut och in i de här ämnena, säger hon. För lite mer än ett år sedan fick Hugo och Noas mamma Anna beskedet att hon hade en elakartad tumör bröstcancer. Anna valde att vara öppen mot barnen med sin sjukdom, men hon berättade inte allt. Det är onödigt att bygga upp skräckscenarier för barn, tycker jag, utan det är bättre att de får ta in det som är, säger Anna. Jag reagerade ledsamt, jag fattade först inte vad det var. Då tänkte jag liksom, kommer hon klara det här?, säger hennes son Noa, som idag är 8 år. Gäster i programmet är: Reyhaneh Ahangaran, barnpsykolog och författare till böckerna Känsloboken 1 & 2, Maria Dufva, kriminolog och författare, aktuell med boken Värsta bästa svårsnacket Om porr, sex & samtycke och Viktor Johansson, docent i pedagogik vid Södertörns högskola.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

  • En armhävning varje gång man gått på toaletten, femton minuters skärmfri tid direkt efter man vaknat eller ta en kort promenad när middagsdisken är klar. Det här är exempel på det som kallas för mikrovanor alltså små vanor, som kanske inte ger jättestor effekt omedelbart, men har större effekt på lång sikt. Plus är lättare att hålla.

    Detta i en kontrast till de senaste årens mer extrema hälsotrender som å ena sidan kan ge snabba resultat, men innebär vanor som är svåra att hålla i längden. Med de små vanorna menar vissa att man skapar hållbara vanor, utan att anstränga sig särskilt mycket. Den amerikanska samhällsvetaren och författaren BJ Fogg kallar det för mikrovanor. Det finns många människor som berättar att de har negativa tankemönster, att de säger till sig själva att de gör ett dåligt jobb och att de vill sluta med det, och frågar: Kan mikrovanor hjälpa? Och svaret är: Ja!, säger han.Anders Rosengren, läkare och författare till boken Hela livet är inne på samma spår. Med småvanor blir man mer och mer medveten om hälsan. Folk tycker det är stimulerande med stora, mer extrema projekt, och det kan funka för en del, men för många kan det leda till stor besvikelse att man inte lyckas uppnå målen. Problemet är att man då har större fokus på målet än att ändra sin kurs i livet. Och då gäller det att skifta fokus från målen till vilka värden som är viktiga för oss. Det är kombinationen mellan information om hälsa och existentiella frågor som är det centrala, visar vår forskning, säger Anders Rosengren.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

  • Pengar och privatekonomi är något som angår varenda en och något som vi alla måste förhålla oss till. Men alla klarar inte av det. Och även om många fixar att betala in hyran och räkningarna i tid, så skapar det ibland en hel del oro och ångest. Men varför är det så? Och kan man vara ekonomisk analfabet?

    Ekonomisk analfabetism utgår i från att man upplever att man har svårt att betala sina räkningar varje månad, att man saknar grundläggande kunskaper, t.ex att man inte kan räkna, att man inte sparar och att man inte vet vad en fond är.Det säger Charlotta Bay, lärare och forskare i företagsekonomi, som just nu forskar om hur människor förhåller sig till pensionen och det orangea kuvertet. Jag tror att det finns en allmän uppfattning att ekonomi är något rationellt, något som man använder huvudet till, att man tänker fram ekonomi. Men pratar man med människor så märker man att det rör upp känslor som ilska, frustration, ångest, likgiltighet, eller glädje och lugn. Tydligt är att ekonomi nästan alltid framkallar känslor. Det är inte bara rationellt och intellektuellt utan i allra högsta grad emotionellt.Gäster i programmet är: Charlotta Bay, lärare och forskare i företagsekonomi, Patrik Wincent, beroendeterapeut och programledare för Lyxfällan och David Waskuri, psykolog, specialist inom psykologisk behandling och psykoterapi, psykoterapeut vid Sveapsykologerna.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

  • Saker, prylar, ting, objekt kärt barn har många namn. Men vad är det med saker som gör att vi kan utveckla så starka relationer till dem? Och hur kan sakerna hjälpa oss genom livet? Det frågar vi oss i veckans Kropp & Själ.

    Saker är bärare av så mycket. Av klass, drömmar, längtan, tillhörighet, att särskilja sig och berätta saker om sig själv. Samtidigt så finns det i vår kultur i dag ett sånt prylförakt, säger Helena von Zweigbergk, som har skrivit boken Grejen med saker.Det är svårt att komma ifrån faktumet att våra saker betyder mycket för oss. Cecilia Fredriksson, som är professor i etnologi och konsumtionskultur menar att det som gör en pryl värdefull för oss inte sitter i själva saken utan inuti oss själva. Saker känns ofta väldigt direkta och vi har ett speciellt förhållande till vissa saker. Men de att representerar också vissa saker för oss. En pryl berör oss inte bara fysiskt utan känslomässigt, säger hon.Någon som verkligen vet vad prylar kan betyda är Mats Westerman. Han samlar på bilar, och inte vilken bil som helst, utan en Volvo P1800. Det är väl som när man blir kär i en tjej ungefär, det bara hugger till i hjärtat, det bara händer på en sekund, säger han.Men vad händer när det känslomässiga bandet till saker blir alldeles för starkt, och varje grej blir lika viktig? I programmet möter vi också Hanna Danmo, som lider av samlartvång och samlarsyndrom hon har svårt att slänga saker. Förutom tidningar och papper, så är det diverse prylar av olika slag, olika elektroniska saker, prydnadssaker. Det kan vara svårt att slänga mat och sådant också, även om den börjar bli gammal, säger hon.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

  • Tänderna är något som angår oss alla, men något som många kanske inte har så bra koll på är att munhälsan påverkar resten av kroppen och kan vara roten till en rad allvarliga sjukdomar, så som hjärtinfarkt och cancer.

    Om du slutar borsta tänderna blir du inte akut sjuk, utan det kan ta månader eller år innan skadorna upptäcks. Då kan det ha pågått länge utan att man märkt något eftersom de biologiska reaktionerna börjar väldigt snabbt, men det tar tid innan vi märker dem själva, säger seniorprofessor Björn Klinge.Tove Höglund är en av dem som haft problem med tandlossning. Hon hade skjutit upp tandläkarbesöket länge, mest på grund av ekonomiska skäl. Det drabbade henne hårt. Det var fruktansvärt. Jag har alltid tyckt att jag är söt i ansiktet, och sedan så tittade jag mig i spegeln och så ser jag anskrämlig ut. Alltså sådär så att folk tittar två gånger, berättar hon.I det här programmet öppnar vi också upp för lyssnarna att ringa in eller maila in sina frågor om tänder och munhälsa. Frågor som besvaras av experterna Björn Klinge, Margaret Sällberg Chen och Matilda Forsberg. Karies har vi ganska bra koll på i Sverige i dag, men däremot tror jag att det finns en del okunskap vad gäller inflammationer i tandköttet, säger Matilda Forsberg, som är tandhygienist vid Eastmaninstitutet.Gäster i programmet: Björn Klinge, seniorprofessor, Matilda Forsberg, tandhygienist och Margaret Sällberg Chen, tandläkare och professor i oral immunologi.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Alla gör det, men få skulle erkänna det. Att skvallra om andra kan stärka gemenskapen, skapa intimitet och lära oss om gruppens informella regler. Men skvaller kan också såra när det används för att nedvärdera, frysa ut eller förminska.

    I vardagligt tal används ofta ordet skvaller som något negativt, men inom forskningen definieras det som informationsutbyte om personer som inte är närvarande. Det behöver alltså inte vara något negativt som sägs, utan kan även vara både positivt och neutralt. Enligt studier så är det skvaller vi ägnar oss mest åt är neutralt, en del är positivt och en mindre del är negativt. Men det är det negativa vi tänker på när vi hör ordet skvaller, för det är det vi är rädda att bli utsatta för, säger Måns Svensson, rättssociolog som intresserar sig för skvaller.Mia-Marie Hammarlin, som bland annat forskat om mediedrev, instämmer i vad Måns Svensson säger. Vi uppmärksammar det negativa skvallret för att vi är problematiserande som art, de lätt pessimistiska individerna har gynnats evolutionärt, alltså vi som är lagom missnöjda, säger hon.Det hon reagerade på när hon forskade om just mediedrev, och kända personer som varit med om skandaler, var att personerna led av skandalerna längre än man kan tro. Som nyhetskonsument ser man drev som något som drar förbi, vi intresserar oss för det en stund och sedan glömmer vi det. Men jag förvånades över hur långt lidandet varit för de som varit utsatta, ibland hade det pågått i flera år och i mångt och mycket varit livsomvälvande. De som utsatts hade känslor av ensamhet, utfrysning och beskrev det som att telefonen tystnar.Gäster i programmet: Mia-Marie Hammarlin, universitetslektor och forskare inom kommunikation och journalistik vid Lunds universitet, Måns Svensson, rättssociolog vid Högskolan i Halmstad, Jenny Jägerfeld, psykolog och Kimmo Eriksson, professor i matematik, som lett en internationell studie om reaktioner vid normbrytande beteende vid Stockholms universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice LööfProgrammet sänds direkt.

  • Föreningsidrottandet bland barn och unga minskar. Vad får det för konsekvenser? Hur är man en stöttande idrottsförälder? Och spelar det någon roll senare i livet att vi en gång varit med i ett lag? Det frågar vi oss i dagens Kropp & Själ.

    Ofta tänker jag, när man gör insatser för att främja föreningsidrottandet, att man når den gruppen som redan tycker om att idrotta. Man skulle behöva nå den gruppen av personer som till exempel inte är med på idrotten i skolan. Skulle man kunna få den gruppen att engagera sig skulle det bli en större samhällsvinst, menar Johan R. Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på Centrum för idrottsforskning.De senaste åren har det skett en successiv minskning i deltagandet i föreningsidrotten bland både barn och tonåringar, men en ny trend visar att den största minskningen sker bland killar som är mellan 7 och 12 år gamla. Enligt Barbro Sundberg, som skrivit boken Föräldrar för framgång Sätt guldkant på ditt barns idrottsupplevelse, har föräldrarna en väldigt viktig roll i att få sina barn att stanna kvar inom idrotten: Grundläggande är - låt barnet ha kul! Som förälder bör du inte fokusera på om ditt barn till exempel gjorde mål eller liknande, utan snarare fråga om barnet är nöjd med sin insats.Gäster i programmet: Barbro Sundberg, författare, idrottslärare och mental coach, Johan R. Norberg, professor i idrottsvetenskap på Malmö universitet och utredare på Centrum för idrottsforskning, Oskar Henriksson, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf. Programmet sänds direkt.

  • Sedan 50-talet har forskare och tänkare försökt att förklara vad wrestling egentligen är och vad det säger om oss människor. I Kropp & Själ använder vi oss av denna konstform som förklaringsmodell för dom svåra frågorna i livet: Vad är verkligt och varför delar vi upp världen i onda och goda?

    Professionell fribrottning mer känt som wrestling kan uppfattas som udda. Det är ett skådespel som går ut på att onda och goda karaktärer gör upp i en ringen. Till Sverige kom den här kulturen på 00-talet, då har den redan varit etablerad i stora delar av världen.Den franska författaren och litteraturforskaren, Roland Barthes, försökte tidigt förstå vad wrestling är. I sitt klassiska verk Mytologier" (Mythologies) från 1957 skriver han: wrestling should be looked at not as a scamming of the ignorant, but as spectacle; a mode of theatric performance for a willing, if bloodthirsty, audience.Vad säger denna konstform om oss människor? Daniel Berg, forskare vid Stockholms universitet: "Wrestling finns för att visa oss att resten är på riktigt. Gäster i programmet: Eva-Lotta Hultén, journalist och författare till boken "Resan från mörkrets hjärta: om ondskan och godhetens mekanismer", Daniel Berg, forskare i ekonomisk historia vid Stockholm Universitet och Chiraz "The Armenian Gold" Moberg, wrestlingkommentator. Programledare är Ninos Chamoun. Producent: Clara Lowden. Programmet bandat.

  • Är du dömd till att för evigt vara sömnstörd eller är det något du kan ändra på? Och på vilket sätt kan en tacksamhets-dagbok påverka din vila?

    Kan du förbättra din sömn eller är du dömd till att sova för lite eller för mycket? Hur mycket sömn behöver en småbarnsförälder, vad händer med sömnen när du får en smäll mot skallen, och hur gör elitidrottarna för att sova optimalt?Det tar vi reda på i det här avsnittet av Kropp & Själ när programledaren Stina Näslund träffar forskare, elitidrottare och småbarnsföräldrar för att få ett svar på frågan. Men framför allt avslöjar Stina sitt egen tonårsliknande sömnbehov hon skulle kunna sova hur länge som helst.Medverkande: Johan Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.