Avsnitt

  • Vad är rättvisa? Vad händer när man dör? Varför har jag inga kompisar? Det kan ta emot att prata med barn om saker som vi själva upplever är svåra. I Kropp & Själ undersöker vi hur man ska ta de knepiga samtalen på bästa sätt.

    Att vi undviker den här typen av samtal kan grunda sig i en instinkt att skydda barnen, att inte väcka den björn som sover genom att ta upp saker som de själva inte börjat fundera över än, menar Maria Dufva, kriminolog och författare till boken Värsta bästa svårsnacket Om porr, sex & samtycke. Men om vi vuxna pratar om svåra ämnen är det en signal till barnen att vi kan ta sådana här samtal. Barn pratar med oss om det vi pratar med dem om, säger hon. Barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran menar att det är viktigt att man ser till att ha tid och att det inte känns stressigt. Sedan tänker jag att man får ha lite is i magen. Det kan vara så att barn orkar prata om det jobbiga en liten stund och sedan vill de leka, och då ska vi låta dem göra det. Vi vill ofta lösa problem, men barn behöver få gå lite ut och in i de här ämnena, säger hon. För lite mer än ett år sedan fick Hugo och Noas mamma Anna beskedet att hon hade en elakartad tumör bröstcancer. Anna valde att vara öppen mot barnen med sin sjukdom, men hon berättade inte allt. Det är onödigt att bygga upp skräckscenarier för barn, tycker jag, utan det är bättre att de får ta in det som är, säger Anna. Jag reagerade ledsamt, jag fattade först inte vad det var. Då tänkte jag liksom, kommer hon klara det här?, säger hennes son Noa, som idag är 8 år. Gäster i programmet är: Reyhaneh Ahangaran, barnpsykolog och författare till böckerna Känsloboken 1 & 2, Maria Dufva, kriminolog och författare, aktuell med boken Värsta bästa svårsnacket Om porr, sex & samtycke och Viktor Johansson, docent i pedagogik vid Södertörns högskola.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

  • En armhävning varje gång man gått på toaletten, femton minuters skärmfri tid direkt efter man vaknat eller ta en kort promenad när middagsdisken är klar. Det här är exempel på det som kallas för mikrovanor alltså små vanor, som kanske inte ger jättestor effekt omedelbart, men har större effekt på lång sikt. Plus är lättare att hålla.

    Detta i en kontrast till de senaste årens mer extrema hälsotrender som å ena sidan kan ge snabba resultat, men innebär vanor som är svåra att hålla i längden. Med de små vanorna menar vissa att man skapar hållbara vanor, utan att anstränga sig särskilt mycket. Den amerikanska samhällsvetaren och författaren BJ Fogg kallar det för mikrovanor. Det finns många människor som berättar att de har negativa tankemönster, att de säger till sig själva att de gör ett dåligt jobb och att de vill sluta med det, och frågar: Kan mikrovanor hjälpa? Och svaret är: Ja!, säger han.Anders Rosengren, läkare och författare till boken Hela livet är inne på samma spår. Med småvanor blir man mer och mer medveten om hälsan. Folk tycker det är stimulerande med stora, mer extrema projekt, och det kan funka för en del, men för många kan det leda till stor besvikelse att man inte lyckas uppnå målen. Problemet är att man då har större fokus på målet än att ändra sin kurs i livet. Och då gäller det att skifta fokus från målen till vilka värden som är viktiga för oss. Det är kombinationen mellan information om hälsa och existentiella frågor som är det centrala, visar vår forskning, säger Anders Rosengren.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Pengar och privatekonomi är något som angår varenda en och något som vi alla måste förhålla oss till. Men alla klarar inte av det. Och även om många fixar att betala in hyran och räkningarna i tid, så skapar det ibland en hel del oro och ångest. Men varför är det så? Och kan man vara ekonomisk analfabet?

    Ekonomisk analfabetism utgår i från att man upplever att man har svårt att betala sina räkningar varje månad, att man saknar grundläggande kunskaper, t.ex att man inte kan räkna, att man inte sparar och att man inte vet vad en fond är.Det säger Charlotta Bay, lärare och forskare i företagsekonomi, som just nu forskar om hur människor förhåller sig till pensionen och det orangea kuvertet. Jag tror att det finns en allmän uppfattning att ekonomi är något rationellt, något som man använder huvudet till, att man tänker fram ekonomi. Men pratar man med människor så märker man att det rör upp känslor som ilska, frustration, ångest, likgiltighet, eller glädje och lugn. Tydligt är att ekonomi nästan alltid framkallar känslor. Det är inte bara rationellt och intellektuellt utan i allra högsta grad emotionellt.Gäster i programmet är: Charlotta Bay, lärare och forskare i företagsekonomi, Patrik Wincent, beroendeterapeut och programledare för Lyxfällan och David Waskuri, psykolog, specialist inom psykologisk behandling och psykoterapi, psykoterapeut vid Sveapsykologerna.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

  • Saker, prylar, ting, objekt kärt barn har många namn. Men vad är det med saker som gör att vi kan utveckla så starka relationer till dem? Och hur kan sakerna hjälpa oss genom livet? Det frågar vi oss i veckans Kropp & Själ.

    Saker är bärare av så mycket. Av klass, drömmar, längtan, tillhörighet, att särskilja sig och berätta saker om sig själv. Samtidigt så finns det i vår kultur i dag ett sånt prylförakt, säger Helena von Zweigbergk, som har skrivit boken Grejen med saker.Det är svårt att komma ifrån faktumet att våra saker betyder mycket för oss. Cecilia Fredriksson, som är professor i etnologi och konsumtionskultur menar att det som gör en pryl värdefull för oss inte sitter i själva saken utan inuti oss själva. Saker känns ofta väldigt direkta och vi har ett speciellt förhållande till vissa saker. Men de att representerar också vissa saker för oss. En pryl berör oss inte bara fysiskt utan känslomässigt, säger hon.Någon som verkligen vet vad prylar kan betyda är Mats Westerman. Han samlar på bilar, och inte vilken bil som helst, utan en Volvo P1800. Det är väl som när man blir kär i en tjej ungefär, det bara hugger till i hjärtat, det bara händer på en sekund, säger han.Men vad händer när det känslomässiga bandet till saker blir alldeles för starkt, och varje grej blir lika viktig? I programmet möter vi också Hanna Danmo, som lider av samlartvång och samlarsyndrom hon har svårt att slänga saker. Förutom tidningar och papper, så är det diverse prylar av olika slag, olika elektroniska saker, prydnadssaker. Det kan vara svårt att slänga mat och sådant också, även om den börjar bli gammal, säger hon.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

  • Tänderna är något som angår oss alla, men något som många kanske inte har så bra koll på är att munhälsan påverkar resten av kroppen och kan vara roten till en rad allvarliga sjukdomar, så som hjärtinfarkt och cancer.

    Om du slutar borsta tänderna blir du inte akut sjuk, utan det kan ta månader eller år innan skadorna upptäcks. Då kan det ha pågått länge utan att man märkt något eftersom de biologiska reaktionerna börjar väldigt snabbt, men det tar tid innan vi märker dem själva, säger seniorprofessor Björn Klinge.Tove Höglund är en av dem som haft problem med tandlossning. Hon hade skjutit upp tandläkarbesöket länge, mest på grund av ekonomiska skäl. Det drabbade henne hårt. Det var fruktansvärt. Jag har alltid tyckt att jag är söt i ansiktet, och sedan så tittade jag mig i spegeln och så ser jag anskrämlig ut. Alltså sådär så att folk tittar två gånger, berättar hon.I det här programmet öppnar vi också upp för lyssnarna att ringa in eller maila in sina frågor om tänder och munhälsa. Frågor som besvaras av experterna Björn Klinge, Margaret Sällberg Chen och Matilda Forsberg. Karies har vi ganska bra koll på i Sverige i dag, men däremot tror jag att det finns en del okunskap vad gäller inflammationer i tandköttet, säger Matilda Forsberg, som är tandhygienist vid Eastmaninstitutet.Gäster i programmet: Björn Klinge, seniorprofessor, Matilda Forsberg, tandhygienist och Margaret Sällberg Chen, tandläkare och professor i oral immunologi.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Alla gör det, men få skulle erkänna det. Att skvallra om andra kan stärka gemenskapen, skapa intimitet och lära oss om gruppens informella regler. Men skvaller kan också såra när det används för att nedvärdera, frysa ut eller förminska.

    I vardagligt tal används ofta ordet skvaller som något negativt, men inom forskningen definieras det som informationsutbyte om personer som inte är närvarande. Det behöver alltså inte vara något negativt som sägs, utan kan även vara både positivt och neutralt. Enligt studier så är det skvaller vi ägnar oss mest åt är neutralt, en del är positivt och en mindre del är negativt. Men det är det negativa vi tänker på när vi hör ordet skvaller, för det är det vi är rädda att bli utsatta för, säger Måns Svensson, rättssociolog som intresserar sig för skvaller.Mia-Marie Hammarlin, som bland annat forskat om mediedrev, instämmer i vad Måns Svensson säger. Vi uppmärksammar det negativa skvallret för att vi är problematiserande som art, de lätt pessimistiska individerna har gynnats evolutionärt, alltså vi som är lagom missnöjda, säger hon.Det hon reagerade på när hon forskade om just mediedrev, och kända personer som varit med om skandaler, var att personerna led av skandalerna längre än man kan tro. Som nyhetskonsument ser man drev som något som drar förbi, vi intresserar oss för det en stund och sedan glömmer vi det. Men jag förvånades över hur långt lidandet varit för de som varit utsatta, ibland hade det pågått i flera år och i mångt och mycket varit livsomvälvande. De som utsatts hade känslor av ensamhet, utfrysning och beskrev det som att telefonen tystnar.Gäster i programmet: Mia-Marie Hammarlin, universitetslektor och forskare inom kommunikation och journalistik vid Lunds universitet, Måns Svensson, rättssociolog vid Högskolan i Halmstad, Jenny Jägerfeld, psykolog och Kimmo Eriksson, professor i matematik, som lett en internationell studie om reaktioner vid normbrytande beteende vid Stockholms universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice LööfProgrammet sänds direkt.

  • Föreningsidrottandet bland barn och unga minskar. Vad får det för konsekvenser? Hur är man en stöttande idrottsförälder? Och spelar det någon roll senare i livet att vi en gång varit med i ett lag? Det frågar vi oss i dagens Kropp & Själ.

    Ofta tänker jag, när man gör insatser för att främja föreningsidrottandet, att man når den gruppen som redan tycker om att idrotta. Man skulle behöva nå den gruppen av personer som till exempel inte är med på idrotten i skolan. Skulle man kunna få den gruppen att engagera sig skulle det bli en större samhällsvinst, menar Johan R. Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på Centrum för idrottsforskning.De senaste åren har det skett en successiv minskning i deltagandet i föreningsidrotten bland både barn och tonåringar, men en ny trend visar att den största minskningen sker bland killar som är mellan 7 och 12 år gamla. Enligt Barbro Sundberg, som skrivit boken Föräldrar för framgång Sätt guldkant på ditt barns idrottsupplevelse, har föräldrarna en väldigt viktig roll i att få sina barn att stanna kvar inom idrotten: Grundläggande är - låt barnet ha kul! Som förälder bör du inte fokusera på om ditt barn till exempel gjorde mål eller liknande, utan snarare fråga om barnet är nöjd med sin insats.Gäster i programmet: Barbro Sundberg, författare, idrottslärare och mental coach, Johan R. Norberg, professor i idrottsvetenskap på Malmö universitet och utredare på Centrum för idrottsforskning, Oskar Henriksson, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf. Programmet sänds direkt.

  • Sedan 50-talet har forskare och tänkare försökt att förklara vad wrestling egentligen är och vad det säger om oss människor. I Kropp & Själ använder vi oss av denna konstform som förklaringsmodell för dom svåra frågorna i livet: Vad är verkligt och varför delar vi upp världen i onda och goda?

    Professionell fribrottning mer känt som wrestling kan uppfattas som udda. Det är ett skådespel som går ut på att onda och goda karaktärer gör upp i en ringen. Till Sverige kom den här kulturen på 00-talet, då har den redan varit etablerad i stora delar av världen.Den franska författaren och litteraturforskaren, Roland Barthes, försökte tidigt förstå vad wrestling är. I sitt klassiska verk Mytologier" (Mythologies) från 1957 skriver han: wrestling should be looked at not as a scamming of the ignorant, but as spectacle; a mode of theatric performance for a willing, if bloodthirsty, audience.Vad säger denna konstform om oss människor? Daniel Berg, forskare vid Stockholms universitet: "Wrestling finns för att visa oss att resten är på riktigt. Gäster i programmet: Eva-Lotta Hultén, journalist och författare till boken "Resan från mörkrets hjärta: om ondskan och godhetens mekanismer", Daniel Berg, forskare i ekonomisk historia vid Stockholm Universitet och Chiraz "The Armenian Gold" Moberg, wrestlingkommentator. Programledare är Ninos Chamoun. Producent: Clara Lowden. Programmet bandat.

  • Är du dömd till att för evigt vara sömnstörd eller är det något du kan ändra på? Och på vilket sätt kan en tacksamhets-dagbok påverka din vila?

    Kan du förbättra din sömn eller är du dömd till att sova för lite eller för mycket? Hur mycket sömn behöver en småbarnsförälder, vad händer med sömnen när du får en smäll mot skallen, och hur gör elitidrottarna för att sova optimalt?Det tar vi reda på i det här avsnittet av Kropp & Själ när programledaren Stina Näslund träffar forskare, elitidrottare och småbarnsföräldrar för att få ett svar på frågan. Men framför allt avslöjar Stina sitt egen tonårsliknande sömnbehov hon skulle kunna sova hur länge som helst.Medverkande: Johan Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

  • Vi kan kalla honom för magsäcksartist Jimmy Hoffa. I nästan 20 års tid har han regelbundet svultit sig och bara levt på vatten i rekordlånga 40 dagar. Men hur hälsosamt är det och varför gör han det?

    Vi kommer att undersöka vad denna extrema typ av fasta gör med kroppen i allmänhet men i synnerhet med Jimmys kropp. I över ett halvår har Kropp & Själs programledare Stina Näslund har följt honom för att nu äntligen kunna ge honom den fällande domen. Är det nyttigt eller är det direkt skadligt?Medverkande: Jimmy Hoffa.Kerstin Brismar, läkare och professor i diabetesforskning, Karolinska institutet.Peter Arner, läkare och professor vid institutionen för medicin i Huddinge, Karolinska institutet.Carl-Magnus Brodén, läkare och specialist i mag och tarmsjukdomar, läkare, verksamhetschef GB Obesitas Skåne.Programledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam

  • Vem är stark, vad är det som krävs för att kunna lyfta tunga föremål? Och hur stor roll spelar egentligen styrka i vår digitala era?

    Det djupdyker vi i i det här avsnittet av Kropp & Själ. Dessutom blickar vi hundra år tillbaka i tiden och hittar kraftkarlar och jättekvinnor som brottades med björnar och lyfte elefanter.Medverkande: Paula Junhov Rindberg, flerfaldig svensk och nordisk mästarinna i tyngdlyftning.Emma Pihl Skoog disputerade på avhandlingen Kraftkarlar och knockouts: Kraftsporter, kropp och klass i Sverige ca 19201960 vid Historiska institutionen, Stockholms universitet 2017.PT: Michael Paulsen.Sara Martinsson, författare till boken Knäböj: om kvinnor och styrketräning.Starka Joel Ögren som tränar strongman hemma i ladan.Programledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam

  • Vi kan inte undgå att höra dem, vi kan inte undgå att se dem och känna doften av dem. Våra grannar är ofta dem som kommer oss närmast utan att de är våra närmaste. En ofrivillig form av intimitet.

    När Kropp & Själs Clara Lowden flyttar till ett hyreshus börjar oväntade saker hända.Hyreskontraktet är fullt av regler gällande tapetsering, men det saknas information om hur relationen mellan oss grannar ska se ut. Vi bor här tillsammans och genom det är vi något för varandra - men vad? Vi grannar besitter kunskap om varandra, ljuden och lukterna som sipprar mellan väggarna bildar ett pussel. Bråken, skratten, gråten, den brända middagen. Vi ser varandra i alla stadier, i alla skepnader av oss själva. Nyklippta, nyskilda, uppklädda, ledsna och sjuka. Men exakt vad den andre vet om oss, exakt vad den andra hört, kan vi bara ana. I trappuppgången nickar vi och säger hej när vi går förbi. Som om vi hade tystnadsplikt. Vi är för nära varandra för att låtsas om varandra. För annars.. hur skulle det bli? En dag händer något i hyreshuset som tvingar grannarna att kliva över den osynliga gränsen.En särskild konstruktion av avstånd och närhet, av likgiltighet och engagemang. Så beskriver den tyske filosofen Georg Simmel vad grannskap är.- Det han sätter ord på är verkligen något som är kärnan i grannskapet, nämligen ambivalens. Vi kan inte undgå våra grannar men det är samtidigt väldigt svårt att möta dem. Det säger litteraturforskaren Irina Hron som forskar om grannens roll i litteraturen.- Grannen är en sorts projektionsyta, en person som har nästan samma adress, nästan samma väg hem, men inte helt. Vi är nästan lika varandra, men ändå inte. Och det kan vara irriterande. För det berör vårt behov av det privata, vårt behov av singularitet. Vi vill vara individer, vi vill vara individuella men så finns det plötsligt människor omkring oss som har nästan exakt samma lägenhet, som har nästan exakt samma väg hem, menar Irina Hron.Gäster: Irina Hron, docent i tysk litteratur som forskar om litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, Martin Dribe, professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.Programledare Clara Lowden. Producent Stina Näslund. Programmet är förinspelat.

  • I dagens special lyssnar vi på det bästa från dom kärleksprogram vi gjort. Kärlek är ett återkommande tema i Kropp & Själ och det som du, lyssnare, tagit till hjärtat.

    I studion: Ulrika Neideman Hjalmarson och Ninos Chamoun. Programmet är bandat. Producent: Ninos Chamoun.

  • Att vara nöjd kan uppfattas som ambitionslöst och provocerande av omgivningen. Men är inte det vad varenda person i världen strävar efter? att vara nöjd och tillfreds med sig sig själv och sitt liv. I Kropp & Själ undersöker vi begreppet nöjd och den svåra vägen dit.

    Åsa Kruse, psykolog och författare till boken "Verklighetsglappet: att hantera sina krav och förväntningar", upplever att många personer brottas med att hantera kraven som ställs, från ens omgivning och sig själv. För ibland stämmer kraven och förväntningarna inte överens med den egna verkligheten. Att känna sig otillräcklig är krävande. Samtidigt är det fult att vara nöjd och det handlar om idealen som finns i samhället. Vi ska inte vara nöjda för det signalerar att vi raderar ut vår utvecklingsvilja och att vi inte längre har några mål. Men det finns sätt att tänka och handla för att finna tillfredsställelse, säger hon. I studion finns också psykologen Dan Katz med råd till dig som inte känner dig nöjd med livet. Det viktigaste är att inte vänta på att något ska kännas "rätt. Känslan är ofta en dålig kompass. Men det är svårt för vi lever i någon sorts teater som ska förställa det lyckade livet, säger han.Gäster: Åsa Kruse, psykolog och psykoterapeut och författare till boken "Verklighetsglappet", Bengt Brülde, professor, forskare och filosof, Göteborgs Universitet och Dan Katz, psykolog och författare.Programledare: Ulrika Neideman Hjalmarson. Producent: Ninos Chamoun och Alice Lööf. Programmet är direktsänt.

  • Många anser att lukter är kopplat till själ och minnen. Men vad händer när man inte kan känna lukt och smak? Lukten är ett sinne som sällan hamnar i centrum. Men i och med covid-19 har vikten av ett fungerande luktsinne blivit allt mer uppmärksammat.

    Gäster: Johan Lundström doftforskare och docent i psykologi vid Karolinska institutet, Jonas Olofsson docent i psykologi som forskar på luktsinnet, Mustafa Can, författare.

  • Människan är energisparande till naturen. Det är naturligt för oss att i första hand använda huvudet istället för benen. Det ligger också i vår natur att försöka överleva så länge som möjligt. Hur gör man då för att få träning till att bli en naturlig del av livet?

    Medverkande: Michail Tonkonogi, professor idrottsfysiologi Högskolan Dalarna, Mikael Nilsson, idrottspsykolog, Elin Bjärkstedt, fysioterapeut och personlig tränare, Karin Weman, universitetslektor Högskolan Halmstad.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Ninos Chamoun. Programmet är direktsänt.

  • Henrik Frenkel är en av många personer fått beskedet om att han har Alzheimers sjukdom. Och precis som många andra blev han feldiagnosierad. Men i och med ny svensk forskning kan det nu vara slut på felaktiga diagnoser. Men många frågor återstår kring gåtan Alzheimers.

    I banbrytande studie, ledd av professor och forskningsledare Oskar Hansson vid Lunds universitet, har forskare tagit fram en ny diagnosmodell som kan skilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 90 procents noggrannhet. Detta betyder att man sätta mycket säkrare diagnoser än tidigare. Men hur ska man integrera den nya kunskapen och tekniken inom vården?För Henrik Frenkel som fick en felaktig diagnos är det viktigt att inte släppa taget om patienten när diagnosen väl sätts och att fokusera på livsstilsfaktorer. Nu driver han en uppmärksammad blogg där han sprider kunskap kring sjukdomen och diagnosen.En av faktorerna är sömnen. Christian Bennedict, sömnforskare vid Uppsala Universitet gästar Kropp & Själ. I sin forskning har han sett en koppling med sömn och Alzheimers sjukdom.Gäster: Henrik Frenkel, journalist och poddare, Oskar Hansson professor och forskningsledare på minnesforskning vid Lunds universitet, Christian Bennedict, sömnforskare vid Uppsala universitet och Henrik Jörntell,professor och forskare vid Lunds universitet. Programledare: Ulrika Neideman Hjalmarson. Producent: Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt.

  • Det finns dom som påstår att manligheten befinner sig i kris idag. Detta påstående hördes även på 1800-talet då mannen ansågs vara för vek och känslosam. Då dammande en grupp män av vikingafiguren som inspiration. I Kropp & Själ frågar vi oss vad som inspirerar dagens män.

    Lucas Gottzén, professor i ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet som forskat om män och manlighet, Jens Liljestrand, författare och kulturskribent i tidningen Expressen, Ted Hesselbom och Anna Lihammer, författare och historiker.

  • Vad händer när den grupp du definierar dig själv med går från att vara utskrattad till hyllad? Vill du försvara den från nya praktikanter eller är alla välkomna? Från den ena nörden till den andra, det är komplicerat.

    Nörden har gått från töntig till cool. Från skamlig till trendig. Idag är specialintressen och "att nörda ner sig" i något ett allmänt känt begrepp. Från kaffe-nördar till sticknings-nördar. Nördens tid är kommen. Men har denna revolution varit friktionsfri? Knappast. Vi hör nördar, forskare och psykologer om nördens identitet och om fördelarna och nackdelarna om att nörden nu är mainstream.Hör Eva Silvfers, forskare och professor vid Umeå universitet, forskningsprojekt "Nörden som grindvakt" om hur den "traditonella" nörden riskerar att exkluderas inom vissa områden nu när nörden är något folk strävar efter att vara. Sofia Ulver, konsumentforskare vid Lunds universitet, säger att nörden idag är allt mer kommersiellt gångbar än för 10 år sedan och att alla idag kan vara nördar. Begreppet nörd är urvattnat, men vad innebär det för nördens identitet?I studion: Teresa Axner, nördfeminist och medgrundare till gruppen "geek woman united!" och Karl Bergström, doktor i spel och psykolog.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Ninos Chamoun. Programmet är direktsänt.

  • Idag finns en större medvetenhet om risken att hamna utanför och att känna sig som en "bluff". Vad krävs för att vi ska bli omtyckta av andra och inbjudna in i värmen?

    Enligt professorn, Lars-Johan Åge, finns två typer av popularitet. Den ena är sund och den kallar han för omtyckthet och det handlar om nära relationer. Människor som vill träffa oss igen. Den ytliga popularitet som är mindre sund handlar om anseende och makt över andra, säger hanEnligt honom är att vara "äkta" ett sätt att bli omtyckt. Men vad innebär det att vara äkta? Enligt psykologen och forskaren Irena Makower är det bland annat att drivas av sina inre värderingar. Den förlösande processen är väldigt lång idag. Jag känner 40-åringar som fortfarande söker, dom vill byta jobb eller ha kanske ha familj och det är många beslut. Det är lätt det blir ett perfektionistiska tänkande, man villl välja bästa livet. Men vad är det bästa livet?Idag känner människor allt mer krav och måsten från sin omgivning och samhället. Man måste säkerställa att man lever upp till kraven. Det kan vara att det måste se ut på ett visst sätt hemma, eller att man måste vara på ett viss sätt. Det kan också vara att få andras godkännande för att fatta vissa beslut. Säkerställa att något är korrekt eller stilla inom sig själv, säger Alexander Rosental, psykolog och specialist på perfektionism.Gäster: Lars-Johan Åge, professor vid Gävle högskola som forskat inom förhandling, aktuell med boken Omtyckt, Alexander Rozental, psykolog och författare och Irena Makower, psykolog och författare.