Avsnitt
-
Ena stunden deprimerad och andra stunden manisk. Är det så det svänger och hur fort går det egentligen? Eller går det att leva ett alldeles vanligt liv med bipolär sjukdom?
I avsnitt 147 av Vad Vi Vets allmänbildande podd “Perspektiv” gästas vi av Katrin Skogberg Wirén, överläkare och ordförande i Svenska sällskapet för bipolär sjukdom.
Tillsammans med regissören Henrik Wahlström, som för några år sedan själv diagnostiserades med sjukdomen, har hon skrivit boken “Uppochner - en överlevnadshandbok för bipolär sjukdom”.
“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.se
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I dagens avsnitt av Perspektiv pratar vi om PR och det man behöver veta för att bli bra på det. Det brukar sägas att alla alltid säljer något: varor, tjänster, idéer. Men i stor utstäckning försöker vi också påverka andra människor. Vi önskar att arbetsplatsen skulle fungera annorlunda, att fler skulle besöka vår affär, att samhället borde organiseras på annat sätt. Och i någon mån är det faktiskt pr vi ägnar oss åt då.
PR är i grunden ingen ny företeelse. Premiärminister Tony Blairs kommunikationschef Alastair Campbell sa en gång att “PR har alltid funnits. Läs bibeln för guds skull!”
Idag är det pr som människor arbetar med när de medvetet försöker bygga ett personligt varumärke. Många egenföretagare ägnar mycket tid åt den saken, av lite olika skäl, liksom de som arbetar med konstnärligt skapande som teater, konst och litteratur.
Vi bjöd därför in Karin Wahlén, PR-konsult inom kultursektorn och författare till den nyutkomna boken “All PR är bra PR” för att förklara det många inte förstår om PR, i avsnitt 146 av Vad Vi Vets allmänbildande podd “Perspektiv”
Bokrekommendationer:
Stjärnor utan svindel av Louise Boije Av GennäsDen kvinnliga enucken av Germaine GreerBokens folk: en civilisationshistoria från papyrus till pixlar av Joel Halldorf“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.se
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Saknas det avsnitt?
-
Under dagen samlar vi på oss intryck och lärdomar likt pusselbitar. Under natten bearbetar och befäster vi dessa samtidigt som vi lägger pusslet och fogar samman våra nya pusselbitar med gamla bitar i en kontext.
Men gör detta att vi sover bättre?
I avsnitt 145 av Vad Vi Vets allmänbildande podd "Perspektiv" pratar Per Grankvist med sömnforskare Christian Benedict om sömnens påverkan på vår hjärna och om det faktiskt går att sova sig till ett bättre liv.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Beröring är viktigt för oss människor - och förmodligen också för hundar. Beröring ger upphov till oxytocin som är ett hormon som ofta beskrivs som “belöningshormonet”.
Samtidigt är vår förståelse för oxytocin fortfarande bara i sin linda. På senare år har allt fler studier pekat på att oxytocinet spelar en central roll i vad man numera kallar för lugn- och ro-systemet, ett system som utgör en motvikt till kroppens system för stress, rädsla och oro.
Under sin tid på Karolinska Institutet bidrog professor Kerstin Uvnäs Moberg till grundläggande kunskaper kring de fysiologiska effekterna av oxytocin - det är hennes forskningsrön från 1980-talet om oxytocinets förmåga att minska inflammationer, förbättra läkning och dämpa smärta som banat väg för många av de nya slutsatser som dagens forskare presenterar.
Hon har också intresserat sig för just djurens förmåga att höja vårt oxytocin, och kom nyligen ut med boken “Hundstund”.
Det var därför givet att bjuda in henne till podden och det blev ett samtal om oxytocin - inte minst om varför det är fel att bara se det som ett belöningshormon. Och förstås en massa om hundarnas läkande kraft.
Bokrekommendationer:
Hundstund av Kerstin Uvnäs MobergFärskt vatten till blommorna av Valérie PerrinSälarnas hemliga liv på SVT Play.“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.se
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Man brukar skämtsamt säga att alla älskar förändring - så länge någon annan börjar! Det är både sant och inte sant. Vi förändrar oss ju på olika sätt hela tiden eftersom världen förändras - och vi med den.
Men vi förändras inte alls lika mycket som vi talar om förändring. På alla arbetsplatser är detta ett ständigt aktuellt ämne. Saker ska omorganiseras, man ska ta nya tag, man ska agera annorlunda och på nya sätt.
Ändå blir det sällan så. Vad är det egentligen med vår fäbless för förändring, eller i alla fall att tala om den? Både på jobbet och privat ägnar vi oproportionerligt mycket tid åt att prata om omvälvande förändringar som en gång för alla ska lösa det.
En som funderat på det här är Ida Hult. Hon är etnolog och har verkat i näringslivet i många år där hon hjälpt organisationer förstå framtiden, men kanske allra mest: sig själva. För ett par år sedan kom hon ut med boken Ärvda Svar som handlar om gamla sanningar, slitna ord och redan tänkta tankar som hon menar håller oss fast när allt vi vill är att röra oss.
Lyssna på avsnitt 143 av Vad Vi Vets allmänbildande podd “Perspektiv” för att höra mer om det förrädiska i att leva i känslan av förändring snarare än den faktiska förändringen och mycket mer.
Bokrekommendationer:
Kulturanalys - 1980-tal av Billy EngrenJa-sägarna:medlöpare och nickedockor kring Gyllenhammar, Karl XII, Kreuger och andra furstar av Åke ortmarkGood strategy bad strategy av Richard Rumelt“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.se
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
De senaste åren har vi översköljts av larmrapporter om att vi läser både mindre och sämre. Särskilt ungas läsförmåga oroar. Det är dock en sanning med modifikation för de flesta av oss läser mer än våra förfäder. Läsningen har inte minskat, däremot har den förändrats. Vi läser i andra format: mindre i tryckta böcker och tidningar och mer på våra skärmar. Vi tar emot pushnotiser och sms i våra telefoner där vi också läser sociala medieinlägg, nyhetsartiklar och till och med böcker.
Den här förändringen är ingen banal formsak. Den stöper om vår civilisation i grunden, något som bland annat Joel Haldorff påpekat. Han är professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm, medarbetare på Expressen Kultur och författare till “Bokens folk: en civilisationshistoria från papyrus till pixlar”, en bok som bäst beskrivs som som kulturhistorisk exposé om läsandets, skrivandets och böckernas betydelse. Den hjälper oss att förstå vilka vi är, och vad den digitala revolution som vi just nu genomlever egentligen betyder.
Det blev ett samtal om den tryckta boken som teknologi, om att läsa fort och långsamt, om när läsningen tystnade på medeltiden och vårt förhållande till läsning i stort.
Bokrekommendationer:
BibelnMörkrets hjärta av Joseph Conrad Sagan om Ringen av J. R. R. Tolkien“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.se
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Om man vet att någon snart ska dö, hur ser man då till att göra den sista tiden i livet så värdig som möjligt? Det vet Susanne Nilsson är en av Sveriges första legitimerade dödsdoulor, och har därmed varit en följeslagare under livets slutskede för många människor. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder fritt översatt, person som tjänar och är omvårdande. En dödsdoula agerar som en specialutbildad medmänniska som kan fungera som länken mellan sjukvården och de anhöriga, ständigt med den döendes behov och önskningar som ledstjärna.
Jag ville prata med Nilsson eftersom jag märkt att det här är ett område som många känner är en lucka i deras allmänbildning och för att hon har en lång erfarenhet av att hjälpa människor att förbereda sig för att förlora en anhörig och bearbeta sin sorg. Hon driver Spirio sorgcenter i Malmö där hon hjälper både barn och vuxna i deras sorgearbete, och innan dess arbetade hon som pedagog i många år.
Det här blev ett samtal som hjälper dig att hantera döden på ett bättre sätt. Vi pratade om det praktiska, om vad som händer rent medicinskt, när någon dör, och om varför det kan vara välgörande för sorgeprocessen att låta släktingar se den döda kroppen. Det blev också ett samtal om att förhålla sig till döden, om hur man gör den sista tiden så bra som möjligt, hur man förbereder sig själv på att någon man älskar snart inte finns, och hur man pratar med barn om att en förälder har en obotlig sjukdom eller att en älskad farfar snart ska dö. Varför ska man undvika omskrivningar och varför får man absolut inte beklaga någons sorg? Det är bara några av de saker du får lära dig i det här avsnittet.
Nilssons bokrekommendationer:Döden är livsviktig - Elisabeth Kübler-Ross
Den tibetanska livs- och dödsboken - Sogyal Rinpoche
Så länge vi lever - Peter Strang
“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.se
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
När någon frågar hur gammal jag är svarar jag ett antal år, men jag har aldrig tänkt på mig själv som gammal alls. Genom livet har jag ofta varit den yngste, den nye, någon som förknippas med en viss ungdomlighet. Så är det inte längre.
Hur känns det i kroppen att bli gammal? Och hur känns det att bli betraktad som gammal av samhället? Sven-Eric Liedman och är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria och verksam vid Göteborgs universitet sedan fyra decennier. Han har skrivit många böcker och bland annat belönats med Augustpriset. En av de senaste är en volym i vilken han samlat essäer som alla förhåller sig till åldrande och att befinna sig i livets November, i livets slutskede och den heter just “I november - om åldrandet”.
Han är med andra ord bokstavligt talat en klok gubbe, som fyllt åttiofyra. Jag bjöd därför in honom att tala om hur det känns att vara gammal och hur han förhåller sig till det, han som ständigt slagit vakt om sin nyfikenhet och utforskandelusta och därför på många sätt är en förebild för mig, och hur jag hoppas vara när jag fyller åttio.
Det blev ett samtal som växlar mellan känslan av att ha hunnit leva ett helt liv, att bli gammal med någon man levt i femtio år med, om insikten om att en del människor blir gamla för unga, att kunna känna igen sig i alla generationer, men också om hur han ser på moderna företeelser, exempelvis korta erotiska äventyr eller att prioritera barn före jobb. Och blir man förresten någonsin färdig i sin bildning? Att få tala om de här sakerna med en klok gubbe var ett mycket givande samtal för mig, och jag tror att du också kommer att tycka det.
Liedmans bokrekommendationer:Oändligt underbart - Marjaneh Bakhtiari
Solitär : en biografi om Annette Kullenberg - Anna Hedenmo
I apokalypsens skugga - Carl Cassegård & Håkan Thörn
“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.se
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur ska man göra för att leva så länge och hålla sig så frisk som möjligt? En sak är klar. Hälsa handlar inte bara om en sak: om motion eller kost. Vill man leva hälsosamt måste man ha koll på helheten, hur allt påverkar varandra. Och kanske är det också så som de välfärdssjukdomarna som plågar oss ska förstås? Att de är ett resultat av att vi lever i ett liv som på många sätt inte är i synk med vad våra kroppar och hjärnor är anpassade till.Någon som funderat mycket på hur olika faktorer påverkar vår hälsa är Anders Wallensten. Han är läkare och epidimolog, specialiserad på allmänmedicin och folkhälsa. I boken “Hälsogåtan” gör han ett försök att ta ett grepp på vår hälsa påverkas på olika sätt, och jag bjöd därför in honom till studion.
Men om du tror att du ska få veta exakt hur många gram socker du kan äta eller hur många minuter du ska röra dig så har du fel! Det här är inte ett sådant samtal alls, men vad det däremot kan ge dig är en insikt om vilket förhållningssätt som du behöver ha till din egen hälsa. Och vill du veta hur man ska sålla i alla de forskningsrön som också verkar bombardera oss, ja då är det här definitivt ett avsnitt du ska lyssna på från början till slut.
Wallenstens bokrekommendationer:Vete, vapen och virus - Jared Diamond
Böcker av Ernest Hemingway
Shuggie Bain - Douglas Stuart
“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.se
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kroppens mekanismer för att föda barn har alltid varit densamma, men nästan ingenting i förlossningsvården är sig likt om man jämför hur det ser ut idag med hur det såg ut förr. Men ett undantag finns. Vid kvinnans sida har i alla tider stått en kunnig kvinna som bidragit med kunskap, tröst och kloka ord. Oftast har de varit flera; systrar, mödrar, grannkvinnor och andra som tillsammans kunnat bidra med olika perspektiv och erfarenheter av det som sker under en förlossning.
För drygt två hundra år sedan samlas en del av den kunskapen i en och samma kropp; barnmorskans. Hon står med ena foten i vetenskapen och är underställd provincial och stadsläkarna, och andra foten i verkligheten och förstår att tröst och omvårdnad är lika viktiga för att ge stöd under en förlossning. Med barnmorskorna påbörjas en förändring av barnafödandet i Sverige som fortsatt ända fram i vår tid.
Det här blir särskilt tydligt när man läser Maja Larssons bok "Kläda blodig skjorta” som handlar om svenskt barnafödande under mer än 150 år och jag bjöd därför in henne för att få hennes perspektiv. Det blev ett samtal som kom att handla om gamla tiders vidskepelse, om jordgummornas märkliga knep, och om de tre stora förändringarna av förlossningsvården. Och så pratade vi om kvinnors sätt att ta till sin nya metoder, Gudrun Schymans förlossningsvideo och hur dagens rädslor inför en förlossning skiljer sig från de för 200 år sedan.
Larssons bokrekommendationer:
Ormen Friske - Jack Werner
The Perfect Storm - Sebastian Junger
Fatuhiva: Tillbaka till naturen - Thor Heyerdahl
“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivet
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien. Det har en yta på 2 620 254 km² och ett medeldjup på knappt 1 500 m. Där medelhavet är som djupast är det strax över 5100 meter. Det är i Hellenska graven, en djuphavsgrav sydväst om den grekiska halvön Peloponnesos. Området är särskilt viktigt för östra medelhavets population av kaskeloter.
Medelhavet som helhet har varit oerhört viktigt för en lång rad populationer av människor, och den betydelsen låter sig inte fångas av fakta av det här slaget. Nej, innanhavets betydelse för framväxten av civilisationer som den egyptiska, den grekiska, den romerska, bysantinska har varit mycket stor. Det är också runt medelhavet som tre av världens största religioner har fötts - judendomen, kristendomen och islam.
För att förstå mer om oss själva, om ideal och civilisationer som påverkat oss mycket är tanken att vi idag ska bättra på vår allmänbildning om Medelhavet och dess historia. Den som ska hjälpa oss att förstå mer är Olof Heilo som är föreståndare på det svenska forskningsinstututet i Istanbul, och det är därför dit jag har begett mig för dagens avsnitt. I hans luftiga arbetsrum på konsulatets område ska vi försöka ge dig perspektiv - många perspektiv - på medelhavets betydelse genom århundraden.
Avsnittet görs i samarbete med Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul.
Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios.
"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hösten 1888 umgicks Vincent van Gogh med konstnären Paul Gauguin. De bodde i ett gult hus i den franska staden Arles. På kvällen den 21:a december råkade de två männen i luven på varandra. I tumultet tog van Gogh en kniv och skar av sitt vänstra öra. Han lade in det i papper och försökte senare ge det som gåva till en prostituerad på en bordell i närheten. Senare var hand förklaring att det hela bara handlade om ett enkelt anfall av galenskap, som konstnärer får.
Händelsen har kommit att få en alldeles särskild laddning, som just en symbol för den galenskap, frustration och olycka som sägs vara en del av att vara en kreativ eller skapande person. Men måste det vara så? Kan man inte få vara kreativ och lycklig? Pär Säthil är psykolog och poet och före detta musiker och artist. Efter att han kämpat med den där känslan av att inte lyckas, att inte riktigt få till det, att bli olycklig av sitt skapande, började han intressera sig för skapandets psykologi. Vad han fann var både tröst och konkreta råd och dessa har han samlat i boken Det lyckliga geniet.
Det här blev ett samtal om högt och lågt, flummigt och konkret, men jag tycker att vi på det sättet också fångade skapadeprocessens kärna och varför den inte behöver vara ett svart hål utan en källa till konstant glädje.
Bokrekommendationer:
Beginning of Infinity - David Deutsch
The Creative Act - Rick Rubin
Beteendets ABC : en introduktion till behavioristisk psykoterapi - Jonas Ramnerö, Niklas Törneke.
Self-Compassion: The Proven Power of Being Kind to Yourself - Kristin Neff
Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios.
"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Att hjälpa barn med läxorna är en del av att vara förälder, även om man som jag inte är så förtjust i det. Det är något med att jag känner mig som kundtjänst, att ungarna frågar mig saker hela tiden istället för att tänka själva som jag inte gillar så jag bestämde mig för att försöka bli bättre på det. Men det har också gjort att jag insett hur lite jag egentligen vet om hur skolan fungerar nuförtiden, och att jag inte kan särskilt mycket om vilka metoder för läxläsning som är effektiva.
I boken “Supermetoderna” går vetenskapsjournalisten Maria Sundén Jelmini igenom några av de bästa strategierna för att lyckas lära sig saker. Två av de effektivaste sätten är testmetoden (att läsa en gång och sedan testa om man kan det) som har över hundra år på nacken, och bildseriemetoden (förknippa varje kunskap med en bild) som blivit populär på senare år. I programmet berättar hon också om spridningseffekten som innebär att sannolikheten för att minnas något ökar när man ta in samma kunskap på tre olika sätt vid tre tillfällen eller mer. Och så pratar vi om när mutor faktiskt kan funka för att få barn att göra det man vill.
Bokrekommendationer
Mindset - du blir vad du tänker - Carol S. Dweck
Drivkraft - den överraskande sanningen om vad som motiverar oss - Daniel Pink.
Vägen till mästarminne - Mattias Ribbing.
“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivet
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Producent: Jens Back. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Avsnittet är en repris från 2019.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den ekonomiske mannen är myten om att alla människor är helt logiska när de ska köpa och sälja något, som trots sin uppenbara falskhet är en av vår tids mest långlivade och inflytelserika teorier. Hur det påverkat vår historia, vårt sätt att organisera samhällsekonomin och företagens syn på konsumtion pratar jag med Katrine Marçal om. Hon är journalist och författare till den hyllade boken “Who cooked Adam Smiths dinner” som kommit ut i mer än 20 länder, och som handlar om nationalekonomins fader och om ekonomisk idéhistoria.
Jag fattar om det låter som ett torrt ämne men som du kommer höra var vår diskussion allt annat än det. När man följer pengarna, eller idéerna om pengarna, får man nämligen alltid nya perspektiv.
Bokrekommendationer:
The Entrepreneurial state - debunking Public vs Private Sector Myths - Mariana Mazzucato.
The Undoing Project - Michael Lewis.
Stolthet och fördom - Jane Austen.
“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivet
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Gabriella Lahti. Tekniker: Matti Palm. Avsnittet är en repris från 2019.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I Sverige har drygt en fjärdedel utländsk bakgrund. Det innebär att de själva är födda utanför Sveriges gränser eller att båda föräldrarna är det. Det är inte några få, det är var fjärde svensk. Det bemötande de får skiljer sig från de som inte har en utländsk bakgrund. Det behöver inte finnas någon illvilja bakom det förstås. För samtidigt som vi pekar på att det på pappret finns samma förutsättningar för alla visar statistiken något annat. Det är handlingarna, det är beteendena som uppfattas som rasistiskt som jag är nyfiken på, inte minst för att jag helt säkert gjort mig skyldig till det själv.
Jag kan inte tänka mig någon bättre än Seher Yilmaz att tala med om detta mångbottnade ämne. Hon arbetar på Sveriges Television med organisationsutveckling med fokus på jämställdhet, inkludering och mångfald för att synliggöra och förändra beteenden i organisationen. Hon är även författare till boken “Vad jag pratar om när jag pratar om rasism”.
Det blev ett samtal om det obekväma i att prata ras i Sverige, om hur man lite välmenande kan påstå att man inte fäster någon vikt vid människor har olika hudfärger och hur det paradoxalt nog motverkar förändrade beteenden.
Yilmaz bokrekommendationer:
Stöld - Ann-Helén Laestadius
Ihågkom oss till liv - Joanna Rubin Dranger
En dag ska jag bygga ett slott av pengar - Evin Ahmad
On Being Included: Racism and Diversity in Institutional Life - Sara Ahmed
Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios.
"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Lust, förälskelse, kärlek. Hur funkar det rent kemiskt? Ingen är väl bättre lämpad att svara på den frågan än Ulf Ellervik? Han är nämligen professor i bioorganisk kemi vid Lunds Universitet, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien känd från Fråga Lund i SVT och författare till flera böcker om kemi - som är betydligt roligare än vad det just lät som.
Det här blev ett samtal om mänsklig lust och manlig kåthet, passionerad lockelse och livslånga tjocka band mellan människor, och om därmed också om livet självt. Allt ur kemiskt perspektiv.
Ellerviks bokrekommendationer:
Why We Love: The Nature and Chemistry of Romantic Love - Helen Fisher
An Equal Music - Vikram Seth
Bonk: The Curious Coupling Of Sex and Science - Mary Roach
Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios.
"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi gläds åt fint sommarväder, åt klara blåa himlar och åt att värmen inte sjunker på kvällen när vi ska sitta ute. Det är nämligen varmare nu för tiden än det varit tidigare om åren.
Det gör också att extremväder är allt vanligare, från stora skyfall till långvarig torka med sinande brunnar. Men frågan är hur mycket vanligare det är? Om det vanliga vädret blir mer extremt, hur mycket mer extremt måste då det mer extrema vädret bli? Och vad kan vi förvänta oss i framtiden.
När jag funderade över detta visste jag att jag ville prata med Erik Kjellström om den här saken. Han är professor i klimatologi på SMHI i Norrköping, och arbetar därmed med kunskapen om vad som styr klimatet, hur det varierar och hur det kan simuleras med avancerade klimatmodeller.
Det blev ett samtal om tidsserier och växthusgaser, om varför råden till gamla måste klimatanpassas och hur vi nu börjar se att försäkringsbolagen vägrar att försäkra vissa skador. Och så frågade jag honom hur han ser på sannolikheten att vi håller oss inom 1,5 grader och om klimatet kommer bli “normalt igen” inom vår livstid.
Kjellströms rekommendationer:
Monitor - En varmare värld - Claes Bernes .
IPCC:s sjätte utvärderingsrapport (AR6) och de tre huvudrapporterna. 1. Den vetenskapliga grunden. 2. Att begränsa klimatförändringarna. 3. Effekter-anpassning och sårbarhet.
Sammanfattning för beslutsfattare + gemensam rapport från IPCC/IPBES + KVAs Vetenskapen säger: om klimatet
Vår tid är nu – 10 hoppfulla perspektiv på klimatkrisen - Svante Axelsson
“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivet
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Avsnittet är en repris från 2022.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Istanbul är Europas största stad och vid åtminstone två gånger i historien har den varit världens största stad. Idag bor här sexton miljoner invånare, åtminstone officiellt, men man räknar med att det kan vara så mycket som 20 miljoner människor som räknar staden som sitt hem. Det är städer som dessa som med en sliten formulering brukar beskrivas som “en smältdegel”. Men det förutsätter samtidigt att det som ska smältas är etniskt eller religiöst eller intellektuellt helt rena människor utan påverkan från andra människor och något sådant finns förstås inte. Ingenstans där jag varit är detta lika tydligt som i Istanbul. Allt hänger samman, alla kulturer lånar av alla andra kulturer och det som började som helgedomar kan bli kristna kyrkor och senare moskéer.
Det är alltså värt att fördjupa sig i historien, och ingen är bättre att göra detta än Olof Heilo som är föreståndare på det svenska forskningsinstututet i Istanbul. Han har forskat på många olika ämnen, men är särskilt kunnig i bysantinsk historia. Med honom som guide ska vi vandra igenom det gamla Istanbul, och upptäcka dessa många lager, från bysantisk tid, via osmansk tid och fram till det moderna turkiet grundas. Vi kommer passera över det gyllene hornet, gå via bazaren, via torg, gravplatser och moskéer, bortom allt turistiskt för att förstå stadens alla lager. Varje ställe blir en utgångspunkt för en liten utvikning som ger dig sammanhang om allt från det romerska sättet att bygga vägar till muslimska bönetraditioner.
För den som vill följa med till platserna och vandringen genom Istanbul är det bara att klicka här!
Avsnittet görs i samarbete med Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul.
Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios.
"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Om man skulle använda Facebooks sätt att beskriva relationer skulle Sveriges förhållande till Nato hamna i kategorin “it’s complicated”. De senaste åren har det framkommit allt mer dokument, information och vittnesmål som visar på att den svenska hållningen till försvarsalliansen varit betydligt mer kärvänlig än vad det tidigare verkat. I alla fall i offentliga sammanhang.
Om man vill förstå Sveriges hållning i försvarsfrågan från det andra världskriget och fram till Nato-ansökan 2022 är Mikael Holmström en av de mest insatta. Han är journalist och författare med inriktning på försvarsfrågor och säkerhetspolitik, numera på Dagens Nyheter och dessförinnan på Svenska Dagbladet. Han har också skrivit tegelstenen “Den dolda alliansen - Sveriges hemliga Nato-förbindelser.”
Jag bjöd in honom till ett samtal som kom att handla om varför Sverige inte gick med i Nato från början, hur den konkreta hotbilden mot Sverige från Sovjetiskt håll såg ut och hur det kunde komma sig att vi rustade ner det allra mesta av vårt försvar runt sekelskiftet, medan Finland inte gjorde det.
Holmströms bokrekommendationer:
Finlands historia - Henrik Meinander
Ryssland : revolution och inbördeskrig 1917-1921 - Antony Beevor
Landsmän : de danska judarnas flykt i oktober 1943 - Bo Lidegaard
“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivet
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Rätten till flera veckor sammanhängande semester under sommaren är något som vi svenskar har vant oss vid och tar för givet, men vår semestertradition har vuxit fram de senaste hundra åren. Den allra första motionen lades i Riksdagen 1917 men det skulle dröja ett par decennier innan vi fick det vi idag kallar för industrisemester, även om det i praktiken inte finns någon industrisemster längre.
När vi började fundera på det här ämnet tog det inte lång tid att komma fram till att Jenny Björkman är rätt person att tala med. Hon är docent i historia, vilket alltså signalerar en högre vetenskaplig kompetens än enbart doktor, och har intresserat sig för just svenskarnas semestervanor.
Vi pratade om klassaspekten av semester, om mina sommarkoompisar i Båstad, när solbränna gick från att vara fult till att vara fint och varför det är lite finare att åka på semester off-season.
Björkmans bokrekommendationer:
Vi romantiska resenärer - Carina Burman.
Min vän Percy, Buffalo Bill och jag - Ulf Stark
Underbara kvinnor vid vatten - Monika Fagerholm.
Semestersabotören (film) - Jacques Tati (1953)
“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivet
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen och Jens Back. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Avsnittet är en repris från 2022.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Visa fler
