Palgrave Macmillan Podcasts
-
Avsnitt 15 ute! Vi talar transport, medieteknik och miljö med Nina Wormbs, teknikhistoriker på KTH. Vi läser Jonathan Sterne. Nina tänker på Bowie.
Texter:
Jonathan Sterne “Transportation and Communication: Together as You’ve Always Wanted Them.” In Thinking With James Carey: Essays on Communication, Transportation, History, eds. Jeremy Packer and Craig Robertson, 117-135. New York: Peter Lang, 2006
https://www.mcgill.ca/ahcs/people-contacts/faculty/sterne
E. Eriksson, M. Wolrath Söderberg & N. Wormbs, “ Exceptionalism and Evasion : How Scholars Reason About Air Travel ”. in Academic Flying and the Means of Communication, Kristian Bjørkdahl & Adrian Santiago Franco Duharte (eds.). Palgrave Macmillan, 2022. (https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-981-16-4911-0_7)
https://www.kth.se/sv/philhist/historia/forskning/environmental-humani/understanding-justification-of-climate-change-nonaction-1.883728
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Heta linjen mellan Washington och Moskva upprättades i augusti 1963 som ett sätt att hantera kalla krigets kärnvapenhot. Diskussionerna om en direktlänk mellan supermakternas ledare hade inletts redan i mitten av 1950-talet, som en del av tövädret mellan öst och väst under uppstädningen efter Josef Stalins död. Men det var Kubakrisen 1962 – då USA och Sovjetunionen var nära att ryka ihop i ett fullskaligt kärnvapenkrig – som gjorde att idéerna om en högteknologisk direktförbindelse slutligen blev till verklighet.
Egentligen hette den aldrig heta linjen, utan ”The Washington-Moscow Emergency Communications Link” – eller bara ”MOLINK”. Dessutom var det inte en röd telefon, utan ett avancerat kommunikationssystem där den huvudsakliga teknologin var en teleprinter: ett slags automatiserad telegraf, även känd under namnet fjärrskrivare, som skickade krypterade textmeddelanden genom ett intrikat kabelnätverk som bland annat passerade Sverige.
I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om denna legendomspunna kommunikationslänk, som under stora delar av det kalla kriget fungerade som hela världens livlina. Hur var heta linjen uppbyggd och hur ofta kom den till praktisk användning – löste den några egentliga kriser?
Och varifrån stammar egentligen den seglivade idén om en ilsket röd telefon?
Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning
Litteraturtips:
Sanne Aagaard Jensen: ”Red, white, and hot telephones: on hotlines and international diplomacy.” Science Nordic, 2018.
Per Högselius, Arne Kaijser & Erik van der Vleuten: Europe’s Infrastructure Transition. Economy, War, Nature. Palgrave Macmillan, 2016.
Lyssna också på
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kriget i Ukraina fortsätter och det är svårt att tänka på något annat. Men efter att ha stått som en vaktpost vid nyhetsflödet dagarna i ända börjar i alla fall jag känna att jag behöver ta en paus då och då. Ett privilegium man har när man bor i ett land som inte har invaderats av Ryssland – ännu. Jag kommer givetvis att fortsätta att ägna mycket tid åt Ukrainakriget och alla frågor som berör det. Dagens avsnitt är dock en liten paus i krigsflödet, så om ni känner att ni behöver en sån så har ni kommit till rätt podd i dag.
I dag pratar jag nämligen om svenska skolan och varför den har gått från att vara en av världens bästa till ganska dålig, i jämförelse med andra länders skolor. Dagens två gäster är Magnus Henrekson som är professor i nationalekonomi och mellan 2005 och 2020 var vd på Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Johan Wennström, doktor i statsvetenskap och även han knuten till IFN. De har nyss precis kommit med en ny bok med titeln: Dumbing Down – The Crisis of Quality and Equity in a Once-Great School System—and How to Reverse the Trend som ges ut av Palgrave Macmillan, men också går att ladda ned på IFN:s hemsida.
I boken visar de hur en postmodern, socialkonstruktivistisk pedagogik åtminstone från 60-talet och framåt ersatte en klassisk kunskapssyn, vilket fick ett antal konsekvenser. Kunskap blev inte mer lättillgängligt, skolan blev inte mer utjämnande, tvärtom drog de redan starka elevgrupperna ifrån de redan svaga, samtidigt som alla började sjunka relativt andra länder.
Dessutom, menar Magnus Henrekson och Johan Wennström, har utvecklingen ytterligare försämrats av kommunaliseringen samt hur illa man skött marknadiseringen av svenska skolan. Något jag skrev om nyligen här på Rak höger.
Detta pratar vi om i dagens avsnitt, samt deras förslag på hur man kan vända utvecklingen.
Några länkar:
* Här kan man ladda ned boken Dumbing down kostnadsfritt: länk
* Mitt tidigare samtal med Johan Wennström: “Klass är högerns blinda fläck” (23/1)
* Min text om skolmarknaden: “Skolmarknaden är vänskapskorrumperad” (26/2)
PS. Några rader angående de närmaste två veckorna här på Rak höger. Jag är just nu igång med ett kortvarigt projekt som tar mycket tid av mig. Mer tid än jag trodde när jag började med det. Därför kommer jag skriva lite mindre här under två veckor, om jag utgår ifrån att arbetsbördan under projektets första vecka kommer vara relativt oförändrad under de två kvarvarande veckorna. Däremot blir det två poddavsnitt kommande vecka. Snart är jag igång som vanligt igen. DS.
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
I detta avsnitt intervjuas Josefin Persdotter, doktorand i sociologi. I sin avhandling studerar hon de betydelser som mens tillskrivs i vardagens sociala sammanhang. Därefter diskuterar Emma Engdahl och Håkan Thörn socialantropologen Mary Douglas böcker Renhet och fara och How institutions think.
Litteratur som nämns i avsnittet
Josefin Persdotter: ”Introducing Menstrunormativity: Toward a Complex Understanding of ‘Menstrual Monsterings’”, i Bobel C., Winkler I.T., Fahs B., Hasson K.A., Kissling E.A., Roberts TA. (eds)The Palgrave Handbook of Critical Menstruation Studies (Palgrave Macmillan, 2020).
Mary Douglas: How institutions think (Syracuse U. P., 1996).
Mary Douglas: Renhet och fara: en analys av begreppen orenande och tabu (Nya Doxa, 2011).
Charlotte Roche, Våtmarker (Månpocket, 2009).
