Nordeuropa Podcasts
-
Herulerna är ett av de mest gåtfulla germanfolken, som rörde sig från Västkusten i dagens Sverige ända till Krim vid Svarta havet. De dök även upp i dagens Serbien och Tunisien.
Herulerna kan under folkvandringstiden uppgått till runt 30 000 människor av ett blandat ursprung. Och det verkar som de underhållit minnet av sitt ursprung i dagens Sverige.
I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen och författaren Jonathan Lindström som är aktuell med boken Sverige långa historia – människor, makt och gudar under 14 000 år.
Germanerna var heterogena grupper med stormän, krigare, familjer, tjänare och slavar. Vi känner till många olika germanska grupper där goter, visigoter och vandaler är några av de mest kända.
Folkvandringarna handlade om allt från mindre krigarföljen till hela folk och ett folk på vandring kunde ha en mycket varierad sammansättning. Men det kunde finnas en kärna av stormän, som värderade att ha en gemensam identitet och historia för sammanhållningens skull. Hade folket varit på vandring under flera generationers tid kunde de vårda minnet av sitt ursprung, som fick gälla för hela gruppen.
Romarriket fungerade som katalysator för germanvandringarna på två sätt. Närheten till Roms nordgräns ledde till ekonomiska och politiska förändringar i Nordeuropa som innebar ökade sociala klyftor och oro, alltså skäl att lämna. Samtidigt lockade rikedomarna och stabiliteten i Romarriket.
Den heruliska huvudgruppens historia sträcker sig över 300 år. Under flera århundraden har gruppens ledande familjer underhållit minnet av sitt skandinaviska ursprung. Kunskapen om ett avlägset mål förklarar germanfolkens märkliga förmåga att under ett sekel befinna sig på en plats, och seklet därpå långt därifrån, utan att någon har sett dem däremellan. Förflyttningen, ofta hundratals mil, sker under relativt kort tid, i ett svep.
Lyssna också på Det första Svearikets uppgång och fall
Bild: Germaner så som romarna såg dem – här på Marcus Aurelius-kolonnen från år 180. Bilden föreställer troligen ett germanskt rådslag. Wikipedia, Public Domain.
Musik: Electra to the Baltic Sea (Full) av Giuseppe Rizzo
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Paret Christina och Carl Piper var runt sekelskiftet vid år 1700 ett av de mest omtalade paren inom den svenska eliten. De hade dåligt rykte. Deras närhet till kungamakten gjorde människor avundsjuka – en närhet som de tog bra betalt för när folk ville påverka kungen.
Carl Piper var en duglig man i staten, men kom att betraktas som en uppkomling som utnyttjade de karriärmöjligheter det karolinska enväldet erbjöd. Han avancerade till friherre, greve och blev slutligen Karl XII:s närmaste man. Christina Piper tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm och äktenskapet var ett resonemangsäktenskap mellan rikt borgerskap och inflytelserik ämbetsmannaadel
I den nymixade reprisen av avsnitt 99 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Svante Norrhem är docent i historia vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Christina och Carl Piper – En biografi.
Carl Pipers hade sitt ursprung inom Stockholms borgerskap. Han gjorde sig snart känd som en kunnig man inom statsförvaltningen och blev år 1690 statssekreterare hos Karl XI. Sedan kungen insjuknat fick Carl Piper ta ännu större ansvar än tidigare och blev strax efter Karl XII:s myndighetsförklaring utnämnd till statsråd och kungligt råd.
Christina Olofsson Törne var 17 år och Carl Piper 43 när de gifte sig år 1690. Carl Piper var brudens fars styvbror, och hon hade känt honom sedan barndomen. Christina tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm. Äktenskapet var ett resonemangsparti, en allians mellan pengar och adelskap, men de respekterade och värderade varandra högt. Åren 1706 och 1707, vid tiden för freden med August II av Sachsen, var Piper sannolikt en av Nordeuropas mäktigaste individer. Men drömmen slogs i kras vid nederlaget i Poltava, men kanske gjorde Carl sina största insatser som talesman för de svenska krigsfångarna. Peter den store hatade Carl och greven från Stockholms borgerskap kom att dö utblottad på den tidigare svenska borgen Nöteborg.
När Carl Piper hamnade i rysk fångenskap efter slaget vid Poltava var parets politiska inflytande över. Istället kom Christina Piper bli en av sin tids driftigaste svenska företagare, ständigt på jakt efter nya godsegendomar och maktpositioner, ofta indragen i rättsprocesser och tvister. Om hon levt idag skulle vi ha refererat till henne som en lyckosam riskkapitalist. Från sin bas på skånegodset Krageholm investerade Christina i allt fler gods och bruk. Redan under kriget hade hon medvetet ökat familjens godsinnehav och från och med 1710 tog hon successivt över Andrarums alunbruk. Bruket hade etablerats redan på 1630-talet. Enbart de skånska gods hon förvärvade omfattade större yta än ett mindre tyskt furstendöme.
Musik: Beethoven 9:e symfoni, Soundblock Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den 22 oktober gästade vi Naturum Tåkern vid stranden av Nordeuropas främsta fågelsjöar. Det samtalas om en mängd olika folkliga föreställningar som fanns om fåglarna, deras beteenden och läten. En del fåglar tänktes vara tursamma att möta, andra olycksbådande. Andra gånger kunde en fågel eller dess läten tolkas som ett övernaturligt väsen. Just kring Tåkern har det funnits många föreställningar av den här typen, vad vi kort och gott kan kalla ”folktro om fåglar”.Patreon för den som vill stödja oss i vårt poddarbete och ta del av spännande bonusavsnitt: www.patreon.com/narmantalaromtrollenVi har även Swish för en valfri donation: 073-801 64 49Intromusiken är producerad av Marc Jungermann.
-
Läget är akut för den sydliga kärrsnäppan. Nu ska den räddas. Vi kollar också vilken pollinatör som hör till vilken blomma i midsommarbuketten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På midsommardagens morgon gör vi en pollinatörssafari från skog till åker i Röbäck utanför Umeå. Vem är det egentligen som pollinerar blommorna vi lägger under kudden på midsommarnatten? Vilka är de vanligaste vilda pollinatörerna och vad kan vi göra för att hjälpa dem? Fältreporter Maria Viklands har med sig Natuschka Lee, forskare vid Umeå universitet, och Malin Karlsson, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län.
Och så tar vi tubkikaren med till strandängarna i Beijershamn på Öland för att spana på den ovanliga vadaren sydlig kärrsnäppa. Den har haft det tufft länge och nu har läget blivit akut. Nu dras ett projekt igång för att rädda kvar den som häckfågel i Sverige.
En grästuva? Nä, en myrstack! Och där är en till..och en till. Lyssnaren Anders Gunnarsson hittade en hel drös med myrstackar inom bara några kvadratmeter. Mestadels byggda av gräs av myror som påminner om röd skogsmyra, men som är på tok för små. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm reder ut vad det är för sorts myra och tipsar om hur man ska gå tillväga om man vill börja myrspana i sommar.
I veckans kråkvinkel tipsar Joacim Lindwall om riktiga guldkorn i Semestersverige. Visste du att Nordeuropas största slemsvampsamling finns i Göteborg?
Programledare är Karin Gyllenklev.
-
I Mytologipodden utforskas hela världens mytologier: skapelsemyter, gudar, varelser, händelser, universella teman, arketyper och artificiella mytologier inom populärkultur. Den sista måndagen i månaden släpps ett nytt avsnitt där Eric och Lee turas om att välja ämne.
Nu blir det ett insnöat avsnitt med ett av våra hovdjur: hjorten! Myter med hjorten i centrum finns över nästan hela världen och tar oss från östasien västerut hela vägen till nordeuropa. Hjorten har i mytologier koppling till Buddha, vägledning till nya platser, närhet till kvinnor och kosmologisk betydelse. Till råga på det så får vi i mellansnacket en fråga rörande själen och anden i nordeuropeisk kontext - hur har man tänkt kring den under förkristen tid? Det spekulerar vi kring och är fortfarande inte helt säkra. Men hjort är gjort och Eric har hittat tillbaka till sina ordvitsar!
__________________________
www.mytologipodden.com
Facebook | @mytologipodden
Instagram | @mytologipodd
__________________________
Lista med källor, länkar och tips finns på vår hemsida under fliken "Bibliotek".
__________________________
Musik
- Jade by Scott Buckley - https://www.scottbuckley.com.au/
Licensed under Creative Commons BY Attribution 4.0 License
http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/
- Skaga by Alexander Nakarada - https://www.serpentsoundstudios.com/
Licensed under Creative Commons BY Attribution 4.0 License
http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/
__________________________
Omslagsbild
Lee W Lundin https://leewlundin.com/
Teckensnitt
Caesar Dressing Regular by Open Window - https://www.1001fonts.com/caesar-dressing-font.html
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Från att ha jobbat i byråbranschen under den turbulenta IT-boomen i början av 2000-talet, är Stefan Lundin idag svensk PR- och kommunikationschef för ett av världens snabbast växande företag – kinesiska Geely. Öst möter väst, Hangzhou möter Göteborg, fossilt ska bli förnybart, analogt ska bli digitalt – och mitt i alltihop står alltså Stefan Lundin, med uppdrag att hjälpa alla att förstå varandra. I detta avsnitt av Digitala Influencer-podden pratar han om vikten av att tänka snabbt och stort, om kopplingen mellan bilar och danska fintech-tjänster och om varför Göteborg är Nordeuropas Silicon Valley. Trevlig lyssning!
