Linnéuniversitet Podcasts
-
För ett litet tag sedan utlystes en tjänst i design på Linnéuniversitet där man krävde att den sökande skulle omfamna ”normkritik, dekolonialism, feminism, queerteori och teorier om posttillväxt”. Bo Rothstein, Sveriges kanske mest meriterade statsvetare, slängde iväg en ansökan. Det var underhållande läsning, men med en allvarlig underton. Bör verkligen ett universitet kräva ideologisk lydnad av sina forskare? Vad händer om någon kommer fram till “fel” svar?
Vi pratar om hans kritik mot genusvetenskap, som han menar har blivit en sorts moderna flickskolor i och med sin snedrekrytering. Och om hur svennska myndigheter börjat likna lobbyorganisationer.
I dagens podd intervjuar jag Bo Rothstein med utgångspunkt i detta. Vi pratar även om den kritik han, ihop med Peter Esaiasson och Carina Gunnarsson, riktat mot forskarsamhället som de menar har “blundat för svåra samhällsproblem som hederskultur, klanvälde och grov kriminalitet”. Hur illa ställt är det med våra universitet egentligen? Och hur fick journalistiken honom att sluta handleda doktorander?
Välkomna, alla nya prenumeranter!
Hemskt roligt att så många nya prenumeranter har hittat hit. Ni är varmt välkomna! Detta är vad ni kan förvänta er:
* Varje tisdag släpps ett nytt avsnitt Rak höger
* Varje torsdag släpps ett nytt avsnitt av Under all kritik.
* Varje söndag publiceras en text av mig.
Utöver detta kommer en text av Susanna Birgersson att publiceras ungefär var tredje vecka. Om andra texter och poddar tillkommer, så får det ses som en bonus.
Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där Under all kritik alltså ingår, kan fortsätta vara självständiga röster. Låt vårkänslorna ge dig en rak höger!
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.).
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.
Den svenska kristdemokratins idagIdag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?
Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskrivent på den kristna tidningen Dagen.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Synen brukar kallas för det viktigaste sinnet, eftersom närmare 70 % av kroppens sinnesceller finns i näthinnan. Så hur ska man göra för att ta hand om sina ögon på bäst sätt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Om ögonen ska må bra måste man undersöka dem med jämna mellanrum, det är det nog många som missar, säger Tony Pansell, optiker på S:t Eriks ögonsjukhus.
Glaukom, gråstarr och sjukdomar i gula fläcken. Det finns många saker som kan drabba ögonen.
En mindre allvarlig synnedsättning är dock myopi – närsynthet. Det finns inte så mycket man kan göra åt det när det väl utvecklat sig, förutom att använda glasögon eller linser, men en studie har visat att utomhusvistelse som barn kan göra att man har lägre risk att bli närsynt.
– Man tror att det är det naturliga ljuset utomhus som skyddar ögat, säger Pelsin Demir, som är en av de forskare som står bakom studien.
Gäster i programmet: Tony Pansell, optiker som forskar på Karolinska institutet, Anders Kvanta, ögonkirurg på S:t Eriks Ögonsjukhus och professor på Karolinska institutet, Pelsin Demir, optiker och doktor inom biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitet och Branka Samolov, ögonkirurg och forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus.
Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf -
Den senaste tiden har upprörande vittnesmål inom svensk lagidrott berättat om hur inkilningar inneburit grova kränkningar och sexuella övergrepp. Varifrån kommer behovet att utföra dessa ritualer?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur förebygger man kränkande initiationsriter?Vittnesmål från bland annat hockeymålvakten Erik Granqvist berättar om hur inkilningar inom idrottsvärlden inneburit grova kränkningar, alkoholförgiftningar och sexuella övergrepp. Särskilt när man övergår från junior till senior. Hur välkomnar man en ny spelare i lagen utan att utsätta personen för kränkningar? Fotbollstränaren Olof Unogård gästar programmet. Han har studerat om inkilningar inom ungdomsidrotten på GIH. Dessutom medverkar Daniel Alsarve, doktor i historia vid Örebro universitet som forskar om hockey och maskulinitetsnormer.
Är eken framtidens träd?Vi undrar om nyplantering av stora ekskogar i Sverige är framtidens klimatvänligare skogsbruk. Vad gör eken till ett framtidsträd? Vilka fördelar finns med en ekskog jämfört med en barrskog? Vi pratar med Ekexperten Anna Jensen, docent och forskare vid Linnéuniversitet.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Ulrika Lindqvist
-
Bilder kan hjälpa studenter att diskutera och reflektera över entreprenörskap. Det visar Katarina Ellborg, fil dr i företagsekonomi vid Linnéuniversitet, som undersökt studenters förförståelse med hjälp av en visuellt baserad metod. Vilka fördomar och förhoppningar om entreprenörskap har de med sig? Och hur påverkar det inlärningen? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.
-
Campuspodden är tillbaka efter sommaruppehållet. Det blir snack om nollningen med gästen och nollan Kalle. Linnéuniversitet i Växjö stoppade nollningen på grund av ett coronautbrott, men handlade det egentligen om att Samvetet inte ville förlora Flankyboll mot Champs för tionde året i rad? Det är så mycket ni vill veta i veckans Campuspodd!
-
Den globala uppvärmningen frigör metan som hittills legat infruset i tundran och havsbottnarna. Metanutsläppen riskerar att både förstärka uppvärmningen och orsaka naturkatastrofer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Metan är en kraftfull växthusgas, 25 gånger kraftigare än koldioxid, men den bryts ner mycket snabbare.
Redan idag är metanutsläpp från mänsklig verksamhet ett stort problem och FN pekade tidigare i år på att om klimatmålen ska nås så måste de antropogena metanutsläppen, det vill säga de mänskliga metanutsläppen, nästan halveras på bara nio år.
Men väldiga lager av metan finns också infrusna under tundrorna i norr och i sedimenten på världshavens bottnar – metan som nu börjar frigöras i takt med att temperaturen på jorden stiger.
Ny forskning visar bland annat att massiva mängder metan läcker ut i Sydatlanten. Ännu har inga större mängder kommit ut i atmosfären och förstärkt uppvärmningen, men det finns även andra risker med att metanlagren i havsbottnarna börjar läcka ut, bland annat stora skred som kan ge upphov till tsunamis.
Medverkande: Marcelo Ketzer, professor miljövetenskap Linnéuniversitet Kalmar, Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi Stockholms universitet, Johan C I Kuylenstierna, miljöforskare Stockholm Environment Institute (SEI).
Programledare
Mats Carlsson Lénart
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Christel Olsson, huvudprojektledare för nya Universitetskajen i Kalmar, gästar Lokala Krafter. I dagens avsnitt får vi lyssna på den imponerande resa Linnéuniversitet gjort med att flytta hela sin verksamhet till Universitetskajen och hur det har påverkat Kalmar. Hur kommer det sig att universitetet fick sin slutgiltiga placering och vilka andra föreslag fanns på listan? Hur hanterar man de debatter som uppstår när förändring sker?
Avslutningsvis landar samtalet ner i de senaste året resa mot mer distansarbete, borde man med den lärdomen i bagaget byggt annorlunda? Och vilka är Christels lärdomar och vad ska man tänka på när verksamheter ska flyttas. Välkomna!
Annas poddtips: Lars Strannegård - rektor för Handelshögskolan i Stockholm - "Kunskap som känns"Kom ihåg att prenumerera på Lokala Krafter så påminns du om när nya avsnitt finns att lyssna på.
-
Salman Rushdie, född 1947, är en brittisk-indisk romanförfattare. Han fick ett pyramidalt genombrott med Midnattsbarnen (1981) och slungades ut i storpolitiken med Satansverserna (1988). Till hans senare produktion hör Marken under hennes fötter (1999) och den självbiografiska Joseph Anton (2012). År 2007 blev Rushdie adlad av drottning Elizabeth II.
Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitet, samtalar med Peter Luthersson. -
Överläkare, professor i infektionssjukdomar, 61 år. Född i Örebro, bosatt i Stockholm. Tidigare Sommarvärd 2006.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Att födas på nyttBjörn Olsen ger sin syn på hur Sverige har hanterat pandemin och berättar om sin tacksamhet över sjukvården och sitt intresse för fåglar.
I sitt Sommar pratar Björn Olsen om hans kritik mot Folkhälsomyndighetens rekommendationer och ifrågasätter strategin Sverige valde i pandemin 2020. Han tar även upp hur påtaglig den snäva åsiktskorridoren har varit och medias undergivenhet och brist på kritisk hållning.
-Som fågelskådare skapar man sig nya horisonter och dimensioner.
Med fågelsång och målande beskrivningar förklarar han sin fascination för fåglar. Och han jämför uppvaknandet efter sin operation av en hjärntumör i hypofysen med födelsen.
-Upplevelsen av att födas, att tränga in i världen är så kraftfull att den inte går att jämföra med något annat.
Om Björn OlsenEn av landets ledande experter på infektionssjukdomar och förutspådde tidigt att coronaviruset skulle komma att bli en pandemi. Skrev 2010 boken Pandemier, myterna, fakta, hoten som handlar om att pandemierna är globala hot som kräver
världsomspännande åtgärder. Forskar om zoonotiska sjukdomar, det vill säga sjukdomar som smittar från djur till människor. Är ornitolog, ringmärkare och specialist på djurburna smittämnen som influensa och coronavirus.
Verksam vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Är hedersdoktor vid Linnéuniversitet och startade 1984 Stora Fjäderäggs fågelstation.
Fritidsintressen är fåglar, läsning, forskning och barnbarn.Livet är en glimt mellan två oändligheter. I mitt program kommer jag berätta varför fåglar och infektioner är så fascinerande och varför jag fick chansen att uppleva en andra pubertet. Jag kommer också berätta varför jag tror att coronapandemin inte blir den sista eller värsta. Det kommer en till.
Producent: Niklas Zachrisson
-
Vad är konservatism och varför har den fått ett uppsving just nu? I antologin ”I konservatismernas tid” ger åtta skribenter olika perspektiv på frågan. En av dem är Emil Uddhammar, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet. Han samtalar med programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.
