Edgar Allan Poe Podcasts
-
Goth & blandat med författaren Gabriella Håkansson om författaren Edgar Allan Poes själsliga verk och litterära värk. Han Poe-började skräcklet som Lovecraft föräcklade och detekterandet Doyle deducerade samt skapade science fiction till Vernes glädje och ära. En litterär förgrundsgestalt och moralisk avgrundsgestalt. Namn som nämns: Jerry Lee Lewis och Modesty Blaise. Ord som används: lökigt.
-
Välkomna tillbaka till vår mysiga podd LÄS HÅRT! Johan Wanloo och Magnus Dahl har peppat hela sommaren för att dra igång en helt ny säsong av cowboys, aliens, kungar, agenter, snälla gamla tanter, svärddemoner, änglar och gladiatorer.
Det här avsnittet handlar traditionsenligt om vad Johan och Magnus har läst under sommaren, men även om gubbintressen, magrutor och tv-serier!
OBS: Glöm inte att joina vår härliga Signal-chat!
I nästa LÄS HÅRT... pratar vi om romanen ”Alien: The Cold Forge” av Alex White! "A dramatic new Alien novel, as Weyland-Yutani seeks to recover from the failure of Hadley's Hope, and successfully weaponize the Xenomorphs!"
Annat som nämnsNeil Gaiman ”The Sandman”, ”The Sandman” (Netflix), ”Stranger Things”, ”Umbrella Academy” (serietidningen och tv-serien), ”Watchmen” (HBO), ”House of the Dragon” (HBO), T Kingfisher ”What moves the dead”, Edgar Allan Poe ”The Fall of the House of Usher”, Tad Williams ”Brothers of the Wind”, Stephen Blackmoore ”Broken Souls”, Anthony Horowitz, James Bond, Ulf Lundell, Ben Haas ”A Hacks Notebook”, Kristian Lundberg, Batman, Hem till gården.
-
Poeten Edgar Allan Poe skrev dikten "A dream within a dream", vars titel citeras i Christopher Nolans film Inception, där vi får se karaktärerna bokstavligen uppleva en dröm inuti en dröm. Den indiska gurun Shri Siddharameshwar skriver i boken Amrut Laya - The stateless state - om hur världen och illusionen av ett ego är en dröm inuti en dröm. Jim Carrey berättar för Jay Leno att barnsången Row row row your boat, som i en passage säger "life is but a dream", är en korrekt beskrivning av verkligheten.
Muso Kokushi, en japansk zenmästare, skriver i sin bok Dream conversations on Buddhism and Zen, att förståelsen av världen som en dröm emellertid endast är en metod och inte ett slutmål. I detta avsnitt går jag igenom hur jag tolkar det dessa personer säger om livet som en dröm, och till och med en dröm i en dröm.
A dream within a dream av Edgar Allan Poe:
https://www.poetryfoundation.org/poems/52829/a-dream-within-a-dreamDröm inuti drömmen in Inception:
https://youtu.be/1U6-eyq04ZgHans Zimmers låt Dream within a dream:
https://youtu.be/kFc0T_D36W8Shri Siddharameshwar om dröm i drömmen:
https://selfdefinition.org/siddharameshwar/dasbodh-selections/talk-06.htmJim Carrey om att livet är en dröm:
https://www.youtube.com/watch?v=IZyjNTK_w1oDream conversations on Buddhism and Zen av Muso Kokushi:
https://www.bokus.com/bok/9780834829428/dream-conversations/Barnsången Row row row your boat:
https://www.youtube.com/watch?v=7otAJa3jui8Slutligen Bodhidharma:
Emperor Wu asked the great teacher Bodhidharma, “What is the first principle of the holy teaching?”
Bodhidharma said, “Vast emptiness, nothing holy.”
“Who are you, standing here in front of me?” asked the emperor.
“I don’t know,” said Bodhidharma.-----------------------------------------
Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCIp2530u_bJV55_4nbXkwkA
Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en
Google podcasts: https://podcasts.google.com/feed/aHR0cHM6Ly9hbmNob3IuZm0vcy83OGI5MjVmOC9wb2RjYXN0L3Jzcw
-
Heja kretsloppet!
Vi tar ut varsin femtiolapp från Vargtimmen-kontot och överraskar varandra med mer eller mindre imponerande loppisfynd. Tomas går ut säsongsenligt och hårt med en film som inte bara bygger på en Stephen King-berättelse utan dessutom handlar om en loppis och Lars drar en lans för den svartsynta sexualmoralen i Stanley Kubricks slutgiltiga mästerverk. Vi pratar också om: Majorna-loppisen, Twin Peaks, Bram Stoker’s Dracula-brädspelet, Jonas Larsson Olanders, Eloso Förlag, Eyes Wide Shut, Tom Cruise, Nicole Kidman, Scener ur ett äktenskap, Köplust, Needful Things, Salem’s Lot, Castle Rock, Max von Sydow, Ed Harris, MR James, Casting the Runes, Oh Whistle and I’ll Come to You My Lad, BBC, A Ghost Story for Christmas, Aleister Crowley, Spökhistorier i mästarklass, Klassikerförlaget, Sven Christer Swahn, Charles Dickens, Edgar Allan Poe, Selma Lagerlöf, Guy de Maupassant, Mattias Fyhr, Spökhistorier, Ray Bradbury, Intensity - fast vi egentligen menar den lite förbisedda skräckthrillern Identity - Emil Eriksson, Monsterboxen, ATM, P2, Buried, Urban Legends, Vägen, The Road, Cormac McCarthy, August Underground, Dark Star, Martyrs, Nocturnal Animals, Jake Gyllenhaal, Orvar Säfström, Bra Böckers Hexikon, Alf Henriksson, Paimon, Pazuzu, Pelle Snusk, Candyman, Heinrich Hoffmann, The Legion, Faust Antikvariat och John Ajvide Lindqvist. Patreon-lyssnare åtnjuter dubbel speltid, precis som vanligt, och dessutom möjligheten att tjinga valfri godsak för gratis hemleverans (först till kvarn). Nostalgi, skryt, löst tyckande, skatteåterbäring och akademisk analys.
-
Avsnitt 200!! Visst är det otroligt?! Grattis till oss ALLA! I present kan du ge dig själv livepoddsbiljetter på: stauppbolaget.se/mordmotmord
I veckans avsnitt berättar Karin om det så kallade båtmordet eller Trierisfallet, då en man hittades död i havet utanför Göteborg 1979. Anna berättar om Mary Rogers, som var något av en IT-girl i New York på 1800-talet och vars död inspirerade Edgar Allan Poes kriminalroman The Mystery of Marie Rogêt.
Lyssna på Mord Mot Mord redan på onsdagar i Podplay-appen eller på podplay.se. Källor och bilder för dagens avsnitt publiceras i Facebookgruppen Mord Mot Mord Podcast. Mord Mot Mord är en vanlig snackig podd, fast om mord. Det är lättsamt prat i ett försök att hantera världens värsta ämne. -
Dubbelgångare är vanliga i litteraturen sedan 1800-talet. Men de verkar livskraftiga och har fått nytt liv i den moderna tv-serien. Gabriella Håkansson har en teori om varför.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades ursprungligen den 12 september 2018.
En av Fjodor Dostojevskijs mest lästa böcker är ”Dubbelgångaren”. Det är hans andra bok som kom bara några veckor efter succédebuten ”Arma människor” 1846. Kritikerna gillade den inte. Den var alldeles för absurd för tidens realistiska ideal. Ärligt talat är den heller inte en av hans bästa böcker, men idén med en dubbelgångare som en dag dyker upp och totalförstör huvudpersonens liv är intressant. Den ställer en intrikat fråga som löper genom hela den moderna litteraturen, och vidare in i dagens tv-serier och populärkultur.
Inom den gotiska skräcktraditionen har man tolkat det som en viktoriansk ängslan för gränsöverskridanden, inte minst sexuella sådana.
”Dubbelgångaren” börjar med att den strävsamme, lite märklige kanslisten Goljadkin får ett ryck. Han är övertygad om att alla hans problem kommer att försvinna om han får gifta sig med chefens dotter Klara. Maniskt shoppar han kläder och tar en droska till chefens galamiddag – övertygad om att han kommer att göra succé. Men Goljadkin är varken inbjuden eller önskad. Och det som skulle bli den första kvällen i ett helt nytt liv, slutar med brakskandal – och han slängs ut från festen.
Det är på hemvägen, när han fylld av skam och självhat går längs kanalen som dubbelgångaren dyker upp, som en personifikation av de sidor hos sig själv han inte står ut med. Goljadkin bjuder hem honom, super till och ett besynnerligt tycke, nästan som kärlek, uppstår i ruset mellan de två männen. Men det dröjer inte länge förrän dubbelgångaren har tagit över Goljadkins arbete, lägenhet, umgänge och sociala status – medan kanslisten själv degraderats till en sjavig loser. Det slutar med att han måste läggas in på psyket.
Även om dubbelgångartemat gjorde entré i litteraturen redan något decennium tidigare med böcker som Hoffmans ”Djävulsdrogen”, och Mary Shelleys ”Frankenstein”, så var det helt nytt för publiken att få följa en sinnesförvirrad person inifrån. Dostojevskij inspirerades av den mallade gotiska romanen, men hans mer egensinniga komposition slog an något som gjorde att snart sagt varje författare med anseende ville skriva en egen dubbelgångarberättelse. Poe, Stevenson, Dickens, Wilde, Conrad, du Maurier och Nabokov – alla har de gett sin version av temat. Så vad är det hos dubbelgångaren som attraherar egentligen? Inom den gotiska skräcktraditionen har man tolkat det som en viktoriansk ängslan för gränsöverskridanden, inte minst sexuella sådana. Den mörka andre är ett monster som uppstår när människan syndat mot Gud, moralen eller naturen, som doktor Frankenstein när han skapar liv ur död materia.
I den traditionella skönlitteraturen har tolkningen istället kommit att präglas av Sigmund Freud. I sin essä ”Det kusliga” använder han Hoffmans dubbelgångare i novellen ”Sandmannen” som exempel på just det kusliga – något som är välbekant men ändå främmande. I dubbelgångaren känner du igen dig själv, men får samtidigt möjlighet att se dig själv utifrån, med andras blick, precis som Goljadkin. Och Freud satte tonen. Under dubbelgångarlitteraturens glansperiod blev de psykologiska läsningarna helt dominerande. Den andre skulle förstås som en rädsla för att det psykiskt förträngda kunde blottas, men kanske gav den läsningen inte hela bilden?
I familjevåningen och salongen fanns inte plats för några låga begär [...] samtidigt som staden och gatan med sina lockande synder låg öppen.
För om vi går tillbaka till Dostojevskij och skalar bort allt utanpåverk så handlar ju romanen om en man som vanäras socialt och går under. Om och om igen upprepas, i Bengt Samuelsons fina översättning, fraserna ”dra i smutsen” och ”få sitt rykte svärtat” om den stackars Goljadkin. Samma sak sker i Edgar Allas Poes ”William Wilson” där huvudpersonen avslöjas som en tarvlig falskspelare av sin dubbelgångare – och i Vladimir Nabokovs ”Förtvivlan” så är det den skötsamme affärsmannen Felix som får idén att mörda sin dubbelgångare för att få ut livförsäkringen, och naturligtvis misslyckas.
Det karakteristiska verkar vara att dubbelgångaren synliggör huvudpersonens dåliga sidor, antingen genom att själv vara tygellös och amoralisk, eller genom att trigga och avslöja originalets bristande moral. Och frågan är om det inte är moralproblematiken som är genrens fundament? Konflikten som gestaltas utspelar sig kanske inte, som Freud menar, inom individen, utan mellan individen och samhället, eller mer specifikt, mellan mannen och samhället, för den stora majoriteten författare som skrivit om dubbelgångare är ju, liksom dubbelgångarna själva, män.
Så vad är det för djupt liggande oro manlig dubbelgångaren ger uttryck för? Kanske har det något att göra med de sociala regelsystem som växte fram under moderniteten, och som kom att kontrollera och forma just mansrollen på ett nytt sätt. Huvudpersonerna är ju kanslister, läkare och jurister, män ur det hårt arbetande borgerskapet som byggde sin klassidentitet på ordningssamhet, pliktkänsla och moralisk rättskaffenhet. I familjevåningen och salongen fanns inte plats för några låga begär eller utsvävningar, allra minst vad gällde det sexuella, samtidigt som staden och gatan med sina lockande synder låg öppen. Men bara för mannen, vilket nog förklarar varför dubbelgångarlitteraturen är en så specifikt manlig genre.
I 1800-talets dagböcker och brev ser man ofta män som ger uttryck för sin skam över att ha supit ner sig, spelat bort pengar eller köpt sex, men mycket lite av detta ventileras i romanen på grund av den hårda censuren. Dubbelgångaren blir då en litterär gestaltning av en rädsla som inte kan vädras offentligt, och som bottnar i en skräck för deklassering och social utstötning.
För det ju är mot det postindustriella samhällets normer och moral som den manliga dubbelgångaren brottas idag,
Men var hittar vi då dubbelgångaren idag, när censuren avskaffats och vi kan prata om allt? Ett bra exempel är tv-serien ”True detective” från 2014, som skapats av litteraturhistorikern Nic Pizzalotti. Kriminalarna Rust Cohle och Marty Hart gestaltar två sidor av manligheten; den fria amoraliska outsidern som varken tror på gud, naturen eller samhället, men ändå är den som agerar rätt och är sann, och den tyglade, moraliska familjefadern som bygger samhället, men ändå hycklar och begår onda handlingar. Serien har kritiserats för att vara en bromance, och enbart fokusera på mäns relationer, men jag tycker den kan ses som vidareutveckling av det gamla dubbelgångartemat, som gestaltar konflikten mellan det otyglade driftslivet, och kravet på att kontrollera begären och inlemma sig i den sociala ordningen. Frågan som gestaltas är precis samma som hos Dostojevskij och Poe: Hur ska mannen möta de moralkrav som ställs på honom, hur ser den goda maskuliniteten ut?
Som en extra krydda kan man säga att serien har en tredje huvudperson, den inavlade seriemördaren – ett driftsstyrt mansmonster som utgör den goda maskulinitetetens motsats, och är ett talande exempel på hur det går om man hamnar utanför samhället. Även en fjärde huvudperson anas. Precis som Sankt Petersburg i början av industrialismens och byråkratins era i Ryssland spelade en avgörande roll för Dostojevskij, så spelar den amerikanska södern med sitt industriella förfall, och sitt dubbla rop på gudsfruktan och frihet, en av huvudrollerna i gotiska ”True Detective”.
För det ju är mot det postindustriella samhällets normer och moral som den manliga dubbelgångaren brottas idag, och även om ”True Detective” gestaltar ett specifikt amerikansk dilemma med sin rashistoria och sin klasskamp, så finns grundkonflikten i alla samhällen. De gemensamma lagarna och det sociala trycket ställs mot den enskilda personens frihetslängtan och begär. Den konflikten kommer aldrig lösas, och dubbelgångaren, ja han kommer komma tillbaka – om och om igen.
Gabriella Håkansson, författare
Dubbelgångarlitteratur
Fjodor Dostojevskij ”Dubbelgångaren”, översatt av Bengt Samuelson, Bakhåll, 2004
Vladimir Nabokov ”Förtvivlan”, översatt av Aris Fioretos, Modernista, 2017
Edgar Allan Poe ”William Wilson”, översatt av Erik Carlquist, i ”Edgar Allan Poe. Samlade noveller” volym 1, H:ström, 2005
Mary Shelley ”Frankenstein eller den moderne Prometheus”, översatt av Måns Winberg, Bakhåll, 2017
E.T.A. Hoffmann, ”Djävulsdrogen”, översatt av Knut Stubbendorrf, Vertigo, 2017
E.T.A. Hoffmann, ”Sandmannen”, översatt av Jan Nyvelius, Natur&Kultur, 2001
Robert W. Chambers, ”Kungen i gult”, översatt av Jonas Wessel, Hastur, 2014
Sigmund Freud, ”Det kusliga”, översatt av Ingrid Wikén Bonde, Clarence Craaford, Lars Sjögren, i serien ”Samlade skrifter, av Sigmund Freud”, volym XI ”Konst och litteratur”, Natur&Kultur, 2007
-
Mary Cecilia Rogers föds 1820, ett efterlängtat barn. Men när hennes pappa dör, när Mary bara är några år gammal, förändras hennes och hennes mammas framtid helt.
Men både Mary och hennes mamma är optimister - och snart har allt löst sig på bästa sätt. Framtiden ser ljus ut. Eller?
Edgar Allan Poe föddes strax före Mary, år 1809. Han hade många strängar på sin lyra, och var både poet, redaktör och litteraturkritiker.
Men det vi True Crime-fantaster kanske mest känner honom för är att han räknas som den som skapade detektivgenren.
Edgar kände inte Mary. Men han skrev om henne, i spänningsnovellen ‘The Mystery of Marie Rogêt’.
KÄLLOR:
Edgar Allan Poe: ‘’The Mystery of Marie Rogêt’’
poetryfoundation.org/poets/edgar-allan-poe (hämtad 2021-11-07)
historicalcrimedetective.com/ccca/the-mysterious-murder-of-cigar-girl-mary-rogers-1841 av Jason Lucky Morrow (hämtad 2021-11-25)
smithsonianmag.com/history/edgar-allan-poe-tried-and-failed-to-crack-the-mysterious-murder-case-of-mary-rogers av Angela Serratore, 30 oktober 2012 (hämtad 2021-12-07)
murderpedia.org/female.R/r/rogers-mary-mabel (hämtad 2021-11-05)
-
Mary Cecilia Rogers föds 1820, ett efterlängtat barn. Men när hennes pappa dör, när Mary bara är några år gammal, förändras hennes och hennes mammas framtid helt. Men både Mary och hennes mamma är optimister - och snart har allt löst sig på bästa sätt. Framtiden ser ljus ut. Eller? Edgar Allan Poe föddes strax före Mary, år 1809. Han hade många strängar på sin lyra, och var både poet, redaktör och litteraturkritiker. Men det vi True Crime-fantaster kanske mest känner honom för är att han räknas som den som skapade detektivgenren. Edgar kände inte Mary. Men han skrev om henne, i spänningsnovellen ‘The Mystery of Marie Rogêt’. KÄLLOR: Edgar Allan Poe: ‘’The Mystery of Marie Rogêt’’ poetryfoundation.org/poets/edgar-allan-poe (hämtad 2021-11-07) historicalcrimedetective.com/ccca/the-mysterious-murder-of-cigar-girl-mary-rogers-1841 av Jason Lucky Morrow (hämtad 2021-11-25) smithsonianmag.com/history/edgar-allan-poe-tried-and-failed-to-crack-the-mysterious-murder-case-of-mary-rogers av Angela Serratore, 30 oktober 2012 (hämtad 2021-12-07) murderpedia.org/female.R/r/rogers-mary-mabel (hämtad 2021-11-05)
-
Ewa och Ofelia pratar skräck med bibliotekets skräckexpert Merit Ljusberg och blir förstås skrämda :O.
Merits tips. Vissa böcker läses på egen risk:
Mysigt rysig
Nattfåk – Johan Theorin
Vass egg – Gillian Flynn
Krutgubben - C.J. Tudor
Bakom hennes ögon – Sarah Pinborough
Ganska så läskig
Sjuka själar – Kristina Ohlsson
Gruvdamen – Daniel Svanberg
Ek – Frida Andersson
Riktigt läskig faktiskt
Evig natt – Michelle Paver
Den svarta katten – Edgar Allan Poe
Kanske ger sömnproblem
Hemsökelsen på Hill House – Shirley Jackson
Möjligen traumatiserande
Styggelsen – Amanda Hellberg
En hjärtformad ask – Joe Hill
![Definitivt 50 spänn [del 6]](https://is4-ssl.mzstatic.com/image/thumb/Podcasts115/v4/ff/33/13/ff331368-21e8-67fd-49a7-2ad0eff57dde/mza_5062656927519189708.jpg/80x80bb.jpg)
