Ålands hav Podcasts
-
Han är den nya favoriten i Let´s Dance – och bakom rumban döljer sig en av våra favoritentreprenörer och föreläsare. Dessutom är han den första person i rullstol som bestigit Kebnekaise och Kilimanjaro. Han har också simmat 37 kilometer över Ålands hav, armcyklat från Malmö till Paris och skidat 300 kilometer över Antarktis till Sydpolen.
Du hajar – den här mannen vill du lära dig knep av!
I avsnittet med Aron Andersson får du
– Arons viktigaste strategier för framgång
– Life och Bio hacks som levlat Arons liv
– Strategierna för att hitta möjligheter där de flesta ser problem
– Stegen till en fantastisk mental inställning
…och mycket mer.
Du tänker rätt, detta vill du inte missa. På med lurarna och njut!
Starta Eget-Podden gör det enkelt att starta, driva och växa som entreprenör och företagare!
Kolla in Driva Eget med nyheter och inspiration www.driva-eget.se
Bli medlem i Driva Eget Premium och få tillgång till nyheter, kunskap, guider, mallar, kalkyler och som hjälper dig att lyckas med ditt företag.
Starta Eget-Podden ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!
-
I veckans avsnitt får vi lika fint som inspirerande besök av ingen mindre än äventyraren och föreläsaren Aron Andersson! Som barn fick Aron beskedet om att han hade cancer i bäckenet, vilket ledde till en operation som sedan hindrade hans förmåga att gå. Livet i rullstol blev starten på nya utmaningar och han har hunnit med att bestiga både Kebnekaise och Kilimanjaro, simmat över Ålands hav och genomfört en svensk klassiker - allt på två hjul och en vilja av stål. Aron är nu aktuell i Let's Dance och berättar om hur vardagen ser ut mellan avsnitten, hur man ständigt hittar nya utmaningar och hur man balanserar välgörenhet och affärer. Välkomna till ett spännande och inspirerande avsnitt med äventyraren Aron Andersson!
-
Årets första avsnitt, och vi går ut hårt! Idag har vi ingen mindre än Aron Andersson med som gäst. Aron är professionell äventyrare och uppskattad inspiratör och föreläsare. Han har antagit utmaningar som de flesta inte ens skulle drömma om samt genomfört äventyr som kräver en exceptionell styrka, både fysiskt och mentalt. I augusti 2013 besteg han som första person i rullstol Kebnekaise. Aron är också den första personen som har bestigit Kilimanjaro i rullstol. 2014 bestämde han sig för att göra en Svensk klassiker och genomförde samma år Vasaloppet, Vätternrundan, Vansbrosimmet och Lidingöloppet under 24 timmar som första person i rullstol. Den 7 augusti 2015 simmade han i 14-gradigt vatten den 37 kilometer långa sträckan över Ålands hav från Grisslehamn till Åland, en simtur som tog honom drygt 13 timmar att avverka. Aron är också ambassadör för Barncancerfonden.
John Andreas Gentlemen's Coach & Erik “Upptäck din urkraft” vid 2strongarms
----------
Bli en patreonsponsor; stöd podcasten och hjälp oss att sprida budskapet om hur man kan leva sitt drömliv till fler människor: https://www.patreon.com/levdittdromliv
PS, som patreonsponsor kan du samtidigt ta del av brutalt fina erbjudanden, missa inte detta!
Besök vår hemsida, Lev Ditt Drömliv Podcast: https://www.levdittdromliv.nu/
Se våra avsnitt på Youtube
----------
Kontakta Erik “Upptäck din Urkraft”, Coach vid 2strongarms
Webb: http://www.2strongarms.se
Kontakta John-Andreas, Gentlemen's coach
Besök John-Andreas på http://www.gentlemenscoach.com
----------
För kännedom,
Detta avsnitt kan innehålla information om produkter eller tjänster som Erik eller John-Andreas arbetar med själva, eller med andra bolag som vi har samarbete med, och som vi kan få kompensation ifrån. Vid sådana tillfällen är det med väl valda samarbetspartners som står för våra värderingar och som stödjer vårt budskap om optimering och att kunna leva sitt drömliv.
Ta del av bonusmaterial och mycket mer via PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ska nya byggnader vara samtida eller igenkännliga från äldre tiders bebyggelse? Författaren och journalisten Lars Anders Johansson vill uppmärksamma oss på den mångfald som traditionen erbjuder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Den första november 1903 tändes lanterninen i Tjärvens fyr för första gången. Fyren ligger på ett ensligt skär i yttersta havsbandet i Stockholms norra skärgård. Tjärven är angöringsfyr för Furusundsleden in mot Stockholm. Skäret är bara 200 meter långt och 100 meter brett och dess högsta punkt höjer sig endast sex meter över havsytan. Vid hårt väder sköljer havet över hela klippan och där finns varken träd eller buskar. Endast ett rikt fågelliv. Där går inte ens att förtöja med båt och landstigning är endast möjlig när vädret är lugnt.
Att bygga en fyr på en så gudsförgäten plats var ett komplicerat företag och bygget föregicks av intensiva diskussioner. Efter ett antal grundstötningar och skeppsbrott i vattnen runt Tjärven och Söderarm beslutades dock att göra den lilla klippan till en fyrplats, då den tidigare angöringsfyren Söderarm befunnits otillräcklig och dessutom saknade mistlur.
Det mest anmärkningsvärda med Tjärvens fyr är dock inte den svårtillgängliga placeringen, utan den ambitiösa gestaltningen. Arkitekten John Höjer valde nämligen att utforma fyren som en medeltida borg, med krenelerade bröstvärn, burspråk, torn och rundade fönster. Detta trots att byggnaden endast skulle beskådas av sjöfarare på avstånd, och av den stackars fyrpersonalen från Söderarm, som turades om att bemanna Tjärven i tvåveckorsperioder.
Det fantasieggande sagoslottet som reste sig ur havet väckte diktaren Gunnar Ekelöfs intresse. I diktsamlingen Köp den blindes sång från 1938 finner man dikten Tjärven, där Ekelöf frågar:
Vem flyttade slottet hit
och satte det på ett ödsligt skär?
Vem tog det ur öknen, djinn eller ande,
vem bor i de hundra gemaken, nymf eller fe?
Vem flyger i fjäderhamn dit, vem stiger
dit upp ur de svartblanka vatten?
1956 renoverades Tjärvens fyr. Vid det laget hade de historiserande stilarna kommit ur modet till förmån för den strama funktionalismen. Dekorationerna skalades bort och fasaden kläddes med tidstypiska eternitplattor, vilket ansågs vara framtidens material. Mig veterligt har ingen diktare skaldat om den eternitklädda kuben, men skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist har förlagt en berättelse om zombier till den lilla ön.
Den medeltidsinspirerade sagoarkitekturen var av ett slag som idag med största sannolikhet skulle avfärdats som ”pastisch” av dem som anses företräda den goda smaken, å andra sidan var den på många sätt typisk för sin samtid, som excellerade i arkitekturhistoriska referenser, om än kanske inte så ofta i fyrsammanhang.
Byggandet kring det förra sekelskiftet präglades av en hämningslös entusiasm inför arkitekturhistorien. Stilar ur det förflutna blandades hej vilt, men skapade tillsammans en helhet som vunnit uppskattning av eftervärlden. Till Sveriges och Stockholms lycka sammanföll denna eklektiska tidsålder med Stockholms mest expansiva fas.
Medan de funktionalistiska pionjärerna ville klippa banden till historien ville de traditionella arkitekterna stärka dem.
Mellan åren 1880 och 1890 bebyggdes 2000 tomter i Stockholms innerstad. Nästan hela den nuvarande stenstaden tillkom under detta decennium. I dag tycks de flesta vara överens om att resultatet blev lyckat. De lägenheter som uppfördes under denna period är de mest attraktiva i dag.
Stenstadens popularitet är resultatet av god stadsplanering i kombination med god arkitektur. Denna typ av stadsbyggande skulle dominera fram till slutet av tjugotalet, då det utmanades av, och sedermera konkurrerades ut av, ett annat sätt att planera och bygga: funktionalismen. Skillnaden mellan den traditionella arkitekturen, eller arkitektur i klassisk tradition som den också kallas, och funktionalismen, är mer än en fråga om stil. Det var två helt skilda ideologiska paradigm som ställdes mot varandra.
Arkitekturhistorien fram till funktionalismens genombrott är en historia av ständiga experiment. Lyckade grepp kopierades, misslyckade grepp förkastades. Därför är den traditionella arkitekturen paradoxalt nog ofta mer funktionell än den funktionalistiska, eftersom de senare förkastade den nedärvda kunskapen från föregångarna.
Medan de funktionalistiska pionjärerna ville klippa banden till historien ville de traditionella arkitekterna stärka dem. Det gällde inte bara den specifika platsens historia, utan arkitekturhistorien i största allmänhet. Det finns en lekfullhet i stilvalen kring förra sekelskiftet som gav oväntade resultat. På Strandvägen i Stockholm samsas en rad historiska stilar i vad som likväl bildar en sammanhängande helhet. Ett talande exempel är Bünsowska huset, till vars utformning arkitekten Isak Gustaf Clason inspirerades av de renässansslott som han sett på resa i Loiredalen.
Arkitekturen i klassisk tradition skiljer sig också från den modernistiska i synen på skönhet. De traditionella arkitekterna ville bygga vackert, och lutade sig därvid på den samlade erfarenheten ur arkitekturhistorien.
Trots att skönhet är ett ämne som debatterats sedan antiken är det inte ovanligt att den samlade kunskapen på området avfärdas med relativiserande slagord som att “skönheten ligger i betraktarens öga”. Därför tenderar försvarare av klassisk arkitektur lämna de teoretiska resonemangen därhän och istället hänvisa till opinionsmätningar och attitydundersökningar som visar att människor alltjämt föredrar traditionell arkitektur.
Men skönhet är inte en helt och hållet subjektiv fråga. Redan Pythagoras kunde till exempel på 500-talet före Kristus konstatera det gyllene snittets betydelse för vår upplevelse av harmoni. Den traditionella arkitekturen är en flera tusen år gammal experimentverkstad där denna typ av insikter empiriskt prövats. Opinionsmätningar bekräftar empirin.
Modernisternas motstånd mot historiserande arkitektur springer ur Sigfried Giedions idé om ”stadens årsringar”, att varje byggnad måste spegla sin tillkomsttid. De flesta skulle nog säga att de historiskt inspirerade byggnaderna på Strandvägen speglar sin tid i lika hög grad som de brutalistiska byggnaderna runt Brunkebergs torg.
Det som ansågs vackert för hundra år sedan anses fortfarande vackert.
Att verka i en tradition är inte att vilja vrida klockan tillbaka eller att vilja förvandla staden till ett museum. En tradition är en organisk process av ständigt framåtskridande. Den som kontrasterar det sena 1800-talets mångfald inom arkitekturen mot efterkrigstidens bedövande likriktning blir varse hur begränsad den blir som vill bryta med traditionen och klippa banden till historien.
Sverige kring förra sekelskiftet var ett mycket fattigare land än Sverige idag. Att bygga hus var både dyrare och mer komplicerat. Ändå lades så mycket mer vikt vid byggnaders utformning och estetik än idag. Det sena 1800-talets industrilokaler, som Kvarnen Tre Kronor eller Münchenbryggeriet är idag uppskattade märkesbyggnader. Ingen möda sparades när nya byggnader skulle utformas. Inte ens om de låg på ett avlägset skär i Ålands hav.
Historien tog inte slut, vare sig med modernismen eller det kalla kriget. Människors upplevelse och behov av skönhet försvann inte med industrialiseringen. Det som ansågs vackert för hundra år sedan anses fortfarande vackert.
I dag befinner vi oss på ungefär lika långt avstånd från den historiserande sekelskiftesarkitekturen som från funktionalismens genombrott. Vi kan välja om vi vill vara en civilisation som reser riddarborgar ur havet, eller en som klär dem i eternit.
Lars Anders Johansson
-
FÖRELÄSARE, ÄVENTYRARE, IDROTTSMAN. Vid sju års ålder drabbas Aron Andersson av cancer i rumpan. När han väl accepterat ett liv i rullstol, blev det idrott för hela slanten. Under 10-års tid la han hela sin själ i idrotten.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Aron Andersson var med i Paralympics 2008 och vann allt en junior kunde vinna. Trots framgången blev han ändå aldrig riktigt nöjd. Höften blev utsliten och det blev en ny operation. Det kunde inte bli någon mer friidrott.
Han antog en ny utmaning att bestiga Kebnekaise i rullstol och lyckades. Nu började en ny resa som äventyrare. 2014 genomförde han klassiker som innebär Vasaloppet, Vätternrundan och Vansbrosimmet. Han har även simmat över Ålands hav samt genomfört en expedition till Antarktis.
Arons råd är alltid sätta upp nya mål, fira alla delmål och var tacksam längs vägen. Han avslöjar att hans superkraft är hans mentala styrka.
Om Aron AndersonBesteg som förste person i rullstol Kebnekaise och Kilimanjaro. Har simmat över Ålands hav, cyklat till Paris med handcykel och åkt skidor till Sydpolen. Har under äventyren samlat in pengar till Barncancerfonden. Blev rullstolsburen efter att som nioåring opererat bort en cancertumör.
Deltagit i fyra Paralympics i grenarna segling, friidrott och kälkhockey. Känd för SVT-publiken som programledare för Lilla sportspegeln och från sändningarna från Paralympics i Rio de Janeiro förra året.
Producent: Raymond Ahlgren
