Sara Forslund Podcasts
-
I säsongsavslutningen av Bibelns kvinnor fördjupar sig Hanna Stenström, Charlotte Frycklund och Sara Forslund i tre av de nio kvinnor som Paulus hälsar till i Romarbrevet 16: Foibe, Prisca och Junia. Romarbrevet är det äldsta materialet vi har från Nya Testamentet om hur det var att vara kristen strax efter Jesus. I brevet är att många av hälsningarna är riktade till kvinnor, nio av sexton totalt, alltså 1/3 del. Vad betydde det då och vad betyder det för oss idag?
Diakonen Foibe. Foibe är Bibelns enda namngivna diakon. Trots att Foibe är den enda personen som får ett officiellt rekommendationsbrev och trots att hon ges tre titlar, syster, diakonos (diakon) och prostatis (patron) har man inte velat inse vilken stor roll hon spelat inom den tidiga kristna missionen. Exegeter har misstolkat eller förringat de här titlarna eftersom de ges till en kvinna. Foibe är inte kvinnornas diakonissa utan hela församlingens ledare.
Missionären Priscilla var en kvinna i Nya Testamentet som evangeliserade i Korinth och kan beskrivas som urkristendomens stora kvinnliga missionär. Prisca och hennes man var tältmakare precis som Paulus och riskerade sina liv för Paulus. Priscas namn nämns innan Aquila, vilket är viktigt att notera för vanligtvis brukar makens namn nämnas först. Detta antyder att hon hade en högre status än sin man eller att hon var den mest framstående ledaren.
Aposteln Junia. Andronikos och Junia var ett välkänt missionärpar. Det verkar som dem blivit omvända före Paulus och sedan arbetat med Paulus i Antiochia och även suttit i fängelse med honom. Paulus understryker att de var högt ansedda medlemmar av apostlagruppen eller högt ansedda apostlar. Det finns översättare som förutsatt att Paulus talar om två män som blivit omvända före Paulus och hade stort anseende som apostlar. Det finns dock ingen anledning att uppfatta Junias som en förkortad form av Junianus, eftersom Junia var ett välkänt kvinnonamn. Det finns i stort sett nästan inga belägg finns för en sådan maskulin namnform, medan, däremot mer än 250 kvinnor med namnet Junia är kända från historiska källor.
1 Korinthierbrevet Exegeten Antoinette Wire har analyserat 1 Korinthierbrevet och menar att kvinnornas roll succesivt minskar i brevet: i 1 kor 11 skriver Paulus att det är en skam för en kvinna att be barhuvad, i kapitel 14 förbjuds de att tala och i kapitel 15 finns de inte med när vittnen till uppståndelsen räknas upp. Hur ska vi förstå dessa verser och varför skrevs dem?
Outrolåt ”As a Mother” skriven och framförd av Sara Forslund, 18 Mars 2022 i Lilla Kapellet i samarbete med Betlehemskyrkan (Göteborg) och nätverkskyrkan Tro o tvivel. Mixad av Mikael Martinsson. Texten är hämtad från Jesaja 65-66 översättning The Message (Eugene Peterson).
Hållpunkter i avsnittet:
Foibe 00.06.35
Prisca 00.17.34
Junia 00.28. 56
1 Korinthierbrevet 00.44.00 -
I det fjärde avsnittet samtalar Lisa Plantin, Anne Sörman och Sara Forslund om kvinnorna i Jobs bok. Jobs mamma nämns inte vid namn men hennes livmoder nämns sju gånger! Livmodern blir en symbol för en gravkammare. I avsnittet berörs också gudstalen och de spännande metaforerna som finns där av Gud som en barnmorska och förälder.
Jobs hustru har bara en gåtfull replik i hela boken. Den här passagen är den enda i hela den hebreiska bibeln där en man inte lyssnar på sin hustrus råd vilket man annars inom judisk tradition brukar göra. Hennes smärta och lidande porträtteras inte och istället beskrivs hon som dåraktig och tas bort från berättelsen. Men Jobs hustru finns kvar under hela förloppet i bakgrunden. Hon förlorade också sina barn och drabbades av samma öde som Job. Hur kan vi tänka och resonera kring hennes upplevelse av allting som hände?
Gud som en barnmorska. Guds första tal innehåller de längsta passagerna i Bibeln som handlar icke mänsklig skapelse. Bara det kan man tycka är orsak nog att ge de en större plats i det bibliska skapelsenarrativet. Hur gudstalen är ett svar på Jobs fråga är den mest omdebatterade i forskningen om Jobs bok. En av de första metaforerna Gud använder för att svara Job är bilden av Gud som en barnmorska. Verserna 10-11 har traditionellt sett inte tolkats som förlossning utan som om Gud betvingar havet snarare som en krigare snarare än en barnmorska. I den tolkningen har inte kvinnans erfarenhet fått plats. Vad betyder det för oss idag och våra erfarenheter av lidande att Gud är en omsorgsfull barnmorska? Verserna 8-11 beskrivs som en förlossningsscen. Havet blir en symbol för fostervattnet och portarna är ingången till livmodern. Job 38:8-11:
8. Vem satte portar som spärr för havet? När det bröt fram ur moderlivet 9 och jag gav det molnen till kläder och dimman till lindor, 10 satte jag för det en gräns och stängde med portar och bommar. 11 Jag sade: ”Hit men inte längre, här ska dina stolta vågor hejdas."
Lisa Plantins översättning:
Och (vem) stängde in havet bakom dörrar, när det bröt fram, från livmodern gick det ut, när jag gav det molnen till klädnad och det tjocka mörkret till dess lindor och jag bröt min gräns för det och satte bommen och dörrarna för det och jag sa: "Hit men inte längre! Här ska dina höga vågor stoppas."Jobs döttrar. I slutet av boken (42:12-15) nämns Jobs nya döttrar Jemimah, Keziah och Keren-Happuch, som i Bibel2000 fått en ganska rolig översättning av Lillduvan, Kanelblomman, och Sminkdosan. Det är värt att notera att varken de första sju sönerna eller de andra sju sönerna nämns vid namn men det gör döttrarna. Döttrarna får också ärva tillsammans med bröderna. Kan det vara så att genom lidandet och den förvandling Job går igenom innebär att hans namn och heder kommer leva vidare genom döttrarna? Han får en ny roll som går emot den traditionella patriarkala fadersrollen. Ett nytt sätt att se på världen, skapelsen, Guds omsorg och könsroller som bygger på erfarenhet?
Outrolåt ”Leviathan” skriven och framförd av Sara Forslund 18 Mars 2022 i Lilla Kapellet i samarbete med Betlehemskyrkan (Göteborg) och nätverkskyrkan Tro o tvivel. Mixad av Mikael Martinsson. Texten är hämtad från Job 3. Översättning The Message (Eugene Peterson) & ESV.
-
Ett ganska vanligt missförstånd är att många tror att Jesus endast hade tolv manliga lärjungar. Idag vet vi med större säkerhet att Jesus också hade många kvinnliga lärjungar. I det tredje avsnittet diskuterar Petra Carlsson, Charlotte Frycklund, Hanna Stenström och Sara Forslund betydelsen av Jesu kvinnliga lärjungar då och idag. Texten från Lukas 8:1-3 är en viktig ledtråd men väcker också många frågor: Vad var deras äktenskapliga status? Vad var relationen till lärjungarna? Var fick dem pengarna ifrån? Texten visar att manliga och kvinnliga lärjungar vandrade sida vid sida och tillsammans följde Jesus. Den antyder också att rörelsen var ekonomiskt beroende av kvinnorna.
Aposteln Maria Magdalena är i alla evangelierna, en av de Galileiska kvinnor som bevittnar korsfästelsen, såg var Jesus blev begraven och som kom tillbaka till graven första dagen på veckan. Hon utmärker sig i ett sammanhang när de flesta andra manliga lärjungarna blev rädda, gömde sig, förnekade och förrådde Jesus. Där stod hon trofast och orädd kvar vid Jesu sida ända in till dödsögonblicket. Alla fyra evangelieförfattarna namnger henne som ett av de främsta uppståndelsevittnena. Johannes och Matteus anger henne som det första vittnet. Jesus ger henne fullmakt att vara aposteln till apostlarna med det otroliga budskapet om hans uppståndelse och kommande himmelsfärd. Där i det ögonblicket var hon kyrkan, den enda personen på hela jorden som kände till sanningen om Jesu uppståndelse. Kyrkans överlevnad vilade på axlarna av en enda kvinnlig lärjunge: Maria Magdalena. Vad hade hänt om hon hade gjort ett annat val?
Johanna. I Lukastexten får vi också en glimt av en annan betydelsefull kvinnlig lärjunge Johanna som var hustru till Herodes förvaltare, en man som hette Kusas och hade en mycket hög social ställning vilket i sin tur gjorde Johanna till en kvinna med hög status.
Medverkar i avsnittet: Petra Carlsson, Hanna Stenström, Charlotte Frycklund och Sara Forslund.
-
I det andra avsnittet samtalar Anne Sörman, Lisa Plantin och Sara Forslund tre olika bibliska kvinnor, en kvinna som talar med Gud, en kvinna som blir våldtagen och styckad och en kvinna som sörjer.
Del 1. Matriarken Hagar är en kvinna som ofta hamnat i skymundan. Många har tolkat hennes som en förtryckt slavinna medan Sara setts som den fria, uppburna kvinnan. Men texten i 1 Mos framställer inte Hagar som ett obetydligt offer. Hon är den första att ge Gud ett nytt namn och hon får precis som Abraham ett löfte om att bli ett stort folk. Tidigare har man sagt att ”ingen kan se Gud och leva” i Bibeln men det som gör Hagars uttalande så unikt är att det inte bara är Gud som ser henne utan att Hagar också ser Gud. Vad såg egentligen den där dagen, vid källan, ensam i öknen?
Kvinnan från Betlehem. I Domarboken 19 hittar vi en av Bibelns mest brutala berättelser vad gäller våld och övergrepp mot en enskild kvinna. Våldtäkten i Giva kommer leda till ett omfattande hämndkrig och folkmord med tusentals dödsoffer. Hur ska vi tolka, läsa och förstå dessa brutala berättelser idag, in i vår tid? Och går det att förmedla något hopp genom att berätta de?
Den tredje bibliska kvinnan som berörs i avsnittet är berättelsen om Rispa som vi hittar i 2 Sam 21. Rispa hamnar mitt i ett våldsamt hämndkrig mellan David och Saul. På grund av en hungersnöd som Gud säger är Sauls fel då han mördat givoniter, låter Kung David mörda sju av Sauls ättlingar. Rispa brer ut sitt säcktyg på klippan och vakar över sina söners styckade kroppar dag och natt. Det står att ”Hon tillät inte himlens fåglar att röra dem om dagen och inte de vilda djuren om natten.” Vad kan vi lära oss av Rispas moderliga omsorg, mod och förmåga till att göra motstånd i en värld omgiven av våld?
Del 2. I poddens andra del diskuteras Bibelns ”porrprofetior”. Hur ska vi tolka, läsa och förstå texter av JAHVE som Israels eller Jerusalems våldsamma make och den feminina personifikationen av det israeliska folket/Samarien/Jerusalem som Guds otrogna hustru? Vilken påverkan hade texterna på sina historiska åhörare och vilken påverkan har de på läsare idag? Drorah Setel forskare, feministteolog och rabbin var den första att namnge de här profetiska beskrivningarna av den hämndfulla mannen, Gud mot sin otrogna hustru i Hosea 2 som pornografi 1985 vilket väckte starka reaktioner. Det gjorde hon utifrån Andrea Dworkins definition av pornografi som definieras utifrån tre kännetecken: 1) framställningen av kvinnans sexualitet som något negativt 2) kvinnan förnedras och skäms ut offentligt och 3) att kvinnans sexualitet är ett objekt som kontrolleras och ägs av män. Är hennes slutsats rimlig eller placerar den texten i en enda ideologisk möjlighet som feltolkar den manliga läsaren?
Medverkar i avsnittet: Anne Sörman, Lisa Plantin och Sara Forslund.
Hållpunkter i avsnittet:
Hagar 8.03
Kvinnan från Betlehem 52.46
Rispa 1.05.05
Den pornografiska debatten 1.12.35 -
I premiäravsnittet diskuterar Charlotte Frycklund, Hanna Stenström och Sara Forslund berättelsen om kvinnan som smörjde Jesus som finns med i alla evangelierna och är inledningen till passionsberättelsen förutom i Lukas. Hur skiljer sig versionerna och varför är de olika? Vad är skillnaden i betydelsen om det är Jesus huvud eller fötter som smörjs? Vem var hon egentligen? Var hon en profet eller synderska? En outsider eller insider? Och hur har det egentligen gått med Jesus uppmaning om att vi alltid ska berätta om henne och det hon gjorde överallt som evangeliet förkunnas?
Medverkar i avsnittet: Charlotte Frycklund, Hanna Stenström och Sara Forslund
-
Spännande samtal med musikern, musikvetaren, pastorskandidaten och skribenten Sara Forslund. Spelar det roll hur vi benämner Gud?
