Peter Westermark Podcasts
-
Herren är min herde - vad betyder det? På herdesöndagen går David och Peter till rötterna av den älskade bilden av Jesus som herden över sina får. Vi talar också om de mer bortglömda delarna av det hela - om grinden och vår egen kallelse att vara herdar. Dessutom funderar vi lite också över våra egna fårlika egenskaper.
Dagens evangelietext: Johannesevangeliet 10:22-30
I studion: David Fredin Silverkors och Peter Westermark
Exekutiv producent: Minna Serholt
Producent: Roger Recarey Törnlöw
Musik: John Persson -
Med Sexagesima har vi kommit till förfastan och nedräkningen mot påsken har startat. David och Peter samtalar om att förbereda sig för fastan och om Ordets betydelse i våra liv - både Kristus som Ordet genom vilken allt är skapat och de livgivande ord som vi får av Jesus. Hur blir egentligen Bibelns ord levande i våra liv? Detta och mer frågar vi oss i dagens avsnitt.
I studion: David Fredin Silverkors och Peter Westermark
Exekutiv producent: Minna Serholt
Producent: Roger Recarey Törnlöw
Musik: John Persson -
Inför Kyndelsmässodagen får podden som första ekumeniska gäst, nämligen Curth Sandström, pastor i Equmeniakyrkan och aktiv i Björksäterkyrkan i Bålsta. Tillsammans funderar vi över händelserna i templet fyrtio dagar efter jul - Symeon, Hanna, Josef, Maria och Jesusbarnet. Vi reflekterar över ljusets betydelse i livet och vad det innebär att låta sig ledas av den Helige Ande.
Dagens evangelietext: Lukasevangeliet 2:22-40
I studion: Curth Sandström och Peter Westermark
Musikproducent: John Persson
Producent: Roger Recarey Törnlöw -
Den tredje söndagen i trettondagstiden handlar om tro. Vilken roll har egentligen tecken och under för oss som kristna? Behöver vi dem för att kunna tro eller kan de ibland rent av stå i vägen? Om detta och mer talar vi i dagens avsnitt.
Dagens evangelietext: Johannesevangeliet 4:46-54
I studion: David Silverkors och Peter Westermark
Musiproducent: John Persson
Producent Roger Recarey Törnlöw -
I detta avsnitt talar Peter med sin namne Peter Ljung om Johannesevangeliets Jesus. I söndagens evangelium ställs Jesus bildligt talat inför rätta. Vem är han egentligen och hur kan vi lita på att han är den han säger sig vara? Vad vittnar starkast: ord eller handling?
Dagens evangelietext: Johannesevangeliet 5:31-36
I studion: Peter Ljung och Peter Westermark
Musikproducent: John Persson
Producent Roger Recarey Törnlöw -
På 1:a söndagen efter Trettondagen talar vi om "den andra Trettondagen", om Jesu dop och vårt eget. Och så reder vi ut om man verkligen kan välsigna ett vattendrag.
Dagens evangelietext: Markusevangeliet 1:9-11
I studion: David Silverkors och Peter Westermark
Musikproducent: John Persson
Producent Roger Recarey Törnlöw -
Inför nyårsdagen eller Kristi omskärelses dag gästas podden av Nadja Elhousny Nygårdh - präst och tillika bitr. kyrkoherde i Håbo pastorat. Tillsammans talar Nadja och Peter om vad det innebär att börja livet och året i rätt ände och hur vi kan leva och verka i Jesu namn.
Dagens evangelietext: Johannesevangeliet 2:23-25
I studion: Nadja Elhousny Nygårdh och Peter Westermark
Musikproducent: John Persson
Producent Roger Recarey Törnlöw -
Dagen är kommen och julen är inne! Inför juldagen samtalar vi om julevangeliet, om skatteskrivningar och kampen mellan två kungar och deras riken.
Dagens evangelietext: Lukasevangeliet 2:1-20
I studion: David Silverkors och Peter Westermark
Musikproducent: John Persson
Producent: Roger Recarey Törnlöw. -
Inför den helige Stefanos helgondag, den 26:e december, talar vi om martyrernas roll i kyrkan - i Sverige, i världen och historien. Varför säger Jesus att det bara är genom att mista sitt liv som vi kan vinna det? Om detta och mer handlar dagens avsnitt.
Dagens evangelietext: Lukasvangeliet 12:49-53
I studion: David Silverkors och Peter Westermark
Musikproducent: John Persson
Producent: Roger Recarey Törnlöw -
I det sista adventsavsnittet får Nådens år sin första gäst, nämligen Minna Serholt - präst och kollega till Peter som leder programmet. På fjärde advent möter vi Jungfru Maria, Herrens moder. Tillsammans samtalar vi om hur vi likt Maria kan bära Kristus inom oss för att ge honom till världen.
Dagens evangelietext: Lukasevangeliet 1:39-45.
I studion: Minna Serholt och Peter Westermark
Musikproducent: John Persson
Producent: Roger Recarey Törnlöw -
Med det tredje adventsljuset möter vi den excentriske och färgstärke Johannes som döper och skäller ut folk ute i vildmarken. Vi samtalar om hur vi kan ta emot hårda budskap och vem som egentligen kan räknas som en sann profet.
Dagens evangelietext: Lukasevangeliet 3:1-15
I studion: David Silverkors och Peter Westermark
Musikproducent: John Persson
Producent Roger Recarey Törnlöw -
På andra advent talar vi om en kort men innehållsrik text från början av Markusevangeliet. Det handlar om Jesu första predikan och kallelsen till omvändelse. Vad är Guds rike och vad innebär det egentligen att omvända sig?
Dagens evangelietext: Markusevangeliet 1:14-15
I studion: David Silverkors och Peter Westermark
Musikproducent: John Persson
Producent: Roger Recarey Törnlöw -
I det första avsnittet av "Nådens år" talar vi om kyrkoårets första söndag, om hur Jesus rider in i Jerusalem för att inviga sitt rike och hur vi kan förbereda oss på det.
Dagens evangelietext: Matteusevangeliet 21:1-9
I studion: David Silverkors och Peter Westermark
Musikproducent: John Persson
Producent: Roger Recarey Törnlöw -
I podden Myter och Mysterier har mystikern Eric Schüldt gjort en observation som blir grunden för dagens samtal. Kyrkan bär på en Petruslinje och en Johanneslinje. Två olika sätt att vara kyrka, som ändå tillsammans utgör en enda gemenskap. En överlappande observation har gjorts av professorn i kyrkohistoria, Samuel Rubenson. Några uttryck för Petruslinjen är den offentliga bekännelsen, utläggningen och läran. Johanneslinjen lyfter snarare fram avskildheten, tystnaden och mysteriet som väg till gnosis.
Detta sista avsnitt med prästen Peter Westermark blir en historisk resa fram och tillbaka sedan kyrkans födelse. Från Origenes, ökenfäderna och Gregorius av Nyssa, till östkyrkans Hesychasm och den västerländska mystikens olika uttryck i exempel som Meister Eckhart och Böhme. Vi diskuterar den språkbarriär som hindrade västkyrkan att ta del av östkyrkans mystik och när språkbarriären bröts, genom renässansen. I den medföljande texten till avsnittet tillkommer timestamps, som dels möjliggör större överblickbarhet, så att man kan se när i tiden olika händelser vi talar om äger rum, men också gör det möjligt för den mindre historieintresse att hoppa över dessa delar.
Vår reflektion avslutas i gnosticismen och nyplatonismen. Vi frågar oss vad Gnosis egentligen är, och på vilket sätt gnosis alltid varit en självklar del i kyrkan. Därtill om vilka gnostiska texter, som när allt kommer kring, vi personligen uppfattar oss mest dragna till.
Timestamps:
Kyrkohistoria
02:00 - Johanneslinjen och Petruslinjen
07:00 - Origenes, (200tal)
08:00 - Gregorius av Nyssa (300tal) & ökenrörelsen/ökenfäderna (300-500tal för första vågen)
09:40 - Hesychasmen, Symeon den nye teologen (900tal) och Gregorius Palamas (1300tal)
12:35 - Meister Eckhart (1200/1300tal), Cusanus (1400tal)
13:25 - Böhme (1500/1600tal)
14:35 - Språkbarriären mellan öst och väst.
Skolastiken (från 1100tal till 1700tal) Renässansen (1400 till 1600tal beroende på hur man definierar det). Augustinus (300/400tal). Hermetism (100-300tal).
Gnosticism, nyplatonism & gnosis
18:40 Gnosticismen & Nag Hammadibiblioteket (100-400tal)
27:25 Nyplatonismen (200-400tal) & Platonism (300fkr till runt år 0)
33:50 Kristen mystik i jämförelse med gnosticism och nyplatonism
45:40 Gnosisbegreppet & Peter och Carls favorittexter från gnostikerna
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-
Mer från vårt instagramkonto:
https://www.instagram.com/p/Ce_9i4IMgcn/
"The school of Athens" av Raphael
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/9/91/School-of-athens.jpg
Två nycklar till vem som är vem i "The school of Athens"
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/54/The_School_of_Athens%3B_a_key_to_the_figures_in_the_compositio_Wellcome_V0006664.jpg
https://wp.en.aleteia.org/wp-content/uploads/sites/2/2017/05/school-of-athens-19-638.jpg?quality=100&strip=allMusik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
-
På 500talet börjar ett antal mystika skrifter cirkulera. De handlar om hur den synliga och osynliga världen är förenade i symboler vilka kan skärskådas i en hemlig gnosis, en himmelsk kunskap som människan kan lära sig genom vägledning av änglar, genom en intrikat kosmologi med 9 himlar. Författarens identitet förblir okänd. Istället för eget namn valde han nämligen att underteckna sina böcker med ett bibliskt namn, hämtat från en av Paulus lärjungar på 50talet efter Kristi födelse. Den så kallade Dionysios Areopagiten.
Jag, Carl Stattin och prästen Peter Westermark inleder denna serie avsnitt om Dionysios. Vid femte avsnittet ansluter prästen Josef Moe Ekesryd, tillsammans med vilken jag i poddens första säsong läste två författare från 1300talet, som båda hade just Dionysios som huvudsaklig inspirationskälla.
Det första samtalet ställer frågan om varför Dionysios valde just detta namn. Kände han av olika skäl igen sig i den bibliska karaktären? Var namnet en övning i självförglömmande, eller kanske en form av bön där han genom sin hädangångne namne ville komma nära den bibliska historien?
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-
Mer från vårt instagramkonto:
https://www.instagram.com/p/CeIrxEkjwru/
https://www.instagram.com/p/CeQ3iNbDxlp/Musik och ljud av Aionarch:
Aionarch | Spotify
