Pandora Podcasts
-
Dom är här, vi är här, ni är här och alla är här: Oscarsnomineringarna har släppts och vi snackar lite lätt och ledigt om dom. Vi har även tagit oss en chartertur till Pandoras heta stränder och svalkande fauna. Kan man få stanna kvar där en stund undrar vi?
Givetvis är det hyllade och kontroversiella inslaget Så Som i En TV tillbaka med The Last of US s01e02 där vi får lära känna våra hjältar lite bättre. Lördag. Det hatar vi inte.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi avslutar Stilåret med att dyka ner i vårt stora arkiv för att åter träffa några av alla de personer som vi intervjuat under året som gått.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I programmet träffar vi Eurodiscostjärnan Pandora, eller Anneli Magnusson som hon heter. Hon var en av Sveriges absolut största artister under 90-talet. 1993 släppte hon monsterhiten Trust Me och blev känd över hela världen, något hon aldrig hade kunnat föreställa sig. Vi pratar också med fotografen Ewa Rudling som lärde känna artisten Nico i Paris i början av 1970-talet och tog flera kända bilder av henne. Vi tar också en närmare till på kung Charles krona från 1969, då han kröntes till prins av Wales. Den var något utöver det vanliga. Och så pratar vi med Georg Ragnar Levi som har samlat på pärlblommor i över trettio år. Det är blommor tillverkade av små, glimrande glaspärlor som träs på tunn metalltråd och vars färgprakt och variationsrikedom kan vara anslående.
Gott nytt år önskar Stilredaktionen!
-
I veckans Stil ska vi bege oss 30 år tillbaka i tiden och titta närmare på ett av 1990-talets mest tidstypiska musik- och stilfenomen Eurodance.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Eurodance eller Eurodisco (en term som framför allt användes här i Sverige). Vi snackar melodiösa synthslingor, hamrande pianon, pumpande beats, tunga basgångar, kvinnlig medryckande refrängsång och manlig rap däremellan – ett koncept som kopierades om och om igen av artister från framför allt Nederländerna, Sverige, Tyskland och Italien.
Lägg därtill enkla, upprepande texter om dans, fest, kärlek och glädje och en klädstil som påminde om ett färgsprakande, futuristiskt dansparty i yttre rymden med fuskpälsar, magtröjor och plastkjolar i grälla färger.
Eurodance var länge av 90-talets mest bespottade genrer – särskilt bland finsmakare – men idag har Eurodance på många sätt omvärderats och istället blivit en av de mest omtalade 90-talsgenrena, både tack vare musiken och modet.
I veckans program träffar vi Eurodiscofantasten, tillika radioprofilen, Josefin Crafoord. Hon mötte genren i början av 90-talet och har stenkoll på vilka plagg som kunde göra en hetast på dansgolvet. Vi träffar också Pandora, eller Anneli Magnusson som hon heter. Hon var en av Sveriges absolut största artister under 90-talet. 1993 släppte hon monsterhiten Trust Me och blev känd över hela världen, något hon aldrig hade kunnat föreställa sig.
Vi pratar också upp- och nedgångar med Peter Thelenius från den svenska Eurodancegruppen Basic Element. Och så undersöker vi hur det politiska läget i Europa i början av 90-talet, med det förenade öst och väst, påverkade Eurodiscons framväxt.
Veckans programledare är Erik Sjölin.
-
Dagens gäster är Janne Grönroos och Tiina Fjellander. Janne delar med sig av berättelser från hans tv-program Succékväll, sin intervju med Sanna Marin i "Efter nio" och låten Drottningen av Åland som firar 10 år. Visste du att miljöpartiets Maria Wetterstrand hjälpte till att övertyga Pandora att spela in låten tillsammans med Janne? Eller att han öppnar upp för att besöka Rockoff, om priset är det rätta? Dagens andra gäst, Tiina Fjellander, är programledare för Åpodi, en podcast om Åland på finska. Hon delar, bland annat, med sig av de största fördomarna och skämten om Åland. Carl Lönndahl & Daniel Dahlén diskuterar om Jan-Erik "Jenkki" Rask ska bli servitör till sommaren, Viking-Glorys premiär på Åland och helgspaning med bio, konst och utställningar. Carl delar också med sig av sitt egna recept på Praliner, som han gjort med tillbehör och smaksättare från Fyndet i Mariehamn. Programledare: Carl Lönndahl & Daniel Dahlén
-
Samtidigt som Europagränserna öppnades upp så började också en ny form av dansmusik växa sig stark över kontinenten. En musikstil som skulle komma att dominera topplistorna under stor del av 90-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Berlinmuren hade fallit, öst och väst blivit ett, och plötsligt infann sig en gränslös skaparglädje där en våg av experimentlusta spred sig över det nya Europa. Den tidigare så undanskymda DJ:n hade nyss fått en plats i rampljuset och på scen varvades melodiska refränger i snabb takt med rap om glädje, dans och budskap om att göra världen ännu bättre.
Begreppet eurodance, eller eurodisco som det ibland kallades, hade sin storhetstid under första halvan och mitten av 90-talet, men vad var det som ledde fram till denna våg av dansmusik och hur såg man på den då? Var det också så att eurodancen försvann när vi gick in i ett nytt millenium, eller hittade den bara nya vägar?
I fyra program tar Stefan Lindeberg dig tillbaka i tiden för att minnas 90-talsfenomenet eurodance. Från det som ledde fram till ett genombrott för den kommersiella dansmusiken till hur arvet förvaltats in i våra dagar, då musikstilen fått lite av en comeback.
Stefan Lindeberg har tidigare arbetat med musik- och topplisteprogram i Sveriges Radio P3. I den här programserien möter han artister som Pandora, E-Type, Dj Bobo, Alexia och Rob’n’Raz, samtliga aktiva då och i flera fall även idag.
Du hör även andra medverkande som Kajsa Mellgren, programledaren från ZTV som själv frontade flera musikprojekt, samt Henrik Olsson som listade musik i både radions P3 Mix och SVT:s Voxpop under 90-talet.
-
Samtidigt som Europagränserna öppnades upp så började också en ny form av dansmusik växa sig stark över kontinenten. En musikstil som skulle komma att dominera topplistorna under stor del av 90-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Berlinmuren hade fallit, öst och väst blivit ett, och plötsligt infann sig en gränslös skaparglädje där en våg av experimentlusta spred sig över det nya Europa. Den tidigare så undanskymda DJ:n hade nyss fått en plats i rampljuset och på scen varvades melodiska refränger i snabb takt med rap om glädje, dans och budskap om att göra världen ännu bättre.
Begreppet eurodance, eller eurodisco som det ibland kallades, hade sin storhetstid under första halvan och mitten av 90-talet, men vad var det som ledde fram till denna våg av dansmusik och hur såg man på den då? Var det också så att eurodancen försvann när vi gick in i ett nytt millenium, eller hittade den bara nya vägar?
I fyra program tar Stefan Lindeberg dig tillbaka i tiden för att minnas 90-talsfenomenet eurodance. Från det som ledde fram till ett genombrott för den kommersiella dansmusiken till hur arvet förvaltats in i våra dagar, då musikstilen fått lite av en comeback.
Stefan Lindeberg har tidigare arbetat med musik- och topplisteprogram i Sveriges Radio P3. I den här programserien möter han artister som Pandora, E-Type, Dj Bobo, Alexia och Rob’n’Raz, samtliga aktiva då och i flera fall även idag.
Du hör även andra medverkande som Kajsa Mellgren, programledaren från ZTV som själv frontade flera musikprojekt, samt Henrik Olsson som listade musik i både radions P3 Mix och SVT:s Voxpop under 90-talet.
-
Samtidigt som Europagränserna öppnades upp så började också en ny form av dansmusik växa sig stark över kontinenten. En musikstil som skulle komma att dominera topplistorna under stor del av 90-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Berlinmuren hade fallit, öst och väst blivit ett, och plötsligt infann sig en gränslös skaparglädje där en våg av experimentlusta spred sig över det nya Europa. Den tidigare så undanskymda DJ:n hade nyss fått en plats i rampljuset och på scen varvades melodiska refränger i snabb takt med rap om glädje, dans och budskap om att göra världen ännu bättre.
Begreppet eurodance, eller eurodisco som det ibland kallades, hade sin storhetstid under första halvan och mitten av 90-talet, men vad var det som ledde fram till denna våg av dansmusik och hur såg man på den då? Var det också så att eurodancen försvann när vi gick in i ett nytt millenium, eller hittade den bara nya vägar?
I fyra program tar Stefan Lindeberg dig tillbaka i tiden för att minnas 90-talsfenomenet eurodance. Från det som ledde fram till ett genombrott för den kommersiella dansmusiken till hur arvet förvaltats in i våra dagar, då musikstilen fått lite av en comeback.
Stefan Lindeberg har tidigare arbetat med musik- och topplisteprogram i Sveriges Radio P3. I den här programserien möter han artister som Pandora, E-Type, Dj Bobo, Alexia och Rob’n’Raz, samtliga aktiva då och i flera fall även idag.
Du hör även andra medverkande som Kajsa Mellgren, programledaren från ZTV som själv frontade flera musikprojekt, samt Henrik Olsson som listade musik i både radions P3 Mix och SVT:s Voxpop under 90-talet.
-
Samtidigt som Europagränserna öppnades upp så började också en ny form av dansmusik växa sig stark över kontinenten. En musikstil som skulle komma att dominera topplistorna under stor del av 90-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Berlinmuren hade fallit, öst och väst blivit ett, och plötsligt infann sig en gränslös skaparglädje där en våg av experimentlusta spred sig över det nya Europa. Den tidigare så undanskymda DJ:n hade nyss fått en plats i rampljuset och på scen varvades melodiska refränger i snabb takt med rap om glädje, dans och budskap om att göra världen ännu bättre.
Begreppet eurodance, eller eurodisco som det ibland kallades, hade sin storhetstid under första halvan och mitten av 90-talet, men vad var det som ledde fram till denna våg av dansmusik och hur såg man på den då? Var det också så att eurodancen försvann när vi gick in i ett nytt millenium, eller hittade den bara nya vägar?
I fyra program tar Stefan Lindeberg dig tillbaka i tiden för att minnas 90-talsfenomenet eurodance. Från det som ledde fram till ett genombrott för den kommersiella dansmusiken till hur arvet förvaltats in i våra dagar, då musikstilen fått lite av en comeback.
Stefan Lindeberg har tidigare arbetat med musik- och topplisteprogram i Sveriges Radio P3. I den här programserien möter han artister som Pandora, E-Type, Dj Bobo, Alexia och Rob’n’Raz, samtliga aktiva då och i flera fall även idag.
Du hör även andra medverkande som Kajsa Mellgren, programledaren från ZTV som själv frontade flera musikprojekt, samt Henrik Olsson som listade musik i både radions P3 Mix och SVT:s Voxpop under 90-talet.
-
Prometheus älskade människan mer än olympierna, som hade förvisat större delen av hans familj till Tartarus. Så när Zeus dekreterade att människan måste skänka en del av varje djur som han slaktade till gudarna, bestämde sig Prometheus för att lura Zeus. Han skapade två högar, den ena med benen insvepta i saftigt fett, den andra med det goda köttet gömt i skinnet. Han bad sedan Zeus att välja. Zeus valde benen. Eftersom han hade gett sitt ord, var Zeus tvungen att acceptera denna hög som sin del för framtida offer. I sin ilska över tricket tog han elden ifrån människan. Men Prometheus tände en fackla från solen och förde tillbaka den till människan. Zeus blev då arg över att människan återigen hade eld. Han bestämde sig därför för att utdöma ett fruktansvärt straff mot både människan och Prometheus.
För att straffa människan lät Zeus Hefaistos skapa en dödlig av fantastisk skönhet. Gudarna gav den dödliga många rikedomsgåvor. Han lät sedan Hermes ge den dödliga ett vilseledande hjärta och en lögnaktig tunga. Denna skapelse var Pandora, den första kvinnan. En sista gåva var en burk som Pandora förbjöds att öppna. Således och avslutande, skickade Zeus Pandora ner till Epimetheus, som stannade bland människan.
Att vara en skönhet som ord inte kunde beskriva, fick Pandora som en gåva till Epimetheus. Pandoras nyfikenhet på burken som hon förbjöds att öppna blev outhärdlig för henne. Hon öppnade burken och ut flög alla slags ondska, sorger, svält, sjukdom och olyckor. Dock rymde botten av burken en bra sak - hopp.
Zeus lät gripa Prometheus, förde honom till Kaukasusbergen och kedjade fast honom vid en sten med okrossbara kedjor. Här plågades han dag och natt av en jätteörn som slet ut och åt upp hans lever. Zeus gav Prometheus två vägar ut ur denna plåga. Han kunde berätta för Zeus vem som var mor till barnet som skulle avsätta honom från tronen, eller uppfylla två villkor. Det första var att en odödlig måste frivilligt ställa upp på att dö för Prometheus, och det andra var att en dödlig måste döda örnen och lossa honom.
Prometheus berättade för Zeus att havsnymfen Thetis skulle föda en son som skulle bli större än sin far. Detta var viktig information. Både Zeus och hans bror Poseidon åtrådde Thetis, men de ordnade så att hon gifte sig med en dödlig så att hennes son inte skulle utgöra en utmaning för deras makt.
Zeus skickade därefter Herakles för att skjuta örnen som plågade Prometheus och för att bryta de kedjor som band honom. Efter sina år av lidande var Prometheus fri och kunde återförenas med sin kvinna Asia. För att belöna Herakles för hans hjälp rådde Prometheus honom hur man får tag i Hesperides gyllene äpplen, ett av de 12 storverk som den berömda hjälten var tvungen att utföra.
I detta ligger där en viss sensmoral inbäddad, och är inte den innebördsmässiga betydelsen förvånansvärt lik en annan känd historia från Kristen mytologi?
Att Carl som f.d världsmästare i styrkelyft är vår egna svenska Herakles och som i modern tid är den som släppt sanningen fri, är ju hur som helst i sammanhanget lite smålustigt trots allt. :)
#CarlNorberg #DeFria #RealNews
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Prometheus älskade människan mer än olympierna, som hade förvisat större delen av hans familj till Tartarus. Så när Zeus dekreterade att människan måste skänka en del av varje djur som han slaktade till gudarna, bestämde sig Prometheus för att lura Zeus. Han skapade två högar, den ena med benen insvepta i saftigt fett, den andra med det goda köttet gömt i skinnet. Han bad sedan Zeus att välja. Zeus valde benen. Eftersom han hade gett sitt ord, var Zeus tvungen att acceptera denna hög som sin del för framtida offer. I sin ilska över tricket tog han elden ifrån människan. Men Prometheus tände en fackla från solen och förde tillbaka den till människan. Zeus blev då arg över att människan återigen hade eld. Han bestämde sig därför för att utdöma ett fruktansvärt straff mot både människan och Prometheus. För att straffa människan lät Zeus Hefaistos skapa en dödlig av fantastisk skönhet. Gudarna gav den dödliga många rikedomsgåvor. Han lät sedan Hermes ge den dödliga ett vilseledande hjärta och en lögnaktig tunga. Denna skapelse var Pandora, den första kvinnan. En sista gåva var en burk som Pandora förbjöds att öppna. Således och avslutande, skickade Zeus Pandora ner till Epimetheus, som stannade bland människan. Att vara en skönhet som ord inte kunde beskriva, fick Pandora som en gåva till Epimetheus. Pandoras nyfikenhet på burken som hon förbjöds att öppna blev outhärdlig för henne. Hon öppnade burken och ut flög alla slags ondska, sorger, svält, sjukdom och olyckor. Dock rymde botten av burken en bra sak - hopp. Zeus lät gripa Prometheus, förde honom till Kaukasusbergen och kedjade fast honom vid en sten med okrossbara kedjor. Här plågades han dag och natt av en jätteörn som slet ut och åt upp hans lever. Zeus gav Prometheus två vägar ut ur denna plåga. Han kunde berätta för Zeus vem som var mor till barnet som skulle avsätta honom från tronen, eller uppfylla två villkor. Det första var att en odödlig måste frivilligt ställa upp på att dö för Prometheus, och det andra var att en dödlig måste döda örnen och lossa honom. Prometheus berättade för Zeus att havsnymfen Thetis skulle föda en son som skulle bli större än sin far. Detta var viktig information. Både Zeus och hans bror Poseidon åtrådde Thetis, men de ordnade så att hon gifte sig med en dödlig så att hennes son inte skulle utgöra en utmaning för deras makt. Zeus skickade därefter Herakles för att skjuta örnen som plågade Prometheus och för att bryta de kedjor som band honom. Efter sina år av lidande var Prometheus fri och kunde återförenas med sin kvinna Asia. För att belöna Herakles för hans hjälp rådde Prometheus honom hur man får tag i Hesperides gyllene äpplen, ett av de 12 storverk som den berömda hjälten var tvungen att utföra. I detta ligger där en viss sensmoral inbäddad, och är inte den innebördsmässiga betydelsen förvånansvärt lik en annan känd historia från Kristen mytologi? Att Carl som f.d världsmästare i styrkelyft är vår egna svenska Herakles och som i modern tid är den som släppt sanningen fri, är ju hur som helst i sammanhanget lite smålustigt trots allt. :) #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Svenska sångaren Anneli Magnusson gjorde stor succé som technodrottningen Pandora under 90-talet, då hon sålde miljoner skivor och turnerade världen över. I början av 2000-talet kraschade både skivindustrin och hennes privatliv. Nu sommarpratar hon om sin stora kärlek till Finland – och Finlands kärlek till henne. Som faktiskt har räddat henne flera gånger i livet. Redaktör: Thomas Lundin, Parad Media.
