Lova Nyqvist Podcasts
-
28 januari skjuts en 15-årig pojke till döds på en sushirestaurang i Skogås söder om Stockholm. Kort därpå exploderar det i lägenhetsportar i Upplands Väsby och Upplands-Bro.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Polisen misstänker att alla skjutningar och sprängningar som sker i och runtom Stockholm har kopplingar till varandra. De menar att många personer som rör sig i kriminella miljöer just nu väljer att agera snabbt, eftersom de är rädda för att annars själva bli måltavlor.
Samtidigt har polisen lyckats gripa och anhålla en hel del personer, både i Stockholm och Sundsvall.
Övriga medverkande: Petra Berggren, P4 Västernorrland, fältarbetaren Farre i Sundsvall, polisen Reine Berglund, fritidsgårdschefen Jordanos Kiflemarian och Hanna Paradis, kommenderingschef för polisens särskilda händelse i Stockholm.
Programledare: Linus Lindahl, Mariela Quintana Melin
Producent: Stefan Sundberg
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Tekniker: Johan Hörnqvist
Kontakt: [email protected]
Tipstelefon: 0734-61 29 15
-
De senaste tio åren har polisen Torsten Alm spanat på och jagat Vårbynätverket. I veckans Säkerhetssalen följer vi med honom till nätverkets hemmaplan – Vårby gård. När nu hovrättsdomen fallit tar han med oss till nyckelplatser i utredningen och ger en inblick i en av Sveriges mest välorganiserade brottsorganisationer.I avsnittet får Lova Nyqvist sköld även en inblick i den anmälan om jäv som skickats till Advokatsamfundet, och så går hon igenom den historiska domen i målet med kvinnan vars son användas som barnsoldat i Syrien.
-
För polisen - en gudagåva. För försvarare runt om i landet - en svår utmaning att möta. För kriminella - förödande. Det krypterade systemet EncroChat slog ner som en bomb och ändrade allt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Du har hört om det i ett års tid. Enchrochat - den krypterade och virtuella plats där de mest ljusskygga kriminella fritt kunde smida sina planer. En plats som gäckade polisen i flera års tid.
För den var där hela tiden, i form av en krypterad telefon, som polisen ofta kunde se och till och med hålla i - men aldrig ta sig in i.
Det finns ett före och ett efter det att fransk polis knäckte krypteringen till EncroChat under våren förra året och i realtid kunde läsa miljoner meddelanden som handlade om detaljerade mordplaner, laster med narkotika och vart vapen kunde levereras.
Det har lett till hundratals utredningar där många av Sveriges gängkriminella plockats från gatan - däribland dem som tidigare varit svårast att komma åt.
Men när framgångssagan ska upp i rätten så ifrågasätter flera försvarsadvokater hur informationen tagitss fram och om det är förenligt med svensk lag. Samtidigt har avslöjandet förändrat spelplanen när det kommer till de kriminellas kommunikation.
I lagens namn om när EncroChat kom till Sverige och vad som hände sen.
Producent: Viktor Papini
Programledare: Martin Wicklin
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Reporter: Lova Nyqvist Sköld -
Efter uppklarningen av dubbelmordet i Linköping började polisregionerna i landet se över vilka fall som var näst på tur. Sedan kom Integritetskyddsmyndighetens yttrande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dubbelmordet i Linköping 2004, där åttaårige Mohammad och en 56-årig kvinna dödades, blev det första fallet i Europa där polisen grep en gärningsman med hjälp av en släktforskingsdatabas i USA.
– Det hade gått sexton år. Tekniken räddade oss verkligen. Den kunde inte rädda min bror, men den räddade oss, säger Ali Ammouri, storebror till Mohammad.
Efter genombrottet förberedde polisen för att införa metoden på bredare front och DNA-släktforskare låg i träning för att kunna hjälpa till.
Men i maj kom ett yttrande från Integritetsskyddsmyndigheten att metoden strider mot nuvarande lagstiftning. Enligt myndigheten är det inte lagenligt för polisen att vända sig till släktforskningsdatabaser och få ut en lista på personer baserat på känsliga uppgifter. Polisen gjorde en annan tolkning: nämligen att det är lagligt.
– Metoden är fortfarande så viktig för svensk polis eller för svenskt rättsväsende. Då får man göra en hemställan om författningsändring så att det här blir möjligt, säger Bosse Lundquist, gruppchef för kalla fall i region Syd.
För I lagens namn uppger landets polisregioner att det kan handla om uppemot ett 20-tal kalla fall där de ser en möjlighet att använda DNA-släktforskning. Ett av dom är morden på Tor Öberg och Gerd Wiklund i Brattås 2005 där anhöriga nu sätter sitt hopp till att ett DNA-spår kan bära den kvalité som är tillräcklig för att använda tekniken.
– Det är klart, skulle man då säga: vi kan inte använda den här tekniken. Vad ska de då kunna gå vidare med? Vad finns det kvar att göra?, säger Inger Nordström, dotter till Tor Öberg.
Nu är de fall där polisen ser en möjlighet att använda metoden på vänt. Regeringen vill att en utredare ska undersöka hur polisen får använda DNA från gärningsmän. Utredningen blir klar 2023.
– Det är beklagligt läge. Det kommer ta tid och det kommer dröja innan de ändrade reglerna kan vara på plats. Rent hypotetiskt finns det också en uppenbar risk att gärningsmän som går fria kan begå nya brott under tiden, säger Jan Staaf vid polisregion öst, som var förundersökningsledare för dubbelmordet i Linköping.
Samtidigt ser flera europeiska länder över sin lagstiftning och följer utvecklingen i Sverige. Metoden väcker flera etiska frågor om vilken information polisen ska få tillgång till och vilka risker det kan finnas att använda genetisk data i jakten på okända gärningsmän.
– Man har ju, i starten av utredningar inte en individ, det är ju individen man söker efter. Men för att komma dit så riktar man utredningen efter en grupp. Och särskilt när det är en minoritet så är det en del utmaningar med det, säger Truls Petersen, ledamot i det nordiska bioetiska rådet.
I lagens namn om DNA-släktforskningens roll i brottsutredningar.
Producent: Viktor Papini
Programledare: Martin Wicklin
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Reporter: Lova Nyqvist Sköld -
Igår åtalades rapparen Yasin för stämpling eller förberedelse till människorov av en annan svensk artist. Åtalet ingår i en av Stockholms största brottsutredningar mot kriminella gäng genom tiderna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rapparen Yasin åtalades under tisdagen för stämpling eller förberedelse till människorov. Händelsen ska ha ägt rum i slutet av mars förra året men misslyckats. En tid senare genomförs kidnappningen men Yasin är då inte delaktig och åtalades alltså inte för den händelsen.
Åtalen om människorov ingår i en större utredning mot det så kallade Vårbynätverket med flera andra åtalspunkter och totalt 28 tilltalade personer.
Åtalen omfattar bland annat mordförsök, narkotikabrott, sprängdåd och grova vapenbrott utöver kidnappningen av den kända artisten.
P3 Krim tittar i två delar närmare på Vårbynätverket och börjar denna vecka med misstankarna mot Yasin.
Yasin har nekat till brott.
Programledare:
Evalisa Wallin
Viktor Ahldén
Medverkande:
Torsten Alm, kriminalinspektör
Frida Wallin, Yasins försvarsadvokat
Rappnyheter
Producent: Viktor Papini
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Kontakt: [email protected]
