Avsnitt

  • Erika mötte en man som enligt henne lovade att betala middagar och resor. Han har åtalats för grovt bedrägeri men förnekar brott och säger att det som åtalet gäller aldrig var tänkt att betalas av honom.

    Målet gällande Erika och den man som vi kallar Adam avgörs i Uppsala tingsrätt den 25 augusti. Enligt åtalet är det 248 transaktioner på närmare 400 000 kronor som det grova bedrägeriet handlar om.Adam är tidigare dömd för bedrägerier och träffade Erika kort efter att han avtjänat sitt fängelsestraff. Nu sitter han häktad i väntan på dom.Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet ökar antalet anmälningar gällande bedrägerier genom social manipulation, som kan handla om just romansbedrägerier. Sedan förra året då rubriceringen infördes har det gått från lite drygt 6121 anmälda brott första halvåret ifjol till nästan 8493 samma period i år.När det gäller bedrägerier kan man enligt Pär-Anders Granhag, professor i psykologi, urskilja ett mönster där en initial kontakt snabbt blir personlig och bedragaren försöker bygga förtroende. Att någon skulle vara immun mot Jag tror att så gott som alla kan bli lurade. Vi är alla i riskzonen, säger Pär-Anders Granhag.Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Reporter/producent: Evalisa Wallin.

  • Minst en av tio som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff blir aldrig utvisade. Dessutom kan en gärningsperson få straffet reducerat när utvisning ingår i domen även om den inte sker.

    Det står även i åklagarnas vägledning för utvisningar att praxis är att reducera fängelsetiden med 10-20 procent för utländska medborgare som har anknytning till Sverige vid utvisningsdom oavsett misstanke om att utvisningen aldrig kommer att verkställas.Mellan åren 2012-2019 är det minst tio procent, eller över 600 utvisningsdömda vars ärende inte slutat med utvisning. Men ingen ansvarig myndighet har räknat hur många av dessa som är avskrivna, pågående, inlåsta eller ute på gatan. Och de som inte går att utvisa kan heller inte låsas in.Patrik Engström är nationell chef för gränspolissektionen i Sverige: Grunden för att vi ska kunna låsa in folk, det är vi gör bedömningen att det kommer att gå att verkställa beslutet. Då gynnas ju egentligen då de som ljuger för er? Ja. Så är det. Polismyndigheten har som uppdrag att göra hela Sverige tryggt och säkert, då är det så klart otroligt frustrerande när människor som begått väldigt grova brott och som ska utvisas inte kan utvisas, säger Patrik Engström. Det finns flera olika hinder för att någon inte ska bli utvisad trots att det beslutats i domstol. De personer inom Kriminalvården och Gränspolisen som I lagens namn har talat med berättar att flera gärningsmän misstänks ljuga om sin identitet. Andra försöker fysiskt förhindra sin utvisning genom att exempelvis spotta och slåss.Det går heller inte enligt internationella konventioner att utvisa någon till ett land där personen riskerar död eller tortyr. Det fjärde hindret är att flera länder inte släpper in sina medborgare om de inte frivilligt återvänder. Till många av de här länderna så kan man återvända om man gör det frivilligt. Våra 5 problemländer är Irak, Iran, Somalia, Libanon och Eritrea. Till dessa länder kan du återvända frivilligt, men om du väljer att inte göra det har vi väldigt begränsade möjligheter att verkställa det med tvång, säger Patrik Engström som är chef för nationella gränspolissektionen.Ett sådant fall rör en kvinna som blev våldtagen, misshandlad och förföljd av en man som dömdes till ett flerårigt fängelsestraff och tio års utvisning. Vid ett tillfälle försökte han strypa henne framför hennes barn som grät i bilen. Idag har han avtjänat sitt fängelsestraff men är kvar i Sverige på grund av att han inte vill återvända frivilligt till sitt hemland: Han blir ju inte utvisad, då har han inte sonat sitt brott! Jag känner mig helt jävla lurad av systemet, säger en kvinna vi kallar för Maria.Hon är idag rädd för att hon ska behöva flytta från sitt hem och skaffa skyddad identitet.Fältpolisen Peter Larsson i Göteborg har vid flera tillfällen stött på utvisningsdömda på gatan, som sedan direkt släpps ut igen då det ändå inte går att verkställa utvisningen. De fallen som jag varit med och gripit, då är det våldtäktsmän. Jag tänker ju på kvinnorna, hur de känner när de springer på den här individen ute på gatan. Jag vill inte ens tänka hur dom känner! Jag vet hur jag känner och det är en frustration och en ilska, säger han.Ett av de vanligaste tillfällena då Peter Larsson och hans kollegor stöter på utvisningsdömda är när de begår nya brott. Ja absolut, det skulle jag nog säga är den vanligaste delen då vi springer på de här. Det är när de begått ytterligare ett brott, sen kanske det inte är samma brott, säger polisen Peter Larsson.Det råder sekretess kring vilka personer som släppts ut på gatan men I lagens namn har med hjälp av hemliga källor inom Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården fått fram 43 exempel på utvisningsdömda brottslingar som aldrig utvisas. I majoriteten av fallen har de begått fler brott än det som gav dem utvisning.Här är några exempel: En man från Iran har blivit dömd till utvisning vid flera tillfällen och har 18 punkter i sitt brottsregister. Trots det har han varit kvar i Sverige i 20 år, nu är han dömd för mord på en äldre kvinna som han försökt lura på pengar. En man från Somalia våldtar en 17-årig tjej och blir dömd till fängelse och utvisning. Men blir kvar. Han åker senare fast för rån och för att ha burit kniv på Avenyn i Göteborg. En man från Libanon skär halsen av en annan asylsökande med en tandad kökskniv, efter ett bråk om lampan skulle vara släckt eller tänd. Vid mordet fanns han redan under tre punkter i belastningsregistret. Men trots att han suttit av sitt straff och skulle utvisas på livstid är han kvar i Sverige.Fakta: Så många utvisas ej Minst en av tio som dömts till utvisning i domstol blir aldrig utvisad. Mellan åren 2012-2019 fick gränspolisen in 6080 utvisningsärenden som skulle verkställas, det handlar då om över 600 fall där personen inte utvisats av en eller annan anledning. Siffrorna från NOA - polisens nationella administrativa avdelningen - räknar dock inte hur många som är pågående ärenden, inlåsta, ute på gatan eller avskrivna. Det enda man kan se i siffrorna är att mellan 11-15 procent inte resulterat i utvisning.Fakta: Så tycker partierna Fråga 1: Ska personer som ej är svenska medborgare och begår allvarliga brott i Sverige utvisas? a) Ja, fler än idag (utvisning ska vara huvudregeln när en utländsk medborgare blir dömd till ett allvarligt brott) 6 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna. b) Nja, samma som idag (det fungerar relativt bra idag, de som går att utvisa utan verkställighetshinder utvisas) 2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet. c) Nej, mindre än idag (personer med exempelvis anknytning borde i högre grad få stanna) 0 av 8 riksdagspartier.Fråga 2: Ska personer som ej kan utvisas - trots dom om utvisning - i högre grad hållas inlåsta (exempelvis på förvar eller vara kvar på anstalt)? a) Ja, mer än idag (det är inte rimligt att de släpps ut på grund av att de exempelvis vägrar samarbeta för att kunna verkställa utvisningen) 5 av 8 riksdagspartier: Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna. b) Nja, samma som idag (några hålls inlåsta andra inte, man får avgöra från fall till fall beroende möjlighet till framtida utvisning och brott). 1 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna. c) Nej, färre ska hållas inlåsta (man har redan avtjänat sitt straff och det är inte rimligt att någon ska hållas inlåst på obestämd tid grund av att det inte går att verkställa utvisningen) 2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet.Reporter: Josephine Freje. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Sharif ville lämna ett kriminellt sammanhang men blir hotad till livet på grund av en skuld. Socialtjänst och polis säger bestämt nej till att betala. Men han upplever att han inte har något val.

    Du måste betala imorgon eller så kommer du att dö.Det var orden som Sharif fick höra från personer han trodde var vänner. Han köpte narkotika av dem och lånade även pengar. När Sharif greps av polisen togs pengarna i beslag, och han blev så småningom hotad med vapen. Han, och även familjehemmet där han bodde, upplevde dödshotet som akut. Vi upplevde att vi inte hade något val, säger Sharifs tidigare fostermamma Sara.Sharif, som inte hade fyllt 18 när han greps av polisen, fick insatser från socialtjänsten i sin kommun och även om Sara också hade kontakt med en avhopparorganisation räknades han förmodligen inte som en avhoppare i formell mening.Beroende på var i landet man bor definieras avhoppare lite olika, och möjligheten att få hjälp kan också skilja sig åt. En del kommuner, som de i storstadsregionerna, har uttalad avhopparverksamhet medan det på andra håll är oklart vems ansvaret är. Men när I lagens namn pratar med socialtjänster, polis och organisationer berättar många om att allt fler som verkar vilja lämna ett kriminellt liv.Siffror som I lagens namn fått fram från de tre storstadskommunerna visar att det i Stockholm och Malmö varit ett ökande inflöde sedan 2017. I Göteborg ligger det på ungefär samma nivå.Malmö stads konsultationsteam har hittills i år haft kontakt med 38 personer som vill hoppa av och där polisen gjort en hotbildsbedömning, för tre år sedan var det 50 personer på ett helt år.Stockholms stads enhet för hemlösa, som även jobbar med avhoppare, har hittills i år haft ett inflöde på tolv personer, att jämföra med elva personer hela förra året. Alla avhoppare fångas dock inte upp i dessa verksamheter, det finns exempelvis sociala insatsgrupper i flera kommuner som även de hjälper personer som vill lämna kriminalitet.Fotnot: Sharif och Sara heter egentligen något annat, och Sharifs röst är utbytt.Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Reporter/producent: Evalisa Wallin.Avhoppare - statistik: Stockholms stad 2020 12 (till och med 17 juni) 2019 11 2018 2 2017 5 Personer som kommer till enheten för hemlösa via polisens sektion för brottsoffer och personsäkerhet, de har en mycket hög hotbild och måste ofta flytta från Stockholm samt få skyddade personuppgifter.Malmö stad 2020 - 38 (till och med slutet av juli) 2019 - 70 2018 - 68 2017 - 50 Personer som fått en hotbildsbedömning av polisen och som har kontakt med Malmö stads konsultationsteam.Göteborgs stad dec 2019 - juli 2020 13 potentiella kontakter, 5 startade insatser 2019 37 potentiella kontakter, 12 startade insatser 2018 38 potentiella kontakter, 10 startade insatser 2017 7 potentiella kontakter, 4 startade insatser

  • Tänk att kunna rekonstruera en brottsplats digitalt, från innan ett skott faller eller ett knivhugg utdelas. Det handlar om ny 3D-teknik och virtuella obduktioner som kan hjälpa polisen.

    Även om du ofta får höra att verkligheten inte ser ut som i tv-serierna så ligger ibland verkligheten före fiktionen. Så var det 2003 när svenska forskare var tidiga med det som kallas postmortal bilddiagnostik eller virtuell obduktion på brottsoffer.Skaparna till den amerikanska serien CSI ville då komma till Linköping på studiebesök inför framtida avsnitt. De ville se hur döda kroppar scannas i en datortomograf, en så kallad CT, som gör att rättsläkarna kan zooma in och närgranska hur en kula eller en kniv rört sig i kroppen.På så sätt kan man snabbare upptäcka sådant som har betydelse för polisutredningen.Detta kan också vara till hjälp i återskapandet av en tredimensionell brottsplats, för att i efterhand kunna visa hur ett mord gått till.I dagsläget görs CT-scanningarna främst i Linköping utanför Rättsmedicinalverkets ordinarie verksamhet. Men nu har rättsmedicin köpt egen utrustning som kommer att hamna i Solna.Reporter: Jennifer Rochette. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.

  • En kvinna arbetade gratis på svärföräldrarnas restaurang, en man jobbade på ett butikslager för att få svenskt pass. Det handlar om misstänkt människoexploatering - ett brott som sker mitt ibland oss.

    Sommaren 2018 infördes den nya brottsrubriceringen människoexploatering. För att den som "exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering till fängelse i högst fyra år".Men lagen är ny, och myndigheterna är fortfarande trevande i sitt arbete. I lagens namn har bara fått kännedom om fem åtal som väckts till och med slutet av juni i år, varav det bara i två fall har avkunnats dom.Dessutom sätter sekretess mellan myndigheter stopp för exempelvis Skatteverket att rapportera till polisen när de ser vad de tror kan handla om människoexploatering. Första gången som jag stötte på människoexploatering var när jag var ute och besökte i tjänsten då en räv- och minkfarm och hittade personer som bodde i lokaler som inte var anständiga, säger Pia Bergman på Skatteverket. Någon delade samma mat som djuren som de skulle sköta om. När jag fick se dessa rädda och väldigt utnyttjade människor så kände jag det här är det är inte värdigt någon av oss.Enligt Pia Bergman har Skatteverket försökt att påtala problemet med sekretessen under många år. I dag räcker det inte med enskilda iakttagelser för att få lämna uppgifterna vidare till exempelvis polisen. Observationerna måste göras vid minst två tillfällen, eller röra ett större antal människor.En av regeringen tillsatt utredning pågår och väntas vara klar senare i år.Reporter: Johannes Jakobsson. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.

  • Människans bästa vän är också ett av polisens kanske bästa verktyg i jakten på spår efter avlidna. Men det är brist på likhundar, och även på möjlighet att träna dem.

    Polisens 350-400 hundar används dels för att hitta knark och sprängmedel. Men också för att hitta döda människor som är gömda inomhus eller ute i naturen.I dagens program kommer du få höra om planerna på att forska på det här området i Sverige, något som inte görs i dag.Det råder även brist på likhundar och programledare Martin Wicklins svarta jaktlabrador Zizou fick genomgå Nationella polishundtjänstens test i Karlsborg, för att se hur svårt det kan vara att hitta en bra polishund.Reporter: Jennifer Rochette. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.

  • Anna får hundratals meddelanden, kärleksförklaringar varvat med allvarliga hot. När hon blockerar mannen hittar han bara nya sätt att nå henne. Och när hon ansöker om kontaktförbud får hon avslag.

    Jag kommer ihåg ett meddelande där han sa att jag skulle få ett skott i pannan och att alla mina nära och kära också skulle dö, berättar Anna.Statistik som I lagens namn tagit del av gällande kontaktförbud visar att olika åklagarkammare beviljar ansökningar i olika utsträckning. Under 2019 beviljar City åklagarkammare i Stockholm och Södra Skånes åklagarkammare två av tio ansökningar. Umeå, Falun och Borås beviljade dubbelt så många. Flest var det i Växjö, som beviljade hälften av alla ansökningar.Anna ansökte om kontaktförbud mot mannen som förföljde henne två gånger men fick nej. Men den tredje ansökan blev beviljad. Då hade det gått över ett år sedan hon gjorde sin första polisanmälan. Och Anna är övertygad om att utfallet beror på vilken åklagare som får ansökan på sitt bord. Det är en utmaning för de utsatta att bli trodda och att få förståelse för sin situation som utsatt för stalkning, säger Susanne Strand, docent i kriminologi vid Örebro universitet. I många många ärenden så har det inte varit ett våldsbrott och då blir det svårt ibland att få kontaktförbud.Fotnot: Anna är ett fingerat namn.Reporter: Jennifer Rochette. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.

  • En man blir lovad anonymitet i utredningen om ett grovt brott. Men när åtalet väcks kallas han att vittna, ljuger och döms själv för mened. Han har blivit hotad och flera år senare fortsätter hoten.

    Rami är en av drygt 200 personer som sedan 2015 dömts för mened. Han berättar hur han blev vittne till ett grovt brott och på grund av det fick motta hot. När han kontaktade polisen var det för att få hjälp att hantera hoten samtidigt som Rami inte ville göra någon polisanmälan. Han trodde att det skulle förvärra situationen.Den polis han träffade ska, enligt Rami, ha lovat honom anonymitet. Men när det blev rättegång om det grova brottet kallades Rami att vittna. Han vågade inte berätta och blev själv åtalad och dömd för mened.Samtidigt har hoten och även utpressning mot honom fortsatt. Men för Ramis del är förtroendet för polisen brutet. En polisman ska ju vara någonting man ska lita på men hos mig finns ingenting som heter lita på en polis, säger han.Fotnot: Rami heter egentligen något annat.Reporter: Hannah Engberg. Reporter/producent: Evalisa Wallin. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.

  • Mikael vittnade om ett allvarligt brott och anser att han fick bra stöd av polisen. I samma fall blev två vittnen åtalade för mened. I lagens namn tittar närmare på frågan om stöd till vittnen.

    I lagens namn har läst tings- och hovrättsdomar gällande mened. Sökningen av domar om mened har gjorts i Acta Publica, ett arkiv med rättsdata som fångar upp de flesta domar som meddelas i svenska domstolar. Det har sökts på "mened, 15 kap" (mened ingår i Brottsbalkens 15:e kapitel) i fritextsökning och bland dokumenten har I lagens namn läst de tings- och hovrättsdomar som meddelats från och med januari 2015 till och med maj månad år 2020.Det handlar om 292 personer som åtalats, varav de allra flesta - 215 personer - dömts. Många fall rör personer som anses ha ljugit om att en kompis kört bil full eller drogpåverkad, eller helt enkelt kört för fort. Men det finns ett antal fall som rör betydligt grövre brottslighet som grov misshandel, våldtäkt eller mord.30 personer säger själva eller anses av polis eller domstol ha blivit utsatta för hot eller påtryckningar för att ljuga i rätten. Och det kan då ha kostat dem några månaders fängelse när de dömts för mened. I flera domar står att personerna borde polisanmält hoten och sökt hjälp - men det är tydligt att man inte vågar.Efter att dubbelmordet i Kista avhandlats i domstol anmäldes och åtalades två personer för mened. I förundersökningen om mened gällande ett av vittnena, en kvinna, framgår att hon känt sig hotad. Polisen tror att hon ändrade sitt vittnesmål just på grund av hoten.I lagens namn har sökt kvinnan men hon har inte gått att nå.Inom rättsväsendet berättar många om hur svårt det kan vara att få människor att våga vittna om vad de sett eller hört. Men för Mikael, som var vittne i dubbelmordet i Kista, var det inte aktuellt att låta bli trots att han av polisen fick höra att det kunde uppstå en hotbild mot honom.Men tvekade du någon gång om du skulle låta bli att vittna? Nej jag gjorde inte det. Jag har fått frågan efteråt också, skulle du göra om det här om det skulle bli aktuellt. Svaret är ja på den frågan. Men samtidigt har jag full respekt och förståelse för de som under hot och våld inte ställer upp och vittnar. Men jag menar, vart leder ett sådant rättssamhälle om ingen vågar vittna? Det måste ju vi på något sätt hjälpas åt att stävja, säger Mikael.Fotnot: Mikael heter egentligen något annat.Reporter/producent: Evalisa Wallin. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.

  • Linnea anmälde en våldsam och hotfull partner men efter två år har rättegången fortfarande inte skett. Hon är besviken på rättssystemet och är inte ensam. Polisen oroas över en ökning av brott i nära relation.

    Jag tänker att det är bedrövligt, säger Linneas målsägandebiträde Rebecca Lagh om fallet. Hon måste få ett avslut och kunna fortsätta sitt liv.Det som av polisen ses som brott i nära relation ökade med 17 procent mellan 2018 och 2019, enligt siffror som polisen tagit fram för I lagens namns räkning. Samtidigt pågår en långsiktig satsning för att kapa utredningstider och klara upp fler fall.Satsningen som nu görs vilar på fem ben. Det handlar om att tillföra resurser; 350 årsarbetskrafter i Sverige. Men det handlar också om att införa en bättre metoder för att utreda brotten, att hitta stöd i forskning för polisens fortsatta arbete, utveckla en långsiktig samverkan med andra myndigheter och organisationer. Polisen ska även jobba med att ändra normer. För norm har visat sig väldigt väldigt viktigt när vi pratar om särskilt utsatta brottsoffer. Det handlar om hur behandlar vi de här grova brotten i förhållande till andra brott, säger Varg Gyllander, samordnare för satsningen i polisregion Stockholm. Det är svårare att få polisanställda att engagera sig mer mot brott även grova brott som handlar om särskilt utsatta.Fotnot: Linnea är ett fingerat namn, hon lever med skyddad identitet.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Johannes Jakobsson. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.

  • När ett kompisgäng splittras efter en kupp 2015 är det början på en konflikt där flera unga män mördas. Trots flera medlingsförsök pågår den fortfarande. Hur ska man hitta en lösning?

    Polisen ser konflikten i Järvaområdet i norra Stockholm som en av de dödligaste i Sverige de senaste åren. Vi har träffat fritidsledaren som varit med på begravningen av unga killar som tidigare varit vänner och hängt på fritidsgården. Polisen som är engagerad i att stoppa våldet. Den sociala entreprenören som vill blicka framåt och fokusera på lösningar. Väldigt många som har gjort riktigt stora uppoffringar för att försöka medla i konflikten. Både från olika trossamfund, från olika personer som har ett väldigt högt förtroendekapital i området. Det finns även de från oss inom polisen som har försökt att medla. Jag vet att det är familjer som har försökt att medla i konflikten men det har inte fungerat. Därav att konflikten hela tiden fortsätter att gödas. Det finns ingen som klarar av att medla ut den här konflikten i nuläget, säger polisen Denny Borgstad.Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Reporter/producent: Evalisa Wallin.

  • Under en stökig rättegång i en domstols säkerhetssal uttalade den målsägande "jag ska skicka dig till himlen" till en av de åtalade. Nu har åklagare gjort en polisanmälan.

    Rättegången handlar om en händelse som skedde 2017, då en känd rappare från norra Stockholm blev förnedrad av andra personer. Det hela filmades och lades ut på sociala medier. I början av februari skedde förhandlingen om grovt olaga tvång där Solna tingsrätt lånat en av säkerhetssalarna i Stockholms tingsrätt.Innan förhören med målsägande och de två misstänkta börjar sker en ordväxling mellan dem, som I lagens namn spelar in. Trots att domaren i målet ber dem vara tysta fortsätter de tjafsa, både på svenska och på annat språk. Översättningen visar att målsägande bland annat säger "jag ska skicka dig till himlen" två gånger, något som riktas mot en av de åtalade.Efter att I lagens namn sökt åklagaren i målet om grovt olaga tvång för en kommentar om det som sades har det gjorts en polisanmälan.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Evalisa Wallin. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.

  • Gangsterrappen skildrar kriminalitet - och kan samtidigt vara en väg ut, möjlig annan karriär. Artisten Abidaz har under hösten jobbat frenetiskt och för I lagens namn berättar han varför.

    Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Reporter/producent: Evalisa Wallin.

  • Hur dikt och verklighet påverkar varandra diskuteras ständigt inom populärkulturen. Vi djupdyker i gangsterrap - vad händer när skildring av kriminalitet och faktiskt begångna brott går hand i hand?

    Polisen Tobias Yström berättar att han lyssnat på och sett musikvideos på gangsterrap i jobbet, för att använda i polisutredningar. Men att han inte brukar lyssna privat eftersom han tröttnat på språket i vissa låtar. Det är lite polishat, samhällsförakt. Glorifierande av en värld som jag tycker är ganska dålig, säger Yström.Artisten Abidaz beskriver tiden i Sverige som en krigstid, att hans låtar speglar den krassa vardag och verklighet han ser. Alla påverkas av det, vi som lever i förorten. Det är svårt att undvika. Hur mycket man vill undvika så påverkas jag mycket av det. Man måste tänka på andra sätt, vara mer vaken. Vad man rör och inte rör, vad man säger och inte säger.Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Reporter/producent: Evalisa Wallin.

  • Avskyvärda odjur som ger sig på en mamma, vidrigt agerande och en epidemi som måste stoppas. Så reagerade politiker efter att två kvinnor sköts ihjäl i slutet av augusti. Men hur ska utvecklingen vändas?

    Kvinnan i Malmö som sköts ihjäl med sitt barn i famnen och den unga kvinna i norra Stockholm som mördades i en bostad i slutet av augusti blev två av totalt 29 offer för mord med skjutvapen under januari-augusti 2019. Under samma period skadades 73 människor enligt statistik från polisen.I en debatt möts justitieminister Morgan Johansson (S), Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell samt Adam Marttinen (SD), rättspolitisk talesperson, för att diskutera hur politiken ska finna lösningar för att både förebygga rekryteringen av unga in i kriminalitet och försöka stoppa skjutningarna som sker.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

  • Nästan hälften av de som åtalades för inblandning i mord med skjutvapen under åren 2013-2017 friades i domstol enligt en undersökning I lagens namn gjort.

    Det är stora skillnader mellan dödsskjutningar som lett till åtal på 90-talet jämfört med senaste åren. På 90-talet fälldes de allra flesta som åtalades, medan det på senare år är en större andel som frias.Katri Reyna Väänänen är mamma till Yonathan som blev mördad i Kista i mars 2017, och mordet på hennes son är ett av de fall som klarats upp senaste åren. Den åtalade mannen dömdes till livstids fängelse. Det betyder att någon åtminstone får stå till svars för det. Det betyder inte att Yonathan kommer tillbaka. Det betyder inte att någonting egentligen blir förändrat men om han hade blivit frikänd vet jag inte hur jag hade reagerat. Jag tänker också på barnen, min dotter Keyla och hans två bröder, att han har tre yngre syskon och att det är viktigt för dem att få se att någon får konsekvenser. Det blir jättekonstigt om deras storebror blir mördad och inget händer. För min egen del är det som att jag kan lägga åtminstone det ältandet bakom mig, säger Katri.Tekniker: Fredrik Nilsson. Research: Robin Ejderklev. Programledare/producent: Evalisa Wallin.Om undersökningen I lagens namn har läst tings- och hovrättsdomar gällande mord (dödligt våld) som skett med skjutvapen under åren 1995-1999 samt 2013-2017. Underlaget bygger på laga kraft vunna domar som begärts ut från domstolar och fallen har spårats med hjälp av bakgrundssamtal med polis, åklagare, kriminologer samt i viss mån medierapportering. Det kan saknas enstaka ärenden men bör täcka in om inte alla så i vart fall nästan alla dödsskjutningar som lett till åtal. I materialet har, utöver den som åtalas för mord/dråp, även de som åtalats för medhjälp, anstiftan, skyddande av brottsling, vapenbrott (direkt kopplat till mordvapen) och andra eventuella brott direkt kopplade till mordet inkluderats.Domar om dödligt våld med skjutvapen som skett 1995-1999 16 fall varav ett med två offer 17 offer 24 åtalade personer 2 personer friadeDomar om dödligt våld med skjutvapen som skett 2013-2017 47 fall varav tre med flera offer 51 offer 125 åtalade personer 58 personer friade

  • Mannen skröt om stora inkomster, bjöd generöst och charmade många. Men pengarna han spenderade var andras. Trots flera polisanmälningar kunde mannen fortsätta svindla flickvänner, vänner och företag.

    Det här stack ut jättemycket, säger målsägandebiträdet Hanna Lindblom. Jag har aldrig varit med om något liknande.Mannen dömdes tidigare i år till två års fängelse för flera bedrägerier mot sin tidigare sambo, kvinnor han dejtat, vänner och företag. Totalt handlar det om över en miljon kronor som han lurat till sig och värst drabbad är den före detta sambon.Tekniker: Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

  • En kvinnojour får bilen vandaliserad men hjälp dröjer över en timme. Medborgare ringer om rattfyllor utan resultat. Kommunalråd, boende och poliser är eniga - poliserna är för få i Norrlands glesbygd.

    Redan för tre år sen gick 18 norrländska kommunpolitiker ut i ett upprop för att kräva fler poliser. Det handlar om medborgarnas trygghet där man både vill se poliser röra sig på sin ort. Men framför allt att de som ska upprätthålla lag och ordning kommer när man ringer om rattfyllor, pågående misshandel och ibland till och med skottlossning.Boende i Backe som I lagens namn pratat med säger att det är "High Chaparall" och Strömsunds kommunalråd pratar om ett brutet samhällskontrakt. De får även medhåll av polisen. Vi kanske inte mäktar med att göra allt som vi vill göra. Vi kanske inte kan vara lika synliga i vissa områden av kommunen som vi hade velat och som kanske allmänheten önskar, säger Jonny Jonsson, områdespolis i Strömsund.Reporter: Johannes Jakobsson. Tekniker: Johan Hörnqvist och Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

  • Det finns risk för att förgiftningsmord inte upptäcks säger poliser, rättsläkare och jurister. Ett exempel är Norrtäljefallet där en kvinna nyligen dömdes för att ha förgiftat sin sambo med cyanid.

    Kriminologen Mikael Rying tycker det skulle vara bra om man rutinmässigt testade fler. Om man dör före 60 eller 70 eller 65 säger vi och det egentligen inte finns någon klar dödsorsak. Då kanske det är en bra målgrupp, så att säga, att testa för förgiftning.Cyanid upptäcks inte i den grundundersökning som görs vid en rättsmedicinsk obduktion och det var först efter påtryckningar från anhöriga till mannen som man gjorde en extra kontroll av sparat blod och kunde fastställa att det rörde sig om förgiftning. Mannens sambo dömdes nyligen av Norrtälje tingsrätt till 16 års fängelse för mord. Utan den här familjemedlemmen och försäkringstjänstemannen, om inte dom verkligen tagit sig an den här frågeställningen så hade det här aldrig blivit någonting, säger Sten Burman, domare i Norrtäljefallet.De senaste åren har det varit ett antal uppmärksammade fall där man misstänkt förgiftning, men där det varit försent för att kunna avgöra om något brott begåtts.Det krävs speciella tester för att upptäcka giftiga ämnen som exempelvis cyanid eller vissa giftiga växter. Men vid en rättsmedicinsk obduktion som begärs av polis när dödsfallet bedöms som oväntat eller oklart, exempelvis om det är en ung person, testar man bara för spår från ett par hundra ämnen om inga utökade tester begärs.Rättsläkaren Brita Zilg säger att de ytterligare testerna är en resursfråga. Det är en fråga om resurser. Om man jämför med en person som kommer in till akuten så tar man vissa grundprover som blodtryck, blodstatus och man tittar på beroende på symptom så gör man mer riktade analyser men man kan ju inte testa varenda en som har brutit benet eller har en förkylning om den också har varenda obskyr cancer som finns för då skulle man göra av med så mycket pengar, tid och resurs så det finns inte. Det är lite samma sak hos oss, man kan inte testa alla för allt utan man måste göra riktade analyser beroende på vilket fall man har på bordet, säger Zilg.I Norrtäljefallet var det sparade prover från den rättsmedicinska obduktionen som blev avgörande bevisning. Det finns alltid risk att vi missar, det kan man inte komma ifrån, men vi sparar ju det blodet och urinet och alla de kroppsvätskor som vi analyserar sparas ju i över ett år på rättskemi. Så man kan alltid gå tillbaka och plocka upp fall om det skulle komma den informationen i ett senare skede, säger rättsläkare Brita Zilg.Det hann gå sex månader innan de sparade proverna testades på nytt och domaren Sten Burman önskar att man kunde spara proverna längre. Man sparar, enligt vad vi fick uppgift om, bara i ett år. det skulle man i alla fall som amatör på just den här delen kunna hoppas att dom skulle kunna spara det i flera år. Det kan ju vara saker som man vill kontrollera i efterhand av olika skäl, säger Burman.Jennifer Rochette, I lagens namn i P1 ilagensnamn@sverigesradio.se

  • Två områden i olika delar av Sverige - men där samhällsaktörer talar om tystnadskultur. En person beskriver ett maktvakuum där grupper med våldskapital positionerat sej. Men vad gör man åt det?

    Vittnen som inte vågar komma till rättegången, misshandel som aldrig polisanmäls och främmande personer som knackar på och har synpunkter på din dotters klädsel. Så kan det se ut på vissa flera platser i Sverige. Det handlar om områden där egna normsystem skapats och där man löser sina konflikter själv - utan att blanda in varken polis eller svensk lag. Man anmäler inte brott utan man sköter det själva helt enkelt eftersom tilltron till vårt samhälle och vår rättsstat inte är så stor, säger Tomas Stakeberg Jansson, lokalpolisområdeschef i Borås.Det kallas för parallella samhällen och de finns i storstädernas förorter, men också i mindre städer på östkusten och västkusten, de kan uppstå i kriminella mc-gäng och bland släkter och etniska grupperingar.Hur har det blivit så här och vad gör man åt det?Våra reportrar har gjort en resa på var sin sida av ett Sverige, där parallella samhällen vuxit fram på östra och västra sidan. Från Bagarmossens centrum till Borås utsatta områden och tar reda på vilka satsningar och strategier man använder för att knäcka tystnadskulturen.Fotnot: Här går det att läsa mer om vilket stöd du kan få som vittne.Reportrar: Robin Ejderklev & Jennifer Rochette. Tekniker: Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.