Avsnitt

  • 2016 instiftade regeringen två nya brott för att skärpa straffen vid grova narkotikabrott. Men har lagen verkligen resulterat i skärpta straff för de som ertappas med stora mängder narkotika?

    Aldrig tidigare har det flödat så stora partier knark in i Sverige. Förra året blev ett rekordår för tullverket som beslagtog tio gånger mer narkotika än för tio år sen.De kriminella nätverken som styr droghandeln har också blivit effektivare i sin hantering av logistikkedjorna, konstaterade Brottsförebyggande rådet i en ny en rapport som släpptes förra veckan.De internationella nätverken har likt de globala e-handelsbolagen gjort sina varor mer tillgängliga och skapat en tillförlitlig handel med snabba leveranser.De svenska gängen har även de flyttat fram positionerna och kontrollerar nu större delar av leveranskedjan. Med transporter över gränserna, agenter som mellanhänder i transitländerna och sen försäljningen. Som ofta genomförs av yngre killar i köpcentrum eller av langare som kör hem drogerna paketerade ända fram till dörren. Snabbt, billigt och enkelt.Idag berättar vi hur narkotikahandeln i Sverige har förändrats och om en lagstiftning som enligt åklagare inte räcker till.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Mikael Funke, Jill Eriksson Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Viktor Papini

  • Allt fler tidigare ostraffade döms till långa fängelsestraff för grova narkotikabrott. Trenden har noterats av åklagare runt om i landet och siffrorna visar att det stämmer.

    I lagens namn tittar i det här avsnittet närmare på en utveckling som fått åklagare, tull och polis att klia sina huvuden.För de som döms för de allra grövsta narkotikabrotten i Sverige är allt oftare ostraffade sen tidigare. Många gånger lever de till synes skötsamma och ordnade liv. Med fasta jobb, partners och kanske barn.Det handlar om personer som på olika sätt tar emot, förvarar eller transporterar stora mängder knark åt den organiserade brottsligheten. Men riskerna är stora. De som grips med betydande mängder narkotika kan få upp till tio års fängelse.Det här avsnittet handlar om de som har valt att sätta hela sina liv på spel för att tjäna snabba pengar. Men det handlar också om de som lämnats kvar i frihet och som får ta hand om allt som blir kvar.Vi har träffat Sandra och Jonna som fick sina liv vända upp och ner när deras partners greps av polisen för grova narkotikabrott.* Sandra och Jonna heter egentligen nånting annat.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Mikael Funke Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Viktor Papini

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Det finns få saker som väcker lika mycket ilska som våldtäkter mot barn. Det ses ofta som det oförlåtliga brottet och det höjs ofta röster, inte minst i sociala medier, om att straffen är för låga i Sverige. Och för en del kommer nog aldrig straffen att vara nog. Vilket gör att somliga agerar på egen hand mot förövare av sexualbrott mot barn.

    Idag tittar vi närmare på den grupp av människor som tycker att straffen gällande våldtäkter mot barn i Sverige inte räcker till, på dem som tycker att förövare av sexbrott mot barn måste lockas fram ur sina gömmor, synliggöras och hängas ut. Ibland kallas dessa aktivister för pedofiljägare. Men de är en ganska spretig grupp av människor.Det handlar om allt från människor som hänger ut dömda och misstänkta förbrytare på nätet till dom som gillrar fällor, konfronterar och filmar sin jakt. Det handlar också om dom som med lagliga metoder agerar när de tycker att samhället sviker och så finns det dom som tar till våld.Hur tänker de? Och hur vanligt är det att en oskyldig person eller en person som misstänks eller blivit dömd för övergrepp mot barn - själv blir utsatt för misshandel? * Om du upplever att du tappat kontrollen över din sexualitet, känner oro för tankar och handlingar, eller är rädd att göra dig själv eller andra illa kan du söka hjälp och råd anonymt på hjälplinjen preventell: 020-66 77 88 eller gå till http://preventell.se/Reporter: Josephine Freje Programledare: Martin Wicklin Producent: Viktor Papini Ljudtekniker: Johan Hörnqvist

  • Linnea väntar fortfarande på att hennes ärende ska få ett slut då hovrättsdatum inte är satt gällande den misshandel hon utsattes för av sin pojkvän. Och Anna lever fortfarande i skräck från sitt ex.

    Tänk dig att du lever i en relation där du bli misshandlad, psykiskt terroriserad, släpad i håret över golvet och tvingas sova i hundkojan på gården. Han hotar att döda dig och alla som står dig nära. Efter en brutal misshandel där du tror att du ska dö så lyckas du fly från din partner och från våldet i hemmet som blivit grövre för varje gång. Men från polis och rättsväsende blir det tyst. Trots att det här ska vara ett prioriterat brott så ska det ta flera år innan domstolen tar upp fallet.Vi har under tre år följt Linneas historia som fick vänta mer än två år för att få sitt mål prövat i domstol. Nu väntar ytterligare tid innan hovrätten ska ta upp fallet.För andra finns inte något slut på väntan alls. Livets nya normala för dom är lika med en ständig fruktan för att behöva överraskas av att förövaren återigen en natt ska stå med ansiktet tryckt mot köksfönstret i mörkret.Vi har träffat Anna som tvingats leva på ett skyddat boende efter att hennes man utsatt henne för psykisk terror och dödshot.*Linnea och Anna är fingerade namn och deras röster har bytts ut. Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Reporter: Jill Eriksson & Johannes Jakobsson

  • Det råder en katt- och råttalek mellan polis och kriminella. Tekniken utvecklas och med den kriminellas sätt att kommunicera. Hack i häl ligger polisen, redo att avslöja metoderna för att få ett tillfälligt övertag.

    I lagens namn tittar närmare på den tekniska utveckling som lett till att dagens kriminella kommunicerar på det sätt som de gör med krypterade tjänster såsom encrochat.Hur har utvecklingen sett ut? Hur har de kriminella anpassat sig och hur tacklar de rättsvårdande myndigheterna problemen?Följ med i en berättelse om kommunikationskriget mellan polis och kriminella där du bland annat får höra Niklas, en föredetta kriminell, om hur han använde encrochat och andra krypterade system.Niklas heter egentligen någonting annat. Hans röst är inläst av en professionell skådespelare.Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Reporter: Lova Nyqvist Sköld

  • För polisen - en gudagåva. För försvarare runt om i landet - en svår utmaning att möta. För kriminella - förödande. Det krypterade systemet EncroChat slog ner som en bomb och ändrade allt.

    Du har hört om det i ett års tid. Enchrochat - den krypterade och virtuella plats där de mest ljusskygga kriminella fritt kunde smida sina planer. En plats som gäckade polisen i flera års tid.För den var där hela tiden, i form av en krypterad telefon, som polisen ofta kunde se och till och med hålla i - men aldrig ta sig in i.Det finns ett före och ett efter det att fransk polis knäckte krypteringen till EncroChat under våren förra året och i realtid kunde läsa miljoner meddelanden som handlade om detaljerade mordplaner, laster med narkotika och vart vapen kunde levereras.Det har lett till hundratals utredningar där många av Sveriges gängkriminella plockats från gatan - däribland dem som tidigare varit svårast att komma åt.Men när framgångssagan ska upp i rätten så ifrågasätter flera försvarsadvokater hur informationen tagitss fram och om det är förenligt med svensk lag. Samtidigt har avslöjandet förändrat spelplanen när det kommer till de kriminellas kommunikation.I lagens namn om när EncroChat kom till Sverige och vad som hände sen.Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Reporter: Lova Nyqvist Sköld

  • Förra året stals cyklar för en kvarts miljard i Sverige. Noll procent, eller OK: fyra promille, klarades upp av polisen.

    Den här veckan tittar I lagens namn närmare på det kanske vanligaste brottet du kan råka ut för. Och som samhället helt verkar ha gett upp om att försöka lösa.Vart tar alla stulna cyklar vägen egentligen? Vi ställer ut en svart Monark i centrala Stockholm som vi följer med GPS.Cykeln stjäls gång på gång. Och jakten leder oss både till cykeltjuvarna och till dem som köper stöldgodset.

  • Efter uppklarningen av dubbelmordet i Linköping började polisregionerna i landet se över vilka fall som var näst på tur. Sedan kom Integritetskyddsmyndighetens yttrande.

    Dubbelmordet i Linköping 2004, där åttaårige Mohammad och en 56-årig kvinna dödades, blev det första fallet i Europa där polisen grep en gärningsman med hjälp av en släktforskingsdatabas i USA. Det hade gått sexton år. Tekniken räddade oss verkligen. Den kunde inte rädda min bror, men den räddade oss, säger Ali Ammouri, storebror till Mohammad.Efter genombrottet förberedde polisen för att införa metoden på bredare front och DNA-släktforskare låg i träning för att kunna hjälpa till.Men i maj kom ett yttrande från Integritetsskyddsmyndigheten att metoden strider mot nuvarande lagstiftning. Enligt myndigheten är det inte lagenligt för polisen att vända sig till släktforskningsdatabaser och få ut en lista på personer baserat på känsliga uppgifter. Polisen gjorde en annan tolkning: nämligen att det är lagligt. Metoden är fortfarande så viktig för svensk polis eller för svenskt rättsväsende. Då får man göra en hemställan om författningsändring så att det här blir möjligt, säger Bosse Lundquist, gruppchef för kalla fall i region Syd.För I lagens namn uppger landets polisregioner att det kan handla om uppemot ett 20-tal kalla fall där de ser en möjlighet att använda DNA-släktforskning. Ett av dom är morden på Tor Öberg och Gerd Wiklund i Brattås 2005 där anhöriga nu sätter sitt hopp till att ett DNA-spår kan bära den kvalité som är tillräcklig för att använda tekniken. Det är klart, skulle man då säga: vi kan inte använda den här tekniken. Vad ska de då kunna gå vidare med? Vad finns det kvar att göra?, säger Inger Nordström, dotter till Tor Öberg.Nu är de fall där polisen ser en möjlighet att använda metoden på vänt. Regeringen vill att en utredare ska undersöka hur polisen får använda DNA från gärningsmän. Utredningen blir klar 2023. Det är beklagligt läge. Det kommer ta tid och det kommer dröja innan de ändrade reglerna kan vara på plats. Rent hypotetiskt finns det också en uppenbar risk att gärningsmän som går fria kan begå nya brott under tiden, säger Jan Staaf vid polisregion öst, som var förundersökningsledare för dubbelmordet i Linköping.Samtidigt ser flera europeiska länder över sin lagstiftning och följer utvecklingen i Sverige. Metoden väcker flera etiska frågor om vilken information polisen ska få tillgång till och vilka risker det kan finnas att använda genetisk data i jakten på okända gärningsmän. Man har ju, i starten av utredningar inte en individ, det är ju individen man söker efter. Men för att komma dit så riktar man utredningen efter en grupp. Och särskilt när det är en minoritet så är det en del utmaningar med det, säger Truls Petersen, ledamot i det nordiska bioetiska rådet.I lagens namn om DNA-släktforskningens roll i brottsutredningar.Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Reporter: Lova Nyqvist Sköld

  • Start- och gasvapen smugglas in i landet, borras upp i illegala vapensmedjor och hamnar i händerna på kriminella. De är byggda för att inga kulor ska kunna skjutas ändå dödar de allt fler i Sverige.

    I lagens namn kan i dag berätta att över hälften av de vapen som kopplas till mord i Stockholm sen början av förra året, var just såna här omgjorda pistoler.Och de som för in pistolerna i landet och bygger om dem till dödliga vapen - de kommer undan med lindriga straff.Men synen på start- och gasvapnen står nu på spel i ett smuggelfall som dragits ända upp i Högsta domstolen.Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Reporter: Mattias Pleijel

  • På Nationellt forensiskt centrum, NFC, tar en arbetsgrupp fram digitala 3D-modeller av brottsplatser. Nu ska utredare på flera håll i landet få tillgång till tekniken.

    Digitala 3D-modeller tillåter utredare att återvända till en avbildad brottsplats helt digitalt. Med hjälp av laserscannern kan en mordplats dokumenteras, fynd återplaceras och kulbanor från skjutningar rekonstrueras i en digital sfär.Tidigare har scannern endast funnits på Nationellt forensiskt centrum, NFC, i Linköping. Där gjordes bland annat modellen av terrordådet på Drottninggatan 2017 men nu under 2021 ska även polisen i Malmö och Göteborg få tillgång till tekniken.P1-programmet "I lagens namn" kan berätta om hur 3D-brottsplatserna nu kommer bli en del av polisens framtida utredningar.- Jag tror att det här kommer att kunna växa och bli så pass stort att det ska komma till användning i stort sett varenda grovt brott, säger Håkan Larsson, forensiker som jobbar med brottsplatsdokumentation på NFC.Förra året tog gruppen i Linköping fram 3D-modeller i flera grova brottsutredningar inom ramen av ett pilotprojekt där de bland annat användes för att hålla förhör med vittnen.Nu har flera kriminaltekniker utbildats för att kunna börja dokumentera och använda 3D-brottsplatser. Men i framtiden kan den också komma att bli ett inslag i svenska rättssalar.- Du kanske till och med använder VR-glasögon för att komma tillbaka på platsen. Du kan använda den med VR också i förhörssituationer. Du kommer tillbaka på platsen på ett mycket enklare sätt utan att behöva åka dit, säger Jesper Olsson, forensisk arkeolog på NFC i Malmö.När brottsplatser förändras och byggs om kan en virtuell avbildning av en plats komma till nytta vid kalla fall. Ett annat användningsområde som polisen undersöker till framtiden är 3D-vallningar. Alltså där ett vittne, brottsoffer eller misstänkt kan återvända till en plats - helt digitalt.- Varken ett fotografi eller en datoranimation kan ju ersätta verkligheten. Det är ju först då man förstår att hur det verkligen ser ut heller, säger försvarsadvokat Elisabeth Nygren.Programmet "I lagens namn" undersöker kriminalteknikens värld där arkeologi och modern teknik möts och ställer frågan om vad som händer när vi lämnar den fysiska världen och träder in i den digitala.Programledare: Martin WicklinReporter: Lova Nyqvist SköldLjudtekniker: Fredrik NilssonProducent: Viktor Papini

  • De senaste fem åren har nästan 12 000 båtmotorer stulits i Sverige. Enligt polisen ligger Östeuropeiska ligor bakom majoriteten av stölderna och det handlar om stora pengar.

    Det kan ses som nästintill riskfritt för ligorna att operera i Sverige. Bara 100 av fallen har lett till att någon har gripits.P1-programmet "I lagens namn" har följt ett av de rättsfall där polisen faktiskt kunde gripa brottslingarna. Men som i många andra liknande fall dömdes brottslingarna bara för häleri och fick villkorliga domar.- Att konsekvenserna är att de går fria från ett uppenbart brott som de har gjort, det känns inte okej, säger Anders Klapp som fick sin motor stulen i oktober förra året.Ligorna bakom styrs från Polen, Rumänien och främst Litauen. De är välorganiserade och skickar "utförare" till Sverige för att begå stölderna som ofta har planerats redan innan resan till Sverige.- En del är ju häpnadsväckande proffsiga liksom. De tar bort fyra-fem motorer i en vik, snabbt på en timme, och paketerar ihop det. Det är mekanikerprecision alltså och det går fort och det är mörkt, så att, de här är duktiga på det de gör, säger Rino Carlsson, nationell samordnare för båtsamverkan inom polisen.Under Corona har stölderna av båtmotorer minskat kraftigt. Men polisen ser redan en tydlig ökning i takt med att gränserna öppnas igen. Pandemin har också lett till att det råder brist på reservdelar och motorer vilket gör att polisen spår en ännu kraftigare ökning av stölder nu under slutet av sommaren då många återgår till sina arbeten.- Ja, jag har gått ut och varnat just för att det kommer troligtvis att öka och det är ju stora värden vi pratar om, så det är klart att de måste jobba igen de här nu, säger Annika Eriksson som är ansvarig för båtsamverkan inom polisen i Norrtälje, som är hårt drabbade av båtmotorstölder.Programmet "I lagens namn" har gett sig in i en värld full av stulna båtmotorer, vinkelkapar, förrådshotell och ljusskygga kriminella.Programledare: Martin WicklinReporter: Mikael FunkeLjudtekniker: Fredrik NilssonProducent: Viktor Papini

  • Kriminella nätverk tjänar allt mer pengar på telefonbedrägerier. Pensionärer blir barskrapade och unga människor riskerar att dras in i grövre kriminalitet. Men huvudmännen åker sällan fast.

    Förra året kom det in 213 000 anmälningar om bedrägerier till polisen. Det handlar om allt från annonsbedrägerier till identitetsstölder, kortbedrägerier och penningstvättsbrott.En stor del av dessa brott är telefonbedrägerier - som de senaste åren ökar i omfattning. Det kallas även för vishing.Tillvägagångssättet är manipulativt och utstuderat. Bedragaren ringer upp sina offer och lurar dem att skicka pengar via betaltjänsten Swish. Och det har blivit allt tydligare att den här verksamheten är en betydande del av de kriminella gängens försörjning.2020 fick kriminella grupperingar in 160 miljoner kronor i brottsvinster. Det är en ökning på hela 41 procent från föregående år. Under de första fem månaderna i år tjänade bedragare mer än 126 miljoner kronor. I april uppgick brottsvinsterna till hela 35,6 miljoner kronor vilket är den högsta summan sedan augusti 2018 då det uppgick till nästan 39 miljoner.Inflödet av bedrägeripengar har enligt polisen varit så stort för vissa kriminella grupperingar att de till och med kunnat dra ner på sin narkotikaförsäljning.Inte sällan är det pensionärer som luras på sina besparingar och det är svårt att komma åt bedragaren. Istället är det ofta yngre målvakter som åker fast för att ha mottagit pengar som de sen tagit ut och lämnat från sig. Ibland vet de inte ens att de begår en brottslig gärning.I lagens namn har spårat pengarnas väg från offret till de kriminella gängen och träffat både de som blivit lurade men också de som hjälpt bedragarna att ta ut pengar.Programledare: Martin Wicklin Reporter: Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Producent: Viktor Papini

  • Varje år smugglar internationella ligor ut stöldgods för 1,5 miljarder från Sverige. En ny lag ger tullen ökade befogenheter att ingripa mot brottsligheten. Men lagen döms ut av flera experter.

    Tulltjänstemän har tidigare bara kunnat se på ifall en kontrollerad last med misstänkt stöldgods beslutar sig för att åka ifrån kontrollen och lämna landet. Befogenheter för att kvarhålla misstänkta personer har saknats och man har varit tvungna att invänta polis.Det ska åtgärdas då en ny lag börjar gälla den 1 augusti. Tullen får nu utökade befogenheter att kvarhålla misstänkta och utföra fler kontroller. Men kommer det verkligen sätta stopp för de internationella stöldligorna? Lagen döms ut av flera experter då det inte skjuts till mer resurser för att möjliggöra fler kontroller vid den svenska gränsen för utgående gods.- Så länge inte tullen fått i uppdrag att titta på utgående gods så kommer det inte bli någon skillnad med den nya lagen, säger Monika Krüger som är gruppchef på gränspolisen i Stockholm.P1 programmet I lagens namn har begärt ut statistik på hur många kontroller tullen gör och förra året kontrollerades drygt 36 000 fordon på väg in i landet, på väg ut gjordes det drygt 350 stycken. Det betyder att mindre än bara en av hundra kontroller sker på last som lämnar Sverige.Flera bransch- och intresseorganisationer som drabbats hårt av stölder har också ställt sig kritiska till den nya lagen och kräver fler kontroller på utresa.- Vi tycker att det är alldeles för blekt, den är tandlös, säger Mats Galvenius som är VD för försäkringsbranchens gemensamma organisation Larmtjänst.Enligt finansminister Magdalena Andersson, som ansvarar över Tullverket, är den nya lagen bara en pusselbit i regeringens större satsning där främst polisen ska arbeta mot ligorna.Och även om tulltjänstemännen nu får ökade befogenheter och själva tror att fler kontroller skulle vara en bra metod, så vill hon inte ge tullen några nya direktiv om att öka antalet kontroller.- Om jag trodde att det var en effektiv metod, då hade vi ju naturligtvis gjort det för länge sen. Men bedömningen är ju att jobba på ett underrättelsebaserat och modernt sätt är väldigt mycket effektivare än att man står och letar efter en nål i en höstack.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Mikael Funke Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Viktor Papini

  • Erika mötte en man som enligt henne lovade att betala middagar och resor. Han har åtalats för grovt bedrägeri men förnekar brott och säger att det som åtalet gäller aldrig var tänkt att betalas av honom.

    Målet gällande Erika och den man som vi kallar Adam avgörs i Uppsala tingsrätt den 25 augusti. Enligt åtalet är det 248 transaktioner på närmare 400 000 kronor som det grova bedrägeriet handlar om.Adam är tidigare dömd för bedrägerier och träffade Erika kort efter att han avtjänat sitt fängelsestraff. Nu sitter han häktad i väntan på dom.Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet ökar antalet anmälningar gällande bedrägerier genom social manipulation, som kan handla om just romansbedrägerier. Sedan förra året då rubriceringen infördes har det gått från lite drygt 6121 anmälda brott första halvåret ifjol till nästan 8493 samma period i år.När det gäller bedrägerier kan man enligt Pär-Anders Granhag, professor i psykologi, urskilja ett mönster där en initial kontakt snabbt blir personlig och bedragaren försöker bygga förtroende. Att någon skulle vara immun mot Jag tror att så gott som alla kan bli lurade. Vi är alla i riskzonen, säger Pär-Anders Granhag.Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Reporter/producent: Evalisa Wallin.

  • Minst en av tio som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff blir aldrig utvisade. Dessutom kan en gärningsperson få straffet reducerat när utvisning ingår i domen även om den inte sker.

    Det står även i åklagarnas vägledning för utvisningar att praxis är att reducera fängelsetiden med 10-20 procent för utländska medborgare som har anknytning till Sverige vid utvisningsdom oavsett misstanke om att utvisningen aldrig kommer att verkställas.Mellan åren 2012-2019 är det minst tio procent, eller över 600 utvisningsdömda vars ärende inte slutat med utvisning. Men ingen ansvarig myndighet har räknat hur många av dessa som är avskrivna, pågående, inlåsta eller ute på gatan. Och de som inte går att utvisa kan heller inte låsas in.Patrik Engström är nationell chef för gränspolissektionen i Sverige: Grunden för att vi ska kunna låsa in folk, det är vi gör bedömningen att det kommer att gå att verkställa beslutet. Då gynnas ju egentligen då de som ljuger för er? Ja. Så är det. Polismyndigheten har som uppdrag att göra hela Sverige tryggt och säkert, då är det så klart otroligt frustrerande när människor som begått väldigt grova brott och som ska utvisas inte kan utvisas, säger Patrik Engström. Det finns flera olika hinder för att någon inte ska bli utvisad trots att det beslutats i domstol. De personer inom Kriminalvården och Gränspolisen som I lagens namn har talat med berättar att flera gärningsmän misstänks ljuga om sin identitet. Andra försöker fysiskt förhindra sin utvisning genom att exempelvis spotta och slåss.Det går heller inte enligt internationella konventioner att utvisa någon till ett land där personen riskerar död eller tortyr. Det fjärde hindret är att flera länder inte släpper in sina medborgare om de inte frivilligt återvänder. Till många av de här länderna så kan man återvända om man gör det frivilligt. Våra 5 problemländer är Irak, Iran, Somalia, Libanon och Eritrea. Till dessa länder kan du återvända frivilligt, men om du väljer att inte göra det har vi väldigt begränsade möjligheter att verkställa det med tvång, säger Patrik Engström som är chef för nationella gränspolissektionen.Ett sådant fall rör en kvinna som blev våldtagen, misshandlad och förföljd av en man som dömdes till ett flerårigt fängelsestraff och tio års utvisning. Vid ett tillfälle försökte han strypa henne framför hennes barn som grät i bilen. Idag har han avtjänat sitt fängelsestraff men är kvar i Sverige på grund av att han inte vill återvända frivilligt till sitt hemland: Han blir ju inte utvisad, då har han inte sonat sitt brott! Jag känner mig helt jävla lurad av systemet, säger en kvinna vi kallar för Maria.Hon är idag rädd för att hon ska behöva flytta från sitt hem och skaffa skyddad identitet.Fältpolisen Peter Larsson i Göteborg har vid flera tillfällen stött på utvisningsdömda på gatan, som sedan direkt släpps ut igen då det ändå inte går att verkställa utvisningen. De fallen som jag varit med och gripit, då är det våldtäktsmän. Jag tänker ju på kvinnorna, hur de känner när de springer på den här individen ute på gatan. Jag vill inte ens tänka hur dom känner! Jag vet hur jag känner och det är en frustration och en ilska, säger han.Ett av de vanligaste tillfällena då Peter Larsson och hans kollegor stöter på utvisningsdömda är när de begår nya brott. Ja absolut, det skulle jag nog säga är den vanligaste delen då vi springer på de här. Det är när de begått ytterligare ett brott, sen kanske det inte är samma brott, säger polisen Peter Larsson.Det råder sekretess kring vilka personer som släppts ut på gatan men I lagens namn har med hjälp av hemliga källor inom Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården fått fram 43 exempel på utvisningsdömda brottslingar som aldrig utvisas. I majoriteten av fallen har de begått fler brott än det som gav dem utvisning.Här är några exempel: En man från Iran har blivit dömd till utvisning vid flera tillfällen och har 18 punkter i sitt brottsregister. Trots det har han varit kvar i Sverige i 20 år, nu är han dömd för mord på en äldre kvinna som han försökt lura på pengar. En man från Somalia våldtar en 17-årig tjej och blir dömd till fängelse och utvisning. Men blir kvar. Han åker senare fast för rån och för att ha burit kniv på Avenyn i Göteborg. En man från Libanon skär halsen av en annan asylsökande med en tandad kökskniv, efter ett bråk om lampan skulle vara släckt eller tänd. Vid mordet fanns han redan under tre punkter i belastningsregistret. Men trots att han suttit av sitt straff och skulle utvisas på livstid är han kvar i Sverige.Fakta: Så många utvisas ej Minst en av tio som dömts till utvisning i domstol blir aldrig utvisad. Mellan åren 2012-2019 fick gränspolisen in 6080 utvisningsärenden som skulle verkställas, det handlar då om över 600 fall där personen inte utvisats av en eller annan anledning. Siffrorna från NOA - polisens nationella administrativa avdelningen - räknar dock inte hur många som är pågående ärenden, inlåsta, ute på gatan eller avskrivna. Det enda man kan se i siffrorna är att mellan 11-15 procent inte resulterat i utvisning.Fakta: Så tycker partierna Fråga 1: Ska personer som ej är svenska medborgare och begår allvarliga brott i Sverige utvisas? a) Ja, fler än idag (utvisning ska vara huvudregeln när en utländsk medborgare blir dömd till ett allvarligt brott) 6 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna. b) Nja, samma som idag (det fungerar relativt bra idag, de som går att utvisa utan verkställighetshinder utvisas) 2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet. c) Nej, mindre än idag (personer med exempelvis anknytning borde i högre grad få stanna) 0 av 8 riksdagspartier.Fråga 2: Ska personer som ej kan utvisas - trots dom om utvisning - i högre grad hållas inlåsta (exempelvis på förvar eller vara kvar på anstalt)? a) Ja, mer än idag (det är inte rimligt att de släpps ut på grund av att de exempelvis vägrar samarbeta för att kunna verkställa utvisningen) 5 av 8 riksdagspartier: Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna. b) Nja, samma som idag (några hålls inlåsta andra inte, man får avgöra från fall till fall beroende möjlighet till framtida utvisning och brott). 1 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna. c) Nej, färre ska hållas inlåsta (man har redan avtjänat sitt straff och det är inte rimligt att någon ska hållas inlåst på obestämd tid grund av att det inte går att verkställa utvisningen) 2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet.Reporter: Josephine Freje. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.

  • Sharif ville lämna ett kriminellt sammanhang men blir hotad till livet på grund av en skuld. Socialtjänst och polis säger bestämt nej till att betala. Men han upplever att han inte har något val.

    Du måste betala imorgon eller så kommer du att dö.Det var orden som Sharif fick höra från personer han trodde var vänner. Han köpte narkotika av dem och lånade även pengar. När Sharif greps av polisen togs pengarna i beslag, och han blev så småningom hotad med vapen. Han, och även familjehemmet där han bodde, upplevde dödshotet som akut. Vi upplevde att vi inte hade något val, säger Sharifs tidigare fostermamma Sara.Sharif, som inte hade fyllt 18 när han greps av polisen, fick insatser från socialtjänsten i sin kommun och även om Sara också hade kontakt med en avhopparorganisation räknades han förmodligen inte som en avhoppare i formell mening.Beroende på var i landet man bor definieras avhoppare lite olika, och möjligheten att få hjälp kan också skilja sig åt. En del kommuner, som de i storstadsregionerna, har uttalad avhopparverksamhet medan det på andra håll är oklart vems ansvaret är. Men när I lagens namn pratar med socialtjänster, polis och organisationer berättar många om att allt fler som verkar vilja lämna ett kriminellt liv.Siffror som I lagens namn fått fram från de tre storstadskommunerna visar att det i Stockholm och Malmö varit ett ökande inflöde sedan 2017. I Göteborg ligger det på ungefär samma nivå.Malmö stads konsultationsteam har hittills i år haft kontakt med 38 personer som vill hoppa av och där polisen gjort en hotbildsbedömning, för tre år sedan var det 50 personer på ett helt år.Stockholms stads enhet för hemlösa, som även jobbar med avhoppare, har hittills i år haft ett inflöde på tolv personer, att jämföra med elva personer hela förra året. Alla avhoppare fångas dock inte upp i dessa verksamheter, det finns exempelvis sociala insatsgrupper i flera kommuner som även de hjälper personer som vill lämna kriminalitet.Fotnot: Sharif och Sara heter egentligen något annat, och Sharifs röst är utbytt.Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Reporter/producent: Evalisa Wallin.Avhoppare - statistik: Stockholms stad 2020 12 (till och med 17 juni) 2019 11 2018 2 2017 5 Personer som kommer till enheten för hemlösa via polisens sektion för brottsoffer och personsäkerhet, de har en mycket hög hotbild och måste ofta flytta från Stockholm samt få skyddade personuppgifter.Malmö stad 2020 - 38 (till och med slutet av juli) 2019 - 70 2018 - 68 2017 - 50 Personer som fått en hotbildsbedömning av polisen och som har kontakt med Malmö stads konsultationsteam.Göteborgs stad dec 2019 - juli 2020 13 potentiella kontakter, 5 startade insatser 2019 37 potentiella kontakter, 12 startade insatser 2018 38 potentiella kontakter, 10 startade insatser 2017 7 potentiella kontakter, 4 startade insatser

  • Tänk att kunna rekonstruera en brottsplats digitalt, från innan ett skott faller eller ett knivhugg utdelas. Det handlar om ny 3D-teknik och virtuella obduktioner som kan hjälpa polisen.

    Även om du ofta får höra att verkligheten inte ser ut som i tv-serierna så ligger ibland verkligheten före fiktionen. Så var det 2003 när svenska forskare var tidiga med det som kallas postmortal bilddiagnostik eller virtuell obduktion på brottsoffer.Skaparna till den amerikanska serien CSI ville då komma till Linköping på studiebesök inför framtida avsnitt. De ville se hur döda kroppar scannas i en datortomograf, en så kallad CT, som gör att rättsläkarna kan zooma in och närgranska hur en kula eller en kniv rört sig i kroppen.På så sätt kan man snabbare upptäcka sådant som har betydelse för polisutredningen.Detta kan också vara till hjälp i återskapandet av en tredimensionell brottsplats, för att i efterhand kunna visa hur ett mord gått till.I dagsläget görs CT-scanningarna främst i Linköping utanför Rättsmedicinalverkets ordinarie verksamhet. Men nu har rättsmedicin köpt egen utrustning som kommer att hamna i Solna.Reporter: Jennifer Rochette. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.

  • En kvinna arbetade gratis på svärföräldrarnas restaurang, en man jobbade på ett butikslager för att få svenskt pass. Det handlar om misstänkt människoexploatering - ett brott som sker mitt ibland oss.

    Sommaren 2018 infördes den nya brottsrubriceringen människoexploatering. För att den som "exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering till fängelse i högst fyra år".Men lagen är ny, och myndigheterna är fortfarande trevande i sitt arbete. I lagens namn har bara fått kännedom om fem åtal som väckts till och med slutet av juni i år, varav det bara i två fall har avkunnats dom.Dessutom sätter sekretess mellan myndigheter stopp för exempelvis Skatteverket att rapportera till polisen när de ser vad de tror kan handla om människoexploatering. Första gången som jag stötte på människoexploatering var när jag var ute och besökte i tjänsten då en räv- och minkfarm och hittade personer som bodde i lokaler som inte var anständiga, säger Pia Bergman på Skatteverket. Någon delade samma mat som djuren som de skulle sköta om. När jag fick se dessa rädda och väldigt utnyttjade människor så kände jag det här är det är inte värdigt någon av oss.Enligt Pia Bergman har Skatteverket försökt att påtala problemet med sekretessen under många år. I dag räcker det inte med enskilda iakttagelser för att få lämna uppgifterna vidare till exempelvis polisen. Observationerna måste göras vid minst två tillfällen, eller röra ett större antal människor.En av regeringen tillsatt utredning pågår och väntas vara klar senare i år.Reporter: Johannes Jakobsson. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.

  • Människans bästa vän är också ett av polisens kanske bästa verktyg i jakten på spår efter avlidna. Men det är brist på likhundar, och även på möjlighet att träna dem.

    Polisens 350-400 hundar används dels för att hitta knark och sprängmedel. Men också för att hitta döda människor som är gömda inomhus eller ute i naturen.I dagens program kommer du få höra om planerna på att forska på det här området i Sverige, något som inte görs i dag.Det råder även brist på likhundar och programledare Martin Wicklins svarta jaktlabrador Zizou fick genomgå Nationella polishundtjänstens test i Karlsborg, för att se hur svårt det kan vara att hitta en bra polishund.Reporter: Jennifer Rochette. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.

  • Anna får hundratals meddelanden, kärleksförklaringar varvat med allvarliga hot. När hon blockerar mannen hittar han bara nya sätt att nå henne. Och när hon ansöker om kontaktförbud får hon avslag.

    Jag kommer ihåg ett meddelande där han sa att jag skulle få ett skott i pannan och att alla mina nära och kära också skulle dö, berättar Anna.Statistik som I lagens namn tagit del av gällande kontaktförbud visar att olika åklagarkammare beviljar ansökningar i olika utsträckning. Under 2019 beviljar City åklagarkammare i Stockholm och Södra Skånes åklagarkammare två av tio ansökningar. Umeå, Falun och Borås beviljade dubbelt så många. Flest var det i Växjö, som beviljade hälften av alla ansökningar.Anna ansökte om kontaktförbud mot mannen som förföljde henne två gånger men fick nej. Men den tredje ansökan blev beviljad. Då hade det gått över ett år sedan hon gjorde sin första polisanmälan. Och Anna är övertygad om att utfallet beror på vilken åklagare som får ansökan på sitt bord. Det är en utmaning för de utsatta att bli trodda och att få förståelse för sin situation som utsatt för stalkning, säger Susanne Strand, docent i kriminologi vid Örebro universitet. I många många ärenden så har det inte varit ett våldsbrott och då blir det svårt ibland att få kontaktförbud.Fotnot: Anna är ett fingerat namn.Reporter: Jennifer Rochette. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.