Avsnitt

  • Daniella började livet på andra sidan av lagen tidigt. Hon växte upp i en kriminell miljö och drogerna kom in i hennes liv. Under flera år var hon tillsammans med en ledare inom ett kriminellt nätverk och hon blev själv en del av brottsligheten. Sedan jag var ganska liten har jag varit en del av det där. Det har liksom varit ganska normalt för mig, berättar Daniella för I lagens namn.

    I slutet av maj släppte polisens nationella operativa avdelning - NOA en rapport som handlar om kvinnors roll och delaktighet i kriminella miljöer. Där framkom att polisen och andra myndigheter ofta utgått från att kvinnor är offer - och därför har man missat att kvinnor faktiskt är mer delaktiga i grov brottslighet än vad man först trott. Det vi i första hand har kommit fram till är att det finns en klar uppfattning om att kvinnor har ett aktivt deltagande i kriminella miljöer. De utgör såväl möjliggörare som ledande aktörer i vissa delar, säger rapportförfattaren Anna Ekström vid Utvecklingscentrum Väst och fortsätter: De gömmer, förvarar och transporterar vapen exempelvis.I lagens namn har träffat Daniella. För några år sedan var hon tillsammans med en ledare för ett kriminellt nätverk och var själv en del av nätverkets verksamhet. Jag fick en strategisk roll, att planera saker. Jag har märkt i den här världen att kvinnorna får ofta den här rollen, säger hon till I lagens namn.I dag lever Daniella ett helt annat liv i en ny stad. Hör hennes berättelse om tiden i i nätverket.*Daniella heter egentligen någonting annat och hennes röst har bytts ut.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Alexandra Sannemalm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Linus Lindahl.

  • En 25-årig blir skjuten till döds vid en hållplats i Märsta. En misstänkt grips flera månader senare. Han döms för mord i tingsrätten men frias i hovrätten på samma bevisning. Snart ska fallet prövas i Högsta domstolen. Frågan är, var beviskraven för höga i hovrätten?

    Spår från både offer och misstänkt på en grön jacka, DNA från den misstänkte på tomhylsor som hittats på brottsplatsen och en mobil som tillhörde den misstänkte kopplades upp i området kring brottsplatsen vid tidpunkten för mordet.Det var några av bevisen som räckte till fällande dom för mordet i Märsta i tingsrätten, men inte räckte hela vägen i hovrätten. Det fick riksåklagaren Petra Lundh att överklaga ärendet till Högsta domstolen. Utifrån det som framgår av domarna och det jag kan se så anser jag naturligtvis att det skulle bli en fällande dom på det som fanns i det fallet, säger Lundh till I lagens namn.Vi har träffat poliser som arbetar på fältet, föräldrar vars barn har mördats i gängkonflikterna, samt andra utredare och åklagare som alla tycker att beviskraven i domstolarna har höjts eller är för höga. Samtidigt håller de med om att beviskraven behöver vara höga, så var går gränsen?I lagens namn har också träffat hovrättspresidenten i Svea hovrätt, Anders Perklev. Det är svårt att generellt kritisera det här. För att i den här kritiken finns det nog en önskan om att man ska sänka beviskraven och det tror jag inte är en god idé i en rättstat. Att möta brottsligheten på det sättet.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Jill Eriksson. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Linus Lindahl.

  • I skuggan av gängkriminaliteten växer heroinmarknaden i Sverige. Det säger poliser från Stockholm, Göteborg och Malmö som I lagens namn har pratat med. Trots det läggs få resurser inom polisen på att få stopp på ökningen. Vi ser att det kommer nya säljare hela tiden, säger narkotikaspanaren Martin till I lagens namn.

    I lagens namn har under flera veckors tid träffat poliser, Tullverket och heroinister för att få en inblick i hur heroinförsäljningen ser ut i dag, varifrån heroinet kommer, och vad som görs för att stoppa ökningen.Enligt polisen i Stockholm, Göteborg och Malmö har heroinförsäljningen ökat efter pandemin. Detta eftersom priserna på drogen sjunkit. Men samtidigt som drogen blivit lättare att få tag på har polisen ont om resurser för att jobba mot heroinmarknaden. Idag är polisen piskad att jobba mot specifika ändamål. Det som är mest känt för allmänheten är väl skjutningar och gängkriminella. Även om de som håller på med heroinet är gängkriminella så skjuter de inte ihjäl varandra, så vi har inte haft utrymme att jobba på detta sätt igen. Det blir lite som en fristad för dem, säger Martin som är narkotikaspanare vid Norrmalmspolisen i Stockholm.Mellan sommaren 2018 och årsskiftet 2020-2021 gjorde polisen och Tullverket riktade operationer mot heroinsmuggling och försäljning. Under den här tiden gjorde både polisen och tullen gjorde stora heroinbeslag. Insatserna, i kombination med en global coronapandemi och stängda landsgränser, gjorde att det under en period blev svårt att få tag på heroin i Sverige. Enligt Tullverket kunde ett gram, som idag kostar runt 500 kronor då kosta upp till 4 000 kronor."Julia" har ett fast jobb och fästman. Väldigt få vet om att hon är beroende av heroin sedan tre år tillbaka. Ett beroende som kostar henne 15-45 000 kronor i månaden. Jag sköter mig som vilken Svensson som helst med enda skillnaden att jag brukar heroin, säger "Julia" som egentligen heter någonting annat.Hör henne, Markus som tidigare tagit heroin, narkotikaspanaren Martin och flera andra om heroinsituationen i dag.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Alexandra Sannemalm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Linus Lindahl.

  • Polisen Per Gustafsson och hans kollega åker ut på ett larm till resecentrum i Skövde. Känslan är att det handlar om ett vanligt rutinuppdrag. Men det slutar med att Per misshandlas så svårt att han inte klarar av att komma tillbaka till polisyrket igen.

    Polisers utsatthet har hamnat i fokus efter påskupploppen då poliser fruktade för sina liv medan stenar haglade mot dem och polisbussar som kapades och sattes i brand. Runt 300 poliser kom till skada på olika orter i landet i samband med upploppen.Rikspolischefen Anders Thornberg berättar för I lagens namn om samtalen han hade med poliser som utsattes för våld under påsken. Det var oerhört gripande. De här samtalen kommer jag aldrig glömma i hela mitt liv. Det kanske är de viktigaste samtalen jag har haft, säger han.I Polisförbundets rapport med namnet Polisman i tjänst ska tåla svarade nästan 900 av drygt 2 000 tillfrågade poliser att de upplevt hot eller våld i tjänsten under fjolåret. Å i den mest utsatta gruppen - ingripandepoliser - var siffran betydligt högre - 71 procent. Jag ser ju att våldet blivit mycket mycket grövre. Det kommer närmare inpå poliser, man angriper mer fysiskt, hoten å våldet riktar sig inte bara mot mig som polis utan även mot min familj och mina anhöriga. Det här är en utveckling som går åt helt fel håll, säger Patrik Danielsson som är nationellt huvudskyddsombud utsedd av polisförbundetDen första juli trädde en ny lag i kraft som ger poliser utökad rätt till skadestånd. Förslaget kom redan innan påskupploppen.En av de poliser som råkat illa ut i tjänst är Per Gustafsson. Han och hans kollega Magnus åkte ut på ett till synes vanligt rutinuppdrag till resecentrum i Skövde 2018. De skulle lugna ned några berusade män på platsen. Men allt gick snett. Per misshandlades så pass allvarligt att han blev liggande livlös på stengolvet. Han överlevde men har inte kunnat arbeta som polis sedan dess.I lagens namn berättar om Pers liv efter misshandeln, hur ledningen och facket ser på polisers säkerhet i dag och vad som måste göras för att situationen ska bli bättre.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Pernilla Wadebäck. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Producent: Linus Lindahl.

  • Under året har flera advokater tvingats slå sig ned - inte på sina vanliga platser i tingsrätterna - utan på de åtalades plats, misstänkta för olika brott. I lagens namn handlar den här veckan om uteslutna advokater och advokatetik.

    I höstas släppte Stockholmspolisens underrättelseenhet en rapport om kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i regionen. Under rubriken övergripande trender och fenomen nämner polisen "Advokater" som en punkt. Information från både Encrochat och andra krypterade chattar pekar på att fenomenet med brottmålsadvokater som missbrukar det förtroende de ges av lagstiftningen mer vida spritt än tidigare känt. Att kriminella nätverk nyttjar olika former av juridiska experter som möjliggörare är välkänt, men för de rättsvårdande myndigheterna innebär det ett stort hot som måste behandlas extra varsamt.Hittills i år har tre advokater uteslutits av Advokatsamfundets disciplinnämnd. Dessutom har två advokater nyligen dömts för grova brott och beslut från Advokatsamfundets disciplinnämnd har ännu inte meddelats.I lagens namn tittar i dag närmare på det senaste årets uteslutningar, men också frågan om höga kostnadsräkningar och substitution.I programmet hör du advokater, åklagare, Domstolsverket och Advokatsamfundets generalsekreterare kommentera läget just nu och vilka åtgärder som samfundet kan vidta i framtiden.UPPDATERING: I avsnittet berättar vi om rättegången mot de före detta advokaterna som i kommunikation via Encrochat kallats "Kungen" och "Prinsen". Den 12 juli 2022 dömdes båda till fleråriga fängelsestraff av av Södertörns tingsrätt. "Kungen" dömdes till sex års fängelse för förberedelse till mord. Han friades från åtalspunkterna medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och skyddande av brottsling, grovt brott. "Prinsen" dömdes till fyra års fängelse för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och brott mot yppandeförbud. Han frias från åtalspunkten om skyddande av brottsling, grovt brott.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Susanna Hestréus. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Linus Lindahl.

  • Två vänner ligger till synes livlösa bredvid varandra på en innergård i Hjulsta. Båda är skjutna i huvudet. Skjutningen är en del av konflikten mellan två grupperingar i Järva. En ärvd konflikt.

    I lagens namn har i flera tidigare program berättat om Järvakonflikten och veckans program handlar om grupperingarna som tagit vid när tidigare ledare i konflikten börjat avtjäna fängelsestraff eller mördats.Två män sköts på en innergård i Hjulsta i augusti 2021. I I anslutning till brottsplatsen ligger en lägenhet som kan ses som ett högkvarter för ett av gängen i konflikten i Järva. Männen som träffades av skotten på innergården tillhör ett rivaliserande gäng från Tensta. Det finns en tydlig territoriell uppdelning mellan två kriminella nätverk där det i sig är anmärkningsvärt om en eller flera personer ur det ena nätverket rör sig in på det andra nätverkets område, vilket ju också var fallet här, säger kammaråklagare Carl Mellberg.Det här var ett få mordärenden i konflikten som lett till fällande domar. Mycket tack vare en ny DNA-metod som utvecklats i Nederländerna Ur mitt perspektiv så är det här något av det största som har hänt på biologisektionen på NFC, säger Staffan Jansson som är forensiker på Nationellt forensiskt centrum.I avsnittet hör du åklagaren som arbetade med fallet i Hjulsta, Garip som hjälper ungdomar att ta en annan väg i livet än den kriminella och Ramou som själv förlorat en anhörig och som tillsammans med andra startat en samtalsgrupp för att hjälpa dem som har samma upplevelser som hon själv.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Lova Nyqvist Sköld. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Producent: Linus Lindahl.

  • "Marie" har precis lämnat sin dotter på Kulturskolan i Husby centrum när hon hör skott avlossas. Framför henne avrättas en man och hon själv är nära att träffas av skotten. Händelsen och de två gärningsmännen fastnar på film bara en av dem döms.

    Kameraövervakningen har blivit allt vanligare på gator och torg i Sverige. Allt fler kameror har monterats upp i det offentliga rummet de senaste åren och polis, kommuner och politiker vill gärna se att ännu fler sätts upp för att motverka brottslighet. Men duger bilder och film som bevis när ett mord har skett? Riskerar kameran att slå ut ett vittnes trovärdighet? Och värderas polisspanares uppgifter fortfarande lika högt i en domstol?I lagens namn berättar den här veckan om fall där övervakningsfilmer varit avgörande bevisning för fällande domar men också exempel där film och utpekanden av gärningsmän inte räckt i domstol. Vi hör också polisens kamerasektion berätta om att samtliga poliser i yttre tjänst kommer att bära kroppskameror inom en snar framtid.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Jill Eriksson. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Producent: Linus Lindahl.

  • Överfulla fängelser och en kriminalvård som går på knäna. Så ser situationen ut i Sverige 2022. Överbeläggningarna och trängseln skapar inte bara dålig stämning bland de som fängslas utan har även blivit en riskfaktor när det gäller säkerheten.

    Kriminalvården befinner sig i ett väldigt allvarligt läge, utifrån kapacitetsbristen, säger Joakim Righammar som är tillförordnad enhetschef för planeringsenheten inom Kriminalvården.Under nästan hela 2000-talet minskade trycket på kriminalvården i Sverige stadigt. Beläggningen på anstalter och häkten i Sverige var så låg att kriminalvården började nedmonteras. Men 2016 vände trenden plötsligt. En kombination av ökningen av grova brott i spåren av en växande gängkriminalitet och skärpt lagstiftning ändrade situationen för kriminalvården drastiskt. I mitten av juni låg beläggningsgraden på 113 % på svenska anstalter. Kriminalvården skiter fullständigt i vilka dom sätter i en och samma cell. Det kan vara några som inte förstår varandras språk och då ska man samsas på tio kvadratmeter eller nått. Dela samma toalett och ha sina grejer och allting. För en del funkar det för andra inte, säger Jakob som avtjänar ett straff för mord.De senaste åren har också rapporter om hot och våld mellan intagna och hot och våld mot anställda ökat på anstalter och häkten. Vi ser att säkerheten utmanas, alltså klienternas säkerhet och personalens säkerhet och det är en prioriterad fråga, säger Joakim Righammar som är tillförordnad enhetschef för planeringsenheten inom Kriminalvården.Överbeläggningarna på anstalter och häkten ses som en av anledningarna till det ökade antalet incidentrapporter. Vi kommer ha det tufft 2022, 2023, kanske 2024. Sen har vi en gedigen planering för att skapa mer platser och få in medarbetare. Men dom närmsta åren kommer befinna oss i ett läge ganska likt det här, säger Joakim Righammar.I lagens namn har tittat närmare på situationen inom Kriminalvården och vad konsekvenserna av överbeläggningarna blir. Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Susanna Hestréus. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Linus Lindahl.

  • Hur ska kronvittnen användas? Är det rimligt med straffrabatter? Och var går gränsen för vem som ska avlyssnas utan brottsmisstanke? Det är några av de saker som diskuterades när Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M) och Adam Marttinen(SD) möttes i en rättspolitisk debatt.

    8 av 10 dödsskjutningar sker i gängmiljöer. Det handlar om pojkar och män som dör ensamma i garage, i sina bilar, utanför sina portar. Om mammor och pappor som begraver sina barn och även om personer utanför gängkriminaliteten som drabbas av våldet.Lag och ordning har fortsatt vara en av väljarkårens viktigaste frågor och har ökat som den viktigaste frågan efter sjukvården. Troligtvis har de många skjutningarna under sommaren med detta att göra. Och för att prata om skjutningarna och gängkriminaliteten har vi idag med oss tre representanter från Sveriges riksdag.Hur ska politikerna skapa förutsättningar för att utvecklingen ska kunna vändas? Och vilka är de viktigaste akuta åtgärderna?Medverkande: Fredrik Lundh Sammeli, ordförande Justitieutskottet, SocialdemokraternaJohan Forssell, rättspolitisk talesperson ModeraternaAdam Marttinen(SD), rättspolitisk talesperson SverigedemokraternaProgramledare: Martin WicklinProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Fredrik Nilsson

  • 2016 instiftade regeringen två nya brott för att skärpa straffen vid grova narkotikabrott. Men har lagen verkligen resulterat i skärpta straff för de som ertappas med stora mängder narkotika?

    Aldrig tidigare har det flödat så stora partier knark in i Sverige. Förra året blev ett rekordår för tullverket som beslagtog tio gånger mer narkotika än för tio år sen.De kriminella nätverken som styr droghandeln har också blivit effektivare i sin hantering av logistikkedjorna, konstaterade Brottsförebyggande rådet i en ny en rapport som släpptes förra veckan.De internationella nätverken har likt de globala e-handelsbolagen gjort sina varor mer tillgängliga och skapat en tillförlitlig handel med snabba leveranser.De svenska gängen har även de flyttat fram positionerna och kontrollerar nu större delar av leveranskedjan. Med transporter över gränserna, agenter som mellanhänder i transitländerna och sen försäljningen. Som ofta genomförs av yngre killar i köpcentrum eller av langare som kör hem drogerna paketerade ända fram till dörren. Snabbt, billigt och enkelt.Idag berättar vi hur narkotikahandeln i Sverige har förändrats och om en lagstiftning som enligt åklagare inte räcker till.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Mikael Funke, Jill Eriksson Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Viktor Papini

  • Allt fler tidigare ostraffade döms till långa fängelsestraff för grova narkotikabrott. Trenden har noterats av åklagare runt om i landet och siffrorna visar att det stämmer.

    I lagens namn tittar i det här avsnittet närmare på en utveckling som fått åklagare, tull och polis att klia sina huvuden.För de som döms för de allra grövsta narkotikabrotten i Sverige är allt oftare ostraffade sen tidigare. Många gånger lever de till synes skötsamma och ordnade liv. Med fasta jobb, partners och kanske barn.Det handlar om personer som på olika sätt tar emot, förvarar eller transporterar stora mängder knark åt den organiserade brottsligheten. Men riskerna är stora. De som grips med betydande mängder narkotika kan få upp till tio års fängelse.Det här avsnittet handlar om de som har valt att sätta hela sina liv på spel för att tjäna snabba pengar. Men det handlar också om de som lämnats kvar i frihet och som får ta hand om allt som blir kvar.Vi har träffat Sandra och Jonna som fick sina liv vända upp och ner när deras partners greps av polisen för grova narkotikabrott.* Sandra och Jonna heter egentligen nånting annat.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Mikael Funke Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Viktor Papini

  • Det finns få saker som väcker lika mycket ilska som våldtäkter mot barn. Det ses ofta som det oförlåtliga brottet och det höjs ofta röster, inte minst i sociala medier, om att straffen är för låga i Sverige. Och för en del kommer nog aldrig straffen att vara nog. Vilket gör att somliga agerar på egen hand mot förövare av sexualbrott mot barn.

    Idag tittar vi närmare på den grupp av människor som tycker att straffen gällande våldtäkter mot barn i Sverige inte räcker till, på dem som tycker att förövare av sexbrott mot barn måste lockas fram ur sina gömmor, synliggöras och hängas ut. Ibland kallas dessa aktivister för pedofiljägare. Men de är en ganska spretig grupp av människor.Det handlar om allt från människor som hänger ut dömda och misstänkta förbrytare på nätet till dom som gillrar fällor, konfronterar och filmar sin jakt. Det handlar också om dom som med lagliga metoder agerar när de tycker att samhället sviker och så finns det dom som tar till våld.Hur tänker de? Och hur vanligt är det att en oskyldig person eller en person som misstänks eller blivit dömd för övergrepp mot barn - själv blir utsatt för misshandel? * Om du upplever att du tappat kontrollen över din sexualitet, känner oro för tankar och handlingar, eller är rädd att göra dig själv eller andra illa kan du söka hjälp och råd anonymt på hjälplinjen preventell: 020-66 77 88 eller gå till http://preventell.se/Reporter: Josephine Freje Programledare: Martin Wicklin Producent: Viktor Papini Ljudtekniker: Johan Hörnqvist

  • Linnea väntar fortfarande på att hennes ärende ska få ett slut då hovrättsdatum inte är satt gällande den misshandel hon utsattes för av sin pojkvän. Och Anna lever fortfarande i skräck från sitt ex.

    Tänk dig att du lever i en relation där du bli misshandlad, psykiskt terroriserad, släpad i håret över golvet och tvingas sova i hundkojan på gården. Han hotar att döda dig och alla som står dig nära. Efter en brutal misshandel där du tror att du ska dö så lyckas du fly från din partner och från våldet i hemmet som blivit grövre för varje gång. Men från polis och rättsväsende blir det tyst. Trots att det här ska vara ett prioriterat brott så ska det ta flera år innan domstolen tar upp fallet.Vi har under tre år följt Linneas historia som fick vänta mer än två år för att få sitt mål prövat i domstol. Nu väntar ytterligare tid innan hovrätten ska ta upp fallet.För andra finns inte något slut på väntan alls. Livets nya normala för dom är lika med en ständig fruktan för att behöva överraskas av att förövaren återigen en natt ska stå med ansiktet tryckt mot köksfönstret i mörkret.Vi har träffat Anna som tvingats leva på ett skyddat boende efter att hennes man utsatt henne för psykisk terror och dödshot.*Linnea och Anna är fingerade namn och deras röster har bytts ut. Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Reporter: Jill Eriksson & Johannes Jakobsson

  • Det råder en katt- och råttalek mellan polis och kriminella. Tekniken utvecklas och med den kriminellas sätt att kommunicera. Hack i häl ligger polisen, redo att avslöja metoderna för att få ett tillfälligt övertag.

    I lagens namn tittar närmare på den tekniska utveckling som lett till att dagens kriminella kommunicerar på det sätt som de gör med krypterade tjänster såsom encrochat.Hur har utvecklingen sett ut? Hur har de kriminella anpassat sig och hur tacklar de rättsvårdande myndigheterna problemen?Följ med i en berättelse om kommunikationskriget mellan polis och kriminella där du bland annat får höra Niklas, en föredetta kriminell, om hur han använde encrochat och andra krypterade system.Niklas heter egentligen någonting annat. Hans röst är inläst av en professionell skådespelare.Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Reporter: Lova Nyqvist Sköld

  • För polisen - en gudagåva. För försvarare runt om i landet - en svår utmaning att möta. För kriminella - förödande. Det krypterade systemet EncroChat slog ner som en bomb och ändrade allt.

    Du har hört om det i ett års tid. Enchrochat - den krypterade och virtuella plats där de mest ljusskygga kriminella fritt kunde smida sina planer. En plats som gäckade polisen i flera års tid.För den var där hela tiden, i form av en krypterad telefon, som polisen ofta kunde se och till och med hålla i - men aldrig ta sig in i.Det finns ett före och ett efter det att fransk polis knäckte krypteringen till EncroChat under våren förra året och i realtid kunde läsa miljoner meddelanden som handlade om detaljerade mordplaner, laster med narkotika och vart vapen kunde levereras.Det har lett till hundratals utredningar där många av Sveriges gängkriminella plockats från gatan - däribland dem som tidigare varit svårast att komma åt.Men när framgångssagan ska upp i rätten så ifrågasätter flera försvarsadvokater hur informationen tagitss fram och om det är förenligt med svensk lag. Samtidigt har avslöjandet förändrat spelplanen när det kommer till de kriminellas kommunikation.I lagens namn om när EncroChat kom till Sverige och vad som hände sen.Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Reporter: Lova Nyqvist Sköld

  • Förra året stals cyklar för en kvarts miljard i Sverige. Noll procent, eller OK: fyra promille, klarades upp av polisen.

    Den här veckan tittar I lagens namn närmare på det kanske vanligaste brottet du kan råka ut för. Och som samhället helt verkar ha gett upp om att försöka lösa.Vart tar alla stulna cyklar vägen egentligen? Vi ställer ut en svart Monark i centrala Stockholm som vi följer med GPS.Cykeln stjäls gång på gång. Och jakten leder oss både till cykeltjuvarna och till dem som köper stöldgodset.

  • Efter uppklarningen av dubbelmordet i Linköping började polisregionerna i landet se över vilka fall som var näst på tur. Sedan kom Integritetskyddsmyndighetens yttrande.

    Dubbelmordet i Linköping 2004, där åttaårige Mohammad och en 56-årig kvinna dödades, blev det första fallet i Europa där polisen grep en gärningsman med hjälp av en släktforskingsdatabas i USA. Det hade gått sexton år. Tekniken räddade oss verkligen. Den kunde inte rädda min bror, men den räddade oss, säger Ali Ammouri, storebror till Mohammad.Efter genombrottet förberedde polisen för att införa metoden på bredare front och DNA-släktforskare låg i träning för att kunna hjälpa till.Men i maj kom ett yttrande från Integritetsskyddsmyndigheten att metoden strider mot nuvarande lagstiftning. Enligt myndigheten är det inte lagenligt för polisen att vända sig till släktforskningsdatabaser och få ut en lista på personer baserat på känsliga uppgifter. Polisen gjorde en annan tolkning: nämligen att det är lagligt. Metoden är fortfarande så viktig för svensk polis eller för svenskt rättsväsende. Då får man göra en hemställan om författningsändring så att det här blir möjligt, säger Bosse Lundquist, gruppchef för kalla fall i region Syd.För I lagens namn uppger landets polisregioner att det kan handla om uppemot ett 20-tal kalla fall där de ser en möjlighet att använda DNA-släktforskning. Ett av dom är morden på Tor Öberg och Gerd Wiklund i Brattås 2005 där anhöriga nu sätter sitt hopp till att ett DNA-spår kan bära den kvalité som är tillräcklig för att använda tekniken. Det är klart, skulle man då säga: vi kan inte använda den här tekniken. Vad ska de då kunna gå vidare med? Vad finns det kvar att göra?, säger Inger Nordström, dotter till Tor Öberg.Nu är de fall där polisen ser en möjlighet att använda metoden på vänt. Regeringen vill att en utredare ska undersöka hur polisen får använda DNA från gärningsmän. Utredningen blir klar 2023. Det är beklagligt läge. Det kommer ta tid och det kommer dröja innan de ändrade reglerna kan vara på plats. Rent hypotetiskt finns det också en uppenbar risk att gärningsmän som går fria kan begå nya brott under tiden, säger Jan Staaf vid polisregion öst, som var förundersökningsledare för dubbelmordet i Linköping.Samtidigt ser flera europeiska länder över sin lagstiftning och följer utvecklingen i Sverige. Metoden väcker flera etiska frågor om vilken information polisen ska få tillgång till och vilka risker det kan finnas att använda genetisk data i jakten på okända gärningsmän. Man har ju, i starten av utredningar inte en individ, det är ju individen man söker efter. Men för att komma dit så riktar man utredningen efter en grupp. Och särskilt när det är en minoritet så är det en del utmaningar med det, säger Truls Petersen, ledamot i det nordiska bioetiska rådet.I lagens namn om DNA-släktforskningens roll i brottsutredningar.Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Reporter: Lova Nyqvist Sköld

  • Start- och gasvapen smugglas in i landet, borras upp i illegala vapensmedjor och hamnar i händerna på kriminella. De är byggda för att inga kulor ska kunna skjutas ändå dödar de allt fler i Sverige.

    I lagens namn kan i dag berätta att över hälften av de vapen som kopplas till mord i Stockholm sen början av förra året, var just såna här omgjorda pistoler.Och de som för in pistolerna i landet och bygger om dem till dödliga vapen - de kommer undan med lindriga straff.Men synen på start- och gasvapnen står nu på spel i ett smuggelfall som dragits ända upp i Högsta domstolen.Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Reporter: Mattias Pleijel

  • På Nationellt forensiskt centrum, NFC, tar en arbetsgrupp fram digitala 3D-modeller av brottsplatser. Nu ska utredare på flera håll i landet få tillgång till tekniken.

    Digitala 3D-modeller tillåter utredare att återvända till en avbildad brottsplats helt digitalt. Med hjälp av laserscannern kan en mordplats dokumenteras, fynd återplaceras och kulbanor från skjutningar rekonstrueras i en digital sfär.Tidigare har scannern endast funnits på Nationellt forensiskt centrum, NFC, i Linköping. Där gjordes bland annat modellen av terrordådet på Drottninggatan 2017 men nu under 2021 ska även polisen i Malmö och Göteborg få tillgång till tekniken.P1-programmet "I lagens namn" kan berätta om hur 3D-brottsplatserna nu kommer bli en del av polisens framtida utredningar.- Jag tror att det här kommer att kunna växa och bli så pass stort att det ska komma till användning i stort sett varenda grovt brott, säger Håkan Larsson, forensiker som jobbar med brottsplatsdokumentation på NFC.Förra året tog gruppen i Linköping fram 3D-modeller i flera grova brottsutredningar inom ramen av ett pilotprojekt där de bland annat användes för att hålla förhör med vittnen.Nu har flera kriminaltekniker utbildats för att kunna börja dokumentera och använda 3D-brottsplatser. Men i framtiden kan den också komma att bli ett inslag i svenska rättssalar.- Du kanske till och med använder VR-glasögon för att komma tillbaka på platsen. Du kan använda den med VR också i förhörssituationer. Du kommer tillbaka på platsen på ett mycket enklare sätt utan att behöva åka dit, säger Jesper Olsson, forensisk arkeolog på NFC i Malmö.När brottsplatser förändras och byggs om kan en virtuell avbildning av en plats komma till nytta vid kalla fall. Ett annat användningsområde som polisen undersöker till framtiden är 3D-vallningar. Alltså där ett vittne, brottsoffer eller misstänkt kan återvända till en plats - helt digitalt.- Varken ett fotografi eller en datoranimation kan ju ersätta verkligheten. Det är ju först då man förstår att hur det verkligen ser ut heller, säger försvarsadvokat Elisabeth Nygren.Programmet "I lagens namn" undersöker kriminalteknikens värld där arkeologi och modern teknik möts och ställer frågan om vad som händer när vi lämnar den fysiska världen och träder in i den digitala.Programledare: Martin WicklinReporter: Lova Nyqvist SköldLjudtekniker: Fredrik NilssonProducent: Viktor Papini

  • De senaste fem åren har nästan 12 000 båtmotorer stulits i Sverige. Enligt polisen ligger Östeuropeiska ligor bakom majoriteten av stölderna och det handlar om stora pengar.

    Det kan ses som nästintill riskfritt för ligorna att operera i Sverige. Bara 100 av fallen har lett till att någon har gripits.P1-programmet "I lagens namn" har följt ett av de rättsfall där polisen faktiskt kunde gripa brottslingarna. Men som i många andra liknande fall dömdes brottslingarna bara för häleri och fick villkorliga domar.- Att konsekvenserna är att de går fria från ett uppenbart brott som de har gjort, det känns inte okej, säger Anders Klapp som fick sin motor stulen i oktober förra året.Ligorna bakom styrs från Polen, Rumänien och främst Litauen. De är välorganiserade och skickar "utförare" till Sverige för att begå stölderna som ofta har planerats redan innan resan till Sverige.- En del är ju häpnadsväckande proffsiga liksom. De tar bort fyra-fem motorer i en vik, snabbt på en timme, och paketerar ihop det. Det är mekanikerprecision alltså och det går fort och det är mörkt, så att, de här är duktiga på det de gör, säger Rino Carlsson, nationell samordnare för båtsamverkan inom polisen.Under Corona har stölderna av båtmotorer minskat kraftigt. Men polisen ser redan en tydlig ökning i takt med att gränserna öppnas igen. Pandemin har också lett till att det råder brist på reservdelar och motorer vilket gör att polisen spår en ännu kraftigare ökning av stölder nu under slutet av sommaren då många återgår till sina arbeten.- Ja, jag har gått ut och varnat just för att det kommer troligtvis att öka och det är ju stora värden vi pratar om, så det är klart att de måste jobba igen de här nu, säger Annika Eriksson som är ansvarig för båtsamverkan inom polisen i Norrtälje, som är hårt drabbade av båtmotorstölder.Programmet "I lagens namn" har gett sig in i en värld full av stulna båtmotorer, vinkelkapar, förrådshotell och ljusskygga kriminella.Programledare: Martin WicklinReporter: Mikael FunkeLjudtekniker: Fredrik NilssonProducent: Viktor Papini