Klas Östergren Podcasts

  • Jesper Larsson får Sveriges Radios romanpris 2022! Efter idogt nagelfarande föll lyssnarjuryn för hans roman "Den dagen den sorgen", om en far som alltmer hjälplöst försöker närma sig sin dotter.

    I veckans Lundströms Bokradio gästas vi av årets vinnare av Sveriges Radios romanpris. Det blir blommor, diplom, och en extra lång fanfar! Tillsammans med Marie Lundström svarar han på de frågor som lyssnarjuryn skickat med: Är något i boken självupplevt? Vad fick du drivkraften ifrån? Kommer Melissa tillbaka?Själv hade Jesper Larsson föreställt sig att hans bok skulle gå ganska obemärkt förbi. Att bara bli nominerad tillsammans med Pooneh Rohi, Kerstin Ekman och Klas Östergren var en stor sak."Det kändes litet som om Färöarna hade kvalificerat sig till slutspelet i fotbolls-VM och hamnat i samma grupp som Tyskland och Brasilien, så jag hade nog inte så stort hopp om att det skulle gå hela vägen", säger Jesper Larsson i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! [email protected]: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

  • Lyssnarna har röstat fram en vinnare av Sveriges Radios Novellpris 2022. Och så är Romanprisets lyssnarjury framme vid avgörandets ögonblick. Vilken bok är bäst?

    Dagens P1 Kultur börjar med Ukraina. För även Litteraturveckan i P1 påverkas av nyheterna från städer som Mariupol, Tjernihiv och Butja. En av de som flydde redan de första dagarna av den ryska invasionen är poeten Kateryna Babkina från Kiev. Fredrik Wadström ringer upp henne i Wroclaw i Polen för att prata om litteraturens roll när kriget blir allt grymmare.MÖT SVERIGES RADIOS NOVELLPRISTAGARE!Radiolyssnarna har röstat fram sin favorit bland de fem nominerade till Sveriges Radios Novellpris. Fanfarer och blommor! Möt årets pristagare Malin Wollin som är på plats i studion och berättar om att skriva för lyssnarna, om känslan av att vara novellpristagare och vad hon har läst själv under veckan. Vi pratar också med Charlotte Wiktorsdotter i Örebro, en av de lyssnare som röstat på vinnarnovellen "Sorgen i deras ögon" om en kvinna som blir besatt av dödsannonser.MARIE LUNDSTRÖM LÄSER OM BRUNO K ÖIJERVad händer med en gammal favoritdikt om man läser eller lyssnar på den igen när tiderna är oroliga? Marie Lundström om sitt eget läsande och Bruno K Öijers dikt "Vid ljusa bord".LYSSNARJURYN ÄR FRAMME VID FINALEN!Hela den här veckan har vår lyssnarjury djupdykt i de fyra nominerade romanerna till Sveriges Radios Romanpris 2022. Vem ska nu vinna Romanpriset? Kerstin Ekman, Pooneh Rohi, Klas Östergren eller Jesper Larsson? Det drar ihop sig till själva röstmomentet och spänningen stiger. Vi får följa med bakom kulisserna och in i det hemliga rum där överläggningarna pågår. Vinnaren tillkännages dock först lördag morgon, i Lundströms Bokradio 8.05.Programledare: Fredrik Wadström Producent: Anna Tullberg

  • Spänningen stiger, vid den här allra sista mötet med lyssnajuryn slipas argumenten och det är nu dags att lägga sin röst i Virginia Woolfs stråhatt och utse en vinnare.

    För 29:e året i rad ska en lyssnarjury resonera sig fram till vilken svenskspråkig roman från förra året som ska få Sveriges Radios Romanpris 2022. Vi lämnar makten till lyssnarna!Fyra bokcirklar i Skåne och Blekinge har läst de fyra nominerade romanerna och skickat varsin representant till juryn.I den här allra sista diskussionen röstar lyssnarjuryn om vem som ska vinna Romanpriset.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris tillkännages i Lundströms Bokradio, lördagen den 9:e april 2022 kl 08.05 i P1. Du kan lyssna både i radions P1 och digitalt på sajten eller i appen SR Play.Det här är lyssnarjurynParisa Hartman MokaramiUlrica SkagertMats LiebergAgnes HellqvistÅrets nominerade romaner"Löpa varg" av Kerstin Ekman"Hölje" av Pooneh Rohi"Två pistoler" av Klas Östergren"Den dagen den sorgen" av Jesper Larsson

  • Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Två pistoler av Klas Östergren.

    I Klas Östergrens roman Två pistoler sitter en åldrad man, hovstallmästare Munck, i karantän och reflekterar över hur han i sin krafts dagar hjälpte Gustav III att ha sex med sin hustru, Sofia Magdalena.Romanen är en lek med verklighet och fiktion och ställer också frågor om hur stora friheter en författare får ta sig.Lyssnarjuryn tycker att Klas Östergrens språkbehandling är i det närmsta genial. Han leker med orden: det pikanta blir rosenrött fnissigt, kungens och drottningens osäkerhet och sårbarhet smärtsamt blottad och Muncks grovhuggna karaktär blixtbelyst.Men juryn har också lite svårt att få ihop romanens tre delar till en helhet och saknar det som beskrivs i den tredje delen, nämligen att berättaren utnyttjar sin konstnärliga frihet till fullo.En jurymedlem saknar dessutom en utebliven trekant.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2022 tillkännages lördagen 9 april.Det här är lyssnarjurynParisa Hartman MokaramiUlrica SkagertMats LiebergAgnes HellqvistTvå pistoler av Klas ÖstergrenÅret är 1831, koleran sveper över världen och i italienska Toscana sitter den 82-årige Adolf Fredrik Munck, utblottad och landsförvisad, och ser tillbaka på sitt liv. En gång var han hovstallmästare hos kung Gustav III. Nu har han förlorat allt, utom de två laddade pistolerna som ligger i pottskåpet i hans sovrum.För sin gamle trotjänare Ytterberg berättar han om sina dramatiska år vid hovet, och framför allt om den omtalade händelsen, då han möjligen handgripligen, hjälpte Gustav III och Sofia Magdalena i det kungliga sovrummet, för att en tronarvinge skulle kunna bli till.Två pistoler av Klas Östergren är en dokumentärroman om hovliv och svensk historia, om Adolf Fredrik Munck och Gustav III, men boken mynnar ut i en mer essäliknande text som diskuterar med vilken rätt en författare får skriva om en verklig person. Om det inte blir stor konst är författaren bara en fäsör, en obetydlig dussinkonstnär, är slutsatsen.Årets nominerade romanerLöpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper Larsson

  • Reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

    EKMAN, ROHI, LARSSON OCH ÖSTERGREN ÄR NOMINERADE TILL SVERIGES RADIOS ROMANPRIS 2022Dagens stora nyhet är offentliggörandet av vilka fyra svenskspråkiga romaner som är nominerade till Sveriges Radios Romanpris 2022. Lina Kalmteg, litteraturredaktör på Kulturredaktionen i P1, kommer till studion och berättar mer om de fyra utvalda böckerna: "Löpa varg" av Kerstin Ekman, "Den dagen den sorgen" av Jesper Larsson, "Hölje" av Pooneh Rohi och "Två pistoler" av Klas Östergren. Vinnaren tillkännages under Litteraturveckan i P1, som i år infaller den 4-10 april. Den som avgör vem som vinner Sveriges Radios Romanpris 2022, är vår alldeles egen Lyssnarjury som i år består av bokcirklar från Blekinge och Skåne.BERGSLAGEN INIFRÅN DEL 2: GRUVMUSIK OCH TEATER I BERGETI en serie reportage den här veckan besöker P1 Kultur Bergslagen där gruvindustrin under många år var den huvudsakliga näringen. Nu finns gruvorna och byggnaderna som hörde till kvar som ett slags minnesmärken i många byar och samhällen. De synliga byggnaderna ovan jord, eller gruvlavarna som de också kallas, innehöll bland annat den hissanordning som transporterade upp järnmalmen ur gruvschakten.En del av de här övergivna gruvlavarna har nu tagits över av kulturarbetare och blivit lokala kulturcenter. I det här reportaget ska vi bland annat till Ställbergs gruva i Ljusnarsbergs kommun som för tio år sen köptes av ett gäng unga konstnärer och musiker som kallar sig The Non-Existent Center. Katarina Wikars och Anna Karin Ivarsson åkte till Norberg i Västmanland, och till den stora Mimerlaven som reser sig mitt i samhället.OBS-ESSÄ: LINDA SKUGGE ÄR LIKA BRA PÅ ATT MISSLYCKAS SOM DROTTNING KRISTINAMan är alltid nybörjare i konsten att leva. Så lyder nummer 758 av drottning Kristinas maximer. Kristina är en av våra mest fascinerande regenter, men bilden av henne blir inte komplett om man inte ser till hennes många motgångar. Det menar författaren Linda Skugge som i den här essän reflekterar över de många misslyckandena i både drottning Kristinas och sitt eget liv.DEN AFRIKANSKA FILOSOFEN KWASI WIREDO DÖDI helgen dog en av vår tids största Afrikanska filosofer - Kwasi Wiredu från Ghana. Han blev 90 år gammal och har bland annat undervisat vid University of South Florida i Tampa. Det skriver franska Le Monde. Kwasi Wiredu var en av de viktigaste postkoloniala tänkarna och var specialist på logik, epistemologi dvs läran om kunskap och analytisk filosofi. Bland annat diskuterade han språkets roll i början av de afrikanska ländernas frigörelse från kolonialismen. Filosofiprofessorn Kwame Anthony Appiah på New York University skrev på Twitter häromdagen att om man inte känner till Wiredu - så BÖR man göra det. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

  • Benknotor på en öländsk stenstrand är precis en sådan sak som Johan Theorin går igång på. Liksom hans 86-årige, still going strong sjökapten Gerolf, tillbaka i femte delen av Ölandssviten. Och här finns allt Johan Theorin gillar: mustiga skrönor, sjöfartshistoria, krångliga relationer och gamla oförätter. Mer om detta i veckans avsnitt, där du också får årets första julklappstips! Programledare Lisa Tallroth.


    Böcker som nämns i avsnittet:

    Ölandssviten av Johan Theorin:
    Skumtimmen (1)
    Nattfåk (2)
    Blodläge (3)
    Rörgast (4)
    Benvittring (5)

    Tag och skriv! Fjorton författare om sitt skrivande.
    Fädernas missgärningar av Åsa Larsson
    Gentlemen av Klas Östergren
    Julrevy i Jonseryd och andra berättelser av Klas Östergren
    Jack av Ulf Lundell
    Älskade Poona av Karin Fossum
    Svarta sekunder av Karin Fossum
    Det kan kvitta av Agota Kristof
    På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust

  • Klas Östergren roman Två pistoler, handlar om Adolf Fredrik Munck – överståthållare, Gustav III:s ""bistånd"" i tronföljarfrågan och enligt C J Love Almqvist fadern till Tintomara i Drottningens juvelsmycke. En existentiell livsberättelse vid dödens rand; hur berättar man fram meningen ur ett liv? Klas Östergren i ett samtal med KG Hammar, teolog och tidigare ärkebiskop.

    Medarrangör Bokförlaget Polaris

  • Efter skandalen inom Svenska akademien 2017 valde flera medlemmar att begära utträde. Sociologen David Wästerfors beskriver i den här essän hur händelserna går att förstå med hjälp av Lewis Costers teori om giriga institutioner.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Du tillhör ett sällskap eller sammanhang som du måste lämna. Skolan tar slut, klassen ska skingras, du har blivit äldre och vuxit ur din roll, du flyttar från din hemort, du har fått nog av sällskapets medlemmar och deras stil och frusna åsiktsrepertoar eller vad det nu kan handla om.Ändå känner du ett vemod, en beklämmande känsla av att vilja stoppa tiden och kliva av, en längtan efter åtminstone ett uns respit från uppbrottet. Det är kanske känslan av den du blivit i detta sällskap eller sammanhang som det handlar om, definitionen av din identitet, det andra gjort dig till, och som du nu sörjer inför steget ut i tomheten.Men så händer något som skingrar detta vemod i ett slag. Du nyktrar till och ser allting klart. Ingen tvekan, tänker du. Jag måste bort.Det finns en scen mot slutet av Klas Östergrens roman Renegater från 2020 som fångar den här tunna linjen mellan betagande vemod och pånyttfödd lust till flykt. Författaren ska tömma sin övernattningslägenhet i Gamla Stan i Stockholm och sitter vid bordet i köket och känner vemod. Inte vankelmod, men just vemod. Han har lämnat Svenska Akademien när skandalhanteringen efter Kulturprofilen visat sig vara bottenlöst usel och han har gjort det med det där citatet från Leonard Cohen: Im leaving the table, Im out of the game. Han har noga iakttagit hur Akademiens ledamöter inte längre förmår skilja mellan roll och person utan helt gått in i rollen, hur de börjar använda medlemskapet för egna syften och låter gammal vänskap överflygla självrannsakan.Ändå, som sagt, detta vemod: författaren sitter vid köksbordet och förstår att han aldrig mer ska återvända dit.Så hör han röster nerifrån gården. Fönstret är öppet. En röst låter bekant, det är Herr Styvrepe, romanens pseudonym för Horace Engdahl. Han verkar prata med en jurist, klart och tydligt, och han avhandlar sådant som verkligen inte borde avhandlas på en gård i Gamla Stan vid den här tidpunkten. Han verkar helt obekymrad av hänsyn och sekretess. Tidigare i romanen har man mer än väl förstått författarens inställning till herr Styvrepe och hans smidiga vältalighet, hans ymniga förråd av nubbevisor och hans sirliga försvar av Akademiens påstådda felfrihet och upphöjdhet. På gården sjöng han ut igen, denna i författarens ögon skrupelfria intrigmakare.Effekten av det hela blev något överraskande, skriver Klas Östergren, nämligen att utrymningen av den fina lägenheten blev så mycket lättare att utföra. Vemodet försvann på en gång. Herr Styvrepes klara stämma från gården förde tillbaka författaren till hans motiv: en överdos av Svenska Akademien, ett akut behov av att fly.Man kan kalla det punkterat vemod, erfarenhetsmässigt nedskjutet. Aktören föregriper sitt avsked och känner av den identitetsförlust som det innebär, men känslan rycks undan av en påminnelse, ett nytt intryck. Aktören är i denna stund både känslovarelse och empiriker. Han eller hon balanserar på gränsen till att förlora sig i en känsla men förmår samtidigt iaktta och lyssna. Det ena inkorporeras i det andra, även i bokstavlig mening. Vemod och tillnyktring samsas i en och samma kropp.Balansen mellan känsla och erfarenhet behöver inte beskrivas mer mystiskt än så. Den kan bestå av vemod vid köksbordet och en röst nerifrån gården som raskt får en på fötter igen.Det är en social bild som målas upp. Vemodet kommer sig av ett stundande avsked, som i sin enklaste form inte kan föreställas utan interaktion: någon säger hejdå till någon annan. Känslorna är innästlade i grupperingar. När Herr Svingel, som Klas Östergren kallar sig själv i romanen, till slut skyndade på utrymningen av lägenheten ingick den handlingen i ett vidare, närmast oöverskådligt socialt sammanhang: Akademien, den riksbekanta skandalen, maktspelet, pengarna och statusen. Subtrahera detta sammanhang och varken vemod eller punktering blir begriplig. Dra bort Herr Styvrepes identitet och rykte och anekdoten krymper ihop och blir relativt banal.Författaren i Renegater längtar efter sin trädgård på Österlen. Han längtar efter att slippa pendla till Stockholm en gång i veckan och han vill bort från sällskapets stegrande löjlighet det verkade göra också författaren löjlig, som om det dränkte hans identitet men han förstår samtidigt vad han går miste om. Att lämna Gamla Stan och alla inspirerande gränder och krogar blir ett avbräck i hans författarliv.Det kan verka som om rösten nerifrån gården intrycket från yttervärlden är objektiv, men det är bara till hälften sant. Huvudpersonen gör något av sin empiri, lägger till något. Intrycket måste övervägas och tolkas av ett subjekt. En bekant röst från gården kunde i princip lika gärna ha fått huvudpersonen att ångra sig och ställa in sitt avsked, såvida den tolkats annorlunda och mer sympatiskt.Lägenheten utrymdes alltså snabbt, vemodet försvann på en gång. Den punkterade känslan förknippas med handlingskraft. Men väl hemma sitter herr Svingel bara helt stilla med kaffekoppen och matar fåglar. Sällskapet han lämnat sög musten ur honom. Det tar ett tag att hämta sig. Vemodet lyser med sin frånvaro. Det har tagit ut sin rätt och nu ersatts av andra känslor.Det sociala livet kan vara grymt i sina krav och anspråk. Det kan verka så lätt att ingå i en gemenskap och sedan en vacker dag traska vidare, stänga dörren och öppna en ny. Men somliga sammanhang fordrar odelad lojalitet, hängivet engagemang och avskeden blir inte smärtfria. Sekter och hemlighetsfulla sällskap, revolutionära partier och kloster kan utgöra vad sociologen Lewis Coser kallade greedy institutions, giriga institutioner. Samma sak kan gälla familjer och företag.Ibland vill de bara ha mer och mer av oss, fullständig uppmärksamhet, reservationslös lojalitet. De roffar åt sig av vårt inre och får aldrig nog. Coser menade att greedy institutions systematiskt försöker reducera inflytandet från konkurrerande roller och statuspositioner och pressa sina medlemmar att försvaga eller kapa alla andra band. De måste inte fysiskt isolera sina medlemmar men de överskrider det moderna samhällets normer om privatliv och autonomi.Samtidigt är de lockande. En girig institution erbjuder exklusiva förmåner, gärna hemlig kunskap och upplysning, och medlemskapet är hedrande. Man tillhör de utvalda.För herr Svingel blev väl Svenska Akademien en sådan greedy institution. Men alla har vi säkert stått där och balanserat i mindre dramatiska sammanhang och i förhållande till något mer dämpad girighet och då kanske skaffat oss ett sista vemodsskingrande intryck som knuffat oss framåt, fått oss att skynda iväg.Det är som om girigheten faller på eget grepp när den blottas i ljuset. Den kan nu ses som just girighet och inte utvaldhet.Och om medlemmen som vill fly fortfarande har några yttre band intakta kan de sannolikt aktiveras och hjälpa det finns några som kan fånga upp en. Avskedet kan kännas lättare och rentav spännande: att riskera att falla men avgå ändå, att lämna bordet och försvinna från spelet.David Wästerfors

  • Niklas Natt och Dag är född 1979 i Stockholm, där han också är uppvuxen, bosatt och sysselsatt som skribent. Hans förfäder slog ihjäl Engelbrekt, förlorade huvudstaden till Kristian Tyrann och tvingades i landsflykt efter att ha krävt Jean Baptiste Bernadottes abdikation.

    Klas Östergren debuterade 1975 med romanen "Attila", och har sedan dess givit ut tjugotalet romaner och samlingar med noveller och artiklar. Han har dessutom varit verksam som översättare av både prosa och dramatik, framför allt av Henrik Ibsens samtidsdramer - som samlats i två volymer - samt författare till film- och tv-manus, bland dem "Gustav III:s äktenskap", "Offer och gärningsmän" och "Soldater i månsken", de två senare i regi av Tomas Alfredson.

    Mats Almegård är kulturjournalist med inriktning på litteratur och musik. Han är programledare för SR:s "Elektroniskt i P2" och gav 2019 ut boken "Vad är grejen med ny konstmusik? En handbok för nyfikna".

    I samarbete med förlagen Forum och Polaris.

    Från 5 oktober 2020

    Jingel: Lucas Brar

  • FÖRFATTARE. Författaren Klas Östergren pratar i Sommar i P1 om språk och tid och om den tid vi tror oss minnas. Han inleder med ett minne från sitt första möte med publiken vid en författarträff...

    Östergren menar att författare i själva verket har ett av världens farligaste jobb. Kollegor runt om i världen fängslas och torteras och vissa har även ett pris på sitt huvud: Vi måste inse att orden betyder något.I sitt program reflekterar även Klas Östergren om alla svenska kriminalromaner: Sverige är kanske ett drömland för kriminalförfattare. För att ge legitimitet åt rätt taffliga deckare hävdas det envist att det är just i kriminallitteraturen som vi återfinner de bästa samhälls- och samtidsskildringarna. Ja, jag vet inte. Om några kolleger behöver denna illusion för att orka med sig själva, tänker inte jag ta den ifrån dem.Om Klas ÖstergrenInvald i Svenska Akademien 2014. Samma år kom senaste romanen Twist. Skrivit drygt ett 20-tal romaner, noveller och essäer. Har översatt Charles Baudelaire, Henrik Ibsen och John le Carré.Flerfaldigt prisbelönad med bland annat De Nios Stora Pris, Selma Lagerlöf-priset, Piratenpriset, Sixten Heymans pris.Skrivit manus till tv-serien Soldater i månsken och filmen Veranda för en tenor. Skrev även manus till filmen och tv-serien som bygger på de egna romanerna Gentlemen och Gangsters.Har själv byggt gården han bor på. Böckerna skrivs på skrivmaskinen Facit Privat.Klas Östergren har varit Sommarvärd 1980, 1981 och 2006.Producent: Elisabeth Åsbrink

  • Det svåra hundrafemtiofemte avsnittet med (manus)författaren Klas Östergren. Vi pratade om filmbranschen, Twist, stol 11 i Svenska Akademien, bristen av att ha agenda i intervjusituationer, roulette, frankofili, Gentlemen, att åldras, vinyl visavi kompaktdisk, att eventuellt behöva stämma Henning Mankell, oron för världen, att slippa snacka slips, dödsångest, klädbyten, populärkultur, syskon och givetvis en hel del om hur Klas vårdar sitt viktiga skrivbord i ljust furu.Avsnittet presenteras av Telenor.Redaktör och redigering: Lovisa Ohlson.Distribution: Acast. (För Android här! Och i App store här!)

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Biblioteket med BokcirkelnDen israeliske författaren Etgar Keret har upprört många i den äldregenerationen i Israel och fått många yngre att skratta med sina absurdanoveller. Vi har pratat med honom om humor, allvar och varför Israel ärett bra land att leva i för en författare. I dagarna har totalt tolv avIbsens mest spelade pjäser kommit ut i två tjocka volymer, inyöversättning av Klas Östergren.Han ger sin syn på Ibsen och berättar vad det är hos den norskedramatikern som fångat honom.Dessutom Bokcirkeln som gräver ner sig i döden och religionen närförfattarna Majgull Axelsson, Åsa Larsson och Mohamed Omar träffasoch läser Joseph Hellers Moment 22. Mer info på Programledare: Louise Epstein och Anna Tullberg