Hjalmar Söderberg Podcasts
-
Som yngling var Hjalmar Söderberg i Dalby, och där förälskade han sig i Elin. (NWT 2013-06-21)
-
Sommaren i city, 1905, kommer ni ihåg den? Om inte så ska vi uppfriska ert minne, det blir nämligen Chablis och sardeller med Hjalmar Söderberg, statare på Kungsgatan samt lönnhorornas revansch. Men också Kvinnomanualen del 2.
Liv, jag förstår dig inte!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Varje vecka väljer en medarbetare på kulturredaktionen ett ord som på något sätt ringar in vår samtid. Denna vecka är det Mattias Berg som väljer "himmelsfärd".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kristi Himmelsfärd har firats sedan år 375. Samma år som hunnerna visade sig för första gången och Kejsar Gratianus inledde sin systematiska förföljelse av hedningar.Helgen ersatte den tidigare hedniska högtiden "Betessläppningen" - som dock märks än i dag ungefär vid den här tiden. Men då kallas det oftast "Kosläpp". Sedan Ikaros och André har de flesta av oss gjort en sorts himmelsfärder, i flygmaskin, och fått se molnen ovanifrån. En del har till och med rest upp i rymden och fått se hela jorden uppifrån.
Jag får googla den här helgen, på samma sätt som nästan varje år. Kristi Himmelsfärd.
Den högtid vi i vårt sekulariserade samhälle – enligt vissa undersökningar det allra minst troende i världen – ändå firar så grundligt.Det vill säga genom att ta helt ledigt om det går. Gärna med en så kallad ”klämdag” efter, på fredagen, om vi kan.
Som väl är det enda sätt som vi i vårt till stora delar icke-troende samhälle verkligen firar en religiös helgdag på.
Detta alltså för vad som kallas Kristi Himmelsfärd. Eller Kristi Him, som vi brukar säga med vardaglig förkortning av helgen.
Som ändå behåller det högtidliga genitivet: Kristi, det vill säga Kristus, himmelsfärd – ett kasus som nästan inga andra uttryck har kvar i dagens svenska. Även när helgen ännu mer vardagligt kallas ”Kristi Flygare”.
Och det är här någonstans jag börjar googla.
Läser att Kristi Himmelsfärd har firats ända sedan år 375.
Samma år som hunnerna till exempel visade sig i Sydryssland, som ett varsel om vad som komma skulle: om den – citat – ”mörka medeltiden”.
Och samma år som den romerske kejsaren Gratianus, vilket väl också var ett slags varsel, påbörjade den systematiska förföljelsen av hedningar.
Alltså vad som i modernt managementspråk kallas implementering av den nya kristna läran.
Det är också efter den vi firar den här helgdagen.
För att högtidlighålla att Jesus efter Uppståndelsen fördes upp till himlen och lämnade oss människor kvar med bara oss själva här på jorden. I ”själens obotliga ensamhet”, som Hjalmar Söderberg skrev.
Jag går ut, tittar upp bland molnen och smakar på ordet Himmelsfärd. Tänker på andra med högtflygande planer.
På den antika mytens Ikaros, där vingarnas vax smälte när han kom alltför nära solen, och på vår egen Ingenjör Andrée med sin ungefär lika misslyckade luftfärd.
På att nog de flesta av oss människor sedan dess fått se molnen även ovanifrån – när vi flyger – och en utvald skara kommit långt ut i universum: då till och med fått se hela jorden ovanifrån.
Är det också en himmelsfärd, kan man undra. För var himlen börjar har vi nog diffust klart för oss – där uppe någonstans – men var slutar den egentligen?
Jag går in igen, läser vidare. Om att Kristi Him ersatte en tidigare högtid i det hedniska samhället, innan implementeringen av kristendomen av Gratianus och andra alltså tog sin början.
Den högtiden kallades Betessläppningen. Av bokstavligen naturliga skäl: eftersom det helt enkelt var då man släppte ut korna på grönbete igen.
Detta sker förstås än i dag, ungefär nu. Dock utan tillhörande högtid mer formellt – även om det fortfarande kallas ”Kosläpp” och arrangeras inför inbjuden publik lite här och var.
När barnen hade det med skolan minns jag att de fick med sig hem en vacker, yster upplevelse av djur i nästan frihet. Plus varsitt mjölkglas med en ko utanpå från det stora mejeriföretaget.
Det är väl också ett sätt att högtidlighålla något i ett delvis så sekulariserat samhälle.
Där naturen ofta får ta religionens plats, i våra hjärtan – om än inte i själva almanackan längre.
-
Filmvetaren Jannike Åhlund diskuterar tecknaren, snillet och leptosomen Oskar Andersson, mannen som gjorde Mannen som gör vad som faller honom in. Det tidiga 1900-talets Stockholm tecknas, ballonger exploderar, Hjalmar Söderberg skryter, Hasse Z gör beväring, Anna Hoffman-Uddgren antyder kungliga gener, OA skämtar och lider.
-
Mordets praktik av Kerstin Ekman (utkom 2009) i möte med klassikern Doktor Glas av Hjalmar Söderberg från 1905. Sigrid Fredriksson och Margareta Lilja-Svensson diskuterar likheter och olikheter mellan böckernas båda doktorer.
-
Vad är det som lockar med storstaden? Är det där man kan bli den man vill? Finns möjligheter, lyckan och spänningen i staden? Eller är staden dekadent och full av frestelser som hotar att dra ner oss i fördärvet? Idag diskuteras STADEN - för och emot, bra och dåligt, löfte eller hot. Anna-Karin funderar över om man kan vara förbannad på en hel stad. Ann luftar stockholmshat. Hjalmar Söderberg, Fucking Åmål och Sex and the City utlovas samt en analys av påskkravallerna - vad driver dessa ligister? Är det ett nietszcheanskt ressentiment, religiös övertygelse eller bara tristess? Och varför uppstår dessa upplopp just i städer? PLUS: Anna-Karin ger "Politiska rummet" i P1 underkänt och Ann känner sig lurad.
Producerat av Silverdrake Förlag
Redaktör: Marcus Tigerdraake
Klipp: Patrik Sundén
[email protected]
www.silverdrakeförlag.se -
Vad är det som lockar med storstaden? Är det där man kan bli den man vill? Finns möjligheter, lyckan och spänningen i staden? Eller är staden dekadent och full av frestelser som hotar att dra ner oss i fördärvet? Idag diskuteras STADEN - för och emot, bra och dåligt, löfte eller hot. Anna-Karin funderar över om man kan vara förbannad på en hel stad. Ann luftar stockholmshat. Hjalmar Söderberg, Fucking Åmål och Sex and the City utlovas samt en analys av påskkravallerna - vad driver dessa ligister? Är det ett nietszcheanskt ressentiment, religiös övertygelse eller bara tristess? Och varför uppstår dessa upplopp just i städer? PLUS: Anna-Karin ger "Politiska rummet" i P1 underkänt och Ann känner sig lurad. Producerat av Silverdrake Förlag Redaktör: Marcus Tigerdraake Klipp: Patrik Sundén [email protected] www.silverdrakeförlag.se
-
Ewa och Ofelia samtalar med Sebastian, bibliotekariestuderande som just nu gör sin praktik på Biblioteken i Sollentuna, om att läsa klassiker. Vad kännetecknar egentligen en klassiker? Vi berättar om våra favoriter och klassiker vi läst men inte gillat och såna som vi inte ens vill läsa.
De här klassikerna pratade vi om:
Brott och straff av Fjodor Dostojevskij (som Sebastian och Ewa älskar och Ofelia vägrar att läsa - någonsin)
Doktor Glas av Hjalmar Söderberg
Rebecca av Daphne du Maurier
Dorian Grays porträtt av Oscar Wilde
Den hemliga trädgården av Frances Hodgson Burnett
Janne, min vän av Peter Pohl
Häxorna av Roald Dahl
Förvandlingen av Franz Kafka
Män utan kvinnor (novellsamling) av Huraki Murakami
Förnuft och känsla av Jane Austen
Processen av Franz Kafka
Främlingen av Albert Camus
Skit i traditionerna av Leif Panduro
Moby Dick av Herman Melville
Den gamle och havet av Ernest Hemingway
Odysseus av James Joyce
1984 av George Orwell
Djurfarmen (Djurens gård) av George Orwell
Röda rummet av August Strindberg
En dåres försvarstal av August Strindberg
Harry Potter av J K Rowling
En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie
Tjänarinnans berättelse (The handmaid's tale) av Margaret Atwood
Andarnas hus av Isabel Allende
Mörkrets hjärta av Joseph Conrad
-
Två män, en kvinna, ett mord. Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" från 1905 fortsätter att fånga läsare med sin berättelse om kärlek, moral och det ofattbara i att någon lugnt kan bestämma sig för att döda en annan människa. Ett kvavt och sommarhett Stockholm bildar bakgrund till ett mänskligt drama som har inspirerat till många vidarediktningar och dramatiseringar. Vad ville Hjalmar Söderberg egentligen säga med romanen? Och hur ska vi förstå den idag?
Författaren Ellen Mattson och litteraturforskaren Maria Wahlström samtalar med Paulina Helgeson om den gåtfulle doktor Glas och hans stundvis undflyende dagbok i senaste avsnittet av klassikerpodden Verket.
Samtalsledare: Paulina Helgeson
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
Inspelningsteknik: Pär Nordlund.
Producent: Magnus Bremmer
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Två män, en kvinna, ett mord. Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" från 1905 fortsätter att fånga läsare med sin berättelse om kärlek, moral och det ofattbara i att någon lugnt kan bestämma sig för att döda en annan människa. Ett kvavt och sommarhett Stockholm bildar bakgrund till ett mänskligt drama som har inspirerat till många vidarediktningar och dramatiseringar. Vad ville Hjalmar Söderberg egentligen säga med romanen? Och hur ska vi förstå den idag?
Författaren Ellen Mattson och litteraturforskaren Maria Wahlström samtalar med Paulina Helgeson om den gåtfulle doktor Glas och hans stundvis undflyende dagbok i senaste avsnittet av klassikerpodden Verket.
Samtalsledare: Paulina Helgeson
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
Inspelningsteknik: Pär Nordlund.
Producent: Magnus Bremmer
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Två män, en kvinna, ett mord. Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" från 1905 fortsätter att fånga läsare med sin berättelse om kärlek, moral och det ofattbara i att någon lugnt kan bestämma sig för att döda en annan människa. Ett kvavt och sommarhett Stockholm bildar bakgrund till ett mänskligt drama som har inspirerat till många vidarediktningar och dramatiseringar. Vad ville Hjalmar Söderberg egentligen säga med romanen? Och hur ska vi förstå den idag? Författaren Ellen Mattson och litteraturforskaren Maria Wahlström samtalar med Paulina Helgeson om den gåtfulle doktor Glas och hans stundvis undflyende dagbok i senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. Samtalsledare: Paulina Helgeson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson. Inspelningsteknik: Pär Nordlund. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
När huvudpersonen i Hjalmar Söderbergs roman Förvillelser från 1895 går på operan är det reklam för kaffesurrogat på ridån. I en värld av snarlika konsumentprodukter kom reklamen att bli ett flyktigt alltid närvarande fenomen.
Bilden blev en viktig betydelsebärande del av reklamens budskap i slutet av 1800-talet. Och den borgliga kvinnan blev ofta både objekt och mottagare i reklamen. Reklamen kom att präglas av en kapitalistisk ideologi med yrkesarbetande aktiva kvinnor i strid med den borgliga ideologin om att kvinnorna främst skulle sköta om hemmet.
I avsnitt 160 samtalar programledare Urban Lindstedt med Leif Runefelt som är professor i idéhistoria vid Södertörns högskolan. I boken Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid.
Under 1800-talet ökade varuutbudet och hur konsumenterna handlade varor förändrades. Priserna blev fasta och själva förhandlandet vid köp försvann så att konsumenten istället kunde fokusera på smak, funktionalitet och estetik. Samtidigt förändrades stadsbilden dramatiskt med fler butiker på renoverade shoppinggator med stora skyltfönster och skyltar. På 1880-talet slog emaljskylten igenom brett.
Vi fick nya shoppingbeteenden och stadsbilden präglades av shoppinggator med stora skyltfönster, skyltar och reklamaffischer. Reklamen blev en integrerad del av det kapitalistiska konsumtionssamhällets framväxt i slutet av 1800-talet. Valet mellan snarlika produkter blev centralt för hur industrialismens människor skapade sin identitet.
Varuhusen med sitt stora utbud gjorde ökade betoningen på konsumentens val vid shopping. Samtidigt uppstod den bildsatta reklamen med bilder på produkterna och varumärkena. Här blev pressens annonser en integrerad del av varukulturen inte en spegling av den.
Konstruktionen av kvinnan som aktiv konsument, som flitigt arbetande i hem och på kontor och som sexualiserat objekt kom redan då att bli en väsentlig del av kapitalismens språk. Reklamens kvinna var ung och vacker, ibland självständig men oftare underordnad – bilderna både förstärkte och utmanade samtida ideal.
Reklamen var en magisk spegel i vilken konsumenten såg sin potential om hon valde rätt. Den speglade inte bara sin tid utan formade såväl sin samtid som framtiden – vår tid.
Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.
Musik: Piano Impromptu No 2 In F med Roberto Diana, Soundblock Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Gertrud saknar kärlek och passion i sitt äktenskap. Hon ställer sin make inför det faktum att hon tänker lämna honom. "Jag tror på köttets lust och själens obotliga ensamhet!"
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gertrud av Hjalmar SöderbergI rollerna: Gertrud – Eva Dahlbeck, Gustav Kanning – Holger Löwenadler, Professorskan Kanning – Renée Björling, Erland Jansson – Gunnar Hellström, Gabriel Lidman – Anders Henrikson
Regi: Rune Carlsten
Ett samarbete med Dramaten i Stockholm från 1954.
-
I avsnitt tre pratar Sara och Moa om ursprunget till poddens namn och tipsar om sina smultronställen i Uppsala. Sara berättar om hur det var att stämplas som en jobbig jävel under sekelskiftet, Hjalmar Söderbergs whiskyvanor samt diagnosen näskatarr. Moa har som vanligt shoppat antika möbler och läst antika böcker. Vad skulle Ellen Key egentligen tycka om hennes nya (gamla) mahognybord? Dessutom: livsråd av Goethe!
OBS: Den fantastiska bokhandeln vid Östra Station heter förstås ingenting annat än Böcker & Bläck!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kerstin Wixe samtalar med Krister Henriksson om läsningens betydelse i allmänhet och Doktor Glas i synnerhet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En intervju som skedde i samband med inspelningen av Radioföljetongen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg.
- Visa fler
