Henrik Landerholm Podcasts
-
Den första nationella säkerhetsrådgivarens uppdrag är att samordna landets säkerhetspolitiska agerande. Hur ska det göra Sverige säkrare? Och hur ska det nya nationella säkerhetsrådet fungera?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är Henrik Landerholm som har fått uppdraget som landets första nationella säkerhetsrådgivare. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska hantera frågor som rör krishantering såväl civilt som militärt. Han ska sitta i statsrådsberedningen, det vill säga nära statsministern.
– Vi måste organisera oss för att se till att vi har möjlighet att se hoten, att tolka det som händer riktigt. Och göra klart för oss själva vad vi ska göra och skapa underlag för det, säger Henrik Landerholm.
Den nya posten är opolitisk säger han. Tidigare har han varit riksdagsledamot för Moderaterna och har nära band till statsminister Ulf Kristersson. Att han fått tjänsten utan att den först har utlysts, har på förhand väckt kritik om möjlig vänskapskorruption.
Försäkringar från NatoSen Ryssland inledde ett angreppskrig mot Ukraina den 24 februari förra året har omvärldsläget blivit mera allvarligt och svårhanterligt.
Under konferensen Folk & Försvar som avslutades i veckan, varnade Natos chef Jens Stoltenberg men även ÖB Mikael Bydén för risken att kriget i Ukraina eskalerar till ett storkrig mellan Nato och Ryssland.
– Bara risken, även om vi skulle bedöma den som liten, är ett tillräcklig stort problem, säger Henrik Landerholm. Det är en fördel att vidta så omfattande förberedelser som nånsin är möjligt.
Tiden mellan Natoansökan och medlemskap har pekats ut som en tid av sårbarhet för Sverige.
Men i söndags sa Natochefen Stoltenberg att ”Det är helt otänkbart att Nato inte skulle agera om Finlands och Sveriges säkerhet hotas”.Henrik Landerholms bedömning är att Stoltenbergs så tydliga offentliga uttalande innebär ett ökat skydd för Sverige.
– Uttalandet från Stoltenberg är naturligtvis både politiskt och militärt förankrat i Nato och en tydlig signal om at vår säkerhet är bättre än vad många bedömare hade föreställt sig, säger han.
Ett nytt nationellt säkerhetsrådDet har tidigare funnits ett säkerhetspolitiskt råd. Nu vidareutvecklas det genom inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd, som ska ledas av statsministern. I rådet ska även utrikesministern, försvarsministrarna, justitieministern och finansministern och partiledarna för regeringspartierna sitta.
Målet är att ge en mer samlad lägesbild och att förse säkerhetsrådet och regeringen med underlag för att kunna fatta bra beslut snabbare.Enligt Henrik Landerholm behöver ett trettiotal personer rekryteras, utöver de 45 som finns i dagens krishanteringskansli och det före detta säkerhetspolitiska rådet.
Gäst: Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivare
Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter med inriktning på försvarsfrågor på Ekot
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Margareta Svensson
Tekniker: Alma Segeholm -
Är din sanning någon annans lögn? I två avsnitt fördjupar sig Skärpt läge i det psykologiska försvaret – samhällets gemensamma förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige. Det psykologiska försvaret är också en viktig grund för att det civila och militära försvaret ska fungera effektivt.
Det är många aktörer som bidrar till det psykologiska försvaret. Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) leder samordningen av arbetet. Skärpt läge fick en pratstund med generaldirektören, Henrik Landerholm. Hör honom berätta om den nystartade myndighetens arbete, försvarsviljan i Ukraina, påverkanskampanjer och MPF:s roll om det skulle bli krig i Sverige
MPF startade upp sin verksamhet den 1 januari 2022. Fram till och med 2008 fanns dock en föregångare till MPF – Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Björn Körlof var SPF:s generaldirektör 1994-2001. I detta avsnitt berättar han om övergången från det kalla krigets propaganda till ett nytt läge, risker med så kallade mullvadar och hur Sovjetunionen planerade att störa ut radiosändningar med falska nyheter.
Skärpt läge produceras av Max Landergård på Storstad medieproduktion. I redaktionen ingår Erik Olsson, Länsstyrelsen Stockholm.
(Intervjun med Björn Körlof spelades in den 10 februari 2022, det vill säga strax innan Rysslands invasion av Ukraina).
-
Är din sanning någon annans lögn? I två avsnitt fördjupar sig Skärpt läge i det psykologiska försvaret – samhällets gemensamma förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige. Det psykologiska försvaret är också en viktig grund för att det civila och militära försvaret ska fungera effektivt. Det är många aktörer som bidrar till det psykologiska försvaret. Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) leder samordningen av arbetet. Skärpt läge fick en pratstund med generaldirektören, Henrik Landerholm. Hör honom berätta om den nystartade myndighetens arbete, försvarsviljan i Ukraina, påverkanskampanjer och MPF:s roll om det skulle bli krig i Sverige MPF startade upp sin verksamhet den 1 januari 2022. Fram till och med 2008 fanns dock en föregångare till MPF – Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Björn Körlof var SPF:s generaldirektör 1994-2001. I detta avsnitt berättar han om övergången från det kalla krigets propaganda till ett nytt läge, risker med så kallade mullvadar och hur Sovjetunionen planerade att störa ut radiosändningar med falska nyheter. Skärpt läge produceras av Max Landergård på Storstad medieproduktion. I redaktionen ingår Erik Olsson, Länsstyrelsen Stockholm. (Intervjun med Björn Körlof spelades in den 10 februari 2022, det vill säga strax innan Rysslands invasion av Ukraina).
-
Påverkansoperationer kan hota Sverige. Det mantrat hör vi från både politiker och försvaret nu. Det som ska skyddas är inte längre bara territoriet utan våra omdömen. Vår syn på verkligheten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan Sverige lämnade in ansökan om Nato-medlemskap har de där varningarna duggat tätt: Vi riskerar att bli utsatta för påverkansförsök från främmande makt. Men hur går det där egentligen till och vad är det som står på spel här?
Medverkande: Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan med fokus på säkerhetspolitik, Sofia Bard, enhetschef på Svenska Institutet, Henrik Landerholm, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar.
Ljud från: ABC News, Natos Youtube-kanal, BBC, SVT -
Den svenska befolkningen har en god motståndskraft mot desinformation. Det säger Henrik Landerholm, generaldirektör på Myndigheten för psykologiskt försvar, på en pressträff. Myndigheten har tagit fram en ny informationskampanj som kallas ”Bli inte lurad” för att höja medvetenheten ytterligare. Landerholm varnar för att främmande makt har viljan och förmågan att försöka påverka.
– Främmande makt riktar in sig på sårbara grupper i samhället, som minoriteter, de som tar del av nyheter på andra språk än svenska och personer som har låg tillit till samhället.
Inrikes- och justitieminister Morgan Johansson (S) exemplifierar med det pågående informationskriget. Han säger att Ryssland försöker bearbeta opinionen i väst, även om det främst är den egna befolkningen som påverkas av propagandan.
– Rysslands galna lögner för att rättfärdiga kriget, att Ukraina skulle styras av nazister som begår folkmord på ryssar, den där typen av lögner för närmast tankarna till Goebbels, säger Johansson.
Det är svårt annat än att tolka ovan uttryckt att svensken är tämligen verklighetsresistent... Det kan vi faktiskt vara överens om!
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Den svenska befolkningen har en god motståndskraft mot desinformation. Det säger Henrik Landerholm, generaldirektör på Myndigheten för psykologiskt försvar, på en pressträff. Myndigheten har tagit fram en ny informationskampanj som kallas ”Bli inte lurad” för att höja medvetenheten ytterligare. Landerholm varnar för att främmande makt har viljan och förmågan att försöka påverka. – Främmande makt riktar in sig på sårbara grupper i samhället, som minoriteter, de som tar del av nyheter på andra språk än svenska och personer som har låg tillit till samhället. Inrikes- och justitieminister Morgan Johansson (S) exemplifierar med det pågående informationskriget. Han säger att Ryssland försöker bearbeta opinionen i väst, även om det främst är den egna befolkningen som påverkas av propagandan. – Rysslands galna lögner för att rättfärdiga kriget, att Ukraina skulle styras av nazister som begår folkmord på ryssar, den där typen av lögner för närmast tankarna till Goebbels, säger Johansson. Det är svårt annat än att tolka ovan uttryckt att svensken är tämligen verklighetsresistent... Det kan vi faktiskt vara överens om! #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Skulle du plocka upp ett vapen eller skulle du fly? Kriget i Ukraina har ställt frågan på sin spets. Fler svenskar ska nu förberedas för att vilja försvara landet, men vad är det som egentligen avgör om människor vill gå i strid?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Douglas Wise, underrättelseofficer och instruktör , Taras Borovok, kompositör ukrainska armén, Yurii Sheliazhenko, ukrainsk pacifist, Daniel Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Henrik Landerholm, generaldirektör myndigheten för psykologiskt försvar, Thomas Persson, hemvärnssoldat.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reportrar: Simon Moser, Maria Persson Löfgren
Tekniker: Karl Björnsson, Tim KellermanProducent: David Rasmusson
[email protected] -
Höjd beredskap diskuterar partiledardebatten. Och så pratar vi med Henrik Landerholm, chef för Sveriges nygamla psykförsvar.
Av och med Patrik Oksanen, Amanda Wollstad, Johan Wiktorin och Anders Lindberg
-
Tonläget i svensk debatt har hårdnat. Meningsmotståndare tillskrivs ofta onda avsikter. En följd är att aktörer som vill sprida misstro och split genom otillbörlig informationspåverkan har fått nya och större möjligheter. Det menar Henrik Landerholm, tillträdande chef för den nya Myndigheten för psykologiskt försvar. Han understryker att det inte ligger i myndighetens uppdrag att minska polariseringen men konstaterar att denna skapar en sårbarhet att ta med i kalkylerna när arbetet mot otillbörlig påverkan utformas. Försöken till sådan påverkan kommer sannolikt att öka under valåret 2022. Henrik Landerholm var Sveriges ambassadör i Lettland 2013-2017 och berättar även om erfarenheterna av att leva i ett land som är satt under stort externt informationstryck. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
-
En av årets stora händelser som ritat om den utrikes- och säkerhetspolitiska kartan är det snabba maktövertagandet av talibanerna i Afghanistan. Trots en nästan tjugo år lång multinationell civil och militär insats, där bland annat Sverige varit en deltagande stat, klarade inte den afghanska regeringen och dess säkerhetsstyrkor att stoppa sommarens talibanoffensiv.
Nu står det internationella samfundet inför en växande humanitär kris i Afghanistan samtidigt som det råder stora oklarheter om det framtida styret i Kabul. Samtidigt har misslyckandet i Afghanistan nystartat en debatt om framtiden för internationell insatser, något som är synnerligen relevant utifrån ett svenskt perspektiv givet den svenska närvaron i Sahelregionen.
I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden får vi ta del av fördjupade perspektiv på den politiska och humanitära utvecklingen i Afghanistan. Medverkar gör Kai Eide, före detta FN-sändebud till Afghanistan, Henrik Landerholm, ambassadör och tidigare chef för den svenska Afghanistaninsatsen, samt Malena Rembe, Mellanösternvetare och analytiker med lång erfarenhet av Afghanistan.
Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
