kalla krigets Podcasts

  • Ormen Friskes undergång på Nordsjön 1950 är en tragedi i Kalla krigets skugga. Nu lyfts berättelsen fram och frågetecknen rätas ut. Dessutom undersöker vi tjusningen med att bygga gamla träbåtar.

    Sommaren 1950 gick vikingaskeppet Ormen Friske under i Nordsjöns stormiga vågor. 15 man följde henne i djupet, och i Vetenskapsradion Historia undersöker vi den gripande och märkliga händelsen, en fartygskatastrof och en nationell tragedi i Kalla krigets skugga. Jack Werner är aktuell med boken Ormen Friske och berättar om människorna bakom frisksportprojektet att återskapa ett vikingaskepp och det misslyckade försöket att segla det ut i Europa.Dessutom besöker vi skeppsbyggarskolan på Skeppsholmen i Stockholm, där återskapade galeasen Förlig Vind nu tar form. Nyligen utsågs det traditionella nordiska skeppsbyggeriet till ett immateriellt världsarv, men vad är det egentligen som lockar med att återskapa gamla träfartyg?Programledare är Tobias Svanelid.

  • Natos utvidgning efter 1989 när Berlinmuren föll innebar att försvarsalliansen nästan fördubblade antalet medlemmar. Vad innebar det då och vad skulle beslut om medlemskap för Sverige kunna innebära nu?

    "En perfekt storm" efter kalla krigets slut där alla förutsättningar samverkade gav USA och NATO möjligheten att expandera in i centrala och östra Europa, menar Joshua Shifrinson, en av tre amerikanska statsvetare som vi hör om NATO:s utveckling, och som delvis ger ett annat perspektiv på vad Sverige har att vinna och förlora på ett medlemskap än vad som nu hörs starkast i den svenska politiska debatten.Shifrinson och kollegan Richards Betts menar att Sverige inte skulle ha så mycket att vinna på ett svenska NATO-medlemskap utifrån hur de uppfattar hotbilden. Sverige skulle kunna räkna med stöd NATO:s stöd även utan ett medlemskap, säger de, och påminner om vilka skyldigheter ett medlemskap medför.Vi hör också den svenske historikern Aryo Makko, vid Stockholms universitet, som forskat kring neutrala länders relation till Sovjetunionen. Han kommenterar bland annat de "brutna löften" om att inte utvidga NATO, som Ryssland numera ofta lyfter fram.Medverkande: Richard Betts, professor of War and Peace Studies at Columbia University och Senior Fellow at the Council on Foreign Relations; Joshua Shifrinson, Associate Professor of International Relations Pardee School of Global Studies, Boston University; James Goldgeier, Visiting Scholar at the Center for International Security and Cooperation, Visiting Fellow at the Brookings Institution, och professor vid School of International Service at American University, Washington DC; Aryo Makko,professor i historia vid Stockholms universitetProgramledare: Annika ÖstmanProducent: Björn Gunér [email protected]

  • Berlinmuren blev den starkaste symbolen för delningen av Europa efter andra världskrigets slut. Muren var 43,7 kilometer men med dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland sträckte sig gränsbefästningen 156 kilometer.


    Efter kriget kom amerikanerna att acceptera delningen av Europa och i hemliga samtal mellan USA:s president John F Kennedy och generalsekreterare Nikita Chrustjov gjorde Kennedy klart att de accepterade Sovjetunionens överhöghet över Östeuropa och Östtyskland.


    Östtyskarna fick aldrig fria val, men de röstade med fötterna istället. Under åren 1949 till 1961 lämnade 2,7 miljoner människor det fattiga och ofria Östtyskland för Västtyskland. När antalet flyktingar ökade till 30 415 i juli månad 1961 blev det för mycket för den kommunistiska regimen. Efter att inhämtat godkännande från Moskva påbörjades byggandet av Berlinmuren den 13 augusti 1961.


    I reprisen av det nymixade avsnitt 58 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Lewenhagen som var Dagens Nyheters korrespondent i Berlin 2006–2016. Han har bland annat skrivit boken Kanslern som kom in från kylan där han skildrar Angela Merkels politiska karriär.


    På tre dagar uppfördes Berlinmuren som blev 43 kilometer lång och med tiden kom den att förstärkas med ytterligare en mur, bevakningstorn, minfält och taggtråd. Officiellt var Västvärlden rasande, men i hemlighet var de västliga ledarna lättade över att det spända läget hade fått någon slags lösning – en mur var bättre än ett krig.


    Men trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Den förste var den 24-årige Günter Litfin som försökte simma över till väst och den siste den 21-årige Chris Gueffroy, som sköts med tio skott i februari 1989. Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.


    Efter den sovjetiska ledaren Michail Garbatjovs perestrojka och glasnost hamnade den östtyska ledningen i stalinistisk opposition och när andra öststater frigjorde sig öppnades järnridån upp. Tiotusentals östtyskar kunde i september 1989 passera gränsen Ungern-Österrike. Östtyska medborgare började nu ställa sig vid muren för att få resa ut. En presskonferens i Östberlin rörande massflykten avslutades med politbyråmedlemmen Günter Schabowskis historiska besked: DDR-gränsen skulle öppnas. Genast.


    28 år efter att Berlinmuren uppfördes öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin den 9 november 1989, klockan sex på kvällen. Mindre än ett år senare återförenades Öst- och Västtyskland den 3 oktober 1990.


    Bild: Berlinmuren 1961. Från tyska federala arkivet. Creative Commons.


    Musiken i avsnittet: TECHNO CITY OF BERLIN by Marco Cappelletti is licensed under a Creative Commons License.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • I denna podcast inspelad i december 2021 berättar politices doktorn och kommendörkaptenen Stefan Lundqvist om hur Sverige under de senaste årtiondena återupptäckt kalla krigets lärdomar, med höjda anslag för FM och totalförsvaret, liksom främjande av säkerhet genom bi- och multilaterala arrangemang som involverar Finland, Norge, USA och på sistone även NATO.

  • När hotet om krig ökar väcks tanken på skyddsrummen plötsligt till liv. Men kanske fyller dessa märkliga platser en funktion även i fredstid? Det funderar konstnären Oskar Kardemark på i denna essä.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vi har alltid sökt skydd i grottor och håligheter i landskapet, något som genom historien återspeglats i myter och berättelser. I modern tid, när luftangrepp hotade, sökte vi oss på nytt in i berggrunden för att upprätta skydd. Idag står Sveriges 65 000 skyddsrum som symboler för en äldre tid, världskrigens tid och det kalla krigets tid. Få av dom lever upp till kraven för ett fungerande skydd. När skyddsrummet inte längre kan upprätthålla sitt ursprungliga syfte, vad blir platsen då?Att skyddsrum dyker upp i den populära facebookgruppen övergivna platser säger något om hur vi ser på dom idag. Bilden förstärks ytterligare på Instagram, där otaliga bilder av skyddsrum försetts med metataggar som #Förfall, #Bortglömt, #Ödeplats och #Övergivet.Så har skyddsrummen kommit att bli en viktig miljö inom Urban exploring, eller urbant utforskande, ett fenomen som närs av vår impuls att vilja se bakom det förseglade, att med lekfull, nästan barnslig upptäckarlust få bege sig till en plats där få har varit och utrustade med kamera dokumentera nedgången i underjorden. Skyddsrummen och dess omgivning kittlar fantasin genom att erbjuda nya möjligheter, det har blivit en plats för det obestämda, det aparta och ljusskygga och därmed det kreativa. När ordningsmaktens grepp lättat, har oordningens makter tagit vid. I parkerade bilar intill hemliga rum sker utomäktenskapliga utsvävningar, det tjuvröks, dov klubbmusik hörs inifrån berget och under hashtaggen #Urbanart bekläds skyddsrummens ytor med sprayfärg. Det är så minnena ser ut från min barndom; tillslutna portar med färgsprakande former och tecken, insjunkna i det mörka grå. När jag nämner skyddsrum för mina generationskamrater som växte upp på 80 och 90-talet är det just barndomsminnen som bubblar upp till ytan, alla med ett äventyrligt skimmer över sig. Skyddsrummet i fredstid är en plats med sin egen lockelse, inte helt utan koppling till sitt ursprungliga syfte, men samtidigt något annat; inte stället dit man vänder sig för att undkomma krig, ödeläggelse och katastrof; utan en plats att fly undan sitt sammanhang i världen, det bestämda och reglerade i tillvaron.Det är lätt att förstå varför skyddsrummen utövar en särskild lockelse på de som befinner sig mellan barndom och vuxenliv.I ett eget minne från den där mellanåldern gick jag mellan mina föräldrar i en bred, mörk tunnel som tycktes borra sig ner i berget, djupare och djupare. Med ett barns förmåga att mytologisera tillvaron fylldes jag med en känsla av att få tillträde till något hemlighetsfullt. Tunneln mynnade ut i ett väldigt bergrum där mörkgröna fältsängar stod i rader, perfekt bäddade intill den ojämna bergsväggen där vatten sipprande. I gallerbeklädda skåp stod konservburkar med etiketten vänd utåt. Luften var rå och det luktade bensin och jord. På något vis förstod jag att om något händer så ska vi bo här, i dessa väldiga bergrum, med tunnlar som förgrenar sig likt mycel in i berget. Detta något som skulle kunna hända, som skulle göra att vi var tvungna att lämna vårt hem och bosätta oss i berget tillsammans med våra grannar, vänner som ovänner, alla under samma skrovliga tak, kunde jag bara skymta.Senare under min uppväxt kom jag att återvända till berget, för att orientera bland tallar, busksnår och björkskott på gympalektioner; eller efter skolan, för att vara ensam. Jag fascinerades av ytan; den oansenliga bergsknallen omgärdad av en motorväg, cykelbana och en porlande bäck. Hela tiden skymtade de diffusa bilderna för mitt inre; av de där väldiga salarna som urholkade marken under mig, och som skulle skänka skydd, om något hände.Jag tänker på konstnären Carl Fredrik Hill och de skyddande rum han upprättade i sin bildvärld. I perioder märkta av schizofreni hängav han sig åt undergångsfantasier med mytiska övertoner. Hoten kom i olika skepnader; en förgörande flod, ett skummande vattenfall, en malström, en väldig vind eller en förtätat orange himmel. Den lilla vita elefanten, det djur han mest identifierade sig med, skyddade han genom att placera i ett hålrum i landskapet. "Bilderna handlar först och sist om människans möjligheter att överleva", skriver konstvetaren och Hillkännaren Sten Åke Nilsson om bilderna från sjukdomsåren. Det är en personlig undergång som hotar, en andlig undergång, såväl som en undergång för det mänskliga släktet. Jag tänker på myten om De sju sovarna i Efesos, männen som på 200-talet sökte skydd i en grotta undan religiös förföljelse, bara för att vakna upp 200 år senare och finna att hotet var som bortblåst. Myten avbildas ofta genom att visa ett landskap i genomskärning, där grottväggen plockats bort av konstnären för att blotta dess insida. Hill kan ha varit bekant med den bilden, och dess djupare innebörd.Från djupet av sin sjukdom skrev Hill: Det finns ingenting varaktigt, varken omkring mig eller inuti mig, endast förändring utan gräns. Tanken på en plats som ska stå pall medan världen omkring oss rämnar är trösterik; den bär på drömmen om det konstanta.Det urbana utforskandet rymmer en längtan efter att vistas i en post-apokalyptisk föreställningsvärld. På internetforum återges detaljer, de mänskliga spåren: den kvarglömda kaffekoppen, den smutsiga hjälmen på sin krok. Det är ett uttryck för en slags omvänd nostalgi, som om man blickade tillbaka från en framtid då världen redan gått under.Att nedstiga i skyddsrummet är att träda ner i en inverterad tillvaro, en mytisk sfär bortom det mondäna och bekanta, en plats där avvikande normer och känsloyttringar kan få utrymme och testas. Urbant utforskande är möjligen ett sätt att lekfullt närma sig det dunkla och hotfulla, såväl inom oss som utanför oss själva. I myterna återvänder man till ytan förändrad; där är grottan en plats för transformation, ett slags uppror i sig. Det är därför inte märkligt att övergivna skyddsrum lockar subkulturer som söker avskildhet; en stund vid sidan av, en annan vinkel på det bekanta. Det övergivna skyddsrummet erbjuder fortfarande skydd, men kanske för något annat än det ursprungligen var avsett att skydda. Ett skydd åt något bortom det till kroppen bundna, åt det som inte får plats någon annanstans. En plats för det otillåtna och sköra, en inkubationskammare för samhällets mer subversiva idéer.Oskar Kardemark, konstnär. LitteraturCullberg, Johan. Nilsson, Sten Åke. M.fl. Carl Fredrik Hill. Nationalmuseum Stockholm 1999Nilsson, Sten Åke. Hillefanten. Bo Cavefors Bokförlag 1977

  • Vi välkommnar alla lyssnare tillbaka till en ännu ett avsnitt av flygarpodden!


    Vi har träffat Thorbjörn Engback som har drygt 7000 flygtimmar från försvaret, där han har flugit både draken och viggen i kalla krigets dagar. Thorbjörn berättar om den tuffa utbildningen och om det ständiga hotet att inte få fullfölja sin utbildning vid försvaret.


    Vi får följa med på otroliga historier från tiden när Thorbjörn var verksam som flygförare. Vad var det egentligen han tänkte när han insåg att Gotland skulle kunna falla på 7 minuter om de flygplanen från dåvarande Sovjetunionen girade höger över Östersjön?


    Vi får även höra Thorbjörns jämförelser till nutiden med det stundande hotet från Ryssland och vad de nuvarande jaktpiloterna tänker på när larmet går.



    In och lyssna!


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Vi välkommnar alla lyssnare tillbaka till en ännu ett avsnitt av flygarpodden!Vi har träffat Thorbjörn Engback som har drygt 7000 flygtimmar från försvaret, där han har flugit både draken och viggen i kalla krigets dagar. Thorbjörn berättar om den tuffa utbildningen och om det ständiga hotet att inte få fullfölja sin utbildning vid försvaret.Vi får följa med på otroliga historier från tiden när Thorbjörn var verksam som flygförare. Vad var det egentligen han tänkte när han insåg att Gotland skulle kunna falla på 7 minuter om de flygplanen från dåvarande Sovjetunionen girade höger över Östersjön? Vi får även höra Thorbjörns jämförelser till nutiden med det stundande hotet från Ryssland och vad de nuvarande jaktpiloterna tänker på när larmet går. In och lyssna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Det var en gång en barndom för en generation eller två. Barn och unga som visste att de oundvikligen skulle dö när atombomberna oundvikligen skulle falla ner över oss och att de oundvikligen skulle vara amerikanska eller sovjetiska. Vi visste att vi skulle dö, för de lärde vi oss på barnprogrammen eller av filmerna, men vår dödsångest var i alla fall dödsångest till fantastisk musik. Det kalla krigets sista år hade verkligen sanslöst bra popmusik.


    Två gånger fångar bandet Ultravox känslan av den nära förestående atombombsdöden och de gjorde det med utforskande och experimentell och modern popmusik. För om vi ändå ska dö så kan vi lika gärna dö i varandras armar dansande till de där favoritskivorna.


    Om ett band som dog och återuppstod och musiken de skapade. Om krig och död och hopp. Och såklart om musiken. Den fantastiska musiken.


    Om ni skulle bli patreoner så skickar jag allt jag får in till Röda Korsets insamling till folket i Ukraina så länge kriget pågår.

    Människor ska inte leva med skräck för kärnvapen. Så länge kriget i Ukraina pågår skickar jag allt jag får in från Patreon till Röda Korsets insamling för folket i Ukraina.

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Finland och Sverige har ett djupt säkerhetspolitiskt samarbete, och båda länderna lutar sig i sin tur mot andra internationella partnerskap. Nu utmanar Ryssland den europeiska säkerhetsordningen. Detta avsnitt av Sieps Podcast gästas av Hanna Ojanen, forskningsdirektör vid Tammerfors universitet, och samtalet rör sig kring finsk, svensk och europeisk solidaritet och säkerhetspolitik.

    Det nuvarande säkerhetsläget har beskrivits som det farligaste för Europa sedan det kalla krigets slut. Sverige och Finland går ofta i takt i säkerhetspolitiken, men i dagens oroliga läge har röster höjts för en förändrad linje, bland annat i Natofrågan. Hanna Ojanen, forskningsdirektör vid Tammerfors universitet och expert på EU:s säkerhetspolitik, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. Hon tonar ned förändringarna men lyfter också fram behovet av fördjupat europeiskt samarbete. Samtalet rör sig kring hur EU:s mekanismer för solidaritet kan utvecklas, och Ojanen hoppas på tydlighet och pondus i EU:s kommande strategiska kompass.

    I detta avsnitt uppmärksammas också att det var 30 år sedan Maastrichtfördraget undertecknades. Programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow samtalar om vad denna milstolpe i unionens historia har betytt.

  • FRA: "Har ni klart för er att det kommer en sovjetisk flottstyrka stävandes österifrån med kurs rakt mot Blekinge?"
    Hör den fantastiska historien om en av - i mitt tycke - Sveriges absolut häftigaste och modigaste bedrift... men, som bara var en bluff!
    För 40 år sen gick den kärnvapenbestyckade sovjetiske ubåten U137 på grund i Karlskrona skärgård. Uppgifter i efterhand visar att Sverige flera gånger bara var minuter från ett väpnat angrepp från en av kalla krigets supermakter.
    Här berättar den dåvarande chefen för operativa avdelningen vid Blekinge Kustartilleriförsvar/FO 15 hur han, tillsammans med andra tjänstgörande och värnpliktiga, drar självaste Sovjetunionen vid näsan - något som i efterhand måste svidit svårt i den stora björnens ögon.

    Gäst: Rolf Lindén, pensionerad överstelöjtnant vid kustartilleriet i Karlskrona.

    En podd av: Mikael Hylin
    Musik: Anton Fossum-Hylin
    Omslagsfotot:

    Friskrivningsklausul: Berättelserna, de fakta som presenteras samt synpunkter och åsikter som uttrycks i denna Podcast är endast synpunkter av de som presenterar och/eller intervjuas och återspeglar inte Spionpoddens officiella policy eller ståndpunkt. Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Spionpodden är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen. En ideell självständig podcast som inte styrs eller ägs av någon tredje part.

    Disclaimer: The stories told, facts presented, and views and opinions expressed in this Podcast are solely those of the presenter or interviewee and do not reflect the official policy or position of Spionpodden. Spionpodden is independent in relation to political, religious, economic, public and private special interests. A non-profit independent podcast that is not controlled or owned by any third party.

  • Vietnamkrigen är historien om hur ett litet lands kamp för självständighet fastnade i kalla krigets tvingande mallar. Resultatet blev ett flera decenniers långt krig med miljontals döda.

     

    I Vietnam försökte kolonialmakten Frankrike återupprätta sin roll som stormakt efter förnedringen med den tyska ockupationen under andra världskriget. Efter att Frankrike hade besegrats av en gerillaarmé delades landet vid 17 breddgraden med en kommunistisk regim i Nord och en USA-stödd regim i Syd utan något egentligt folkligt stöd.

     

    Efter att ett val som skulle avgöra ett förenat Vietnams framtid 1956 ställdes in startade ett kommunistiskt gerillakrig i Sydvietnam som stödde av Nordvietnam som med tiden fick en omfattande vapenhjälp från Kina och Sovjetunionen.

     

    Sju år efter det kommunistiska maktövertagandet i Kina lanserade USA år 1956 dominoteorin. Den innebar att ett kommunistiskt maktövertagande i Vietnam ovillkorligen skulle leda till att kommunisterna tog makten i grannländerna.

     

    För att förhindra att hela regionen blev kommunistiskt stödde USA den djupt korrupta regimen i Sydvietnam. Först med ekonomiskt och militärt bistånd för att i mitten på 60-talet trappas hjälpen upp till 100 000-talas amerikanska soldater i landet.

     

    Kostnaderna för kriget blev enorma. USA förlorade över 55 000 i döda och 305 000 i sårade, den sydvietnamesiska armén mer än 250 000 i döda och 780 000 i sårade. Förlusterna för FNL och Nordvietnam är uppskattats till ca 925 000 döda och över 2 miljoner sårade. Till detta kommer flera hundra tusen civila offer i både norr och söder.

     

    Majoriteten av amerikanerna stödde president JB Lyndons upptrappning i Vietnam, men med tiden växte protesterna mot kriget till en massrörelse. När sedan USA i början av 1970-talet började vietnamisera kriget var det slutet för regimen i Sydvietnam. I april 1975 hade Nordvietnamesiska trupper och FNL taget i över hela landet.

     

    I reprisen av det nymixade avsnitt 46 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit boken Vietnamkrigen.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Mitt i den smällkalla vintern 2021 vaknade den ryska björnen mer irriterad än på länge. Frågan om Ukraina stod i centrum och med ny truppmobilisering vid grannlandets gräns varslade plötsligt rysskännare om att invasionskrig i Europa var under uppsegling för första gången sedan kalla krigets slut - och då genom att Europas största land förberedde sig på att skicka in arméförband i Europas näst största land.

    På helt andra breddgrader märktes en annan typ av björn föra det kallaste av krig om en region som under lång tid vilat slumrande i idet, men som genom klimatförändringar och nyutvecklad vapenteknik blivit ett av geopolitikens mest intressanta områden för agendasättandet i den framtida världshegemonin, både geopolitiskt och ekonomiskt.

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som i det här avsnittet vrider jordgloben på sned och inleder med att konstatera att isbjörnarnas kylslagna hemman hettat upp - och då inte bara av klimatförändringar.

  • FN varnar för en ny kapprustning i rymden. När Ryssland i november 2021 spränger en av sina egna satelliter i ett test, trissas läget upp ytterligare. Men inte bara stormakter vill hävda sig här.

    Sverige kan bli först i EU med en uppskjutningsplats för satelliter vid rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Enligt överbefälhavare Micael Bydén undersöker Försvaret möjligheten till egna, militära satelliter.Jag kan se framför mig nyttjandet av mindre satelliter som används under en kortare tid för ett begränsat syfte, säger han.Men ny kapacitet gör också Sverige mer sårbart.Antisatellitvapen och hot i rymdenEfter kalla krigets rymdrustning följde några decennier av lugn. De senaste åren har något hänt, säger Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Numera betraktar man rymden som en arena där man kan och kommer att behöva kunna bedriva krigföring. Det är liksom den stora förändringen som har skett.Medverkande: Sveriges överbefälhavare Micael Bydén, Mats Helgesson, tidigare flygvapenchef som nu leder rymdnätverket i Krigsvetenskapsakademin, Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Peter Sturesson, major, doktor i mikrosystemteknik, och forskningschef på flygvapnet.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson Ljud från: NBC, Sveriges Radio, U.S Department of State, UN Audiovisual Library

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

    Ända sedan kalla krigets dagar på 1950 -talet har Taiwan befunnit sig mitt i ett ingenmansland mellan den kinesiska och den amerikanska intressesfären. Mellan kommunism och kapitalism, och själv valt det senare.

    Nu är ön, vars befolkning vill vara självständig, en rik och mäktig men onekligen också svag länk i en kedja vars brott skulle äventyra hela världsordningen och under inledningen av 2020-talet kunde supermakterna ännu en gång konstateras rusta ikapp för att vrida makten över världens viktigaste handelsfarled ur fiendens grepp.

    I det ena lägrets ögon har Taiwan aldrig varit något annat än en kinesisk provins tillhörande Folkrepubliken Kina. I det andras är det en liberal demokrati vars trygghet försäkras av västmakterna och USA:s sjunde flotta, som nu seglar upp till en ny kris i Taiwansundet, mitt i en era då den livsviktiga handelsvägen i Sydkinesiska havsregionen har blivit ännu mer ömtålig efter en förödande pandemi.

    Västvärldens allierade satsar fortsatt på handelsförbindelser och mjuk diplomati för att bringa ordningen åter till ett fritt Taiwan. Men frågan är om de allierades engagemang är tillräckligt, med ett Kina som talar allt mer tydligt om att man kommer göra vad som krävs för att Taiwans framtid ska vara som införlivat i folkrepubliken under Pekings obestridliga och diktatoriska myndighet, även om detta leder till våldsam och militär konflikt.

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.
    I avsnitt 86 ställs frågan om var Taiwan egentligen hör hemma, och om svaret kommer leda till ett fortsatt kallt eller ett nytt hett krig när kedjan väl brister.

  • Stor filmkonst diskuteras då vi sätter tänderna i Andrzej Żuławskis “Possession” (1981) med en briljant Isabelle Adjani och en diabolisk Sam Neill. Detta mästerverk fyllt med skilsmässoångest, blod och tentakler i kalla krigets Berlin är en film som det är omöjligt att värja sig mot och vi diskuterar steadycam-akitga åkningar, inredningsstilen anno 1980-81 med trädgårdsmöbler inomhus och elektriska köttknivar.

    Vi som gör podden heter Karsten Karlsson och Henrik Harej.
    Kontakta oss gärna på: [email protected]