Gustav IV Adolf Podcasts
-
I det finska kriget 1808-09 förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland, en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin befolkning, till arvfienden Ryssland. Finska kriget var en del av Napoleons maktspel för att komma åt Sveriges allierade Storbritannien.
Förlusten av Finland, som varit en integrerad del av det svenska riket sedan tidig medeltid, var ett nationellt trauma. Det finska kriget var också sista gången det slogs på dagens svenska territorium när ryssarna invadera Västerbotten.
I reprisen av det nymixade avsnitt 59 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt vid Umeå universitet som har skrivit standardverket Finska kriget 1809-09.
Utan att förklara krig anföll Ryssland Finland den 21 februari med 24 000 man. Sverige hade påbörjat mobilisering i Finland, men isarna gjorde det omöjligt att undsätta Finland från Sverige. Kriget var en direkt konsekvens av den ryska tsarens Alexander I och Napoleons överenskommelse i Tiltsi året innan där Storbritanniens allierade Sverige skulle kväsas.
Den svenska försvarsplanen var i hög grad defensiv. Ryssarna bestod av erfarna yrkesmilitärer som gick i krig mot i huvudsak en bondearmé. De svenska bondesoldaterna kunde faktiskt mäta sig med de ryska yrkesmilitärerna, men i längden kunde inte Sverige stå emot stormakten Ryssland.
En av de mest obegripliga händelserna under kriget var Svea Borgs helt onödiga kapitulation, men den viktigaste orsaken till att Sverige förlorade kriget var bristande underhåll i det fattiga och glest befolkade Finland.
Gustav IV:s militära inkompetens och avsaknad av geopolitisk förståelse hade också betydelse för förlusten av Finland. Förlusten av Finland fick också stora politiska konsekvenser med avsättandet av Gustav IV Adolf i en oblodig statskupp.
Musiken: Björneborgarnas marsch av Runeberg, Johan Ludvig (san.);Carlsson, Bengt (joht.) Framförd av Muntra Musikanter,1928, Public Domain
http://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/deed.fi
Bild: Björneborgarnas marsch av Albert Edelfelt, 1900, Public Domain.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sverige har aldrig varit så illa ute som år 1809 när landet hotades att delas upp mellan sina fiender och upphöra som en självständig stat. I detta läge valde det fattiga landet i Europas periferi ett halmstrå – en i Sverige okänd marskalk från Frankrike som tjänat i Napoleons revolutionära armé – att bli kung i Sverige.
Jean-Baptiste Bernadotte (1763-1844), son till en lägre jurist, utan någon adlig bakgrund, blev kanske Sveriges bästa kung Karl Johan XIV som orienterade Sverige västerut, lade grunden för vår neutralitetspolitik, skapade förutsättningar för den längsta fred landet upplevt samt sanerade Sverige usla finanser.
År 1808 slogs Sverige för sin existens på tre olika fronter: i söder mot Napoleon, i väster mot Danmark och i öster mot Ryssland. Napoleon och tsar Alexander I hade gjort upp om att stycka Sverige utmed Motala ström för att kväsa Sveriges bundsförvant England. I Sverige var den inkompetente Gustav IV enväldig härskare som misslyckats med det mesta och spred en uppgivenhet bland sina underlydande.
Prologen var ett läge där en rad mindre lyckade kungar i som i snabb följd avlöste varandra. I början av 1800-talet var Sverige var ett fattigt och gles befolkat land i Europas. Städerna var små och livet var präglat av superi och smuts. Medellivslängden för män var 34 år och 38 år för kvinnor. Samtidigt var läskunnigheten 80 procent och det fanns stora naturrikedomar.
Sverige angreps 1807-09 av Danmark, Ryssland och Frankrike. Landet hade förlorat Pommern och Finland. 1809 avsattes den inkompetente Gustav IV Adolf i en statskupp genomförd av missnöjda officerare. Ryska trupper landsteg i Grisslehamn och Umeå och en sjuklig åldring Karl XIII valdes motvilligt till kung.
När läget var som mörkast i augusti 1810 valde Sveriges riksdag under slumpmässiga former en okänd tronföljare: den franske marskalken Jean-Baptiste Bernadotte, en verklig joker i leken. Den franska marskalken tog namnet Karl Johan när han adopterades av kungen Karl XIII och tog redan som kronprins befälet. En ny tid tog sin början.
Trots att Karl Johan XIV bars fram till makten med förhoppningen att han skulle återta Finland, valde han istället att vända Sverige västerut och låg bakom unionen med Norge.
I reprisen av det nymixade avsnitt 42 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med diplomaten och författaren Dag Sebastian Ahlander som är aktuell med boken Sverige vid avgrunden – 1808-1814.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
