Annika Digreus Podcasts
-
Näringslivet välkomnar regeringens nya kärnkraftsförslag, men efterlyser långsiktiga regler. Än återstår mycket innan ny kärnkraft kan byggas i Sverige. Ekonomiekot Extra onsdag med miljöreporter Annika Digréus, ekonomireporter Matilda Kindström och programledare Victor Jensen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
SCB:s opinionssiffror är en deppig läsning för regeringen. Vi tar också tempen på den plötsligt så heta klimatdebatten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Regeringen backar i SCB:s färska partisympatiundersökning jämfört med valresultatet i höstas. Samtliga regeringspartier tappar men störst är tappet för samarbetspartiet Sverigedemokraterna. Hur kommer det sig? Vi reder också i Socialdemokraternas siffror – varför går det så bra?
Klimatdebatten kom först efter valetKlimatet var knappast i fokus inför valet 2022 men under hösten har det låtit annorlunda när såväl opposition som näringsliv vill se krafttag. Hur effektiv är regeringen klimatpolitik, och var den förra egentligen bättre? Annika Digreús som är miljö- och klimatreporter på Ekot reder ut.
Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot samt Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Hanna Melander
-
I Godmorgon världen dessutom krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Helena von Zweigbergk, satir med Public Service och Panelen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Cherson är befriatMänniskor dansade på gatan och den ukrainska flaggan vajar i Cherson. Ryska armén har dragit sig tillbaka över floden Dnipro, under kaotiska former har det rapporterats. I Ryssland är stämningen deppig och människor är rädda. Samtal med korrespondent Maria Persson Löfgren som precis varit i Moskva och TV4s korrespondent Jona Källgren, som befinner sig på plats i Cherson, om vad denna befrielse betyder för den vidare utvecklingen.
Spioner mitt ibland ossTvå bröder har åtalats för grovt spioneri. Under mer än tio år har den ena av de jobbat på olika svenska myndigheter, däribland Säpo. Det kan vara en av Sveriges största spionskandaler som är på väg att rullas upp. Hur vanligt är det med spioneri av dessa mått? Samtal med Michael Jonsson, forskningsledare på FOI, som har europeisk institutionell spioneri som specialitet.
Alexandria på väg att gå underKlimattoppmötet COP 27 pågår i egyptiska Sharm el Sheik. Den egyptiska kuststaden Alexandria är ett prominent exempel för hur klimatförändringarna kan drabba en modern storstad. Vi hör också Ekot klimatreporter Annika Digréus på plats i Egypten.
Timme 1:
Cherson befriat
Det moderna beredskapslagret
Spioner, spioner
Sången som samlar protesterna i Iran
Krönika av Ulrika Knutson
Panelen med Helle Klein, Susanna Popova och Patrik Kronqvist
Timme 2:
Ekots USA-kommentator Ginna Lindberg om konsekvenserna av mellanårsvalet
Kultur som glädjespridare i Baltimore
Satir med Public Service
Ekots klimatreporter Annika Digréus om vad som händer på COP 27 till veckan
Alexandria går under
Sven-Bertil Taubes sista projekt
Kåseri av Helena von Zweigbergk
Producent: Luise Steinberger, Nina Benner och Katarina von Arndt
Programledare: Katarina von Arndt
Tekniker: Joakim Persson
-
FÖRDJUPNINGSPODD: Johar Bendjelloul med gäster diskuterar hur Sveriges första giftskandal har påverkat Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Ekots miljöreporter Annika Digreús, Jenifer Malmqvist som skrivit manus och regisserat ljuddramat Giftskandalen 1975 och Margareta Littorin överläkare och forskare vid Lunds universitet Avdelningen för arbets- och miljömedicin.
Ljudteknik: Brady Juvier
Producent: Kim Hessius
Programledare: Johar Bendjelloul
Om Före-EfterFöre-Efter är Sveriges Radio Dramas ljuddramasatsning om historiska brytpunkter i Sverige, där samhället har gått från ett före till ett efter. Till varje ljuddrama släpps det även det samhällsjournalistiska fördjupningsprogrammet Före-Efterpodden med journalisten Johar Bendjelloul. Johar bjuder in gäster så som historiker, journalister, ögonvittnen och forskare för att diskutera hur varje historisk brytpunkt som gestaltas i ljuddramat har förändrat Sverige.
Programmets vinjett är komponerad av Före-Efters huvudkompositör: Jacob Mühlrad, i arrangemang av Petter Ekman och under ledning av konsertmästare Malin Broman i Sveriges Radios Symfoniorkester. Musiker: Malin Broman, Kristina Ebbersten, Emma Nyman, Fred Lindberg och Simon Crawford-Phillips. Musiktekniker: Erland von Heijne. Producent: Magnus Berg.
-
Cecilia Hermansson som är ordförande i Klimatpolitiska rådet säger att sänkt reduktionsplikt kommer att göra det svårt för Sverige att minska växthusutsläppen tillräckligt snabbt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Regeringen har presenterat delar av sin klimatpolitik i Tidöavtalet. Av det framgår bland annat att regering och SD ska satsa på kärnkraft och minska reduktionsplikten, alltså tvingande inblandning av biobränslen i bensin och diesel. Miljödepartementet tas bort och klimatpolitiken flyttar in på Klimat- och näringslivsdepartementet. Vad betyder det för de svenska utsläppen på lång och kort sikt?
Enligt Sveriges klimatmål ska Sverige inte ha några nettoutsläpp år 2045. Då ska utsläppen ha minskat med minst 85 procent från 1990. Resterande 15 procent ska kompenseras av koldioxidlagring. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.
Om regeringen minskar reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer det målet inte att nås. Enligt Naturvårdsverket kommer det leda till att Sveriges utsläpp ökar med ca 10 procent.
Övriga satsningar kompenserar inte utsläppsökningar"Om man tar bort reduktionsplikten hamnar man i ett läge där man inte hinner fasa in de övriga åtgärderna, och vi riskerar då att inte nå 2030-målen", säger Cecilia Hermansson. Hon ser inte heller att andra klimatåtgärder i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen skulle kunna sänka utsläppen för att kompensera för de ökningar som ändrad reduktionsplikt kommer att orsaka.
Klimatpolitiska rådet inrättades 2017 och är en del av det klimatpolitiska ramverket, där även de svenska miljömålen och klimatlagen ingår.
Ekots lördagsintervju har bjudit in den nya klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L), och en rad andra statsråd, som alla avböjt. Intervjun spelades in 21 oktober 2022.
Gäst: Cecilia Hermansson, ordförande Klimatpolitiska rådet
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Annika Digréus, Ekots miljöreporter
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Elin Hagman -
För att lättare kunna upptäcka och kartlägga de klimatfarliga utsläppen från mänskliga aktiviteter av koldioxid, metan och andra växthusgaser planerar EU att skjuta upp tre nya satelliter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De kommer att på en detaljerad nivå kunna mäta hur stora utsläppen är och varifrån de sker, vilket alltså i sin tur är viktig information för att därefter försöka minska dem.
Samtidigt visar de satelliter som redan är i omloppsbana runt jorden på att utsläppen i själva verket är mycket högre än länderna själva rapporterar. Något som i sin tur kan skapa konflikter i det internationella samarbetet.
Copernicus nya satelliter kan avslöja utsläpp som inte rapporterasEnligt forskningen närmar vi oss tröskelpunkter där ekosystem tippar över och leder till en självförstärkande temperaturökning med oåterkalleliga effekter för planeten.
–När man mäter med satelliter och på andra sätt kan man kanske skapa en slags tidiga varningssystem, och se att nu händer det någonting här.
Det säger professorn i klimatologi, Markku Rummukainen vid Lunds universitet och också klimatrådgivare på SMHI, som är en av de som intervjuas i programmet.
Medverkar gör också: Hans Chen, atmosfär- och klimatforskare vid Lunds universitet, Philippe Ciais vid franska forskningsinstitutet LSCE -Laboratoriet för klimat- och miljöforskning, Björn-Ola Linnér, professor som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute och Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på Ekot.
Reporter: Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Intressen ställs mot varandra i skogspolitiken, bland annat i frågorna om naturvärden och biologisk mångfald. Hör debatt mellan Per Bolund, Miljöpartiets språkrör, och Peter Helander, skogspolitisk talesperson för Centerpartiet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör även kommentar av Ekots miljöreporter Annika Digréus.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Felicia Hassan
Sändningskoordinator: Veronika Mitrevska
-
Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.
Stockholm Exergis koldioxidinfångning får finansiellt stöd från EU och ska vara klart att köra storskaligt 2025I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?
I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra ”stål utan kol” med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.
Medverkande: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Annika Digréus, miljöreporter på Ekot, Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi, Mats Eriksson, klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, Francis X. Johnson, forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.
Skriv till oss: [email protected]
Reportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Vi har chans på sex av åtta svenska hackspettsarter i direktsändningen. Och så öppnar Anders Dahlberg dörren till svamparnas underjordiska värld.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur många hackspettar har du sett? Hur många har du sett samtidigt? En bit utanför Umeå finns en plats där man, om man har tur, kan få se och höra sex olika hackspettarter. Vår fältreporter Maria Viklands beger sig dit tillsammans med ornitologen Christer Olsson och länsstyrelsens Andreas Garpenbring och Darius Strasevicius - och håller tummarna för bra hackspettsväder.
Vi får också en lektion i vilken trumvirvel som hör till vilken hackspett, och gottar oss i lyssnarnas kärlek till hackspettar.
Och så öppnar vi titthålet till underjorden. Där breder en kaskad av trådar i olika färger ut sig - mykorrhizasvamparnas mycel. Svampprofessor Anders Dahlberg berättar om en magisk värld av tusentals små nätverk - snarare än det som beskrivits som ett stort wood wide web.
Tillsammans med Ekots miljöreporter Annika Digréus tittar vi på Skogsstyrelsens besked om att skogsägare måste ta mycket större ansvar för att inte störa fåglar vid avverkning. Något det har blivit stor debatt om.
I veckans kråkvinkel vill Karin Gyllenklev bli bättre kompis med snön.
Programledare är Joacim Lindwall.
-
Världen ropar efter mer metaller, mineraler och andra resurser - samtidigt som produktionen belastar miljö och klimat. Ekots Annika Digreus har besökt labbet där man letar efter framtidens lösningar.
Nya miljarder från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ska gynna forskning om hållbara material och bränslen. Och forskning pågår, om bland annat batterier av papper och elektronik av växter.
-
Långsiktiga planer för järnvägen diskuteras just nu på Trafikverket. Förslag, om bland annat höghastighetstågen, väntas i november, och berörda kommuner väntar otåligt på besked.
Annika Digréus
[email protected]
